SE537556C2 - Medicinsk anordning för vävnadsligering - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG En medicinsk anordning (100) for vavnadsligering innefattar ett band (110) som har perforeringar (122) och steg (120) definierade dad. Ett lashus (130) är kopplat till bandet (110) och har en kanal (150) dimensionerad for mottagande av bandet (110). Ett laselement (140) hos lashuset (130) är konfigurerat att gripa tag i perforeringar (122) och steg (120) definierade i bandet (110). Kanalen (150) innefattar en *del (152) i vilken bandet (110) 6tnninstone skjuter in genom att krokas Over laselementet (140) nar laselennentet (140) kommer i kontakt med ett steg (120) i bandet (110).

Description

En medicinsk anordning (100) for vavnadsligering innefattar ett band (110) som har perforeringar (122) °oh stag (120) definiera.de dart. Ett tashus (130) ar kooplat till bandet (110) oc.h har en kanal (150) dimensionerad far mottagande av bandet (110). Ett laselement (140) hos rashuset (130) är konfigurerat aft gripa tag i perforeringar (122) och steg (120) definierade i bandet (110). Kanalen (150) innefattar en bagdel (152)vilken bandet (110) atminstone skjuter in genom alt krokas Over tas.elementet (140) oar laselementet (140) kommer i kontakt med ett stag (120) i bandet (110).

SAMMANDRAG En medicinsk anordning (100) for vavnadsligering innefattar ett band (110) som har perforeringar (122) och steg (120) definierade dad. Ett lashus (130) är kopplat till bandet (110) och har en kanal (150) dimensionerad for mottagande av bandet (110). Ett laselement (140) hos lashuset (130) är konfigurerat att gripa tag i perforeringar (122) och steg (120) definierade i bandet (110). Kanalen (150) innefattar en *del (152) i vilken bandet (110) 6tnninstone skjuter in genom att krokas Over laselementet (140) nar laselennentet (140) kommer i kontakt med ett steg (120) i bandet (110).

MEDICINSK ANORDNING FOR VAVNADSLIGERING TEKNISKT OMRADE De foreliggande utforingsformema avser allmant medicinska anordningar och sarskilt sadana medicinska 5 anordningar for vavnadsligering.

BAKGRUND Ligering är det medicinska forforandet dar blodflode begransas i ett blodkarl eller annan vavnad. Traditionellt sett genomfors vavnadsligering med anvandning av en ligatur vanligtvis i form av en suturtrad eller -snore som knyts runt vavnaden. Andra ligeringsanordningar kanda inom teknikomradet innefattar metall- eller polymerklammor som nyps runt vavnaden.

Aven om ligaturen är en mycket enkel anordning kan vavnadsligeringsforfarandet vara mycket besvarligt och ibland behovs mer an en medicinsk persons medverkan. Till exempel behover man i vissa kirurgiska operationer lyfta den vavnad som ska ligeras nagot fran omkringliggande vavnad i en patient. Knytning av ligaturtraden runt den upplyfta vavnaden kraver emellertid typiskt sett tva hander, sarskilt nar traden dras tatt runt vavnaden och nar traden lases med en knut. I dessa fall maste *on annan medicinsk person lyfta vavnaden fran omgivningen eller halla bort omkringliggande vavnad.

Det finns saledes ett behov av en medicinsk anordning som skulle kunna anvandas for vavnadsligering och som kan hanteras med en hand. Utformningen hos ett buntbands sjalvlasande loop erbjuder en sadan mojlighet.

US 2005/0288674 visar ett bioabsorberbart ben band som har ett konvext lashus och ett langstrackt band som anvands for att sakra samman fragment av ett benbrott. Benbandet är vasentligen konstruerat som ett traditionellt buntband forutom det konvexa lashuset.

US 4,001,898 visar ett sjalvlasande buntband med ett huvud som uppbar ett icke-svangbart lasorgan som stacker sig in i en oppning genom huvudet och griper sakert tag i ett utvalt stod pa ett band hos buntbandet. Drivningsorgan uppbars av huvudet och stracker sig in i oppningen. Drivningsorganet gensvarar pa en tillbakariktad rorelse hos bandet for att driva stodet till att hallas ihopkopplat med lasorganet. 1 WO 2009/091313 visar en medicinsk anordning som innefattar ett langstrackt, flexibelt band utrustat med sparrelement och kopplat till ett anordningshuvud som har en kanal dimensionerad for mottagande av bandet. Ett laselement är kopplat till anordningshuvudet och är konfigurerat att gripa tag i sparrelementen nar bandet dras genom kanalen for att bilda en backbroms. Ett utskjutande element och ett utskjutningsmottagande element är anordnade i anordningshuvudet i anslutning till kanalingangen och i bandet i anslutning till granssnittet mellan bandet och lashuset. Det utskjutningsmottagande elementet är dimensionerat for mottagande av det utskjutande elementet nar bandet är nast intill fullstandigt skjutet in i anordningshuvudet.

SAMMANFATTNING Det ar ett allmant syfte att tillhandahalla en medicinsk anordning som är lampad for vavnadsligering.

Det ar ett sarskilt syfte att tillhandahalla en medicinsk anordning som tillhandahaller en backbroms med ett styvt laselement.

Dessa och andra syften uppnas genom utforingsformar sasom beskrivna had.

En aspekt av utforingsformerna avser en medicinsk anordning for vavnadsligering. Den medicinska anordningen innefattar ett langstrackt, flexibelt band som har en framsida, en baksida, en framanda och en bakanda. Bandet har perforeringar och steg definierade dad. Ett lashus är kopplat till bandets bakanda och har en kanal dimensionerad for mottagande av bandet. Ett laselement an kopplat till lashuset och an anordnat i anslutning till kanalen. Laselementet är konfigurerat att gripa tag i perforeringar och steg definierade i bandet. Lasningskanalen i lashuset innefattar en *del anordnad mittemot laselementet. Bandet ar konfigurerat aft krokas over &element och skjuta atminstone delvis in i bagdelen nar laselementet kommer i kontakt med ett steg i bandet.

