SE529185C2 - Användning av probiotiska bakterier för tillverkning av livsmedel eller läkemedel för förhindrande av övervikt - Google Patents

Description

2 529 185 mekanismer bakom de iakttagna effekterna förklaras via genexpressionsstudier efter konsumtion av de probiotiska produkterna.

Beskrivning av känd teknik Metabola funktioner som bidrar till övervikt, det metabola syndromet och risk för diabetes typ II har beskrivits och kopplingen mellan allmän nutrition och dessa sjukdomar är välkänd. Det finns ett behov av livsmedelsbaserade interventionsstudier för att identifiera rollen hos individuella livsmedel och livsmedelsgrupper för att minska risken för att utveckla dessa sjukdomar. I studier inom detta område har det varit fokus på energitäthet, fett och kolhydrat.

En viktig faktor vid det metabola syndromet är glukosmetabolismen inkluderande insulinkänslighet. Det finns en koppling mellan fettdeponering, insulinresistens och övervikt.

Det finns också en koppling till mättnad efier och mellan måltider. Interaktionen och förhållandet mellan alla dessa funktioner är komplex och det är svårt att identifiera den exakta sekvensen av händelser som leder till hälsa eller sjukdom.

Ett antal gener och de korresponderande proteinerna som är involverade i energihomeostas har beskrivits. Fettvävnad syntetiserar ett antal proteiner som strukturellt liknar cytokiner och de har därför fått namnet adipokiner. Några av dessa syntetiseras också i tarmen eller så är deras syntes reglerad från tarmen. Den nukleära receptom PPAR-gamma är involverad i syntesen av t.ex. adiponektin och syntesen är associerad med kaloriintag och leptinsignalering. Ökad syntes av adiponektin ökar insulinkänsligheten genom att öka fettsyratransporten, oxidationen och omsättningen i skelettmuskel och genom att öka känsligheten hos hepatocyter för insulin. En annan nutritionellt reglerad faktor från adipocyter som påverkar insulinkänsligheten är resistin. Halten cirkulerande resistin ökar vid övervikt medan behandling av möss med resistin resulterar i ökad glukosproduktion och försämrad insulineffekt. Resistin har sålunda en effekt i glukoshomeostas och fungerar som en antagonist till insulins effekt, vilket ger upphov till insulinresistens. Resistin-lika proteiner uttrycks också i tarmkanalen (14). Proteinet apolipoprotein A-IV utsöndras i tunntarmen hos människa och gnagare. Syntesen stimuleras genom fettintag och proteinet är troligen involverat i inhibering av födointag efter förtäring av fett. Studier har visat att apolipoprotein A-IV troligen är involverat i regleringen av födointaget både kortsiktigt och långsiktigt.

Hooper et al (l l) studerade genexpressionen i tarmen hos möss efter att de exponerats för Bacterioides thetraiotaomicron. De drog slutsatsen att experimenten visade en essentiell roll hos interaktionen mellan tarmens mikroflora och värddjuret. Inga effekter på energimetabolism eller övervikt rapporterades. Betydelsen av probiotika på genexpressionen i tunntarmens mukosa har studerats för Lactobacillus rahmnosus GG (8). Författamas konklusion är att administrering av Lactobacillus GG är kopplat till en komplex genetisk respons. De största responsema som man såg var effekter på írnrnunsystemet, inflammation, apoptos, celltillväxt och differentiering, cell adhesion, signal transkription och transduktion.

Ingen effekt på energi, fett, glukos eller insulinrnetabolismen rapporterades. W. de Vos presenterade muntligt, på ”the 4th NIZO Dairy conferencem 2005”, påverkan av Lactobacillus plantarum 299v på genexpression i tarmen och slutsatsen vara att effekten av olika stammar varierade markant. Ingen effekt på energi eller fetmetabolism rapporterades.

Några artiklar som binder tarmflora till viktuppgång och fettlagring har publicerats. Bäckehed et al (7) studerade betydelsen av normal tarmflora för viktuppgång och fettlagring. De visade att gnotobiotiska möss som erhåller en normal rnikroflora ökar sitt kroppsfett med 60 % och , 529 185 ökar insulinresistensen under en 14 dagars utfodringsperiod trots att de hade ett minskat födointag. Ett förslag på hur mikrofloran kan påverka lagring av triglycerider presenterades.

