SE525661C2 - System för bildande av dekorativa fogpartier och golvskivor därför - Google Patents

Description

20 25 30 35 00 0000 0D 0 0 0 0 0 I 00 00 0 0 00 O 0 0 0 0 0 00 000 00 00 00 00 00 00 F.) if! \:\ _à 000000 2 dock påpekas att uppfinningen kan användas i valfria golvskivor med valfria fogsystem, där golvskivorna har en kärna och minst ett ytskikt och där dessa tvâ delar har olika dekorativa egenskaper i form av färg, mönster struktur eller liknande. Uppfinningen kan således även vara tillämpbar pá exempelvis golv med ett eller flera ytskikt av trä.

Uppfinningens bakgrund Laminatgolv består i regel av en stomme av en 6-9 mm tjock träfiberskiva, ett 0,2-0,8 mm tjockt övre dekora- tivt ytskikt av laminat och ett 0,1-0,6 mm tjockt undre balansskikt av laminat, plast, papper eller liknande. Yt- skiktet skapar golvskivornas utseende och slitstyrka.

Stommen ger stabilitet, och balansskiktet håller skivan plan när den relativa luftfuktigheten (RH) varierar över året. Golvskivorna läggs flytande, d v s utan fast- limning, på ett befintligt undergolv som ej behöver vara helt slätt eller plant. Eventuella ojämnheter elimineras med hjälp av underlagsmaterial i form av exempelvis papp eller foam som läggs mellan golvskivorna och undergolvet.

Traditionella hårda golvskivor i flytande golv av detta slag fogas i regel medelst limmade not/fjäderförband (dvs förband med en tunga pà en golvskiva och ett tungspår på angränsande golvskiva) pá lång- och kortsida. Vid lägg- ningen sammanförs skivorna horisontellt, varvid en ut- skjutande tunga utmed en skivas fogkant förs in i ett tungspár utmed en angränsande skivas fogkant. Samma metod används pà både lång- och kortsida.

Utöver dylika traditionella golv, vilka sammanfogas medelst limmade tung/tungspàrsförband, har det under se- nare år utvecklats golvskivor som inte kräver användning av lim utan istället sammanfogas mekaniskt med hjälp av s k mekaniska fogsystem. Dessa system innehåller làsorgan som läser skivorna horisontellt och vertikalt. De me- kaniska fogsystemen kan formas genom en bearbetning av skivans kärna. Alternativt kan delar av lássystemet bil- 0 00 00 0' 0 000000 10 15 20 25 30 35 z I' zll. I. .I .II- III: .ÛI' III' OQO. .IO. f) f ao. :ou- .i n' g : .u n . : .a n: :n.'I 5 5 6 F) 1 g g : a. ina. .of :nn- nu. .oo. -oo' das av ett separat material som är integrerat med golv- skivan, d v s förenats med golvskivan redan i samband med tillverkningen av denna.

De främsta fördelarna med flytande golv med mekaniska fogsystem är att de kan läggas lätt och snabbt genom olika kombinationer av invinkling och insnäppning. De kan också lätt tas upp igen och återanvändas på annan plats.

En ytterligare fördel med de mekaniska fogsystemen är att golvskivornas kantpartier kan utformas i material som inte behöver ha goda limningsegenskaper. Det vanligaste kärnmaterialet är träfiberskiva med hög densitet och god stabilitet vanligen benämnd HDF - High density fiber- board. Ibland används även MDF - medium density fiber- board - som kärna. Dessa kärnmaterial är i regel av hög kvalitet och har ofta en attraktiv yta som kan motstå fuktinträngning Laminatgolv och även många andra golv med ett ytskikt av plast, trä, kork och liknande tillverkas genom att ytskikt och balansskikt appliceras på ett kärn- träfanér, material. Denna applicering kan ske genom limning av ett redan tillverkat dekorativt skikt, exempelvis när träfi- berskivan förses med ett dekorativt högtryckslaminat, som framställts i en separat operation där flera impregnerade pappersark pressas samman under högt tryck och hög tempe- ratur. Den i dag vanligaste metoden vid tillverkning av laminatgolv är dock direktlaminering som bygger på en modernare princip där både tillverkningen av det dekora- tiva laminatskiktet och fastsättningen på träfiberskivan sker i ett och samma tillverkningssteg. Impregnerade pap- persark appliceras direkt på skivan och pressas samman under tryck och värme utan någon limning.