Utforingsformernas medicinska anordning kan anvandas i anslutning till styva &element som behovs dá mjuka material anvands for den medicinska anordningen och dá laselementet inte har tillracklig fjarderliknande lasningsformaga.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen, tillsammans med ytterligare syften och fordelar med denna, kan bast forstas genom hanvisningar till foljande beskrivning last tillsammans med de medfoljande ritningarna, i vilka: 2 Fig. 1 är en ritning over en medicinsk anordning enligt en utforingsform; Fig. 2 är en forstoring av lashuset i den medicinska anordningen i Fig. 1 fran en forsta vy; Fig. 3 är en forstoring av lashuset i den medicinska anordningen i Fig. 1 fran en andra vy; Fig. 4 illustrerar en vy over den medicinska anordningen med bandet draget delvis genom lashusets kanal; Fig. 5 är en tvarsnittsvy over en del av den medicinska anordning som visas i Fig. 4; Fig. 6 illustrerar en annan vy over den medicinska anordningen med bandet draget delvis genom lashusets kanal; Fig. 7 är en forstoring av baksidan av lashuset och bandets bakdel; Fig. 8 är en forstoring av lashuset med bandet draget fullstandigt genom lashusets kanal; samt Fig. 9 är en forstoring av bandets framanda enligt en utforingsform.

DETALJERAD BESKRIVNING Genomgaende i ritningarna kommer samma hanvisningsbeteckningar att anvandas for lika eller motsvarande element.

De foreliggande utforingsformerna avser en medicinsk anordning lampad for ligering av vavnader och karl i en djurkropp, sasom en daggdjurskropp, inklusive en manniskokropp.

Den medicinska anordningen, ligatur, enligt utforingsformerna har signifikanta fordelar over de tradbaserade ligaturerna enligt kand teknik. For det forsta kan den medicinska anordningen hanteras av en medicinsk person i en hand vilket lamnar den andra handen fri for att lyfta den vavnad som ska ligeras nagot bort fran den omkringliggande kroppen. Vidare är lasning av den medicinska anordningen forenklad och nagot knytande av knutar i det begransade utrymmet dar den kirurgiska operationen ager rum i djur- eller manniskokroppen behovs inte. 3 Den medicinska anordningen enligt utforingsformerna är baserad pa principerna hos ett buntband genom att tillata framriktad rorelse hos ett band relativt ett laselement men begransa eller till och med fullstandigt forhindra bakatriktad rorelse has bandet relativt laselementet. Della sardrag hos buntband som tillhandahaller en backbroms ersatter det besvarliga forfarandet med att knyta knutar pa suturer/ligaturter och forenklar darigenom markant ligeringsprocessen.

De tidigare kanda medicinska anordningarna for vavnadsligering som är baserade pa principerna med ett buntband har typiskt sett ett flexibelt laselement fastsatt pa ett lashus. Detta flexibla &element fjadrar eller svanger da upp och ned nar ett band hos den medicinska anordningen dras genom en kanal i lashuset. Saledes bojs eller trycks laselement mot dess bas i lashuset nar det kommer i kontakt med ett steg i bandet. Nar bandet emellertid forflyttas en bit vidare in i kanalen sá att laselement blir inriktat med en perforering eller fordjupning i bandet fjadrar laselementet tillbaka och skjuter in i perforeringen eller fordjupningen. Denna fjadring eller svangning upp och ned hos laselementet fortsatter sá lange som bandet dras genom kanalen.

En sadan utformning av den medicinska anordningen erfordrar att den medicinska anordningen eller atminstone den medicinska anordningens laselement är tillverkat av ett material som kan tillhandahalla det nodvandiga fjaderliknande beteendet hos laselementet. Sadana tidigare kanda losningar satter saledes begransningar pa den typ av material som kan anvandas for den medicinska anordningen.

De foreliggande utforingsformerna tillhandahaller en medicinsk anordning med ett lashus och laselement som kan anvandas aven for material som inte innehar det fjaderliknande beteendet. Detta betyder till exempel att mjukare polymermaterial kan anvandas och arida mojliggora en effektiv lasning av bandet till lashuset. En backbroms erhalls saledes aven utan nagon fjadring eller svangning av laselementet nar bandet dras genom kanalen i lashuset.

De foreliggande utforingsformerna har tagit ett radikalt skilt tillvagagangssatt genom att utforma kanalen genom lashuset till att ha en bagdel anordnad mittemot laselementet. Nar bandet dras genom kanalen alternerar bandet mellan en krokt konfiguration som stacker sig atminstone delvis in i kanalen bagdel nar laselementet kommer i kontakt med ett steg i bandet och en plan konfiguration nar laselementet skjuter in i en perforering i bandet. Det är saledes bandet som kroks fram och tillbaka under rorelsen genom kanalen medan laselementet forblir vasentlig styv och stilla i lashuset. 4 En aspekt av utfOringsformerna avser en medicinsk anordning for vavnadsligering. Den medicinska anordningen innefattar ett langstrackt, flexibelt band som har en framsida, en baksida, en framanda och en bakanda. Bandet har vidare perforeringar och steg definierade dari. Den medicinska anordningen innefattar aven ett I6shus som an kopplat till bandets bakanda och som har en kanal dimensionerad for mottagande av bandet. Ett laselement an kopplat till lashuset och är anordnat i anslutning till kanalen. Detta laselement an konfigurerat all gripa tag i perforeringar och steg definierade i bandet. Kanalen i lashuset innefattar en bagdel anordnad vasentligen mittemot laselementet. Bandet an konfigurerat att krokas over laselement och skjuta atminstone delvis in i bagdelen nar laselementet kommer i kontakt med ett steg i bandet.

