SE0850095A1 - Dumperkorg - Google Patents

Description

2 En; yfiïariigara syrra med uppfinningen är att ariiâiia paniar i ciurnpariinrgan med aiasršaki fjädrande funkiinn för att öka nåiiiasinaian i näriigganria svaisakar~ Vâi”. äammanfarrnšng av uppfšnningan Genom iëraiigganda unpfirrnšng, såanrn denna framstår i de nbarnanda patanïirravan, unpfyiis nvan angivna syrran. Laniniiga uträringaformar av upprin- ningan anges i de bemanna naianikravan.

Uppfinningar: avser an durnnarkorg irinafaiianrzia an främre noriendai och an bakra borianciai, även kaiiaa ”aina” aiiar vid denna irppfinning “sinrsiaaï Ban främre bntianriaâen är uifarnrari av en första nian piåi vilken är försenn rnaci att an- taš i iangdiad ginrria bnckningar.

Pšàïtinciriakan iiggar i intarvaiiai 3 -~ 16 rnrn, företrädesvis 8 mm, i rnatari- aikvaišráar som rnnisvarar siiiniài rnarknarisrërd unnar varurriârkai HARDÛW. Ex» ernnaivia kan aiirniåran HARÛOXÉ) 4% i ïjncirieiran 3,2 rnm användas far de iättara dnninarirargarna. Für an dnrnparirarg vid den vanligaste användningen är siiipiàt av HARWIBXQ? åâü med ïianiriairan 8 mm iärnpšig viiknr gar en vikt av numpnrirnr» gan nå Zâüíi kg. Andra *tänkbara rnarariaiirvaiiiànr är HARÜOW 4%, HARÜGXÜ” san, i-rnnnnxi” san aan i-rnnnnxr* ann rar anvananrng a: praaaaijar i ar nam» parknrg. Även andra atåikvaiitéar kan förstås användas för 'iiiivarirning av en dum- parkorg aniigi uppfinningen, HARDQW är att ragiairarai varumärke sam tiiinör SSAB Qxaiöannd AB.

Nanrriigtvša kan dnmpari-rorgan tiširrarkaa rnad en banan šiiackara piåï är dass airiar. Bankningarna görs med an ruiibcci-cningsrnaskin aiiar med an kant- preaa rnad två, ira aiiar fyra nnckningar för att àsiadknnirna en än* všnkaiändring av niåian. üan fränira bnttandeian innefattar sann övergår i sicindaiar anna-ra kan 'iinuariigt aiiar ganani en svatsfog. Vidare kan i tänkbara utiëringaiorrnar två sym- niairiaka rziumparknrganaiar samnianfngaa tiii an annaiiig dumparkorg genom en rzaniraii naiägan sveâsfng sam nianarain på avstånd ifrån bockningarna där spän- ningarna i rnatariaiei är iägra.

Piåinn nfraiian Varia hackning är nian. Ban kan även vara krëki rnaiian bøakningarna, Ban bairra iæoitanršaian är uifarrnan av en andra nian piài všikan är försedd med rrrnravaranda aniai i iafngriiaci gjorda backningar. Ban ancira piåian är ankaå maiiari vana hackning nian aiiar krönt. ii) H5 25 3 Uepfinningen avser en finmperirerg med en iränire bniienriei een en nekre beiienciei, varvid den främre beiiencieien een nen bakre netienrieien (14): är en- eiuine iiii varandra rneci en nniienvinkei rriinrire än 189? Üen bakre beiiencieien eiuier med en öppning een iuier såieries i išårhåiiende tili den främre beiiendeien.

En irärnre gevei är eeeeuiem eneiuien iiii irarnirenien av den främre betiendeien för at? begränsa áumeerkergens ieeiveiyrn framåt. Vidare är en meiiandei är piece red invändigt i ciurnperirorgen meiien een ovanpå den främre betienrieien een den bakre beiiendeien med avvikande beiienvinirei iförnåiiencie iiii båáe den irärnre neiienneien een den bakre neiienneien så en eii nåirurn (Hgi biiriee nieiien den främre eetiencieien, nen bakre henencieien een meiianeeien.