Utöver dessa två metoder används en rad andra metoder för att förse kärnan med ett ytskikt. Ett dekorativt mönster kan tryckas pà kärnans yta, som sedan exempelvis lackeras med ett slitskikt. Kärnan kan också förses med ytskikt av trä, fanér, dekorativt papper eller plastfo- I c o aonløl 10 15 20 25 30 35 525 6,61 4 lie, och dessa material kan sedan beläggas med ett slit- skikt.

I regel ger ovannämnda metoder som resultat ett panelämne i form av en stor skiva som därefter sågas upp i exempelvis ett 10-tal golvpaneler, vilka sedan bearbe- tas till golvskivor. Ovannämnda metoder kan i vissa fall resultera i färdiga golvpaneler och uppsägning är då inte nödvändig innan bearbetningen till färdig golvskiva ge- nomförs. Tillverkning av enskilda golvpaneler förekommer mest då panelerna har ett ytskikt av trä eller träfanér.

Ovanstående golvpaneler kantbearbetas i samtliga fall individuellt till golvskivor. Kantbearbetningen görs i avancerade fräsmaskiner, där golvpanelen är exakt positi- onerad mellan en eller flera kullagrade kedjor och band, så att den med hög hastighet och precision kan föras för- bi ett antal fräsmotorer, som är försedda med diamant- verktyg eller metallverktyg, vilka bearbetar golvpanelens kant. Genom användning av flera fräsmotorer som arbetar i olika vinklar kan avancerade foggeometrier formas med hastigheter överstigande 100 m/min och med en noggrannhet av :0,02 mm.

Definition av vissa termer I den efterföljande texten benämns den färdig- monterade golvskivans synliga yta för ”framsida”, medan golvskivans motstàende, mot undergolvet vända, sida benämns "baksida". Det skivformiga utgångsmaterial som används benämns "kärna". När kärnan belagts med ett ytskikt närmast framsidan och företrädesvis även ett balansskikt närmast baksidan, bildar den ett halvfabrikat som benämns ”qolvpancl” eller ”panclännø” i det fall då halvfabrikatet, i en efterföljande operation, delas upp i ett flertal ovannämnda golvpaneler. När golvpanelerna är kantbearbetade så att de erhållit sin slutgiltiga form med fogsystemet benämns de ”go1vlkivor”. Med ”ytskikt” avses samtliga skikt som appliceras pà kärnan närmast framsidan och som täcker företrädesvis hela framsidan av scanna O 0 0 001000 10 15 20 25 30 35 Û - . , aaraa: :a °':= f. :a-:z- 5 L I b /I ä.. E.': zfi: :Iflg .ÛI: . :Oflg ÛÛÛ: . glfi: :lig 5 golvskivan. Med ”dnkorativt ytlkikt” avses skikt som huvudsakligen är avsett för att ge golvet sitt dekorativa utseende. Med ”alitckikt” avses skikt som främst är avsett för att förbättra framsidans slitstyrka. Med ”förstärkningsskikt” avses skikt som främst är avsett att förbättra ytskiktets förmåga att motstå slag och tryck samt att i vissa fall även kompensera kärnans ojämnheter så att dessa ej blir synliga vid ytan. I högtryckslaminat består detta förstärkningsskikt i regel av ett brunt kraftpapper som impregneras med fenolhartz. Med ”horisontalplan” avses ett plan som ligger parallellt med den yttre delen av ytskiktet.

Golvskivans yttre delar vid golvskivans kant mellan framsidan och baksidan kallas "fogkant". Fogkanten har i regel flera ”fogytor” som kan vara vertikala, horison- tella, vinklade, avrundade, avfasade, etc. Dessa fogytor finns pá olika material, t ex laminat, träfiberskivor, trä, plast, metall (särskilt aluminium) eller tätnings- material. Med ”fogkantparti” avses golvskivans fogkant samt en del av golvskivans partier närmast fogkanten. Med ”dekorativt fogparti” avses generellt en del av ytan som är avsedd att efterlikna en synlig fog mellan exempelvis sten eller trämaterial.