Olika utforingsformer av denna aspekt kommer nu att beskrivas vidare i anslutning till ritningarna.

Fig. 1 är en ritning over en sarskild utforingsform av en medicinsk anordning 100 lampad for vavnadsligering. Den medicinska anordningen 100 innefattar ett langstrackt, flexibelt band eller remsa 110 som har en framsida 118 och en motsatt baksida 116. En bakanda 114 hos bandet 110 ar fastsatt och forankrad i ett lashus eller -huvud 130 hos den medicinska anordningen 100. Den motsatta framandan 112 hos bandet 110 är anpassad for inforande in i en kanal 150, passage eller oppning som loper genom lashuset 130.

Framandan 112 kan vara spetsig for att underlatta guidning av bandet 110 in i kanalen 150. Framandan 112 skulle till och med kunna vara vass for att penetrera vavnad nar en sklan funktion behovs. Det an aven mojligt att ha en Y-formad eller gafflad framanda 112 som skulle kunna underlatta inforande av framandan 112 in i lashusets 130 kanal 150, se Fig. 9.

Backbromsverkan hos den medicinska anordningen 100 uppnas genom perforeringar 122 och steg 120, aven benamnda sparrelement inom teknikomrklet, tillhandahallna i atminstone en del av bandet 110. Perforeringarna 122 och stegen 120 an foretradesvis anordnade pa atminstone bandets 110 framsida 118 men skulle aven, eller istallet, kunna finnas pa baksidan 116.

Perforeringarna 122 och stegen 120 ar anordnade pa atminstone den del av bandet 110 som an narmast bakandan 114 och lashuset 130. Foljaktligen kan perforeringarna 122 och stegen 120 starta vid bakandan 114 eller nara bakandan 114 och strkka sig atminstone ett avstand upp langs bandlangden mot framandan 112. Det an faktiskt mojligt att ha perforeringar 122 och steg 120 langs hela bandets 110 langd men i de fiesta praktiska tillampningar an det tillrackligt med att ha perforeringarna 122 och stegen 120 upp till en del av bandlangden. I della sammanhang ar det viktiga sardraget att perforeringarna 122 och stegen 120 bor tillhandahallas atminstone upp till en del av bandlangden mot framandan 112 for att gripa tag i ett laselement 140 i lashuset 130 nar framandan 112 matas in i kanalen 150 och bandet 110 bildar en loop runt en vavnad som ska ligeras. Saledes bar den storsta loopdiametern nar laselementet 140 forst borjar gripa tag i perforeringarna 122 och stegen 120 da bandets framanda 112 dras genom kanalen 150 foretradesvis vara storre an den yttre diametern hos den vavnad som finns narvarande i loopen. I de fiesta praktiska tillampningarna skulle perforeringarna 122 och stegen 120 kunna stracka sig over en langd hos bandet 110 som ärfrân ungefar en eller nagra centimeter upp till flera centimeter.

Perforeringarna 122 och stegen 120 kan i en forsta utforingsform implementeras som en uppsattning av hal eller oppningar 122 genom bandet 110 sasom illustreras i Fig. 1 och ses tydligare i tvarsnittsvyn i Fig. 5. Dessa hal 122 bildar tillsammans med det mellanliggande bandmaterialet, dvs. steg 120, en stegstruktur som kan gripas tag i av laselementet 140 i lashuset 130 for att uppna backbromsen. I en andra utforingsform är perforeringarna 122 och stegen 120 istallet ett flertal skaror i bandets 110 framsida 118 eller baksida 116. Dessa skaror bildar saledes fordjupningar i bandet 110 men behover inte nodvandigtvis penetrera genom hela bandets 110 tjocklek sasom i den forsta utforingsformen. Det mellanliggande bandmaterialet mellan skarorna motsvarar dá stegen 120. En tredje utforingsform är att ersatta Mien eller skarorna med ett flertal utskjutande element sasom sparrkuggar som bildar stegen 120 och stacker sig ett kort avstand fran fram- eller baksidans yta.

Lashuset 130 innefattar laselementet 140 anordnat i anslutning till kanalen 150 som loper genom lashuset 130 och är dimensionerad for mottagandet av bandet 110. Laselementet 140 skulle kunna vara i formen av atminstone en laskugge eller sparrhake dimensionerad for att gripa tag i perforeringar 122 och steg 120 definierade i bandet 110. I fallet med hal- eller skarimplementerade perforeringar 122 och 120 ar laselementet 140 anordnat for att stegvis skjuta in i Mien eller skarorna nar bandet 110 matas genom kanalen 150. Pa motsvarande sett griper laselementet 140 tag i utskjutningarna hos sparrkugglosningen nar bandet 110 dras genom kanalen 150 i lashuset 130.

Gripandet mellan laselementet 140 och perforerringarna 122 och stegen 120 medger framatriktad rorelse hos bandet 110 genom kanalen 150 men hindrar bandet 110 fran bakatriktad rorelse genom kanalen 150 och uppnar darigenom en backbroms.

Laselementets 140 visas tydligare i Fig. 2 och 3. Sasom ses i dessa figurer sluttar laselementet 140 foretradesvis uppat fran kanalens 150 ingangssida till utgangssidan medan den motsatta sidan av 6 laselementet 140 stupar vertikalt. Det omfattas av de foreliggande utforingsformema att laselementet 140 kan innefatta flera laskuggar sasom positionerade i serie eller i foljd i anslutning till, foretradesvis kanalen 150.

Laselementet 140 har foretradesvis en basdel som ar fullstandigt fastsatt mot en vagg 135 i kanalen 150 i lashuset 130. Dena betyder aft laselementet 140 bildar en styv struktur med fast fastsattning mot lashuset 130. I en sarskild utforingsform är laselementet 140 vasentligen oflexibelt och är foretradesvis konfigurerat att bibehalla en styv konfiguration nar bandet 110 dras genom kanalen 150.

