SE1250787A1 - Medicinsk anordning för vävnadsligering - Google Patents

Abstract

19 SAMMAN DRAG En medicinsk anordning (100) for vavnadsligering innefattar ett band (110) som har perforeringar (122) och steg (120) definierade dari. Ett lashus (130) är kopplat till bandet (110) och har en kanal (150) dimensionerad for mottagande av bandet (110). Ett laselement (140) hos lashuset (130) an konfigurerat att gripa tag i perforeringar (122) och steg (120) definierade i bandet (110). Kanalen (150) innefattar en bagdel (152) i vilken bandet (110) atnninstone skjuter in genom att kr6kas Over laselementet (140) nar laselennentet (140) kommer i kontakt med ett steg (120) i bandet (110).

Description

1 MEDICINSK ANORDNING FOR VAVNADSLIGERING TEKNISKT OMRADE De foreliggande utforingsformerna avser allmant medicinska anordningar och sarskilt sadana medicinska anordningar far vavnadsligering.

BAKGRUND Ligering är det medicinska forforandet dar blodflode begransas i ett blodkarl eller annan vavnad. Traditionellt sett genomfors vavnadsligering med anvandning av en ligatur vanligtvis i form av en 10 suturtrad eller -snore som knyts runt vavnaden. Andra ligeringsanordningar kanda inom teknikomradet innefattar metall- eller polymerklammor som nyps runt vavnaden.

Aven om ligaturen är en mycket enkel anordning kan vavnadsligeringsforfarandet vara mycket besvarligt och ibland behovs mer an en medicinsk persons medverkan. Till exempel behover man i vissa kirurgiska operationer lyfta den vavnad som ska ligeras nagot fran omkringliggande vavnad i en patient. Knytning av ligaturtraden runt den upplyfta vavnaden kraver emellertid typiskt sett tva hander, sarskilt nar traden dras tat runt vavnaden och nar traden lases med en knut. I dessa fall maste *on annan medicinsk person lyfta vavnaden fran omgivningen eller halla bort omkringliggande vavnad. 20 Det finns saledes ett behov av en medicinsk anordning som skulle kunna anvandas for vavnadsligering och som kan hanteras med en hand. Utformningen hos ett buntbands sjalvlasande loop erbjuder en skim mojlighet.

US 2005/0288674 visar ett bioabsorberbart benband som har ett konvext lashus och ett langstrackt band som anvands for att sakra samman fragment av ett benbrott. Benbandet är vasentligen konstruerat som ett traditionellt buntband forutom det konvexa lashuset.

US 4,001,898 visar ett sjalvlasande buntband med ett huvud som uppbar ett icke-svangbart lasorgan som stacker sig in i en oppning genom huvudet och griper sakert tag i ett utvalt stad pa ett band hos buntbandet. Drivningsorgan uppbars av huvudet och stracker sig in i oppningen. Drivningsorganet gensvarar pa en tillbakariktad rorelse hos bandet far att driva stodet till att hallas ihopkopplat med lasorganet. 2 WO 2009/091313 visar en medicinsk anordning som innefattar ett langstrackt, flexibelt band utrustat med sparrelement och kopplat till ett anordningshuvud som har en kanal dimensionerad far mottagande av bandet. Ett laselement är kopplat till anordningshuvudet och ar konfigurerat att gripa tag i sparrelementen nar bandet dras genom kanalen far att bilda en backbroms. Ett utskjutande element och ett utskjutningsnnottagande element är anordnade i anordningshuvudet i anslutning till kanalingangen och i bandet i anslutning till granssnittet mellan bandet och lashuset. Det utskjutningsmottagande elementet är dimensionerat far mottagande av det utskjutande elementet nar bandet är nast intill fullstandigt skjutet in i anordningshuvudet.

SAMMANFATTNING Det ar ett allmant syfte att tillhandahalla en medicinsk anordning som är lampad for vavnadsligering.

Det är ett sarskilt syfte att tillhandahalla en medicinsk anordning som tillhandahaller en backbroms med ett styvt &element.

Dessa och andra syften uppnas genom utforingsfornnar sasom beskrivna hart En aspekt av utforingsformerna avser en medicinsk anordning for vavnadsligering. Den medicinska anordningen innefattar ett langstrackt, flexibelt band som har en framsida, en baksida, en frannanda och en bakanda. Bandet har perforeringar och steg definierade dad. Ett rashus an kopplat till bandets bakanda och har en kanal dinnensionerad for mottagande av bandet. Ett laselement är kopplat till lashuset och är anordnat i anslutning till kanalen. Laselementet är konfigurerat att gripa tag i perforeringar och steg definierade i bandet. Lasningskanalen i lashuset innefattar en bagdel anordnad nnittemot raselementet. Bandet är konfigurerat att krokas aver laselement och skjuta atminstone delvis in i bagdelen nar laselennentet kommer i kontakt med ett steg i bandet.

En annan aspekt av utforingsformerna avser en vavnadsligeringsmetod. En framande hos ett band i en medicinsk anordning sasom definierad ovan fors in i en kanal i ett lashus hos den medicinska anordningen far att bilda en loop runt en vavnad som ska ligeras. Bandets framanda dras genom kanalen far att rasa bandet runt vavnaden, klamma ihop blodkarl i vavnaden och darigenonn uppn6 en vavnadsligering. 3 Utforingsformernas medicinska anordning kan anvandas i anslutning till styva I5selement som behovs d5 mjuka material anvands for den medicinska anordningen och d I6selementet inte har tillracklig fjarderliknande I5sningsfOrm5ga.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen, tillsammans med ytterligare syften och fordelar med denna, kan bast forsta's genom hanvisningar till foljande beskrivning last tillsammans med de medfoljande ritningama, i vilka: Fig. 1 är en ritning over en medicinsk anordning enligt en utforingsform; Fig. 2 är en forstoring av I5shuset i den medicinska anordningen i Fig. 1 fr5n en forsta vy; Fig. 3 är en f6rstoring av I5shuset i den medicinska anordningen i Fig. 1 fran en andra vy; Fig. 4 illustrerar en vy Over den medicinska anordningen med bandet draget delvis genom lashusets kanal; Fig. 5 är en tvarsnittsvy over en del av den medicinska anordning som visas i Fig. 4; Fig. 6 illustrerar en annan vy over den medicinska anordningen med bandet draget delvis genom I5shusets kanal; Fig. 7 ar en forstoring av baksidan av rashuset och bandets bakdel; Fig. 8 är en f6rstoring av I5shuset med bandet draget fullstandigt genom lAshusets kanal; Fig. 9 är en forstoring av bandets framanda enligt en utforingsform; samt Fig. 10 är ett flodesdiagram over en vavnadsligeringsmetod enligt en utforingsform.