Med ”fog” eller ”fogsystim” avses samverkande kopp- lingsorgan, som sammankopplar golvskivorna vertikalt och/eller horisontellt.

Med ovanstående tekniker kan man framställa laminatgolv som är mycket naturtrogna kopior av trägolv.

Under de senaste aren har imitationer av sten, klinker och liknande blivit allt vanligare. I detta sammanhang försöker man framställa dekorativa fogpartier mellan sten och klinkerplattor som skall vara så naturtrona som möjligt. De bör dels ha en annan dekor och struktur än stenmaterialet och dels vara något nedsänkta under horisontalplanet för att efterlikna en nedsänkt fog mellan tvâ sten eller klinkerplattor. De tekniker som används för att framställa dessa dekorativa fogpartier är IOIOXO O I IOIOII 10 15 20 25 30 35- kostsamma och ger inte ett naturtroget utseende.

Marknaden för dessa typer av golv skulle kunna öka väsentligt om dekorativa fogkantpartier kunde framställas på ett enklare och billigare och sätt och med ett mera naturtroget utseende.

Känd teknik och problem med denna Vid framställning av ett laminatgolv med dekorativa' och nedsänkta fogpartier är utgángsmaterialet ett dekorativt papper med tryckta fogkantpartier. Detta papper impregneras vanligtvis med melaminhartz. Vid denna operation sker en okontrollerad svällning. Vid den efterföljande lamineringen placeras det dekorativa impregnerade pappret på en kärna. Över detta dekorativa papper läggs företrädesvis ett transparent slitskikt och därefter sker lamineringen mot en präglad plåt i vilken fogpartier är utformade, vilka i regel har en annan struktur än den övriga delen av plåten och där fogpartier är så utformade att en nedtryckning på ca 0,2 mm kan åstadkommas i samband med laminering. Resultatet är ett panelämne vars framsida har ett nedsänkt fogmönster motsvarande de tänkta fogpartierna mellan klinkerplattorna.

Denna tillverkningsmetod är behäftad med en rad problem som främst är relaterade till dels svårigheter att positionera dekorpapper och plåtar i samband med laminering, och dels svårigheten att positionera panelämne och golvpaneler i den efterföljande uppsägningen och maskinbearbetningen av fogkanterna.

Pláten måste positioneras med hög noggrannhet mot det dekorativa pappret. Även om detta sker med extremt hög noggrannhet kan man aldrig eliminera den okontrollerade svällningen i samband med impregneringen. Denna svällning skapar också problem vid uppsägning och maskinbearbetning av fogkanter Resultatet av dessa svällnings- och positioneringsproblem är att dekor och prägling inte stämmer överens och att de dekorativa nedsänkta 10 15 20 25 30 35 o o o oo oooo 00 000' .'°. ,", o I' .O g 2 o. : :zoo o o oo Ü Û . _ . , g o o o o o . Û I. . Ü I I I o o I o o o o I I o oo oo oo Ioo 00 fogpartierna varierar mellan olika golvskivor, vilket ger ett onaturligt utseende.

För att motverka dessa problem har man tillgripit olika metoder. En metod är att begränsa panelämnets format för att på så sätt reducera den maximala avvikelsen i samband med svällning. Speciella markeringar görs på det dekorativa pappret som sedan kan avläsas optiskt i samband med pressning och uppsågning. Skivorna riktas därefter upp så noggrant som möjligt och individuell justering av sågbladen kan göras för varje panelämne.

Den främsta nackdelen med den här metoden är hög kostnad, låg kapacitet och alltför stora kvarstående avvikelse mellan dekor, prägling och fogkant i den färdiga golvskivan.

Det är också svårt att åstadkomma en djup nedsänkning i högtryckslaminat utan att skada det dekorativa pappret.

Nedsänkning av fogpartier i samband med direktlaminering resulterar i att fibrer i kärnan komprimeras. Dessa komprimerade fibrer kan senare vid en eventuell inträngning av fukt svälla mer än normalt och förorsaka skada på fogkanten.