Laselementet 140 al. anordnat i anslutning till kanalen 150 och ärföreträdesvis, sasom illustreras i Fig. 1 till 3, tillhandahallet nagonstans langs kanalens 150 langd. Alternativt sett eller dessutom skulle laselementet 140 kunna vara tillhandahallet i anslutning till kanalens 150 ingang och/eller utgang i lashuset 130.

Laselementet 140 kan vara placerat i anslutning till den innervagg 135 hos lashuset 130 som är pa samma sida om kanalen 150 som bandet 110. Perforeringarna 122 och stegen 120 är dá foretradesvis tillhandahallna pa atminstone bandets 110 framsida 118. Alternativt sett är laselementet 140 tillhandahallet pa den innervagg som är mittemot den sida av kanalen 150 vid vilken bandet 110 är forankrat till lashuset 130. Perforeringarna 122 och stegen 120 är da tillhandahallna pa atminstone bandets 110 baksida 116.

Enligt utfOringsformarna innefattar kanalen 150, vilket ses tydligare i Fig. 2 och 3, en bagdel 152 som utgor den del av kanalen 150 som är vasentligen mittemot laselementet 140. Denna bagdel 152 mojliggor att bandet 110 kroks over laselementet 140 nar laselementet 140 är inriktat med och kommer i kontakt med ett steg 120 i bandet 110. Detta visas i Fig. 4 och 5 dar en del av bandet 110 skjuter eller stacker sig atminstone delvis in i bagdelen 152.

Nar laselementet 140 saledes kommer i kontakt med ett steg 120 i bandet trycker laselementet 140 atminstone en central del (med avseende pa en tvargbende dimension eller utstrackning hos bandet 1 motsatt till den langre langsgaende dimensionen) av bandet 110 in i kanalens 150 bagdel 152. Enligt en sarskild utforingsform är laselementet 140 saledes foretradesvis tillrackligt styv for att inte fjadra eller svanga tillbaka nar det kommer i kontakt med ett steg 120 i bandet 110 utan trycker istallet pa bandet 110 for att tvinga den del av bandet 110 som är inriktad med laselementet 140 att skjuta atminstone 7 delvis in i bagdelen. Fig. 5 är en tvarsnittsvy over lashuset 130 och en del av bandet 110 och visar hur laselementet 140 trycker bandet 110 in i kanalens 150 bagdel 152.

Nar bandet 110 dras en bit ytterligare genom kanalen 150 sa att laselementet 140 nu blir inriktat med en perforering 122 kommer laselementet 140 att skjuta atminstone delvis in i perforeringen 122. Vid denna punkt trycker laselementet 140 inte langre mot bandet 110. Bandet 110 kommer saledes att rora sig eller fjadra tillbaka in i en basdel 154 i kanalen 150 och darigenom inte langre skjuta in i bagdelen 152. Denna basdel 154 visas i Fig. 3 och 4 och innefattar foretradesvis den del av kanalen 150 som är \rand mot laselementet 140.

Nar bandet 110 dras genom kanalen 150 alternerar bandet 110 foretradesvis mellan att stracka sig vasentligen i basdelen 154 nar laselementet 140 ar inriktat med och skjuter in i en perforering 122 i bandet 110 och skjuta atminstone delvis in i bagdelen 152 nar laselementet 140 är inriktat med och kommer i kontakt med ett steg 120 i bandet 110.

Nar bandet 110 stacker sig vasentligen i basdelen 154 har en del av bandet 110 som finns narvarande i kanalen 150 vasentligen en plan tvarsnittskonfiguration med avseende pa ett tvarsnitt langs bandets 110 tvargaende dimension. Tvarsnittskonfigurationen kommer saledes typiskt sett att motsvara en rektangel (om man antar att bandets 110 tjocklek är smalare an bandets 110 bredd). Nar bandet 1 emellertid skjuter atminstone delvis in i bagdelen 152 har den del av bandet 110 som finns narvarande i kanalen 150 typiskt sett en krokt tvarsnittskonfiguration. Tvarsnittskonfigurationen kommer saledes typiskt sett att motsvara en bage eller cirkelbage.

Skarn tydligt ses i Fig. 2-4 och 6 har basdelen 154 och bagdelen 152 foretradesvis olika utstrackningar langs lashusets 130 bredd. Basdelen 154 har foretradesvis en bredare utstrackning jamfort med bagdelen 152. Det betyder att basdelen 154 skulle kunna ses som ett spar genom lashuset 130 och med bagdelen 152 narvarande vid en central (med avseende pa utstrackningen langs lashusets 130 bredd) del av basdelen 154. Basdelens 154 utstrackning motsvarar foretradesvis eller är nagot bredare an bandets 110 bredd medan basdelens 152 utstrackning eller bredd är foretradesvis smalare an bandets 110 bredd. Nar bandet 110 saledes ror sig genom kanalen 150 och laselementet 140 ar inriktat med och kommer i kontakt med ett steg 120 i bandet 110 trycks den centrala (med avseende pa bandets 110 bredd) del av bandet 110 in i bagdelen 152. De perifera (med avseende pa bandets 110 bredd) delarna av bandet 110 är emellertid foretradesvis fortfarande narvarande i basdelen 154 eftersom det inte finns plats for hela bandet 110 att rora sig fran basdelen 154 till bagdelen 152. Nar laselementet 140 är inriktat 8 med och skjuter in i en nasta perforering 122 i bandet 110 ror sig den centrala delen av bandet 110 tillbaka mot basdelen 154 sa att den fullstandiga del av bandet 110 som finns narvarande i kanalen 150 foretradesvis är i basdelen 154.