DETALJERAD BESKRIVNING Genomg5ende i ritningarna kommer samma hanvisningsbeteckningar att anvandas far lika eller motsvarande element. 4 De foreliggande utforingsformerna avser en medicinsk anordning lampad for ligering av vavnader och karl i en djurkropp, s 5som en daggdjurskropp, inklusive en manniskokropp, och en nnetod for att anvanda en s5dan medicinsk anordning vid utforande av vavnadsligering.

Den medicinska anordningen, ligatur, enligt utforingsformerna har signifikanta fordelar Over de tradbaserade ligaturerna enligt kand teknik. For det forsta kan den medicinska anordningen hanteras av en medicinsk person i en hand vilket laminar den andra handen fri f6r att lyfta den vavnad som ska ligeras n5got bort fran den omkringliggande kroppen. Vidare är lAsning av den medicinska anordningen forenklad och n5got knytande av knutar i det begransade utrymmet dar den kirurgiska 10 operationen ager rum i djur- eller manniskokroppen behovs inte.

Den medicinska anordningen enligt utforingsformerna är baserad pa principerna hos ett buntband genom att till5ta framriktad rOrelse hos ett band relativt ett &element men begransa eller till och med fullstandigt f6rhindra bakAtriktad rorelse hos bandet relativt raselementet. Detta sardrag hos buntband som tillhandah5lIer en backbroms ersatter det besvarliga f6rfarandet med att knyta knutar p5 suturer/ligaturter och forenklar darigenom markant ligeringsprocessen.

De tidigare kanda medicinska anordningarna for vavnadsligering som är baserade pa principerna med ett buntband har typiskt sett ett flexibelt laselement fastsatt pa ett lAshus. Detta flexibla laselement fjadrar eller svanger da upp och ned nar ett band hos den medicinska anordningen dras genom en kanal i rashuset. Saledes bojs eller trycks Igselement mot dess bas i I5shuset nar det kommer i kontakt med ett steg i bandet. Nar bandet emellertid forflyttas en bit vidare in i kanalen s5 att raselement blir inriktat med en perforering eller fordjupning i bandet fjadrar I5selementet tillbaka och skjuter in i perforeringen eller fordjupningen. Denna fjadring eller svangning upp och ned hos lAselementet fortsatter s5 lange som bandet dras genom kanalen.

En sklan utformning av den medicinska anordningen erfordrar att den medicinska anordningen eller 5tminstone den medicinska anordningens 15selement ãr tillverkat av ett material som kan tillhandahalla det nodvandiga fjaderliknande beteendet hos lAselementet. S5dana tidigare kanda losningar satter sAledes begransningar pa den typ av material som kan anvandas f6r den medicinska anordningen.

De foreliggande utf6ringsformerna tillhandah5lIer en medicinsk anordning med ett I5shus och I5selement som kan anvandas aven for material som inte innehar det fjaderliknande beteendet. Detta betyder till exempel att mjukare polymermaterial kan anvandas och and5 nnojliggora en effektiv 15sning av bandet till lashuset. En backbroms erhalls saledes aven utan nagon fjadring eller svangning av laselementet nar bandet dras genom kanalen i lashuset.

De foreliggande utforingsformerna har tagit ett radikalt skilt tillvagagangssatt genom att utforma kanalen genom lashuset till att ha en bagdel anordnad mittemot laselementet. Nar bandet dras genom kanalen alternerar bandet mellan en krokt konfiguration som stacker sig atminstone delvis in i kanalen bagdel nar laselementet kommer i kontakt med ett steg i bandet och en plan konfiguration när laselementet skjuter in i en perforering i bandet. Det är saledes bandet sonn kroks fram och tillbaka under rorelsen genom kanalen medan laselementet forblir vasentlig styv och stilla i lashuset.

En aspekt av utforingsformerna avser en rnedicinsk anordning for vavnadsligering. Den medicinska anordningen innefattar ett langstrackt, flexibelt band som har en framsida, en baksida, en framanda och en bakanda. Bandet har vidare perforeringar och steg definierade dari. Den medicinska anordningen innefattar aven ett lashus som är kopplat till bandets bakanda och som har en kanal dimensionerad for mottagande av bandet. Ett laselement är kopplat till lashuset och ar anordnat i anslutning till kanalen. Detta laselement är konfigurerat att gripa tag i perforeringar och steg definierade i bandet. Kanalen i lashuset innefattar en bagdel anordnad vasentligen mittemot laselementet. Bandet är konfigurerat att krokas over laselement och skjuta atminstone delvis in i bagdelen nar laselementet kommer i kontakt med ett steg i bandet.

Olika utforingsformer av denna aspekt kommer nu att beskrivas vidare i anslutning till ritningarna.

Fig. 1 är en ritning Over en sarskild utforingsform av en medicinsk anordning 100 lampad f6r vavnadsligering. Den medicinska anordningen 100 innefattar ett langstrackt, flexibelt band eller remsa 110 som har en framsida 118 och en motsatt baksida 116. En bakanda 114 has bandet 110 är fastsatt och fOrankrad i ett lashus eller -huvud 130 has den medicinska anordningen 100. Den motsatta frannandan 112 has bandet 110 är anpassad for inforande in i en kanal 150, passage eller oppning som loper genom lashuset 130.