Kort beskrivning av uppfinningen och ändamål med denna Ett ändamål med eliminera eller kraftigt minska ett eller flera av de föreliggande uppfinning är att problem som förekommer i samband med tillverkning och användning av golvskivor med dekorativa nedsänkta fogpartier. Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en rationell och kostnadseffektiv till- verkningsmetod för tillverkning av panelämnen, golvpaneler och golvskivor.

Uppfinningen bygger på insikten att de dekorativa fogpartierna bör framställas i samband med maskin- bearbetningen av golvpanelens fogkanter. Laminering och uppsägning kan då ske utan några speciella krav på uppriktning och svällningsproblem förekommer ej. Det 10 15 20 25 30 35 dekorativa och nedsänkta fogpartiet kan åstadkommas genom att en del av det dekorativa ytskiktet avverkas så att laminatets förstärkningsskikt blir synligt. Vi har upptäckt att det med lämpliga bearbetningsmaskiner och diamantverktyg är möjligt göra en partiell avverkning av ytskiktet med en noggranhet av 0,01 mm. Dekorskiktet kan således avlägsnas partiellt och förstärkningsskiktet kan friläggas. Detta förstärkningsskikt kan ges ett utseende och struktur som avviker från golvskivans övriga yta och kan på så sätt utgöra ett nedsänkt dekorativt fogparti.

Uppfinningen är speciellt lämpad att användas i golv- skivornas fogkantpartier men ett eller flera dekorativa nedsänkta spår enligt uppfinningen kan också anbringas på valfri plats mellan golvskivornas fogkantpartier.

Golvskivan kan således ha en yta som består av ett flertal ytpartier med dekorativa nedsänkta spår mellan dessa partier så att ett ytmönster bildas med flera kinkerplattor eller avlånga stavar eller liknande.

Uppfinningen är också speciellt lämpad att användas med golvskivor med mekaniska fogsystem som möjliggör en exakt positionering av golvskivorna mot varandra utan synliga fogspringor i det dekorativa fogpartiet. Med sådana låssystem får det dekorativa fogpartiet ett naturtroget utseende.

Enligt en första aspekt av uppfinningen ástadkommes system för bildande av dekorativt fogkantparti mellan två angränsande kanter av golvskivor som har en kärna och ett på kärnans ovansida anbringat ytskikt som består av minst ett dekorativt skikt och ett under det dekorativa ytskiktet anbringas ett förstärknigsskikt. Golvskivorna har vid sina angränsande fogkantpartier kopplingsorgan för sammankoppling av golvskivorna med varandra i vertikal riktning. Golvskivornas mot varandra angränsande fogkantspartier har en yta som består av förstärknings- skiktet och som är väsentligen parallell med framsidan.

Enligt denna aspekt av uppfinningen kan det dekorativa synliga förstärkningsskiktet framställas pá 10 15 20 25 30 35 Lfi h) LH G\ U .i 9 ett flertal olika sätt. Kraftpappret som utgör förstärkningsskiktet kan infärgas helt eller partiellt i de delar som senare kommer att utgöra de dekorativa fogpartierna. Den partiella infärgningen kan ske med övermått så att det inte skapar positioneringsproblem i produktionsprocessen i övrigt. Fenol eller melaminhartz som används vid impregneringen kan infärgas. Dekorativa förstärkningsskikt kan anbringas både vid tillverkning av golvskivor med ytskikt av högtryckslaminat och direktlaminat. Ytskikt av plast eller flera lager dekorativa fanérskikt kan pà samma sätt bearbetas i syfte att åstadkomma dekorativa fogpartier.

Bearbetningen sträcker sig företrädesvis till ett djup som är minst 0,1 ggr ytskiktets tjocklek, räknat från ytskiktets ovansida. Bearbetningens utsträckning räknat från fogplanet och inåt mot golvskivan är företrädesvis också minst 0,1 ggr golvskivans tjocklek. Ännu hellre sträcker sig det frilagda förstärknings- skiktet, räknat från fogplanet, en sträcka som motsvarar minst 0,25 ggr golvskivans tjocklek.

Denna första aspekt av uppfinningen är användbar för åstadkommande av system enligt det efterföljande patent- kravet l, för bildande av golvskivor enligt patentkravet 7.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen kan kärnan användas för att skapa det dekorativa nedsänkta fogkantpartiet, antingen genom att kärnan har lämpliga egenskaper, eller genom att en del eller hela kärnan före laminering, eller efter bearbetning behandlas pà lämpligt sätt i syfte att åstadkomma ett dekorativt utseende eller bättre egenskaper för att motverka fukt eller slitage.