Det är sålunda känt att den normala mikrofloran i tarmen påverkar fettmetabolismen, men före vår undersökning var det inte känt om den normala mikrofloran kunde modifieras beträffande fetrnetabolism.

Ali et al (2) studerade betydelsen av isoflavonoider från sojaböna med eller utan probiotika för att påverka kolesterolmetabolismen och fettdeponeringen och fann att probiotika inte hade någon effekt på kolesterol eller fettmetabolism. Andra forskare har visat att några probiotiska starrnnar kan påverka halten av kolesterol i blodet (1, 13). Dessa och andra studier där probiotika jämförs visar att olika probiotiska stammar har olika egenskaper och det är viktigt att välja rätt stam för en specifik hälsoeffekt.

I PCT patentansökan WO 04/014403 (15) beskrivs användning av probiotika för att reducera mängden mono- och disackarider i livsmedel och att därigenom behandla eller förhindra risken för övervikt. I US patent 6 696 057 har Bojrab (4) patenterat en komposition av yoghurtbakterier d.v.s. Lactobacillus bulgaricus och Strepococcus thermophilus för behandling av problem i tarrnkanalen, hyperlipidimi och autoimmuna sjukdomar och i US patentet 6 641 808 beskriver Bojrab (5) användningen av samrna komposition även för fetma.

Denna upptäckt finns också beskriven i en europisk patentansökan 1 177 794 (6).

Patenten/ ansökan har en omfattande beskrivning av hur probiotika påverkar tannhälsa, infektion och immunitet, men endast ett experiment på en person visar påverkan på fetma.

Användning av grönt te eller extrakt från grönt te i kombination med olika bioaktiva komponenter och probiotika för viktminslming har patenterats av Gorsek i US patentet 6 383 482 (9) och 6 565 847 (10). I båda patenten är de huvudsakligt aktiva komponentema det gröna teet och de bioaktiva komponentema, medan probiotika tillsätts som en del av livsmedelsbasen. I US patentet 6 808 703 och i den Japanska patentansökan 2001-292728 (16) beskrivs ett sätt att preparera ett livsmedel, innehållande jäst, enterobakter, mjölksyrabakterier oligosackarider och vegetabila fiber. Inga exempel eller patentkrav beträffande behandling av övervikt presenteras.

Beskrivning av uppfinningen Ett syfte med uppfinningen är att erbjuda probiotiska bakterier för att kontrollera viktuppgång, förhindra övervikt, öka mättnaden efter måltid, förlänga mättnaden mellan måltider, reducera födointaget, reducera fett deponeringen, förbättra energimetabolismen, öka insulinkänsligheten, behandla övervikt och insulinokänslighet.

Ett annat syfte med uppfinningen är användningen av probiotiska bakterier för tillverkning av livsmedel, foderprodukter, kosttillskott, nutritionsprodukter, naturläkemedel, farmaceutiska formuleringar och läkemedel som kan användas för att kontrollera viktuppgång, förhindra övervikt, öka mättnaden efter måltid, förlänga mättnaden mellan måltider, reducera födointaget, reducera fett deponeringen, förbättra energimetabolismen, öka insulinkänsligheten, behandla övervikt och insulinresistens.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att erbjuda en produkt bestående av antingen mjölk, cerealier eller fruktjuice eller komponenter från dessa till vilket probiotika har tillsats.

Enligt uppfinningen uppnås dessa syften genom att de probiotiska bakteríema väljs från en grupp bestående av Lactobacillus casei, Lactobacillus acidophilus och Bifidobacterium lactis, 4 529 185 och helst Lactobacillus casei F19 (LMG P-17806), Lactobacillus acidophilus NCFB 1748 _ och Bifidobacterium lactis Bb12. Bakteriema finns deponerade pa LMG culture collection i Gent, är tillgänglig från NCFB kultursarnling respektive från företaget Chr. Hansen DK, respektive. Stainmama kommer att refereras till som LMG P-17806, NCFB 1748 och Bb12 nedan.