Eniigt en uiiöršngeferrn ev uppfinningen inneieiier durnperkergen en frem- re beiienriei een en bakre beitenciei varvid den främre beiiendeien är urierrneri med en eniei i huvudsak i iängciied sig eiräckenrie beckninger. Üen rränire neiierv :zieien rneiien varie beräkning ärš huvudsak elen semi eii den iieirre icieriendeien är uirormed med mereverenrie entei i huvudsak i iängdien sig eiräekenne bnekninger.

Den bakre beiiendeien rneiien verie hackning år också i huvudsak nian varvid den irrlirnre eeiiendeien ech cien bakre bettendeierr är eneiuine iiii verennre med en neirenvšnirei earn är mindre än 1§íi° vewici den izieirre boriendeieri eiuier med en öppning. Den nei-:re betrenneien intar även i iërnåiierrne iiii den främre betiencie ien. än främre gevei är dessutern ensieien išii iremkenien ev den främre benencie- ien för ett begränsa äumperknrgens iesiveiyrn framåt, videre är en meiienriei pie- cereri šnväncišgi i ciumperkorgen meiien och ovanpå den främre beiieneeien och den bakre beiienåeien. Meiiendeien är ensiuien :ned evvikencie bniienvinkei i för- nåiiencie iiii både den främre bnitencieien och den bakre izeiiendeien så en ett näi- rurn biinee rneiien den 'främre beiiencieien, den bakre beiiendeien een rneiiende ien.

En uiiöršngeferrn eniigi uneišnningeri är ett meiienrieien är ensiuien iiii både den främre neiïiencieien een den bakre neriendeien genern ett eveisiörnenri. Även den främre bniiencieien är eneiuten iâii den bakre iaetieneeien genern eit sveieiitirband. Svetsiöreend vid iiiiverkning ev riurnperkerger innebär en vširinâiining ev een färdiga kergen genuin en sveieiöriaencien iiriigere ner varit många. Genom en irernbinere hackning niee svetsning vid enbart deeee siäiien minimeras enteiet eversieger rich därmed vikten. 2G 30 4 En uifàoïringsfnrm eniigt uppfinningen är att nieiianrininri är utinrmnd med rnøisvarande bocisningar i iärrgnied šöxfferenssiämmnise med den; nen iràrnrn han ienneiens bøckningar rich rinis den bakre nniinncieinns iancirningar. Härmed er- nåiis en nnmngnni iastnian gennm neia dumperknrgen, En nriëringsfnrnr eniigr uppfinningen :är att :nniiandeien rneiian hackning- arna är nian, Cieiia innebär air en fšexibšiiiei nieiian bnnkningnrna ernåiis.

En utföringsforrn nniigr unrriinningnn är art bonenrieinns nnckningar äri huvudsak naraåieiia med varannra. Detta innnbär air iasipâkänningarna kan förde- ias syrrirnníriski i änmperirnrgnn.

En uiföringsinrrn nniigt uppfinningen är air mniinndniens bockningar är i huvudsak parniieiia med varandra, ifšeita bidrar även tiii en syninierrisk išircinining av Eastpåiränningarna.

En uifëringsiorm eniigi uppfinningen är air Ranieri på nnmpnrknrgnns öpp- ning är niforrrrari med en kring üpnningen sig sträcknnde färæiärkningsisaik, För art nrhåiia en mycket stark öppning vid duniperknrgens bakre ända utgör denna för- stärirnšngsbaik en npiirnering av sryrkan i *šërnàiiande iii! viirinn.