I en foredragen utforingsform kommer bandet 110 automatiskt i kontakt med laselementet 140 nar laselementet 140 är inriktat med en perforering 122 i bandet 100. Saledes kommer bandet 110 att lamna den krokta konfigurationen som är ett belastat och energiberorende lage da det far en chans och jamna ut nar bandet 110 forflyttas fran ett lage med laselementet 140 inriktat med ett steg 120 till att laselementet 140 är inriktat med en perforering 122 i bandet 110.

I en valfri utforingsform innefattar den medicinska anordningen 100 atminstone ett vavnadsgripande element 170, 172 anordnat pa en sida av lashuset 130 som innefattar kanalingangen och i vilken bandets 110 framanda 112 fors in. Det vavnadsgripande elementet 170, 172 ses tydligare i Fig. 3 och 6. Det vavnadsgripande elementet 170, 172 innefattar foretradesvis flera dubbar, asar eller hakar for att gripa tag i vavnaden nar bandet 110 dras genom kanalen 150 for att begransa eventuell relativ rorelse och glidning mellan vavnaden och den medicinska anordningen 100. Denna vavnadsgripande verkan hos det vavnadsgripande elementet 170, 172 minskar risken att den medicinska anordningen 100 skulle kunna glida av vavnaden under och efter ligeringen, vilket är ett vanligt problem i dag med (omfattande) blodning som en foljd. Sklan ligaturglidning enligt den kanda tekniken under och/eller efter operation forlanger operationstiden och/eller erfordrar ett nytt kirurgiskt fbrfarande for att fasta en ny ligatur runt vavnaden. Forhindrande eller atminstone begransning av vavnadsglidning under och efter ligering är saledes ett fordelaktigt sardrag hos den medicinska anordningen 100 enligt den fbreliggande utforingsformen.

I en foredragen utforingsform innefattar det vavnadsgripande elementet 170, 172 ett forsta vavnadsgripande element 170 och ett andra vavnadsgripande element 172 anordnade pa motsatta sidor om kanalen 150 pa den sida av lashuset 130 som innehaller kanalingangen. De tva vavnadsgripande elementen 170, 172 är annu hellre placerade pa lashuset 130 for att skjuta ut mot bandets 110 framsida 118 da bandet 110 matas genom kanalen 150, vilket ses i Fig. 8. Detta betyder att de vavnadsgripande elementen 170, 172 aven hjalper till att minska bandloopens diameter till sma varden, sasom noll eller till och med negativ diameter. Fig. 8 visar klart hur bandets 110 bakanda 114 riktar in sig runt det vavnadsgripande elementet 170 vid detta bandinmatningsstadie. 9 En annan fOrdel med det vavnadsgripande elementet 170, 172 är att det klammer ihop eller krossar blodkarl i vavnaden under ligering vilket darigenom forhindrar eller atminstone minskar blodning.

I en alternative utforingsform är det/de vavnadsgripande elementet/elementen 170, 172 inte nodvandigtvis anordnat i lashuset 130. Det vavnadsgripande elementet är dá istallet anordnat pa bandet 110, foretradesvis i anslutning till bakandan 114. I sadana fall är det vavnadsgripande elementet typiskt sett narvarande pa bandets 110 framsida 118 for att pressa, dá bandet 110 dras genom kanalen 150, den vavnad som ska ligeras mot lashuset 130. Pa motsvarande satt och i fallet med flera vavnadsgripande element skulle en eller alla av dessa kunna vara narvarande pa bandet 110. Dessa utforingsformer innefattar saledes aven en utforingsform som har atminstone ett vavnadsgripande element i lashuset 130 och atminstone ett vavnadsgripande element pa bandet 110.

I andra valfria utforingsforrner innefattar den medicinska anordningen 100 andra eller ett ytterligare vavnadsgripande element 174 sasom visas i Fig. 3 och 6. Dena vavnadsgripande element 174 är foretradesvis anordnat pa bandets 110 framsida 118 i anslutning till bandets 110 bakanda 114. Det vavnadsgripande elementet 174 är i form av utskjutningar som skjuter ut bortom framsidans 118 allmanna yta. Utskjutningarna kan vara i form av dubbar sasom visas i figuren men skulle alternativt sett kunna vara cirkulara forhojningar, dobbar, hakar eller vilken annan vavnadsgripande struktur som heist.

Det vavnadsgripande elementet 174 kan stracka sig over vasentligen den stOrsta del av framsidan 118 som är narmast lashuset 130, mojligen forutom delar av framsidan 118 som upptas av perforeringarna 122 och stegen 120. I den utforingsform som illustreras i Fig. 3 finns det vavnadsgripande elementet 174 narvarande vasentligen pa det nedersta steget i bandet 110. I ett alternativt tillvagagangssatt finns det vavnadsgripande elementet 174 narvarande pa endast en del av ett steg. En ytterligare implementering är att ha det vavnadsgripande elementet 174 narvarande inte bara pa ett steg utan stracker sig aven ut mot bandets 110 sidor. I della tillvagagangssatt stacker sig saledes det vavnadsgripande elementet vasentligen over hela bandets 110 tvargbende dimension eller atminstone over den storsta delen darav.

Det omfattas av utforingsformema att i de fiesta tillampningar med stegimplementerade vavnadsgripande element 174 är det i allmanhet tillrackligt att ha det vavnadsgripande elementet 174 anordnat pa det nedersta steget sasom illustreras i figuren. Det är emellertid aven mojligt all ha det vavnadsgripande elementet 174 tillhandahallet pa steg langre bort fran lashuset 130.

Det vavnadsgripande elementet 174 anordnat pa bandets 110 framsida 118 har liknande vavnadsgripande effekter som de ovan beskrivna vavnadsgripanden elementen 170, 172 anordnade i lashuset 130. Det vavnadsgripande elementet 174 minskar saledes risken att den medicinska anordningen 100 skulle kunna glida av vavnaden under eller efter ligeringen.