Vi har upptäckt att mekaniska fogsystem i regel kräver att relativt kvalificerade kärnmaterial måste användas för att åstadkomma ett mekaniskt fogsystem med tillräcklig styrka och god funktion. Dessa högkvalitativa kärnmaterial används dock ej i dekorativt syfte eftersom de är dolda av ytskiktet. 10 15 20 25 30 35 CN DD LH C\ 10 Enligt den andra aspekten av uppfinningen bildas det dekorativa fogpartiet genom att ytskiktet avverkas och kärnan friläggs inom områden som skall utgöra dekorativa fogpartiet.

HDF och plastmaterial är speciellt lämpliga i detta sammanhang. HDF skivor kan exempelvis infärgas med olika färgämnen redan vid tillverkningen och kärnans partier kan förstärkas genom impregnering före eller efter lamineringen med kemikalier sásom exempelvis melamin, fenol, polyuretan och liknande. Med lämplig bearbetning kan den synliga kärnytan bearbetas med mycket hög precision. De synliga fogkanterna kan bearbetas till en rad varierande former såsom avrundade, avfasade i olika vinklar och liknande. Spår kan göras i kärnan, före eller efter laminering, som fylls med lämpliga fyllnads- material som har lämpligare egenskaper än kärnan exempelvis avseende fukt och dekor. Dessa fyllnads- material kan placeras i kärnan i de områden som sedan kommer att utgöra synliga partier när ytskiktet avlägsnas eller när fogkanten ges sin slutliga form.

Dessa och andra ändamål med uppfinningen uppnås med golvskivor, golv och tillverkningsmetoder som uppvisar de särdrag som är angivna i bifogade självständiga patent- krav. De osjälvständiga patentkraven anger särskilt före- dragna utföringsformer av uppfinningen.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. la-d visar i olika steg framställning av en golv- skiva.

Fig. 2a-e visar uppbyggnad av laminatgolv med en yta av högtryckslaminat och direktlaminat.

Fig. 3a-b visar exempel på olika tillverkning av dekorativt fogparti enligt känd teknik.

Fig. 4a-b visar ett dekorativt fogparti enligt uppfinningen.

Fig. 5a-c visar ett alternativt utförande av det dekorativa fogpartiet enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 5:25 em :jjaïjfâ-:jjæfffš :__:;;;; f' '; 11 Fig.6a-c visar olika utförandeformer av uppfinningen.

Fig.7a-c visar en golvskiva enligt uppfinningen.

Fig.8a-c visar en tillverkningsmetod för att framställa dekorativa spår.

Beskrivning av föredragna utföringsexempel Fig. la-d visar i fyra steg framställning av en golvskiva. Fig. la visar de tre grundkomponenterna yt- skikt 31, kärna 30 och balansskikt 32. Fig. lb visar ett panelämne 3 där ytskikt och balansskikt applicerats på kärnan. Fig. lc visar hur golvpaneler 2 framställs genom uppdelning av panelämnet. Fig. ld visar hur golvpanelen 2 efter kantbearbetning får sin slutliga form och blir en färdig golvskiva 1 med ett fogsystem 7, 7' som i detta fall är mekaniskt, på lángsidorna 4a, 4b.

Fig. 2a visar framställning av högtryckslaminat. Ett slitskikt 34 av ett transparent material med hög slit- styrka impregneras med melamin med inblandning av alumi- niumoxid. Under detta skikt 34 läggs ett dekorativt skikt 35 av papper impregnerat med melamin. Ett eller flera lager förstärkningsskikt 36a, 36b av stompapper impregne- rade med fenol läggs under dekorskiktet 35 och hela pake- tet läggs i en press där det under tryck och värme härdar till ett ca 0,5-0,8 mm tjockt ytskikt 31 av högtrycksla- minat. Fig. 2c visar hur detta ytskikt 31 sedan kan lim- mas tillsammans med ett balansskikt 32 till en kärna 30 för att utgöra ett panelämne 3.