Framandan 112 kan vara spetsig f6r att underlatta guidning av bandet 110 in i kanalen 150. Framandan 112 skulle till och med kunna vara vass for att penetrera vavnad nal- en sadan funktion behovs. Det ar aven mojligt att ha en Y-formad eller gafflad framanda 112 som skulle kunna underlatta inforande av framandan 112 in i lashusets 130 kanal 150, se Fig. 9. 6 Backbromsverkan hos den medicinska anordningen 100 uppnas genom perforeringar 122 och steg 120, aven benamnda sparrelement inom teknikomradet, tillhandahallna i atminstone en del av bandet 110. Perforeringarna 122 och stegen 120 är foretradesvis anordnade pa atminstone bandets 110 frannsida 118 men skulle aven, eller istallet, kunna finnas pa baksidan 116.

Perforeringarna 122 och stegen 120 är anordnade pa atminstone den del av bandet 110 som är narmast bakandan 114 och lashuset 130. Foljaktligen kan perforeringarna 122 och stegen 120 starta vid bakandan 114 eller nara bakandan 114 och stracka sig atminstone ett avstand upp langs bandlangden mot framandan 112. Det är faktiskt mojligt att ha perforeringar 122 och steg 120 langs 10 hela bandets 110 langd men i de fiesta praktiska tillannpningar är det tillrackligt med att ha perforeringarna 122 och stegen 120 upp till en del av bandlangden. I detta sammanhang är det viktiga sardraget att perforeringarna 122 och stegen 120 bar tillhandahallas atminstone upp till en del av bandlangden mot framandan 112 for att gripa tag i ett laselement 140 i lashuset 130 nar framandan 112 matas in i kanalen 150 och bandet 110 bildar en loop runt en vavnad som ska ligeras. Saledes bor den st6rsta loopdiametern nàr laselementet 140 forst borjar gripa tag i perforeringarna 122 och stegen 120 da bandets framanda 112 dras genom kanalen 150 foretradesvis vara storre an den yttre diametern has den vavnad som finns narvarande i loopen. I de fiesta praktiska tillampningarna skulle perforeringarna 122 och stegen 120 kunna stracka sig over en langd has bandet 110 som är fran ungefar en eller nagra centimeter upp till flera centimeter.

Perforeringarna 122 och stegen 120 kan i en forsta utforingsform implementeras som en uppsattning av hal eller oppningar 122 genom bandet 110 sasom illustreras i Fig. 1 och ses tydligare i tvarsnittsvyn i Fig. 5. Dessa hal 122 bildar tillsammans med det mellanliggande bandmaterialet, dvs. steg 120, en stegstruktur som kan gripas tag i av laselementet 140 i lashuset 130 for att uppna backbromsen. I en andra utf6ringsform är perforeringarna 122 och stegen 120 istallet ett flertal skaror i bandets 110 framsida 118 eller baksida 116. Dessa skaror bildar saledes fordjupningar i bandet 110 men behover inte nodvandigtvis penetrera genom hela bandets 110 tjocklek sasom i den forsta utforingsformen. Det mellanliggande bandmaterialet mellan skarorna motsvarar da stegen 120. En tredje utforingsform är att ersatta halen eller skarorna med ett flertal utskjutande element sasom sparrkuggar som bildar stegen 120 och stacker sig ett kort avstand fran fram- eller baksidans yta.

Lashuset 130 innefattar laselementet 140 anordnat i anslutning till kanalen 150 som loper genom lashuset 130 och är dimensionerad fOr nnottagandet av bandet 110. Laselementet 140 skulle kunna vara i formen av atminstone en laskugge eller sparrhake dimensionerad for att gripa tag i perforeringar 7 122 och steg 120 definierade i bandet 110. I fallet med hal- eller skarimplementerade perforeringar 122 och 120 är laselementet 140 anordnat for att stegvis skjuta in i halen eller skarorna nar bandet 110 matas genom kanalen 150. Pa motsvarande sett griper laselementet 140 tag i utskjutningarna has sparrkugglosningen nar bandet 110 dras genom kanalen 150 i lashuset 130.

Gripandet mellan laselementet 140 och perforerringarna 122 och stegen 120 medger framatriktad rorelse has bandet 110 genom kanalen 150 men hindrar bandet 110 fran bakatriktad rorelse genom kanalen 150 och uppnar darigenom en backbronns. 10 Laselementets 140 visas tydligare i Fig. 2 och 3. Sasom ses i dessa figurer sluttar laselementet 140 foretradesvis uppat fran kanalens 150 ingangssida till utgangssidan medan den motsatta sidan av laselementet 140 stupar vertikalt. Det omfattas av de foreliggande utforingsformerna att laselementet 140 kan innefatta flera laskuggar sasom positionerade i serie eller i foljd i anslutning till, foretradesvis kanalen 150.

Laselementet 140 har foretradesvis en basdel som är fullstandigt fastsatt mot en vagg 135 i kanalen 150 i lashuset 130. Detta betyder att laselementet 140 bildar en styv struktur med fast fastsattning mot lashuset 130. I en sarskild utforingsform är laselementet 140 vasentligen oflexibelt och är foretradesvis konfigurerat att bibehalla en styv konfiguration nar bandet 110 dras genom kanalen 150.

Laselementet 140 är anordnat i anslutning till kanalen 150 och ar foretradesvis, sasom illustreras i Fig. 1 till 3, tillhandahallet nagonstans langs kanalens 150 langd. Alternativt sett eller dessutom skulle laselementet 140 kunna vara tillhandahallet i anslutning till kanalens 150 ingang och/eller utgang i lashuset 130.

Laselementet 140 kan vara placerat i anslutning till den innervagg 135 has lashuset 130 som är pa sannma sida am kanalen 150 som bandet 110. Perforeringarna 122 och stegen 120 är da foretradesvis tillhandahallna pa atminstone bandets 110 framsida 118. Alternativt sett är laselementet 140 tillhandahallet pa den innervagg som är mittemot den sida av kanalen 150 vid vilken bandet 110 är forankrat till lashuset 130. Perforeringarna 122 och stegen 120 är da tillhandahallna pa atminstone bandets 110 baksida 116.