Den medicinska anordningen 100 kan vara utrustad med det bandanordnade vavnadsgripande elementet 174 som den enda vavnadsgripande strukturen. Alternativt sett kompletteras della vavnadsgripande element 174 med eft eller !pada vavnadsgripande element 170, 172 anordnade i lashuset 130 sasom illustreras i figuren. En ytterligare utforingsform är att endast anvanda det/de husimplementerade vavnadsgripande element/elementen 170, 172. Annu en utforingsform av den medicinska anordningen 100 har inte nagra avsedda vavnadsgripande element.

I en valfri utforingsform kan den medicinska anordningen 100 innefatta ett utskjutande element 160 anordnat, i denna utforingsform, i lashuset 130 i anslutning till kanalens 150 ingang, se Fig. 3, 6 och 7.

Ett matchande utskjutningsmottagande element 160 är tillhandahallet i bandet 110 i anslutning till bakandan 114. Det utskjutningsmottagande elementet 165 ar dimensionerat for att medge mottagande av det utskjutande elementet 160.

Det utskjutande elementet 160 är foretradesvis anordnat pa samma sida om kanalen 150 i lashuset 1som bakandan 114 är kopplad till lashuset 130. Pa motsvarande sett är det utskjutningsmottagande elementet 165 foretradesvis anordnat i den del av bandet 110 som är i granssnittet eller nara overgangen mellan bandet 110 och lashuset 130.

I en alternativ utforingsform är de respektive positionerna hos det utskjutande elementet 160 och det utskjutningsmottagande elementet 165 ombytta, dvs. det utskjutande elementet 160 är tillhandahallet i bandet 110 med det utskjutningsmottagande elementet 165 pa lashuset 130.

Nar bandets 110 framanda 112 matas genom kanalen 150 och är nastan fullstandigt dragen genom kanalen 150 for att reducera bandloopens dimension tranger det utskjutande elementet 160 i lashuset 130 in i det utskjutningsmottagande elementet 165 i bandet 110. Eftersom det utskjutande elementet 160 tranger in i det utskjutningsmottagande elementet 165 kan bandet 110 dras vidare genom kanalen 150 for att ytterligare minska bandloopens diameter. Det är faktiskt mojligt, genom inforandet av det utskjutande elementet 160 och det utskjutningsmottagande elementet 165, att minska loopdiametern till noll och till och med mindre an noll eller negativt. Fig. 8 illustrerar lashuset 130 med bandet 110 infort i 11 kanalen 150 och fullstandigt draget genom kanalen 150. Sasom ses i figuren finns det ingen loop narvarande mellan bandet 110 och lashuset 130 i della lage nar det utskjutande elementet 160 tranger in i det utskjutningsmottagande elementet 165.

Denna minskning och minimering av loopdiametern mojliggor anvandningen av den medicinska anordning 100 aven for ligering av mycket tunna vavnadsprov sasom sma blodkarl. Det utskjutande elementet 160 och dess matchande utskjutningsmottagande element 165 medger att bandet 110 fullstandigt matas genom kanalen 150 utan flagon loopdiameter kvar utanfor kanalens 150 ingang.

Det utskjutningsmottagande elementet 165 kan implementeras som en oppning eller nedsankning 165 definierad, i en utforingsform, i bandet 110 dar oppningen eller nedsankningen 165 har en dimension, dvs. inre omkrets, och djup i fallet med nedsankning, som matchar det utskjutande elementets 160 dimension, dvs. yttre omkrets och hojd, for att medge att det utskjutande elementet 160 tranger in i oppningen eller nedsankningen 165 nar bandet 110 ar fullstandigt eller nastan fullstandigt matat genom kanalen. I fallet med en nedsankningsutforingsform är nedsankningen foretradesvis tillhandahallen i bandets 110 framsida 118 sasom illustreras i figuren. Oppningen 165 med dess matchande utskjutande element ses aven i Fig. 7 som illustrerar en vy bakifran av en del av den medicinska anordningen 100.

Den medicinska anordningen 100 enligt de ovan beskrivna valfria utforingsformerna uppnar vasentligen en dubbelligering vilket darigenom signifikant okar chanserna till framgangsrik vavnadsligering. En fOrsta ligeringsoperation sker saledes mellan en forsta sida eller foder hos bandet 110 och det utskjutande elementet 160 i kombination med det vavnadsgripande elementet 170. En andra ligeringsoperation uppnas pa motsvarande sett mellan en andra sida eller foder hos bandet 110 och det utskjutande elementet 160 i kombination med det vavnadsgripande elementet 172. I praktiska tillampningar med anvandning av tidigare kanda ligaturer placeras ofta tva ligaturer bredvid varandra pa den vavnad som ska ligeras for sakerhets skull. Utforingsformar sasom visade had minskar detta behov att anvanda flera separata ligaturer eftersom den medicinska anordningen 100 spiv kan tillhandahalla tva ligeringar separerade nagra fa millimeter fran varandra, beroende pa det utskjutande elementets 160 bredd.

For att forenkla hanteringen av den medicinska anordningen 100 och sarskilt forenkla inforandet av bandets framanda 112 i kanalen 150 i lashuset 130 med anyandning av en enda hand är en mellandel 115 av bandet 110 mellan framandan 112 och bakandan 114 valfritt bojd, se Fig. 1. En foredragen utforingsform har en U-formad mellandel 115 for all positionera framandan 112 nara lashuset 130 aven dá bandet 110 annu inte har forts in i kanalen 150. 12 Pa grund av U-formen hos bandets mellandel 115 placerar en medicinsk person den vavnad som ska ligeras i det utrymme som bildas mellan de tva nastan parallella banddelarna mellan bakandan 114 och mellandelen 115 och framandan 112 och mellandelen 115. Vid detta lage kan den medicinska personen fora in, med en hand, bandets framanda 112 in i kanalen 150 och dra bandet 110 darigenom for att paborja vavnadsligeringen.