Fig. 2d och 2e visar direktlaminering. Ett slitskikt 34 i form av en s k overlay och ett dekorskikt 35 av dekorpapper läggs direkt på en kärna 30, varefter samtli- ga tre delar och i regel även ett bakre balansskikt 32 läggs in i en press där de under värme och tryck härdar till ett panelämne 3 med ett dekorativt ytskikt 31 med en tjocklek av ca 0,2 mm.

Fig. 3a-c visar framställning av dekorativt fogparti 20,21 enligt känd teknik. Fig 3a visar panelämnet 3 före 10 15 20 25 30 35 525 e, .1 Lš-ÉÃ- å. 'f 12 uppsågning. På grund av okontrollerad svällning av dekorpappret har präglingen av ytan ej skett med tillräcklig precision. Fig 3b visar golvskivans kanter efter uppsägning och bearbetning. Dekor och prägling avviker avsevärt från avsett läge.

Fig. 4a-b visar framställning av dekorativt fogparti 20,21 enligt uppfinningen. Fig 4a visar en golvpanel efter laminering men före uppsägning. Det dekorativa fogpartiet 20, 21 har framställts genom en bearbetning av fogkantpartierna. Det dekorativa ytskiktet 35 har avlägsnats och förstärkningsskiktet 36a är synligt och utgör ett dekorativt fogkantparti 20,21. Golvskivans kanter ar försedda med ett mekaniskt låssystem bestående av not 9 och fjäder 10 som låser vertikalt och làsspår 12 och låselement 8 som låser horisontellt.

Fig. Sa-c visar i detalj de olika tillverkningsstegen för att åstadkomma ett dekorativt fogkantparti som i denna utförandeform består av en träfiberbaserad kärna 30 som impregneras och infärgas före laminering. Enligt fig. Sa anbringas det infärgade impregneringsmaterial 24 från kärnytan 33 i de partier som i den färdiga golvskivan kommer att utgöra dekorativa fogkantpartier 20,21. En avsevärd del av den övre delen av den blivande fogkanten impregneras, så att ett infärgat och företrädesvis fuktsäkert kärnparti bildas. Vakuum 46 kan användas för att underlätta inträngning av impregneringsmaterial.

Fig. 5b visar panelämnet 3 med ytskikt 31, balans- skikt 32 samt det tänkta sågsnittet 45. Fig. 6c visar golvpanelens l, 1' kanter efter uppsägning och bearbetning. Ytskiktet 35 har avlägsnats partiellt så att den infärgade och frigjorda kärnan är synlig och utgör ett dekorativt fogkantparti 20,21.

Fig 6a-c visar föredragna utföringsformer.

Bearbetning av det dekorativa fogkantpartiet bör enligt fig 7a sträcka sig företrädesvis till ett djup P2,räknat från horisontalplanet HP, som är minst 0,1 ggr ytskiktets 31 tjocklek. Bearbetningens utsträckning P1 10 15 20 25 30 35 525 6.51 13 räknat från vertikalplanet VP och inåt mot golvskivan är företrädesvis också minst 0,1 ggr golvskivans tjocklek T. Ännu hellre sträcker sig det frilagda förstärkninga- skiktet eller den frilagda kärnytan, Fig 6 b, räknat från vertikalplanet VP, en sträcka som motsvarar minst 0,25 ggr golvskivans tjocklek T. Fig 6c visar hur ett avfasade och förstärkta fogpartier 80,81 kan utformas genom att spàr tillverkas i kärnan före laminering och där dessa spår sedan fylls med dekorativt fyllnadsmaterial 80, 81 som sedan, efter laminering, formas genom bearbetning till dekorativa och företrädesvis fuktsäkra partier.

Genom att välja fyllnadsmaterial som i färg överensstämmer med ytans dekor kan man åstadkomma avfasade fogkanter som till utseendet liknar exempelvis homogena trägolv med avfasade fogkantpartier. Liknande spår kan också framställas mellan fogkantpartierna.

Fig 7a-c visar hur dekorativa fogpartier 20a, 20b enligt uppfinningen kan framställas och placeras valfritt på golvskivans yta mellan de dekorativa fogkantpartierna 20. Företrädesvis bör sådana dekorativa fogpartier 20a och 20 b ha en bredd som är 2 ggr fogkantpartiets 20 bredd så att samtliga dekorativa fogpartier får samma utseende när golvskivorna är sammanfogade.