Enligt utforingsformarna innefattar kanalen 150, vilket ses tydligare i Fig. 2 och 3, en bagdel 152 som utgor den del av kanalen 150 sonn är vasentligen mittemot laselementet 140. Denna bagdel 152 8 mojliggor att bandet 110 kroks over laselementet 140 nar laselennentet 140 ar inriktat med och kommer i kontakt med ett steg 120 i bandet 110. Detta visas i Fig. 4 och 5 dar en del av bandet 110 skjuter eller stracker sig atminstone delvis in i bagdelen 152.

Nar laselementet 140 saledes kommer i kontakt med ett steg 120 i bandet trycker laselementet 140 atrninstone en central del (med avseende pa en tvargaende dimension eller utstrackning hos bandet 110 motsatt till den langre langsgaende dimensionen) av bandet 110 in i kanalens 150 bagdel 152. Enligt en sarskild utforingsform ar laselementet 140 saledes foretradesvis tillrackligt styv f6r att inte fjadra eller svanga tillbaka nar det kommer i kontakt med ett steg 120 i bandet 110 utan trycker istallet pa bandet 110 f6r att tvinga den del av bandet 110 som ar inriktad med laselementet 140 att skjuta atminstone delvis in i bagdelen. Fig. är en tvarsnittsvy over lashuset 130 och en del av bandet 110 och visar hur laselementet 140 trycker bandet 110 in i kanalens 150 bagdel 152.

Nar bandet 110 dras en bit ytterligare genom kanalen 150 sa att laselementet 140 nu blir inriktat med en perforering 122 kommer laselementet 140 att skjuta atminstone delvis in i perforeringen 122. Vid denna punkt trycker laselementet 140 inte langre mot bandet 110. Bandet 110 kommer saledes att r6ra sig eller fjadra tillbaka in i en basdel 154 i kanalen 150 och darigenom inte langre skjuta in i bagdelen 152. Denna basdel 154 visas i Fig. 3 och 4 och innefattar foretradesvis den del av kanalen 150 som är vand mot laselementet 140.

Nar bandet 110 dras genom kanalen 150 alternerar bandet 110 foretradesvis mellan att stracka sig vasentligen i basdelen 154 nal- laselementet 140 är inriktat med och skjuter in i en perforering 122 i bandet 110 och skjuta atminstone delvis in i bagdelen 152 nar laselementet 140 är inriktat med och kommer i kontakt med ett steg 120 i bandet 110.

När bandet 110 stracker sig vasentligen i basdelen 154 har en del av bandet 110 som finns narvarande i kanalen 150 vasentligen en plan tvarsnittskonfiguration med avseende pa ett tvarsnitt langs bandets 110 tvargaende dimension. Tvarsnittskonfigurationen kommer saledes typiskt sett att motsvara en rektangel (onn man antar att bandets 110 tjocklek är smalare an bandets 110 bredd). Nar bandet 110 emellertid skjuter atminstone delvis in i bagdelen 152 har den del av bandet 110 som finns narvarande i kanalen 150 typiskt sett en krokt tvarsnittskonfiguration. Tvarsnittskonfigurationen kommer saledes typiskt sett att motsvara en bage eller cirkelbage. 9 Sasom tydligt ses i Fig. 2-4 och 6 har basdelen 154 och bagdelen 152 foretradesvis olika utstrackningar tangs lashusets 130 bredd. Basdelen 154 har foretradesvis en bredare utstrackning jamfort med bagdelen 152. Del betyder att basdelen 154 skulle kunna ses som ett spar genom lashuset 130 och med bagdelen 152 narvarande vid en central (med avseende pa utstrackningen langs lashusets 130 bredd) del av basdelen 154. Basdelens 154 utstrackning motsvarar foretradesvis eller är nagot bredare an bandets 110 bredd medan basdelens 152 utstrackning eller bredd är fOretradesvis smalare an bandets 110 bredd. Nar bandet 110 saledes ror sig genom kanalen 150 och laselementet 140 ar inriktat med och kommer i kontakt med ett steg 120 i bandet 110 trycks den centrala (med avseende pa bandets 110 bredd) del av bandet 110 in i bagdelen 152. De perifera (med avseende pa bandets 110 bredd) delarna av bandet 110 ar emellertid foretradesvis fortfarande narvarande i basdelen 154 eftersom det inte finns plats for hela bandet 110 att rora sig fran basdelen 154 till bagdelen 152. Nar lAselementet 140 är inriktat med och skjuter in i en nasta perforering 122 i bandet 110 rOr sig den centrala delen av bandet 110 tillbaka mot basdelen 154 sa att den fullstandiga del av bandet 110 sonn finns narvarande i kanalen 150 foretradesvis ar i basdelen 154.

I en foredragen utforingsform kommer bandet 110 automatiskt i kontakt med laselementet 140 nar laselementet 140 är inriktat med en perforering 122 i bandet 100. Saledes kommer bandet 110 att lamna den krokta konfigurationen som är ett belastat och energiberorende lage da det far en chans och jamna ut nar bandet 110 forflyttas fran ett lage med laselementet 140 inriktat med ett steg 120 till att laselementet 140 ar inriktat med en perforering 122 i bandet 110.