Lactobacillus casei F19 (LMG P-17806), Lactobacillus acidophilus NCFB 1748 och Bifidobacterium lactis Bb12 är välkaraktäriserade och stam LMG P-17806 och dess användningen av denna är tidigare patenterad (WO 99/29833). De tre stammarna överlever bra i livsmedel och under passagen genom mag-tarrnkanalen.

Betydelsen av uppfinningen är mycket stor efiersom dagens vanliga livsstil ofta innebärett för stort födointag vilket leder till ökad risk för det metabola syndromet inkluderande övervikt, bukfetrna och typ Il diabetes. Typ II diabetes orsakas av låg insulinkänslighet eller av insulinresistens. Detta hot mot människors hälsa ökar kontinuerligt i alla åldersgrupper i hela världen. Laktobaciller som probiotika är accepterat som livsmedelsprodukter, foderprodukter, naturprodukter, kosttillskott, naturläkemedel, farmaceutiskt aktiva formuleringar och läkemedel. De är enkla att använda i dessa olika system och kan enkelt ätas dagligen.

Regelbunden konsumtion av dessa bakterier kommer att hjälpa till att kontrollera viktuppgång, förhindra övervikt, öka mättnaden efter måltid, förlänga mättnaden mellan måltider, reducera födointaget, reducera fett deponeringen, förbättra energimetabolismen, öka insulinkänsligheten, behandla övervikt och insulinresistens och därmed risken för sjukdomar inkluderade i det metabola syndromet.

Inkluderade i uppfinningen är följande studier: En humanstudie har lovande visat att en probiotisk produkt kan minska viktuppgången, Andra studier har visat att människor som äter probiotika rapporterar en högre mättnad och hade en längre mättnad än personer som fick samma syrade mjölk utan probiotika eller en placebo.

Möss som fick probiotika hade ett lägre energiintag, mindre fettdeponering i fettvävnad och en lägre total viktuppgång än individer som inte fick probiotika. Genexpressionsstudier konfirrnerar att den troliga mekanismen bakom de observerade effektema är påverkan på ett kluster av gener involverade i energi, fett, socker- och insulinmetabolism, och på mättnad.