Fig 8 visar hur de dekorativa fogpartierna enligt fig 7 kan tillverkas. Golvskivans yttre fogkantpartier 20 tillverkas genom att golvskivan förs igenom fräsmaskiner fastspänd mellan kedjor 50, 51 och band 60, 61, i regel först genom en första maskin, som bearbetar långsidorna, och därefter genom en andra maskin som bearbetar kortsidorna. Bearbetningsverktygen med sina respektive fräsmotorer 70, 72, befinner sig enligt känd teknik utanför kedjorna och bearbetar fogkanterna. I regel används upp till fem verktyg pà varje sida som i olika vinklar bearbetar fogkanterna. För att tillverka en golvskiva rationellt enligt uppfinningen med dekorativa spår mellan fogkanterna krävs att bearbetning av golvskivans yta också kan göras mellan kedjorna 50, 51. ygooflo o 000000 10 15 20 'LTT BJ (fl (Fx ...s o; :sin no 0 14 Enligt uppfinningen görs detta lämpligast genom att en eller flera fräsmotorer förses med förlängda verktygsaxlar så att fräsmotorerna kan befinna sig utanför kedjan samtidigt som verktyget 71 kan arbeta mellan kedjorna. Detta är fördelaktigt speciellt när tillverkning skall ske av dekorativa spår som ligger nära fogkanterna. För en rationell tillverkning av en golvskiva med mekaniskt làssystem och med dekorativa fogpartier vid fogkanterna och/eller mellan fogkanterna krävs i regel att antalet bearbetningsmotorer och verktyg på varje sida utökas till sex st. Produktionen kan bli ännu mera rationell om antalet verktyg utökas till mellan sju till åtta pá varje sida.

Tillverkning av golvskivor, speciellt laminatgolv, enligt dessa föredragna metoder är inte känd och förekommer ej idag. De dekorativa spåren kan naturligtvis också tillverkas i en separat operation men detta ger högre kostnad och avsevärt större variation än då samtliga parallella dekorativa spar görs i samma maskin i ett tillverkningstempo. Spárens noggrannhet i djup och sida kan med den föredragna tillverkningsmetoden enligt Fig. 8 tillverkas med en tolerans av nâgra hundradels millimeter.

Claims (13)

5 10 15 20 25 35 5 2 5 ö ö 1 15 PATENTKRAV

1. System för bildande av dekorativt fogkantparti (20, 21) mellan tvâ angränsande kanter (4a, 4b; Sa, Sb) av golvskivor (1, l'), vilka kanter möts i ett vertikalt fogplan (VP), vilka golvskivor har en kärna (30) och ett på kärnans ovansida anbringat ytskikt (31) vars yttre delar utgör ett horisontalplan (HP), vilket ytskikt består av minst ett dekorativt skikt (35) och ett under det dekorativa ytskiktet anbringat förstärkningsskikt (36a), vilka golvskivor vid sina angränsande fogkantpar- tier (4a, 4b; Sa, Sb) har kopplingsorgan (9, 10, 8, 12) för sammankoppling av golvskivorna med varandra i vertikal och/eller horisontell riktning, samt som möts i ett vertikalt fogplan (VP), k ä n n e t e c k n a d där- av, att golvskivornas (1, l') mot varandra angränsande fogkantpartier (4a, 4b; Sa, 5b) har en yta som består av förstärkningsskiktet (36a) och som är väsentligen parallell med horisontalplanet (HP).

2. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att förstärkningsskiktet (36a) ligger på ett avstånd (P2) från horisontalplanet (HP), vilket avstånd är åtminstone 0,1 ggr ytskiktets (31) tjocklek.

3. System enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k - n a t därav, att från fogplanet (VP) sträcker förstärkningsskiktet (36a) sig inåt mot golvskivan (1, l') en sträcka (Pl), vilken sträcka är åtminstone 0,1 ggr golvskivans tjocklek (T).