En utföršngsfnrrn nnšigi uppfinningen är art Eängsgàenáe siiàdbaikar är an- siuina i sina ändar tiii dan bakre bnrrnnrieiens undersida så att en andra háirurii bširias nieišan respektive iziaik nan cien bakre bntterideiens undersida. ilienna ui~ fornfining innebär yiieriigare möjiignnt iiii en viktnptimnršng gennm när rie nnniraia rriitipartierna av den bakrn ianïiencieinn ïiiiàts iiexa i uirymrnet i riktning mot stöd- baiirarna. Üërrnnd kan bnitenpiáien göras tunnare.

En uifëriirgsinrrn nnišgi uppfinningen är att siöcihaikarna är uiinrnraråe snm två dnbnnibaikar všikn sträcker sig från anaiuiningæn rnniian den 'främre bniinndn- inn nnh den baizrn bniiendeien iiii en kring öppningen sig sträckanün iörsiärk» ningsbaik, Üei fair fördniakiigr att sprida iiexningsrnöiiignninn över nn srörræ nian bnrienyia i durnperknrgnns bakre nrnrådn för an minimera påkänningarna vid tipp» ning.

En uifiåringsfnrm eniigr uppfinningen är att stöébaikarna är råårbundnn med varandra med mšnsi två tvärnaikar nrinnieradn vinirreiräit mot ssiödnniknrnn. För an styva upp siödbaiirarna är denna tvàrbaikar piacerade centrair vid den bakre har iændeinns cnnirnin pinne bnrrennarri.

En utföringsinrrn enišgt uppfinningen är att nn iinpaxei får riurnperknrgens rinpning är niaserad genom nämnda srënbaiirar. Enncrn niaceringen av âinpaxnin l!! 15 20 5 genom siödnaširnrna nrnåiis nn vikinpiininrad ïinpnšngsfrrnkïinn snnr inte bidrar iii! snànningsuibrednšngnn i dunwnerirnrgen. iviaiiandninns piåïiinniriei-r kan vara siërrn är nnitnndninns niårijïnniaieia, nxv. 'iü rnrn rndi 8 mm. En fërniärirnšngspiåi med ijnnkinirnn 15 mm kan vara ninnnrnd på dunrnnrkorgnns undnrsida i nnrrådei: för nnsiuiningen mníian endera bnitendei nen nrniinndni nišer rneiinndei den bakdni.

En 'šördeiairiïig urinringsinrrn är an meiiandeien är uifnrrnad av en tredje niåi försedd med rnnisvarandn anini eiier iärrn nnckningar i iängdied.

En ytieriigarn uifëringsinrm innrn rnrnnn för arrsåâirningnn är an šrnntnn nå dunrnerknrgnns öppning inte bara bakåt nian även uppåt är utfnrniad rnnd en iaringgåendn försiärirnšngsbaik.

Tiiivnrirnšng av en drrrnnerkorg sker gennrn an, a en nian nnïiendei backas för att içriida durnnerirnrgens sidnr nen natten, w en nian frnnidei ansinrs ïiii nnnnndeinn får att bšida irnnrgavei, r nn nian mniiandei backas nied rnnt bniiendninn svarande nncirningnr den nnsirris tiii bnitendæinrir f» nn nian nairdni bnnirns med rnni rnniinndnien nen eveniuniit mat bniinnde- inn svarande nnckningnr nen ansiuis iiii mniiancieien den nvnnruniit tiii nur- tandsten, varvid de nämnda ansiutnšrrgarnn utförs med sveisförband.

Tiiiverirningnn av dumpnrirnrgnn kan även innnfatïa nn den ëvre iranrnn av de niåidninr sam biidar durnnnrknrgens ënnning backas iiii en försiàrknšngsbaik iö» reirädnsvšs före snmrnanfngnirigen av deiarna *varefter dniarnn den därmed bei» iaarna svntsas snrnrnan med varandra Vidare ansiuis en ied får âšppnšng tiii bakdeinrrs undersida gnnnrn en svars» förband den dnmpnrknrgnns irniiendni förses dr-'rssuinnr med en ansiurning inr nydrauiisk regiering av densamma. Piånjncirieknn får denna deiar av dumnerkdr- gen är en 2% innr.