Exempel 1) Viktreglering hos människa I en dubbel blind placebokontrollerad studie fick människor antingen en syrad mjölk med probiotika (LMG P-17806 och NCFB 1748) eller samma syrade mjölk utan probiotika eller en kalciumtablett. Grupperna bestod av 15, 14 respektive 10 personer. De probiotiska bakterierna tillsattes till produkterna i slutkoncentration 5xl0E7 CFU/ml och antalet bakterier var stabilt i produkten under den tid som den konsumerades. Deltagarna åt 2x2.5 dl av produkten varje dag. De personer som inkluderades hade en lätt övervikt (BMI 25-30). Målet med studien var att studera effekten av probiotika på kolesterolmetabolismen, och viktuppgång mättes som en kontroll. Inga råd beträffande viktkontroll gavs till deltagarna med de erbjöds en bantningskur efter avslutat försök. Bakterierna överlevde passagen genom tarmen och ökade antalet laktobaciller i faeces med en faktor 5. Efter 4 veckor var det en överraskande men signifikant skillnad i viktuppgång mellan de tre grupperna. Medelvärdet för viktuppgång var 0,25 kg i 5 529 185 gruppen som fick probiotika, 0,75 i gruppen som fick syrad mjölk utan probiotika och 1,4 kg i gruppen som fick tabletten (Figur 1). viktuppgång Vlktuppgàng (kg) syrad mjuk + probiotika sym: mjuk Plwbfl- C2- tablett Produkt Product viktuppgång Sd Signífikans * Syrad mjölk med probiotika 0,25 0.25 a Syrad mjölk 0,75 0.3 a, b Placebo, kalcium tablett 1,4 0.35 b Olika bokstäver =signifikant skillnad p<0,5 2) Mättnad efter måltid och mellan måltider hos människa I en dubbel blind placebokontrollerad studie fick människor antingen syrad mjölk med probiotika i två olika doser eller samma syrade mjölk utan probiotika eller en energijusterad dryck utan mjölk. Varje stam av de probiotiska mikroorganismerna (LMG 17806, NCFB 1748, och Bb12) tillsattes till produkterna i slutkoncentration 1x10E6 och 5xl0E7. Efler en kontrollerad standardfrukost inkluderande 2,5 dl av en av de fyra produktema bad man deltagama att ange mättnad på en VAS-skala (Visual Analogue Scale) direkt efter måltiden och kontinuerligt varje halvtimme under 4 timmar. Totalt deltog 4 personer i studien och varje deltagare åt alla fyra produkterna men vid olika tillfällen och den relativa individuella skillnaden beräknades. Direkt efter måltiden var det en liten skillnad i mättnad mellan produkterna. Den syrade mjölken med probiotika i koncentration 5xl0E7 och 1x1OE6 gav den högsta mättnaden (relativ VAS-score 7,1 respektive 7,0), den syrade mjölken gav ett intermediärt värde (relativt VAS-score 6,3) och den energijusterade drycken utan mjölk det lägsta (relativt VAS-score 5,9). Mättnaden sjönk efter de 4 timmarna till 3,3, 3,4, 2,8 respektive 2,3. Skillnaden var sålunda liten men den bestod mellan produkterna och en påverkan på mättnad kunde noteras för de probiotiska produkterna med två olika koncentrationer av bakterier. 3) Födointag hos möss Möss tillhörande stammen Swiss Webster med en normal tarmflora gavs syrad mjölk under 10 dagar, innehållande antingen LMG P-17806 eller NCFB 1748 eller en placeboprodukt med 6 529 185 samma sammansättning men ingen probiotika. Mössen var mellan 6 och 8 veckor då utfordringen startade. Grupperna som fick probiotika innehöll 6 möss i varje grupp och placebogruppen innehöll 4 djur. De probiotiska mikroorgansmerna tillsattes i slutkoncentration 1x10E8 CPU/ml och antalet bakterier var stabilt i produkterna under utfordringstiden. Mössen fick två dagliga doser (1 ml+O.1 ml) av produkterna, den ena direkt ner i magsäcken och den andra i munnen. Båda de probiotiska bakterierna överlevde passagen i tarmen och fanns närvarande i signifikant antal i tunn- och tjocktannen hos mössen. Förutom att mössen fick de probiotiska produkterna och placeboprodukten hade mössen fri tillgång till ett semisyntetiskt foder (Dl2450B från Research Diets INC., New Jersey, USA). Det dagliga foderintaget järniördes mellan de två grupperna som fick Lactobacillus starrimar och placebogruppen. Produkterna tolererades väl av mössen.

Under den andra delen av utfodringsperioden var foderintaget signifikant mindre i gruppen av djur som fick probiotika (Figur 2) jäinfört med den grupp som fick placeboprodukten.

Relative food consumption per day (%) I Placebo L. casei F19 Ü L. acidophilus NCFB 1748 Figur 2 Dagligt fodointag i två grupper av möss som fick de probiotiska bakterierna Lactobacillus caseí F19 LMG P-17806 eller Lactobacillus acídophilus NCFB l748 i en syrad mjölkprodukt jämfört med en placebogrupp som bara fick syrad mjölk.

Födointaget är beräknat för hela perioden då mössen åt produkt (dag 1-10) och for den senare perioden (dag 5-10). Resultaten uttrycks som procent järnfórt med placebogruppen. Den statistiska signiñkansen är beräknad med two tailed unpaired Student°s t-test, * p S 0.05. 7 529 185 4) Lagring av fett i buken hos möss Möss med en normal tarmflora fick antingen en syrad mjölkprodukt innehålland LMG P- 17806 eller en placeboprodukt med samma sammansättning, men utan probiotika eller hölls som en kontrollgrupp som fick samma foder som de två andra grupperna men ingen syrad mjölk. Musstammen som valdes var C57Bl6 ( Charles River), vilken är känslig för foderinducerad fetma. Antalet djur i grupperna som erhöll syrad mjölk var 15 och i kontrollgruppen fanns 3 djur. Mössen var 9 veckor då studien startade. Antalet probiotiska bakterier i produkten var lx10E8 CFU/ml och mössen tilläts att äta fiitt av produkterna under 5 dagar per vecka under totalt 12 veckor. För att mössen skulle gå upp i vikt snabbt utfodrades de med ett foder med högt fettinnehåll (D12309 från Research Diets Inc. New Jersey, USA, innehållande 36 % fett under de första 5 veckorna och sedan D12492 från samma företag, innehållande 35 % fett, under resten av undersökningsperioden). Efter 12 veckor avlivades djuren och data på viktuppgång, foderkonsumtion och mängd bukfett analyserades. Mössen som fick syrad mjölk gick upp mindre i vikt än kontrollmössen som inte fick någon mjölk.