4. System enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t där- av, att kopplingsorganen (9, 10, 8, 12) är utformade för mekanisk sammankoppling av angränsande golvskivor (1, l') kring nämnda vertikala fogplan (VP), både vinkelrätt mot detta och vinkelrätt mot golvskivans framsida. 10 15 20 25 30 35 16

5. System enligt något föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t därav, att golvskivorna (1, l') är fyr- sidiga och har ett ytskikt (31) av laminat samt ett dekorativt fogkantparti (20, 21) vid alla sina motstående fogkantpartier.

6. System enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att kopplingsorganen (9, 10, 8, 12) är utformade för sammankoppling av en golvskiva (1) med en redan lagd golvskiva (1') genom invinkling och/eller insnäppning till låst läge.

7. Golvskiva, som har en kärna (30) och minst ett på kärnans ovansida anbringat ytskikt (31) vars yttre delar utgör ett horisontalplan (HP), vilket ytskikt består av minst ett dekorativt skikt (31) och ett under det dekorativa ytskiktet anbringat förstärkningsskikt (36a) och som vid åtminstone tvà motstàende parallella fogkant- partier har kopplingsorgan (9, 10, 8, 12) för samman- koppling av golvskivan med likadana golvskivor i vertikal och/eller horisontell riktning, k ä n n e t e c k n a d därav, att golvskivornas (1, l') mot varandra angränsande fogkantpartier (4a, 4b; 5a, 5b) har en yta som består av förstärkningsskiktet (36a) och som är väsentligen parallell med horisontalplanet (HP).

8. System för bildande av dekorativt fogkantparti (20, 21) mellan tvâ angränsande kanter (4a, 4b; Sa, Sb) av golvskivor (1, l'), vilka kanter möts i ett vertikalt fogplan (VP), vilka golvskivor har en kärna (30) och ett på kärnans ovansida anbringat ytskikt (31), vars yttre delar utgör ett horisontalplan (HP), vilket ytskikt består av minst ett dekorativt skikt (35), och vilka golvskivor vid sina angränsande fogkantpartier (4a, 4b; Sa, 5b) har kopplingsorgan (6-10, 12, 14, 18) för sam- mankoppling av golvskivorna med varandra i vertikal 1o_ 15 20 25 LA) (D 35 17 och/eller horisontell riktning, k ä n n e t e c k n a d därav, att golvskivornas (1, l') mot varandra angränsande fogkantpartier (4a, 4b, 5a, 5b) har en yta som består av en genom avlägsning av ytskiktet frigjord del av kärnan (30), och att ytan är väsentligen parallell med horisontalplanet (HP).

9. System enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t där- av, att från fogplanet (VP) sträcker sig kärnans yta inåt mot golvskivan (1, l') en sträcka (P1), som är åtminstone 0,1 ggr golvskivans tjocklek.

10. System enligt krav 9, k ä n n e t e c k - 12) är ut- formade för mekanisk sammankoppling av angränsande golv-, skivor (l, l') kring ett vertikalt fogplan (VP) både vinkelrätt mot detta och vinkelrätt mot golvskivans n a t därav, att kopplingsorganen (9, 10, 8, framsida.

11. System enligt något föregående krav 7-10, k ä n - n e t e c k n a t därav, att golvskivorna (1, l') är fyrsidiga och har ett ytskikt (31) av laminat samt alla sina motstående fogkantpartier impregnerade.

12. System enligt krav 7-ll, k ä n n e t e c k - n a t därav, att kopplingsorganen (9, 10, 8, 12) är utformade för sammankoppling av en golvskiva (1) med en redan lagd golvskiva (l') genom invinkling och/eller insnäppning till låst läge.

13. Golvskiva, som har en kärna (30) och minst ett på kärnans ovansida anbringat ytskikt (31) vars yttre delar utgör ett horisontalplan (HP), vilket ytskikt består av minst ett dekorativt skikt (35) och som vid åtminstone två motstående parallella fogkantpartier har kopp- lingsorgan (9, 10, 8, 12) för sammankoppling av 661 18 golvskivan med likadana golvskivor i vertikal och/eller horisontell riktning, k ä n n e t e c k n a d därav, att golvskivornas (1, l') mot varandra angränsande fogkant- partier (4a, 4b, 5a, 5b) har en yta som består av en genom avlägsning av ytskiktet frigjord del av kärnan (30) f och att ytan är väsentligen parallell med horisontalplanet (HP).