I en valfri utforingsform innefattar den medicinska anordningen 100 atminstone ett vavnadsgripande element 170, 172 anordnat pa en sida av lashuset 130 sonn innefattar kanalingangen och i vilken bandets 110 framanda 112 fors in. Del vavnadsgripande elementet 170, 172 ses tydligare i Fig. 3 och 6. Det vavnadsgripande elementet 170, 172 innefattar foretradesvis flera dubbar, asar eller hakar for att gripa tag i vavnaden nar bandet 110 dras genom kanalen 150 for att begransa eventuell relativ rorelse och glidning mellan vavnaden och den medicinska anordningen 100. Denna vavnadsgripande verkan has det vavnadsgripande elementet 170, 172 minskar risken att den medicinska anordningen 100 skulle kunna glida av vavnaden under och efter ligeringen, vilket ar ett vanligt problem i dag med (omfattande) blodning som en foljd. Sadan ligaturglidning enligt den kanda tekniken under och/eller efter operation forlanger operationstiden och/eller erfordrar ett nytt kirurgiskt forfarande for att fasta en fly ligatur runt vavnaden. F6rhindrande eller atminstone begransning av vavnadsglidning under och efter ligering ar saledes ett fordelaktigt sardrag has den medicinska anordningen 100 enligt den foreliggande utfOringsformen.

I en foredragen utforingsform innefattar det vavnadsgripande elementet 170, 172 ett forsta vavnadsgripande element 170 och ett andra vavnadsgripande element 172 anordnade pa motsatta sidor om kanalen 150 pa den sida av lashuset 130 som innehaller kanalingangen. De NA vavnadsgripande elementen 170, 172 är annu hellre placerade pa lashuset 130 for aft skjuta ut mot bandets 110 framsida 118 da bandet 110 matas genom kanalen 150, vilket ses i Fig. 8. Detta betyder aft de vavnadsgripande elementen 170, 172 aven hjalper till att minska bandloopens diameter till sma varden, sasom noll eller till och med negativ diameter. Fig. 8 visar klart hur bandets 110 bakanda 114 riktar in sig runt det vavnadsgripande elementet 170 vid detta bandinmatningsstadie.

En annan fordel med det vavnadsgripande elementet 170, 172 ar aft det klammer ihop eller krossar blodkarl i vavnaden under ligering vilket darigenom fOrhindrar eller atminstone minskar blodning.

I en alternative utforingsfornn är det/de vavnadsgripande elementet/elementen 170, 172 inte nadvandigtvis anordnat i lashuset 130. Det vavnadsgripande elementet är da istallet anordnat pa bandet 110, foretradesvis i anslutning till bakandan 114. I sadana fall är det vavnadsgripande elementet typiskt sett narvarande pa bandets 110 framsida 118 for aft pressa, da bandet 110 dras genom kanalen 150, den vavnad som ska ligeras mot lashuset 130. Pa motsvarande satt och i fallet med flera vavnadsgripande element skulle en eller alla av dessa kunna vara narvarande pa bandet 110, Dessa utforingsformer innefattar saledes aven en utforingsforrn som har atminstone ett vavnadsgripande element i lashuset 130 och atminstone ett vavnadsgripande element pa bandet 110.

I andra valfria utforingsformer innefattar den medicinska anordningen 100 andra eller ett ytterligare vavnadsgripande element 174 sasom visas i Fig. 3 och 6. Detta vavnadsgripande element 174 är foretradesvis anordnat pa bandets 110 framsida 118 i anslutning till bandets 110 bakanda 114. Det vavnadsgripande elementet 174 är i form av utskjutningar som skjuter ut bortom framsidans 118 allmanna yta. Utskjutningarna kan vara i form av dubbar sasom visas i figuren men skulle alternativt sett kunna vara cirkulara forhojningar, dobbar, hakar eller vilken annan vavnadsgripande struktur som heist.

Det vavnadsgripande elementet 174 kan stracka sig over vasentligen den storsta del av frannsidan 118 som är narmast lashuset 130, mojligen fOrutom delar av framsidan 118 som upptas av perforeringarna 122 och stegen 120. I den utfOringsform som illustreras i Fig. 3 finns det vavnadsgripande elementet 174 narvarande vasentligen pa det nedersta steget i bandet 110. I ett alternativt tillvagagangssatt finns 11 det vavnadsgripande elementet 174 narvarande pa endast en del av ett steg. En ytterligare innplementering är att ha det vavnadsgripande elementet 174 narvarande inte bara pa ett steg utan stracker sig aven ut mot bandets 110 sidor. I delta tillvagagangssatt stacker sig saledes det vavnadsgripande elementet vasentligen over hela bandets 110 tvargaende dimension eller atminstone Over den storsta delen darav.

Det omfattas av utforingsformerna att i de fiesta tillampningar med stegimplementerade vavnadsgripande element 174 är det i allmanhet tillra'ckligt att ha det vavnadsgripande elementet 174 anordnat pa det nedersta steget sasom illustreras i figuren. Det är emellertid aven mOjligt att ha det 10 vavnadsgripande elementet 174 tillhandahallet pa steg langre bort tan lashuset 130.

Det vavnadsgripande elementet 174 anordnat pa bandets 110 framsida 118 har liknande vavnadsgripande effekter som de ovan beskrivna vavnadsgripanden elementen 170, 172 anordnade i lashuset 130. Det vavnadsgripande elementet 174 minskar saledes risken att den medicinska anordningen 100 skulle kunna glida av vavnaden under eller efter ligeringen.

Den medicinska anordningen 100 kan vara utrustad med det bandanordnade vavnadsgripande elementet 174 som den enda vavnadsgripande strukturen. Alternativt sett kompletteras detta vavnadsgripande element 174 med ett eller bada vavnadsgripande element 170, 172 anordnade i lashuset 130 sasom illustreras i figuren. En ytterligare utforingsform är att endast anvanda det/de husimplementerade vavnadsgripande element/elennenten 170, 172, Annu en utforingsform av den medicinska anordningen 100 har inte nagra avsedda vavnadsgripande element.

I en valfri utforingsform kan den medicinska anordningen 100 innefatta ett utskjutande element 160 anordnat, i denna utforingsform, i lashuset 130 i anslutning till kanalens 150 ingang, se Fig. 3, 6 och 7. Ett matchande utskjutningsmottagande element 160 är tillhandahallet i bandet 110 i anslutning till bakandan 114. Det utskjutningsmottagande elementet 165 är dimensionerat f6r att medge nnottagande av det utskjutande elementet 160.