I en typisk ufforingsform tillverkas den medicinska anordningen 100 som ett enda stycke, till exempel genom gjutning av den medicinska anordningen 100 i ett lampligt polymermaterial. I en alternativ utforingsform tillverkas, sasom gjuts, lashuset 130 och laselementet 140 som ett enda stycke och med bandet 110 som ett annat stycke. Dessa tva stycken kan sedan fastas ihop till exempel genom att limmas ihop eller smaltas samman pa nagot annat satt. I en utforingsform skulle en maskin eller utrustning for tva-komponents-injektionsgjutning kunna anvandas for att tillverka den medicinska anordningen 100. I sadana fall kan ett forsta polymermaterial anvandas for det solida bandet 110 och ett andra, annat polymermaterial anvandas for lashuset 130, laselementet 140 och den perforerade delen av bandet 110. I detta tillvagagangssatt kan polymermaterial med olika egenskaper anvandas for de olika styckena. Till exempel skulle ett icke-resorberbart, billigare polymermaterial kunna anvandas for det solid@ bandet 110 medan ett resorberbart, typiskt sett dyrare polymermaterial skulle kunna anvandas for lashuset 130, laselementet 140 och den perforerade delen av bandet 110.

Den medicinska anordningens 100 material är eft biokompatibelt material som inte har nagra store toxiska eller skadliga effekter pa djur- eller manniskokroppen. Exempel pa sadana biokompatibla material innefattar hypoallergena material som traditionellt sett anvands for implanterbara medicinska apparater. For narvarande foredragna material innefattar biokompatibla polymermaterial och sarskilt resorberbara eller biologiskt absorberbara polymerer.

Exempel pa sadana resorberbara polymerer som kan anvandas enligt ufforingsformema innefattar polyglykolid, poly-L-laktid, poly-p-dioxanon, poly(trimetylenkarbonat), polykaprolakton och sampolymerer som harror fran tva eller fler monomerer valda fran glykolid, L-laktid, p-dioxanon, trimetylenkarbonat och 6-kaprolakton.

Emellertid skulle aven andra monomerer kunna anvandas for att bilda resorberbara polymerer eller sampolymerer, till exempel 6-valerolakton, 13-butyrolakton, 8-dekalakton, 2,5-diketomofolin, pivalolakton, a-dietylpropiolakton, etylenkarbonat, etylenoxalat, 3-mety1-1,4-dioxan-2,5-dion, 3,3-diety1-1,4-dioxan- 13 2,4-dion, y-butyrolakton, 1,4-dioxepan-2-on, 1,5-dioxepan-2-on, 1,4-dioxan-2-on, 6,8-dioxabicykloktan7-on, samt kombinationer darav. Ytterligare resorberbara material som kan anvandas enligt den foreliggande uppfinningen ar beskrivna i de amerikanska patenten med nummer 4,968,317 och 4,898,186, vars innehall avseende resorberbara, biokompatibla material inforlivas han genom referens.

Resorberbara material innebar att den medicinska anordningen 100 kan lamnas kvar i djur- eller manniskokroppen och resorberas av kroppen efter en tid efter det kirurgiska forfarandet. En fordel med att anvanda en resorberbar medicinsk anordning 100 är saledes att vavnadssvaret är begransat i utstrackning och tid och att inga ytterligare kirurgiska forfaranden behovs for att avlagsna den medicinska anordningen 100 efter att ligeringsoperationen har avslutats och den ligerade vavnaden har lakt. Detta sparar bade kostnader och lidande for de relevanta mannisko- och djurpatienterna. Anvandningen av resorberbara material minskar signifikant eller avlagsnar risken for kroniska vavnadsreaktioner vilket darigenom minskar risken att implantatet behover avlagsnas i fortid.

Utformningen hos den medicinska anordningen 100 och sarskilt kanalen 150 med dess b6gdel 152 och styva laselement 140 är sarskilt lamplig for anvandning med resorberbara polymermaterial. En anledning till detta är att sadana resorberbara polymermaterial kan vara mjukare jamfort med icke-resorberbara polymermaterial. Det betyder all anvandning av ett traditionellt tillvagagangssatt med ett laselement som fjadrar och svanger upp och ned nar bandet dras genom lashusets kanal skulle ej kunna vara mojligt pa grund av mjukheten och darigenom bristen pa fjadrande effekt hos det resorberbara polymermaterialet. Detta betyder att utformningen hos den medicinska anordningen 100 enligt utforingsformerna mojliggor anvandning av polymermaterial som inte är lampliga eller till och med mojliga att anvanda i anslutning till tidigare kanda utformningar av buntband.

Fastan den medicinska anordningen 100 foretradesvis är tillverkad av ett polymermaterial kan aven ickepolymer- eller icke-plastmaterial, sasom metallmaterial eller metallegeringsmaterial, sasom titan, titanlegeringar och rostfritt stal, anvandas sa lange som bandmaterialet är tillrackligt flexibelt far att kunna bojas nar bandets 110 framanda 112 dras genom kanalen 150 i lashuset 130 och kunna krokas Over laselementet 140 for att skjuta atminstone delvis in i kanalens 150 bagdel 152.