Tiii dunrnerrknrgnn natten ansiuts invändigt en Einerpiài snrn förstärkning vid transnnri av snrängsten. Tšii durnperirnrgen kan dnasuinm en siiisirydd iïšiiværirai av nnrfnrernde piàiar ansiutns viiira fungerar sann mniifinirnr.

Samiiiga sveisiörnand i riunrnnrkorgen niannras šznner av kdrgen sam uppvisar iåga snänningsnåiränningar sâvåi statiskt snrn dynamiskt. if) 20 3G Kari beskrivning ev rirrrirrgerrre Uppfinningar: kommer nu air beskrivas närmare med njäip av uiföringsex- enipei men hänvisning iiii de bifogade riiningerne, av viiira figur 'i visar en inppvy ev en durnperirerg eniigi uppfinningen, figur 2 viser en snitt A »- A genom nurnneriiorgen eniigi figur i, figur 3 viser eit snitt B - B genom riurnnerkergen enligt figur i. šeskrivning av rršeprinrršrigen Figur “i viser en vy even ifrån av en av pinne piåieeiriiener 'iiiiverkad dum» nerknrg i viiken är uifermad med en främre beiiendei 2 integrerad med sidedeier 3§ 4 viiira avsiuiee uentiii men en första dei av en försiärkningsbeik 51. Sem iram~ går av figuren är beiiendeien 2 symrneirisirr uiiermed på träna sider om en sym» meiriiinie S genom en eniei izeekningar iii, ii, 12, 13. Genem varje beräkning åsiariknms en iërsiyvande eiieki hes niåien samtidigt sern fërsvegningar i en an- nars iiiiörri evetsfeg uneviks. Üen främre beiieneeien 2 kan vara sveised iii! side- deiarne men kan eiiernerivi utgöres av samme eiåisekiien, Dumeerkergen “i är vi~ dere uppbyggd av en bakre bniiendei "in ensiuien iiii den främre beriendeien 2 iängs en eveieiog 15. Pieceringen av eenne sveieing framgår även av figur 3.

Dumeerkergen uppvisar en öppning 16 heiråi genern viiken dumperkergen töms när den nieci niäip av iiyrirauiik tippar; kring en išppaxei i? öppningen ”iê är rön stärkt med en andra riei av iöreiërkningsbeiken 52 viiken är utformad som en rek- iangriiär rörprefii. Den bakre ineiiendeien “H4 uppvisar en centraii pleni betienparii 18 vars bredd ökar i riktning rrini öeeningen 16. videre är en meiiendei 19 piece» red invändigt i dumnerkorgen över eveiefegen 15 i området rneiien den främre bei~ 'iencieien 2 een den bakre beiiendeien 14. åiödbaikar 26, 2? är piecerade rinner den bakre bniiencieien iii och uifermerie sein två eaiker med var sin diibbeinrofii. Üeesuiern är den frärnre neiienrieien 2 ensiuien iiii en främre gevei 21 som he- gräneer dumperknrgens iaeiveiym framåt. Gevein 21 är eneiuien iiii den främre betiendeien 2 generri en eveieiog 22, Figur 2 visar ett sniii gennrn dnmperkergen varvid den andra rieien av från siärkningseaikens 52 eiacering vid öppningen 16 framgår. Ber visade ivärsniiiei av eaiiren 5 är reirianguiäri, men även anrira ierrner ech piaeeringer i iërhàiiende iiii öppningen 16 ner: den bakre beiiendeien 'ie är iànkëare. E-Ixenieeivis kan andra former av eiiiina beiker än reiiienguiàre vara iänkbere. Vidare kan önpne former ifi 2G 7 ev beiirer tänkas viiira ner utfermeie med två eiier ire eeckninger. Även varje ierrn ev dessa tänkbara öppna berikar innefattas iiöreiiggende peientansöken earn en “rörsiärkningeheikï i det visede snittet framgår även en eiddbeik Z-Zfi viiken är nie~ eered i iängdied under den bakre beriendeien 14. Siödneiken är rneniered parni- Eeiii med en andra siödbeik varvid två ivärbeiker 28. 2% fixerar detta eredsysieni ev eefi-rer. Tvärbaiirarna 28, 29 är peraiieile med varandra een eieeerede så att ett ev- erånd niidee meiien dessa een undersidan ev den bakre berrendeien 14. Gendrn siödbeikarne Zfi, 2"? (rig. i) sträcker sig iipnaxein i? Figuren viser även meiiende- len 19 eern sträcker sig den rnei den främre neiiendeiens 2 sideeani ri. Även två ev den främre beiiendeiens 2 beekriinger 12, 13 ner markerats i figuren. i ensiui- ningen rneiien gevein 21 den den irärnre beiizendeien 2 är en iörerärkningepiåi 32 eneiuien fdr en verka sem kreiifördeiere i detta evetsede nërn rrzeiien den främre betiendeien 2 den gevein 21. üumperkergen viier i dess frarnizeni på gurnniieie- rnerrt (ej visade) viEi-:e siöder direkt rnoi iörsiärirningspiåten 32. Vidare vises iiere beckningar 35 vilka kan hänföras tili sidedeien 4, men gränsen meiien den främre botrendeien 2 den eidedeien »fi kan iäggee vaiiriii. iliei behdver inre iieiier vara en gräns rneiien dessa deier uten den främre beiiendeien 2 kan sträcka sig ända upp iiii demperkergene övre kent 38 där den förste dei rärsiärirningebeiiren årär piece red. Mnisverande indelning gåiier för den bakre betiendeien 14.