Det utskjutande elementet 160 ar foretradesvis anordnat pa samma sida om kanalen 150 i lashuset 130 som bakandan 114 är kopplad till lashuset 130. Pa motsvarande sett är det utskjutningsmottagande elementet 165 foretradesvis anordnat i den del av bandet 110 som är i granssnittet eller nara overgangen mellan bandet 110 och lashuset 130. 12 I en alternativ utforingsform är de respektive positionerna hos det utskjutande elementet 160 och det utskjutningsmottagande elementet 165 ombytta, dvs. det utskjutande elementet 160 är tillhandahallet i bandet 110 med det utskjutningsmottagande elementet 165 pa lashuset 130.

Nar bandets 110 framanda 112 matas genom kanalen 150 och är nastan fullstandigt dragen genom kanalen 150 for att reducera bandloopens dimension tranger det utskjutande elementet 160 i lashuset 130 in i det utskjutningsmottagande elementet 165 i bandet 110. Eftersom det utskjutande elementet 160 tranger in i det utskjutningsmottagande elementet 165 kan bandet 110 dras vidare genom kanalen 150 for att ytterligare minska bandloopens diameter. Det är faktiskt mojligt, genom inf6randet av det 10 utskjutande elementet 160 och det utskjutningsmottagande elementet 165, att minska loopdiametern till noll och till och med mindre an noll eller negativt. Fig. 8 illustrerar lashuset 130 med bandet 110 infort i kanalen 150 och fullstandigt draget genom kanalen 150. Sasom ses i figuren finns det ingen loop narvarande mellan bandet 110 och lashuset 130 i detta lage nar det utskjutande elementet 160 tranger in i det utskjutningsmottagande elementet 165.

Denna minskning och nninimering av loopdiametern mojliggor anvandningen av den medicinska anordning 100 aven for ligering av mycket tunna vavnadsprov sasom sma blodkarl. Det utskjutande elementet 160 och dess matchande utskjutningsmottagande element 165 medger att bandet 110 fullstandigt matas genom kanalen 150 utan flagon loopdiameter kvar utanfor kanalens 150 ingang.

Det utskjutningsmottagande elementet 165 kan implementeras som en oppning eller nedsankning 165 definierad, i en utforingsform, i bandet 110 dar oppningen eller nedsankningen 165 har en dimension, dvs. inre omkrets, och djup i fallet med nedsankning, sonn matchar det utskjutande elementets 160 dimension, dvs. yttre omkrets och h6jd, for att medge att det utskjutande elementet 160 tranger in i oppningen eller nedsankningen 165 nar bandet 110 är fullstandigt eller nastan fullstandigt matat genom kanalen. I fallet med en nedsankningsutforingsform är nedsankningen foretradesvis tillhandahallen i bandets 110 framsida 118 sasom illustreras i figuren. Oppningen 165 med dess matchande utskjutande element ses aven i Fig. 7 sonn illustrerar en vy bakifra'n av en del av den medicinska anordningen 100.

Den medicinska anordningen 100 enligt de oven beskrivna valfria utforingsformerna uppnar vasentligen en dubbelligering vilket darigenom signifikant Okar chanserna till framgangsrik vavnadsligering. En forsta ligeringsoperation sker saledes mellan en forsta sida eller foder hos bandet 110 och det utskjutande elementet 160 i kombination med det vavnadsgripande elementet 170. En 13 andra ligeringsoperation uppna's p5 nnotsvarande sett mellan en andra sida eller foder hos bandet 110 och det utskjutande elementet 160 i kombination med det vavnadsgripande elementet 172. I praktiska tillampningar med anvandning av tidigare kanda ligaturer placeras ofta tv5 ligaturer bredvid varandra pa, den vavnad som ska ligeras for sakerhets skull. Utforingsformar s5som visade han minskar detta behov att anvanda flera separata ligaturer eftersom den medicinska anordningen 100 sjalv kan tillhandahalla tv5 ligeringar separerade n8gra f5 millimeter fr5n varandra, beroende p5 det utskjutande elementets 160 bredd.

Far att forenkla hanteringen av den medicinska anordningen 100 och sarskilt forenkla inf6randet av 10 bandets framanda 112 i kanalen 150 i I5shuset 130 med anvandning av en enda hand är en mellandel 115 av bandet 110 mellan fram5ndan 112 och bakandan 114 valfritt b6jd, se Fig. 1. En foredragen utforingsfornn har en U-formad mellandel 115 for att positionera framandan 112 nara 15shuset 130 aven d5 bandet 110 annu inte har forts in i kanalen 150.

P5 grund av U-formen has bandets mellandel 115 placerar en medicinsk person den vavnad som ska ligeras i det utrymme som bildas mellan de tv5 n5stan parallella banddelarna mellan bakandan 114 och mellandelen 115 och framandan 112 och mellandelen 115. Vid detta !age kan den medicinska personen fora in, med en hand, bandets framanda 112 in i kanalen 150 och dra bandet 110 darigenom for att *oda vavnadsligeringen.

I en typisk utforingsform tillverkas den medicinska anordningen 100 sonn ett enda stycke, till exempel genom gjutning av den medicinska anordningen 100 i ett lampligt polymermaterial. I en alternativ utforingsform tillverkas, s5som gjuts, I5shuset 130 och lAselementet 140 som ett enda stycke och med bandet 110 som ett annat stycke. Dessa tv5 stycken kan sedan fastas ihop till exempel genom att limmas ihop eller smaltas samman p5 n5got annat satt. I en utforingsform skulle en maskin eller utrustning for tv5-komponents-injektionsgjutning kunna anvandas for att tillverka den medicinska anordningen 100. I sAdana fall kan ett forsta polymermaterial anvandas f6r det solida bandet 110 och ett andra, annat polymermaterial anvandas for lashuset 130, laselennentet 140 och den perforerade delen av bandet 110. I detta tillvagagangssatt kan polymermaterial med olika egenskaper anvandas f6r de olika styckena. Till exempel skulle ett icke-resorberbart, billigare polymermaterial kunna anvandas far det solida bandet 110 medan ett resorberbart, typiskt sett dyrare polymermaterial skulle kunna anvandas for lashuset 130, I5selementet 140 och den perforerade delen av bandet 110. 14 Den medicinska anordningens 100 material är ett biokompatibelt material som inte har n5gra storm toxiska eller skadliga effekter p5 djur- eller manniskokroppen. Exempel pa sklana biokompatibla material innefattar hypoallergena material som traditionellt sett anvands far implanterbara medicinska apparater. Far narvarande foredragna material innefattar biokompatibla polymermaterial och sarskilt resorberbara eller biologiskt absorberbara polymerer.