Den medicinska anordningens 100 faktiska storlek är inte avgarande for de foreliggande utforingsformerna och kan valjas baserat pa den sarskilda tillampningen, djur-/manniskopatienten och/eller den vavnad som ska ligeras. 14 I de fiesta typiska implementeringar skulle emellertid bandets 110 langd kunna vara fran ungefar en eller flaw centimeter till en eller flera decimeter med en tjocklek fran submillimeteromradet till en eller flera millimeter och med en bredd fran submillimeteromradet till en eller flera millimeter. Bandets 110 bredd och/eller tjocklek behover inte nodvandigtvis vara likformig. Tvartom skulle framandan 112 kunna vara smalare och/eller tunnare an bakandan 114 for att darigenom underlatta inforande av framandan 112 in i kanalen 150. Pa motsvarande sett skulle langden hos banddelen fran framandan 112 upp till mellandelen 115 kunna vara nagot langre an banddelen fran bakandan 114 upp till mellandelen 115. Detta forhindrar framandan 112 fran att latt hoppa ur lashuset 130 nar den val har forts in i kanalen 135.

Det omfattas att overflodig banddel som stacker sig bortom kanalutgangen i lashuset 130 efter att bandet 110 har dragits fullstandigt tall runt vavnaden kan klippas bort av den medicinska personen.

Den medicinska anordningen 100 kan anvandas for ligering av vitt skilda vavnader i bade mannisko- och djur-, foretradesvis daggdjurskroppar. Icke-begransande exempel innefattar ligering av blodkarl, sasom vener och artarer, till exempel under laparaskopi; aggledarligering/tubotomi; livmoderhorn; livmoderkropp eller sadesstrangarna, till exempel under ovariohysterektomi och kastrering; under splenektomi eller tarm-, lung- eller hjartforfaranden. Den medicinska anordningen 100 kan aven anvandas vid kirurgi i mjukvavnad i eller utanfor mag- eller brosthalan da en ligering behovs. Den medicinska anordningen 100 kan darfor utnyttjas istallet for traditionella ligaturer men aven ersatta anordningar sasom haftutrustning, ultraljudsskapeller, karlfOrseglingsanordningar, transfixeringsligaturer, kirurgiska knutar och andra knutar, t.ex. Millers knut.

De ovan beskrivna utforingsformerna ska forstas som nagra fa belysande exempel av den foreliggande uppfinningen. Det kommer att inses av fackmannen att olika modifieringar, kombinationer och andringar kan goras av utforingsformerna utan att avvika fran omfattningen av den foreliggande uppfinningen. Sarskilt kan olika dellosningar i olika utforingsformer kombineras i andra konfigurationer dar det är tekniskt mojligt. Omfattningen av den foreliggande uppfinningen definieras emellertid av de bifogade patentkraven.

Claims (10)

PATENTKRAV

1. En medicinsk anordning (100) for vavnadsligering innefattande: ett langstrackt, flexibelt band (110) med en framsida (118), en baksida (116), en framanda (112) och en bakanda (114), och som har perforeringar (122) och steg (120) definierade dad; ett lashus (130) kopplat till bandets (110) bakanda (114) och med en kanal (150) dimensionerad for mottagande av bandet (110); ett laselement (140) kopplat till lashuset (130) och anordnat i anslutning till kanalen (150) och konfigurerat for att gripa tag i perforeringar (122) och steg (120) definierat i bandet (110), kannetecknad av att kanalen (150) i lashuset (130) innefattar en bagdel (152) anordnad mittemot laselementet (140); samt bandet (110) är konfigurerat att kr6kas over laselementet (140) och skjuta atminstone delvis in i bagdelen (152) nar laselementet (140) kommer i kontakt med ett steg (120) i bandet (110).

2. Den medicinska anordningen enligt patentkrav 1, kannetecknad av att kanalen (150) innefattar en basdel (154) vand mot laselementet (140); sannt bandet (110) är konfigurerat att stracka sig i basdelen (154) nar laselementet (140) skjuter in i en perforering (122) i bandet (110).

3. Den medicinska anordningen enligt patentkrav 2, kannetecknad av att bandet (110) är konfigurerat att alternera, nar bandet (110) dras genom kanalen (150), mellan i) att stracka sig vasentligen i basdelen (154), i vilken en del av bandet (110) som finns narvarande i kanalen (150) har en plan tvarsnittskonfiguration, nar laselementet (140) skjuter in i en perforering (122) i bandet (110), och ii) att skjuta atminstone delvis in i bagdelen (152), i vilken den del av bandet (110) som finns narvarande i kanalen (150) har en kr6kt tvarsnittskonfiguration, nar laselementet (140) kommer i kontakt med ett steg (120) i bandet (110).

4. Den medicinska anordningen enligt patentkrav 2 eller 3, kannetecknad av att basdelen (154) har en utstrackning langs en bredd has lashuset (130) som är atminstone storre an en bredd hos bandet (110) och bagdelen (152) har en utstrackning tangs bredden hos lashuset (130) som är kortare an basdelens (154) utstrackning och bredden hos bandet (110).

5. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 4, kannetecknad av att laselementet (140) ar obOjligt anordnad pa en vagg (135) has kanalen (150) i lashuset (130). 16

6. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 5, kannetecknad av att laselementet (140) är vasentligen oflexibelt och är konfigurerat att bibehalla en styv konfiguration nar bandet (110) dras genom kanalen (150).

7. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 6, kannetecknad av att den medicinska anordningen (100) är atminstone delvis tillverkad av en resorberbar polymer.

8. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 7, kannetecknad av att den medicinska anordningen (100) är atminstone delvis tillverkad av en polymer vald fran en grupp som bestar av polyglykolid, poly-L-laktid, poly-p-dioxanon, poly(trimetylenkarbonat), polykaprolakton och sampolymerer som harrOr fran tva eller flera monomerer valda frail en grupp som bestar av glykolid, Llaktid, p-dioxanon, trimetylenkarbonat och e-kaprolakton.

9. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 8, kannetecknad av att den medicinska anordningen (100) ar gjuten i ett enda stycke.

10. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 8, kannetecknad av att lashuset (130) och laselennentet (140) är gjutna i ett enda stycke och det enda stycket är fastsatt pa bandet (110). 17 1/8