Figur 3 viser ett snitt tager genom en eiedbeik 26 varvid erödbeiiren i sin främre ände 37, vid svetsfegen 15. är ansiuien iiii undersidan av den bakre bei- iendeien 14 den i sin bakre ände 33 är eneiuiïen iiii den andre deien av fdretärir» ningsbeiiren 52 på avstånd från undersidan ev den bakre botïendeien 14. i-iàrige nern biidee en företa iràiruni iii meiian under-siden av den bakre beitendeien 14 den siëdbeiken 25. Üeiie håirum rriöjiiggör en begränsad eiesiisk uieöjning ev un- dersidan av den bakre nettendeien 14 i riktning inet eiddbeiiren Zd. Vidare viser ii~ guren ett den bakre beiiendeien '34 är eernrnenieged med undersidan ev den främre neriendeien 2 vid sveteiegen 15. Ûeseuinrri är rrieiiendeien 19 eneinten iiii den bakre beirendeien 14 vie en sveíeidg EQ een iiii den främre betrendeien 2 via en evetefeg di). Genom denna invàndiga montering av rneiiendeien ernåiie ett andra iiåirurn ii; meiien ëvereidan ev den bakre beiiendeien 14, översiden av den främre beriendeien 2 och undersidan av meiiendeien ie. Även dette nàirnrn rriöi» išggör en begränsad eieeiisk uibëjning ev undersidan ev rneiiendeien. 1.11 B inøm ramen får efteríöijancïe çsateníkrav kan ett anïaí ytierišgare utföršngs- fcrmer antas vara šämpššga varvšê fåreššgganda upçsššnraing šnte skaiš anses vara begränsazi anbart tiiê den avvara beskrivna utföršngsførmen.