Exempel p5 sadana resorberbara polymerer som kan anvandas enligt utforingsformerna innefattar polyglykolid, poly-L-Iaktid, poly-p-dioxanon, poly(trimetylenkarbonat), polykaprolakton och sampolymerer som harror fran tv5 eller fler monomerer valda fr5n glykolid, L-Iaktid, p-dioxanon, 10 trimetylenkarbonat och 8-kaprolakton.

Emellertid skulle aven andra monomerer kunna anvandas for att bilda resorberbara polymerer eller sannpolymerer, till exempel 6-valerolakton, 13-butyrolakton, E-dekalakton, 2,5-diketomofolin, pivalolakton, a-dietylpropiolakton, etylenkarbonat, etylenoxalat, 3-mety1-1,4-dioxan-2,5-dion, 1,4-dioxan-2,4-dion, y-butyrolakton, 1,4-dioxepan-2-on, 1,5-dioxepan-2-on, 1,4-dioxan-2-on, 6,8- dioxabicykloktan-7-on, samt konnbinationer darav. Ytterligare resorberbara material som kan anvandas enligt den foreliggande uppfinningen är beskrivna i de amerikanska patenten med nummer 4,968,317 och 4,898,186, vars inneh511 avseende resorberbara, biokompatibla material inforlivas hari genom refe re n s.

Resorberbara material innebar att den medicinska anordningen 100 kan lamnas kvar i djur- eller manniskokroppen och resorberas av kroppen efter en tid efter det kirurgiska forfarandet. En fordel med att anvanda en resorberbar medicinsk anordning 100 är saledes att vavnadssvaret är begransat i utstrackning och tid och att inga ytterligare kirurgiska forfaranden behovs for att avlagsna den medicinska anordningen 100 efter att ligeringsoperationen har avslutats och den ligerade vavnaden har lakt. Detta sparar b5de kostnader och lidande far de relevanta nnannisko- och djurpatienterna. Anvandningen av resorberbara material minskar signifikant eller avlagsnar risken far kroniska vavnadsreaktioner vilket darigenom minskar risken att implantatet behover avlagsnas i fortid.

Utformningen hos den medicinska anordningen 100 och sarskilt kanalen 150 med dess *del 152 och styva I5selement 140 är sarskilt lamplig far anvandning med resorberbara polymermaterial. En anledning till detta an att sadana resorberbara polymermaterial kan vara mjukare jamfort med ickeresorberbara polymermaterial. Det betyder att anvandning av ett traditionellt tillvagag5ngssatt med ett I5selement som fjadrar och svanger upp och ned nar bandet dras genom I5shusets kanal skulle ej kunna vara mojligt pa grund av mjukheten och darigenom bristen pa fjadrande effekt hos det resorberbara polymermaterialet. Detta betyder att utformningen hos den medicinska anordningen 100 enligt utforingsformerna mojliggor anyandning av polymermaterial som inte är lampliga eller till och med majliga att anvanda i anslutning till tidigare kanda utfornnningar av buntband.

Fastan den medicinska anordningen 100 foretradesvis är tillverkad av ett polymermaterial kan aven icke-polymer- eller icke-plastmaterial, sasom metallmaterial eller nnetallegeringsnnaterial, sasom titan, titanlegeringar och rostfritt stal, anvandas sa lange som bandmaterialet ar tillrackligt flexibelt for att kunna bojas nar bandets 110 framanda 112 dras genom kanalen 1501 lashuset 130 och kunna krokas 10 aver laselementet 140 for att skjuta atnninstone delvis in i kanalens 150 bagdel 152.

Den medicinska anordningens 100 faktiska storlek är inte avgorande for de foreliggande utforingsformerna och kan valjas baserat pa den sarskilda tillannpningen, djur-/manniskopatienten och/eller den vavnad som ska ligeras.

I de fiesta typiska implementeringar skulle emellertid bandets 110 langd kunna vara fran ungefar en eller nagra centimeter till en eller flera decimeter med en tjocklek fran submillimeteromradet till en eller flera millimeter och med en bredd fran submillimeteromradet till en eller flera millimeter. Bandets 110 bredd och/eller tjocklek behover inte nodvandigtvis vara likformig. Tvartom skulle framandan 112 kunna vara smalare och/eller tunnare an bakandan 114 for att darigenonn underlatta inforande av framandan 112 in i kanalen 150. Pa motsvarande sett skulle langden hos banddelen fran framandan 112 upp till mellandelen 115 kunna vara nagot langre an banddelen fran bakandan 114 upp till mellandelen 115. Detta forhindrar framandan 112 fran att latt hoppa ur lashuset 130 nar den val har forts in i kanalen 135.