Mössen som fick syrad mjölk innehållande probiotika lagrade också mindre bukfett jämfört med gruppen som fick syrad mjölk utan probiotika och gruppen som inte alls fick någon mjölk. 5) Genexpression hos möss Bakteriefria eller möss med norrnalflora av Swiss Webster-stammen fick syrad mjölk, innehållande antingen LMG P-17806 eller NCFB 1748 eller en placebo med samma sammansättning men utan probiotika, i 10 dagar. Mössen var mellan 6 och 8 veckor när utfordringen startade. Gruppema som fick probiotikska mikroorganismer innehöll 6 möss i varje grupp och placebo gruppen bestod av 4 möss. De probiotiska mikroorganismerna tillsattes till produkterna i slutkoncentration 1x10E8 CFU/ml och antalet bakterier var stabilt under utfodringsperioden. Mössen fick produkten dagligen direkt ner i magsäcken. Under studien hade mössen fri tillgång till ett semisyntetiskt foder (D12450B från Research Diets IN C., New Jersey, USA). Båda de probiotiska bakterierna överlevde passagen genom tarmen och farms närvamde i signifikant antal i tunn och tjocktarmen. Mössen avlivades och genexpressionen i tunntarmen analyserades med oligonukleotid micro array teknik. Förutom förväntade effekter på immunsystemet observerades oväntade effekter på ett antal gener involverade i energimetabolism och homeostas, vilka var olika i placebogruppen jämfört med de två probiotiska grupperna. Bland generna som visade en signifikant förändring i expressionen farms Scdl, Acrp 30, Adn, Thrsp, Car3 and Apoa-4, vilka alla var uppreglerade i de probiotika grupperna och Retnlb som var nerreglerad i de probiotiska grupperna jämfört med placebo gruppen. Mönstret för expression av olika gener var mycket lika för de tvâ probiotiska stammarna som användes. Skillnaden i expression av generna för adipsin (Adn), adiponectin (Acrp 30), carbonic anhydras 3 (Car3) och resistin like beta (Retnlb) genema i bakteriefria möss konfirmerades med kvantitativ Real-Tids PCR (Figur 3). Figur 4 visar expressionsnivån för apolipoprotein A-IV (Apoa-4) hos möss med normal tarmflora verifierat med Real-Tids PCR teknik. 8 529 185 Ådp30 ~ g l. casei F19 L acidophilus Placebo I å' . L. casei F19 L. acidophilus Placebo MIFB 1748 NCFB 1748 (H3 neuib š 3.0 g 2.5 i 310 OI š 1.5 o E 1.0 m __ _ 20.5 1 ä . ä 0.0 x g |__ C355; F19 (__ admphflus p|aæb0 g I.. casei F19 L acidophilus Placebo x mm 1743 NCFB 1748 l _ , nl Figur 3. Expression av adíposin (And), adiponektin (Acrp30), carbonic anhydras 3 (Car3) och resistin like beta (Retnlb) gener kvantifierat med RT-PCR i bakteriefria möss. Två testgrupper av möss fick de probiotiska bakterierna Lactobacillus casei F19 LMG P-17806 eller Lactobacillus acidophilus NCFB 1748 i syrad mjölk medan placebogruppen fick endast syrad mjölk. Varje stapel representerar medelvärdet med i SEM. Den statistiska signifikansen beräknades med two tailed Studeint°s t-test, * p S 0.05, n=6 for de två probiotiska gruppema och n=4 för placebogruppen.

