Vad är lipoprotein(a)?
Lipoprotein(a), ofta förkortat Lp(a), är en blodfettspartikel som liknar LDL-kolesterol men som dessutom innehåller proteinet apolipoprotein(a). Förhöjda nivåer av Lp(a) är kopplade till ökad risk för åderförkalkning, hjärtinfarkt, stroke och förträngning av aortaklaffen, även hos personer som i övrigt har normala blodfetter.
Lp(a) betraktas i dag som en viktig och ärftligt styrd riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdom. Till skillnad från många andra blodfetter påverkas Lp(a) i regel mycket lite av kost, motion, viktnedgång eller andra livsstilsförändringar. Nivån är till stor del genetiskt bestämd och är ofta relativt stabil genom livet.
Varför är Lp(a) viktigt att mäta?
Ett förhöjt Lp(a)-värde kan bidra till ökad kardiovaskulär risk, särskilt tillsammans med andra riskfaktorer som högt LDL-kolesterol, högt blodtryck, diabetes, rökning eller ärftlighet för tidig hjärt- och kärlsjukdom. Eftersom Lp(a) inte ingår i vanliga blodfettstester kan en person ha förhöjt Lp(a) utan att det syns i ett vanligt kolesterolprov.
Många kardiologer och hjärtläkare anser därför att Lp(a) är en markör som bör kontrolleras åtminstone en gång i livet. Europeiska rekommendationer anger också att Lp(a) bör mätas minst en gång hos vuxna för att identifiera personer med ärftligt förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Vad kan ett högt Lp(a)-värde innebära?
Högt Lp(a) innebär inte att man säkert kommer att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, men det kan vara en viktig riskfaktor att känna till. Risken behöver alltid bedömas tillsammans med andra faktorer, till exempel ålder, blodtryck, LDL-kolesterol, ApoB, diabetes, rökning, ärftlighet och tidigare hjärt-kärlsjukdom.
Om Lp(a) är förhöjt kan det vara särskilt viktigt att optimera andra påverkbara riskfaktorer. Det kan exempelvis handla om att behandla högt LDL-kolesterol mer aktivt, kontrollera blodtryck, följa blodsocker, undvika rökning och bedöma den samlade kardiovaskulära risken.
Vem kan ha nytta av att kontrollera Lp(a)?
Eftersom Lp(a) till stor del är genetiskt bestämt kan provet vara särskilt relevant om det finns ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdom, särskilt om hjärtinfarkt, stroke eller kärlsjukdom förekommit i ung ålder i familjen. Analysen kan också vara värdefull vid förhöjt LDL-kolesterol, svårförklarad hjärt-kärlsjukdom eller när man vill göra en mer komplett riskbedömning av hjärt- och kärlhälsan.
- Vid ärftlighet för tidig hjärtinfarkt, stroke eller kärlsjukdom.
- Vid högt LDL-kolesterol eller misstänkt familjär risk för blodfettsrubbning.
- Vid hjärt- och kärlsjukdom trots till synes normala blodfetter.
- Vid känd aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom där riskprofilen behöver fördjupas.
- Vid förträngning av aortaklaffen eller ärftlighet för klaffsjukdom.
- Som del av en mer avancerad bedömning av framtida hjärt-kärlrisk.
När bör man kontrollera Lp(a)?
Eftersom Lp(a) till stor del är ärftligt bestämt kan analysen vara värdefull att göra åtminstone en gång i livet. Provet kan vara särskilt relevant vid ärftlighet för tidig hjärtinfarkt, stroke eller kärlsjukdom, vid förhöjt LDL-kolesterol, vid misstanke om familjär blodfettsrubbning eller om hjärt- och kärlsjukdom förekommit trots till synes normala kolesterolvärden. Lp(a) kan också vara relevant som en del av en mer fördjupad riskbedömning av hjärt- och kärlhälsa, särskilt om det finns flera riskfaktorer samtidigt, exempelvis högt blodtryck, diabetes, rökning, övervikt eller tidigare hjärt-kärlsjukdom.
Påverkas Lp(a) av livsstil?
Lp(a) påverkas vanligtvis inte nämnvärt av kost, motion eller viktnedgång. Det betyder inte att livsstilen är oviktig, utan att just Lp(a)-nivån i sig ofta är svår att förändra med vanliga livsstilsåtgärder. Däremot kan en hälsosam livsstil och behandling av andra riskfaktorer minska den totala risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Eftersom Lp(a) är relativt stabilt över tid behöver provet ofta inte kontrolleras upprepade gånger om värdet är normalt. Vid förhöjda nivåer kan resultatet däremot vara viktigt för den fortsatta riskbedömningen och för hur aktivt andra riskfaktorer bör behandlas.
Hur tolkas Lp(a)?
Lp(a) kan rapporteras i olika enheter, vanligtvis nmol/L eller mg/dL. Eftersom omräkning mellan enheterna inte är exakt bör resultatet tolkas utifrån laboratoriets angivna referensintervall och beslutsgränser. Ett högt Lp(a)-värde bör alltid sättas i relation till övriga blodfetter och den samlade kardiovaskulära riskprofilen.
Vid förhöjt Lp(a) kan det vara relevant att komplettera med andra markörer, exempelvis LDL-kolesterol, ApoB, ApoA1, ApoB/ApoA1-kvot, triglycerider, HbA1c, blodtryck och andra riskfaktorer. På så sätt kan man få en mer komplett bild av hjärt- och kärlhälsan.
Vad kan man göra vid högt Lp(a)?
Eftersom Lp(a) i regel är svårt att sänka med vanliga livsstilsförändringar ligger fokus ofta på att minska den samlade hjärt- och kärlrisken. Det kan innebära att andra riskfaktorer behandlas mer aktivt, till exempel LDL-kolesterol, ApoB, blodtryck, blodsocker, rökning och livsstilsrelaterade faktorer.
Vid högt Lp(a) kan det därför vara särskilt viktigt att ha god kontroll på övriga blodfetter och att bedöma den totala riskprofilen. I vissa fall kan vidare medicinsk bedömning vara motiverad, särskilt vid kraftigt förhöjda nivåer, ärftlighet för tidig hjärt-kärlsjukdom eller tidigare hjärtinfarkt, stroke eller kärlsjukdom.
Analys av lipoprotein(a)
Analys av lipoprotein(a) görs genom ett vanligt blodprov. Resultatet kan ge viktig information om ärftligt betingad hjärt-kärlrisk och kan vara särskilt värdefullt eftersom Lp(a) inte alltid speglas av vanliga kolesterolvärden.
Lp(a) kan analyseras som en del av en bredare bedömning av blodfetter och hjärt- och kärlhälsa. Resultatet bör alltid tolkas tillsammans med övriga riskfaktorer, såsom LDL-kolesterol, ApoB, blodtryck, ärftlighet, diabetes, rökning och tidigare hjärt-kärlsjukdom.
Vid avvikande värden kan vidare medicinsk bedömning eller uppföljning vara aktuell, särskilt om det samtidigt finns andra riskfaktorer eller ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdom.