Fig. 10 är ett fladesdiagram som visar anyandningen av den medicinska anordningen 100 enligt utforingsfornnerna i en metod for vavnadsligering. Metoden startar i steg Si dar bandets 110 framanda 112 i den medicinska anordningen 100 fars in i lashusets 130 kanal 150 far att bilda en bandloop som omsluter en vavnad som ska ligeras. Slutligen dras framandan 112 genom kanalen 150 for att snara at vavnaden och uppna en ligering. Den medicinska anordningens 100 utformning medger att den framre andan 112 kan dras med ett enhandsforfarande vilket darigenom lamnar den andra handen fri till att avlagsna omkringliggande vavnad som inte ska ligeras. Pa grund av ingripandet mellan perforeringarna 122 och stegen 120 och laselementet 140 forhindras bandet 110 fran bakatriktad rarelse och opining av ligeringsloopen. Nar bandet 110 dras genom kanalen 150 alternerar bandet 16 110 mellan en plan tvarsnittskonfiguration som stacker sig i kanalens 150 basdel 154 och en krokt tvarsnittskonfiguration som skjuter atminstone delvis in i kanalens 150 *del 152.

Det onnfattas att overflodig banddel som stracker sig bortom kanalutgangen i lashuset 130 efter att bandet 110 har dragits fullstandigt tall runt vavnaden kan klippas bort av den medicinska personen.

Den medicinska anordningen 100 kan anvandas f6r ligering av vitt skilda vavnader i bade manniskooch djur-, foretradesvis daggdjurskroppar. Icke-begransande exempel innefattar ligering av blodkarl, sasom vener och artarer, till exempel under laparaskopi; aggledarligering/tubotomi; livmoderhorn; 10 /ivmoderkropp eller sadesstrangarna, till exempel under ovariohysterektomi och kastrering; under splenektomi eller tarm-, lung- eller hjartforfaranden. Den medicinska anordningen 100 kan ken anvandas vid kirurgi i mjukvavnad i eller utanfor mag- eller brosthalan da en ligering behovs. Den medicinska anordningen 100 kan darfor utnyttjas istallet for traditionella ligaturer men ken ersatta anordningarsasomhaftutrustning,ultraljudsskapeller,karlforseglingsanordningar, transfixeringsligaturer, kirurgiska knutar och andra knutar, t.ex. Millers knut.

De ovan beskrivna utforingsformerna ska forstas som nagra f belysande exempel av den foreliggande uppfinningen. Det kommer att inses av fackmannen att olika modifieringar, kombinationer och andringar kan gOras av utforingsformerna utan att avvika fran omfattningen av den foreliggande uppfinningen. Sarskilt kan olika dellosningar i olika utforingsformer kombineras i andra konfigurationer där det är tekniskt mojligt. Omfattningen av den foreliggande uppfinningen definieras emellertid av de bifogade patentkraven.

Claims (11)

17
1. PATENTKRAV 1En medicinsk anordning (100) for vavnadsligering innefattande: ett I5ngstrackt, flexibelt band (110) med en framsida (118), en baksida (116), en framanda (112) och en bakanda (114), och som har perforeringar (122) och steg (120) definierade dari; ett I6shus (130) kopplat till bandets (110) bakanda (114) och med en kanal (150) dimensionerad for mottagande av bandet (110); ett I6selement (140) kopplat till lashuset (130) och anordnat i anslutning till kanalen (150) och konfigurerat f6r att gripa tag i perforeringar (122) och steg (120) definierat i bandet (110), kannetecknad av att kanalen (150) i I5shuset (130) innefattar en bAgdel (152) anordnad mittemot raselementet (140); sannt bandet (110) är konfigurerat att krokas Over I6selementet (140) och skjuta atminstone delvis in i b6gdelen (152) nar laselementet (140) kommer i kontakt med ett steg (120) i bandet (110).
2. 2. Den medicinska anordningen enligt patentkrav 1, kannetecknad av att kanalen (150) innefattar en basdel (154) vand mot I6selementet (140); sannt bandet (110) är konfigurerat att stracka sig i basdelen (154) nar laselementet (140) skjuter in i en perforering (122) i bandet (110).
3. 3. Den medicinska anordningen enligt patentkrav 2, kannetecknad av att bandet (110) är konfigurerat att alternera, nar bandet (110) dras genom kanalen (150), mellan i) att stracka sig vasentligen i basdelen (154), i vilken en del av bandet (110) som finns narvarande i kanalen (150) har en plan tvarsnittskonfiguration, nar laselementet (140) skjuter in i en perforering (122) i bandet (110), och ii) att skjuta atminstone delvis in i bagdelen (152), i vilken den del av bandet (110) som finns narvarande i kanalen (150) har en krokt tvarsnittskonfiguration, nar I6selementet (140) kommer i kontakt med ett steg (120) i bandet (110).
4. 4. Den medicinska anordningen enligt patentkrav 2 eller 3, kannetecknad av att basdelen (154) har en utstrackning langs en bredd hos I6shuset (130) som är atminstone st6rre an en bredd hos bandet (110) och b6gde1en (152) har en utstrackning tangs bredden hos rashuset (130) som är kortare an basdelens (154) utstrackning och bredden hos bandet (110).
5. 5. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 4, kannetecknad av att I6selementet (140) br obOjligt anordnad p6 en vagg (135) hos kanalen (150) i lashuset (130). 18
6. 6. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 5, kannetecknad av att laselementet (140) är vasentligen oflexibelt och är konfigurerat att bibehalla en styv konfiguration nar bandet (110) dras genom kanalen (150).
7. 7. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 6, kannetecknad av att den medicinska anordningen (100) är atminstone delvis tillverkad av en resorberbar polymer.
8. 8. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 7, kannetecknad av att den medicinska anordningen (100) är atminstone delvis tillverkad av en polymer vald fran en grupp som bestar av polyglykolid, poly-L-laktid, poly-p-dioxanon, poly(trimetylenkarbonat), polykaprolakton och sampolymerer som harror fran tva eller flera monomerer valda fran en grupp som bestar av glykolid, Llaktid, p-dioxanon, trimetylenkarbonat och g-kap ro I akton.
9. 9. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 8, kannetecknad av att den medicinska anordningen (100) är gjuten i ett enda stycke.
10. 10. Den medicinska anordningen enligt nagot av patentkrav 1 till 8, kannetecknad av att lashuset (130) och laselennentet (140) är gjutna i ett enda stycke och det enda stycket är fastsatt pa bandet (110). 1/8