Apoa4 IIIRNA H N 1.0 0.8 -« O G1 O JÄ O O Relative amount of O N L. casei F19 L. acidophilus Placebo NC FB 1748 Figur 4. Expressíon av apolipoprotein AIV (Apoa4) genen kvantifierat med RT-PCR hos möss koloniserade med normal mikroflora. Två testgrupper av möss fick de probiotiska bakteriema Lactobacillus caseí F19 LMG P-17806 eller Lactobacillus acidophilus NCFB 1748 i syrad mjölk medan placebogruppen fick endast syrad mjölk. Varje stapel representerar medelvärdet med i SEM. Den statistiska signifikansen beräknades med two tailed Studeint' s t-test, * p S 0.05, n=6 för de två probiotiska gruppema och n=4 För 'nl Qnfilfin aflinnøn 9 529 185 6) Dos Den totala dosen av de individuella stammarna av probiotiska bakterier i de olika experimenten beskrivna ovan var lxl0E8-lxl0E9 CFU (musexpriment) och 2.5xl0E8- 2.5 x10El 0 CFU (humanstudier). Dessa doser behöver administreras i en portion eller som en daglig dos dvs. Lex. en dryck för konsumtion av människor som konsumeras i portioner om 200-500 ml behöver innehålla 0.5xl0E6-1.25Xl0E8 CFU/ml av de individuella stammarna för en effekt och en kapsel behöver innehåll det totala antalet bakterier i ca lg d.v.s. lxl0E8- 2.5xl OE 1 0. För de högsta koncentrationerna av bakterier behöver bakterierna koncentreras genom frystorkning eller spraytorkning. 7) Tillverkning av produkt De probiotiska bakterierna skall tillsättas till produkter baserade på mjölk, cerealier eller frukt. Bakteriema har tillsats som ett koncentrat t. ex. fiystorkat och överlevnaden har analyserats i tre matriser. Överlevnaden var mycket bra i mjölk och cerealiebaserade produkter. I fruktbaserade produkter påverkades överlevnaden av fruktsorten. I ett torkat pulver måste hänsyn tas till vattenaktivitet och exponering rör syra. Resultaten fiån produkttillverkning finns i tabell l.

De probiotiska bakteriema kan också tillsättas till mjölkbaserade produkter tillsammans med andra mjölksyrabakterier för tillverkning av olika sorters kultunnöj lksprodukter. I denna miljö kan de probiotiska bakteriema föröka sig och anpassa sig till den sura miljön vilket ger en bra överlevnad även då produkterna har ett lågt slut pH.

Tabell 1. Överlevnad av probiotiska bakterieri olika produktrnatriser analyserats som miljoner CFU/ g. Produkterna lagrades vid 8 °C.

Bakterie Mjölk Smoothie, Cerealie- Frystorkat Frukt- Frukt- Yoghurt- Yoghurt Filmjölk rnjölk/frukt dryck pulverí juice, juice, dryck cerealiemix svart äpple vinbär LMG 53 56 50 45 46 53 67 70 74 Pl7806 Dagl LMG P 55 51 52 39 13 35 55 75 63 17806 Dag 21 NCFB 50 53 56 43 50 55 57 56 60 1748 Dagl NCFB 42 43 43 37 3 30 32 42 44 1748 Dag 2l Bbl2 59 60 65 65 62 67 62 73 68 Dagl Bbl2 49 47 60 31 14 49 51 68 60 Dag 21 Referenser: w 529 185 1) Agerholm, 1., M.1. Bell, G.k. Grunwald and A. Astrup. 2000. The effect of a probiotic milk product on plasma cholesterol: a meta-analysis of short-terrn intervention studies. Eur. J. elin. ' Nutr. 542856-860. 2) Ali A. A., I. A. Mohamed, C. T. Hansen, T. Wang, M. T. Velasquez and S. J. Bhathena. 2002. Effect of probiotics and isoflavones on metabolic parameters in a genetic model of obesity and diabetes. FASEB J. 16:p A1014. 3) Ali. A. A., M. T. Velasquez, C. T. Hansen, A. I. Mohamed, and S. J. Bhathena. 2004.