Claims (4)

1. PATENTKRÅV i. Dnrnperkerg (i) innefattande en främre bdiiendei iQ) een en bakre betten- dei G4), varvid den främre berïendeien (2) een den bakre iïsoiiendeien H4) är an» einina riii varandra med en beirenvinirei rnindre än 18? varvid den bakre bartende- ien (14) eiutar med en öppning (15) och såiedee iuier i fëriiâiiande iiii den 'irämre bedendeien (2) samt air en främre gavei (21) deaauiern är aneiuien iiii irarnkanien av den främre eottendeien (2) för att begränsa dumperkergens šastveiym irernàr, iränneâeeixriad av air en rneiiandei (19) är piaeerad invändigt i durnperirergen (i) rneiian een ovanpå den främre betíendeien (2) och den bakre beriendeien (id) med avvikande herienvinkei iföriiåiiande iiii både den främre netiendeian (2) den den bakre botiendeåen (14) så air en nåirurn (iriz) biides meiian den fränire betten» deien (2), den bakre beiiendeien (ie) een mešiandeien (ia).

2. Dernperkerg enšigt parenïkravet 1, kännetecknad av en meiiendeien (19) är ansiuien tili både den främre boitendeien (Eš een den bakre bertendeien (14) genern sveïeiörbend (39, din samt ett även den främre beitendeien (2) är eneieien iiii den bakre beiiendelen (32: genern ett sveisförbend (15).

3. Üumnerirnrg eniigi någei av paienikraven 12, kännereeiirnad av att den främre bntfiendeien (2) är uiiermed med ed aniai i huvudsak i iängdied sig sträck- ande beekningar (ii), ii, 12, 13, 35) varvid den främre beriendeien meiian varše beckning är i huvudsak pien earni att den bakre beitendeien (id) är utfermari med rneievarande antei i huvudsak š iängdied sig eiraeirande bnekninger varvid den bakre beitendeien (14) meiian 'varje hackning enkeà är i huvudsak nian.

4. Üurneerirerg eniigt peienikravei 3, kännereeknad av art meiiendeien (19) är uifermad med metavarende beekrišnger i iëngdied i överenssiämrneiae med deie den främre betiendeiene (2) beckningar een deis den bakre bditendeiene (14) neckningar. 5. íïirrrnperkerg eniigi något av paienikraven 3-4, iràšnneieeknad av att rnei~ iendeien (19) meiien bockningarna är man. 10 iå 1G 8. Ünmperknrg eniigt någnt av natentkraven â-ö, ttännatesknnå av att den främre bnttenáešens :(2) bnckningar år i ituvudsak paraiieiša mest varandra. i”. Dumpærknrg eniigt någnt av patentkraven å-G, ttännetenknaë av att met šantšeâæns íiäi bncitningar är i huvurisak paraiåeita med varandra. 8. Üumpærkorg enšigt nàgøt av natentkravnn tå, âtännntenttnaá av att kat» ten på fiuntperknrgens ëpgzsnäng (16) är uttnrrnad med en kring âåppnângen itä) sig sträckanüe törstäritningsbaik tåg). Q. Ûumpærkarg entigt något av patentkraven 'i-S, kàïnnetenknad av att iängsgàentte stödbaškar (En, Eïš är ansiutna i sina ändar (31 38) tiit nen bakre bnttenciešens i 14) undersida så att ett nàirurn (tt-i) bšidas mattan respektive baik (26, 23) nun áen bakre tmttandeâens (tå) unriærsâcta. 1G. âï) är utfnrrnacie snrn två nubtietnaikar viika sträcker sig från ansšutningen rneišan den rràrnrse bnttnnriteian (2) och nen bakre bnttendeten (tft) tiäi en kring öppningen sig sträckands förstàrkningsbaík :(52) tt. Üuntpærknrg enšigt nàgnt av patentitraven šfiiü, kännntnnttnaá av att .stëdbatkarna (En, Eï) är förbundna men vnrantšra med minst två tvärbatkar (23, 23) nrientaracie vinkeiràïtt rnnt sttšctbaikarna (âñ, Ü). 12. tipnaxni (W) får ëumperknrgens tippning är nåacerad genom närnntta stišcšbaikar (an, m. Üumperkorg eniigt någnt av patentkraven S341, itännstncitnad av att nn Ûuntpertanrg eniigt patentkravnt 9, kärt netænknad av att stödbatštarna (QS.