Effect of soybean isoflavones, probiotics and their interactions on the metabolism and endocrine system in an animal model of obesity and diabetes. J. Nutritional Bioch. 15:583- 590. 4) Bojrab G.. 2000. Composition and method for treatment of gastrointestinal disorders and hyperlipedemia. US patent 6 696 057 5) Bojrab G.. 2000. Composition for treatment of obesity. US patent 6 641 808. 6) Bojrab G.. 2001. Composition, of L. bulgaricus and S. thermophilus, for the treatment of gastrointestinal disorders, hyperlipidemia, autoimmune diseases, and obesity. European patent application 1 177 794. 7) Bäckehed F., H Ding, T. Wang, L. V. Hooper, G. Y. Koh, A. Nagy, C. F. Semenkovich and J. I. Gordon. 2004. The gut microbiota as an environmental factor that regulates fat storage.

PNAS 101115718-15723. 8) Di Caro S., H. Tao, A. Grillo, C. Elia, G. Gasbarrini, A. R. Sepulveda, and A. Gasbarrini. 2005. Effects of Lactobacillus GG on genes expression pattern in small bowel mucosa.

Digestive and Liver Disease 371320-329. 9) Gorsek W. F. 2000. Weight loss composition containing green tea, hydroxycitric acid, 5- hydroxytryptophane, glucomannan, picolinate and Lactobacillus. US patent 6 383 482. 10) Gorsek W. F.. 2002. Therrnogenic Weight management composition. US patent 6 565 847. 1. 529 185 11) Hooper L. V., M Wong, A. Thelin, L. Hansson, P.G. Falk and J .I. Gordon. 2001.

Molecular analysis of commensal host-microbial relationship in the intestine. Science 291 (5505):881-884. 12) Park H. O., Y. B. Bang, H. J. Joung, B. C. Kim and H. R. Kim. 2004. Lactobacillus KTCK 0774BP and acetobacter KCTC 0773BP for treatment or prevention of obesity and diabetes mellitus. US patent 6 808 703. 13) Pereira D. I. and G. R. Gibson. 2002. Effects of consumption of probiotics and prebiotics on serum lipid levels in humans. Crit. Rev. Biochem Mol Biol. 37:25 9-281. 14) Steppan C. M., S. T. Balley, S. Bath, E. J. Brown, R. R. Baneriee, C. M. Wright, H. R.

Patel, R. S. Ahlma, and M. A. Lazar. 2001. The hormone resistine links obesity to diabetes.

Nature 409307. 15) Song S.H., S. K. Kang, j. I-I. Kim, y. H. Park, and H. O. Park 2002. Microorganisms for ihibiting obesity and diabetes mellitus. PCT patent application WO 04/014403. 16) Yanagida F., and K. Sano. 2000. Obesity preventative food. Japanese patent application 2001-292728.

Claims (3)

U 529 185 Patentkrav

1. l. Användning av probiotisk bakterie för tillverkning av ett livsmedel, foderprodukt, kosttillskott, nutritionsprodukt, naturläkemedel, farmaceutiskt aktiv formulering och läkemedel att utnyttjas för att kontrollera viktuppgång, förhindra övervikt, öka mättnaden efter måltid, förlänga mättnaden mellan måltider, reducera tödointaget, reducera fett- deponeringen, öka insulinkänsligheten, behandla övervikt och behandla insulinresistens, kännetecknad av att den probiotiska bakterien är minst en av Lactobacillus caseí F19 (LMG P-l7806), Lactobacillus acidophilus NCFB 1748 eller Bifidobacterium lactís Bbl2.

2. Användning enligt krav 1 i en komposition innefattande minst en av mjölk, cerealier eller fruktjuice eller komponenter från dessa.

3. Användning enligt lqav l i en produkt utnyttjad såsom ett livsmedel, foderprodukt, kosttillskott, nutritionsprodukt, naturläkemedel, farrnaceutiskt aktiv formulering och läkemedel.