SE531108C2 - Lägesreglerad pilotventil - Google Patents

Description

531 108 -2- cirkulerar genom ankarutrymmet. Huvudkäglan påverkas av krafter i stängande riktning dels av en fjäder, dels av trycket i en pilotkammare och en mellankammare vilka angränsar till huvudkäglan. Detta innebär att huvudkäglan i grund fungerar som en tryckregulator som reglerar trycket i nämnda mellankammare. Flödet genom pilotventilen bestäms av storleken hos ett hål i huvudkäglan och eftersom det tillåts vara stort kommer en avsevärd del av den totala ventilens làgflödeskaraktär att bestå av den lägesreglerade bleedkaraktären hos pilotventilen.

För att hålla nere friktionen har de ovanstående beskrivna ventilerna en liten pilotsliddiameter. För att bibehålla kraften på pilotventilen krävs då ett stort slag hos solenoidankaret vilket leder till stora volymkrävande solenoider. l båda ventilema sker dessutom stymingen av pilotsliden direkt på sliddiametern vilket kan skapa friktions- och hakningsproblem. ' Dessutom har dämpkaraktären i ovanstående beskrivna pilotventiler inte formats med hjälp av en tryckregierfunktion ovanpå lägesregleringen vilket gjorts med den nya teknik som beskrivs nedan.

Uppfinningens syfte Föreliggande uppfinning avser att skapa en pilotventil med låg friktion, god reglerbarhet, lämplig karaktär, noggrannhet och upplösning i lägesstymingen av pilotsliden.

Vidare syftar uppfinningen att skapa en snabbare ventilreglering genom att en godtyckligt stor pilotsliddiameter kan väljas utan problem med vare sig dämpning, friktion, tryckavlastning, lägesreglering och tryckreglering.

Sammanfattning av uppfinningen Uppfinningen är uppbyggd som en pilotstyrd tvåstegssventil, avsedd att styra ett dämpmedieflöde mellan en hydraulisk stötdämpares båda dämpkammare. Ventilen innefattar minst en huvudkägla anordnad mellan en ventilhuvudfiäder och ett säte samt en pilotslid med en övre och en nedre änddel och en central flödesregleringsdel, som alla har noggrant 10 15 20 25 30 531 108 _3_ valda pilotsliddiametrar. Huvudkäglan avgränsar en pilotkammare i vilken ventilhuvudfiädem och pilotsliden är anordnade. Tvâstegsventilens egenskaper styrs huvudsakligen av tryckuppbyggnaden i pilotkammaren vilken justeras av pilotslidens position i pilotkammaren. Denna position bestäms av kraftbalansen mellan en eller flera sekundärfjädrars tjäderkrafter och den mot dem mothàllande kraften från ett ställdon som styrs elektriskt. Ställdonet är företrädesvis ett solenoidankare vars mothàllande kraft bestäms av en pàlagd ström i en runt ankaret anordnad spole men eftersom ställdonet ej är utsatt för reglertryck kan det också vara exempelvis en linjärmotor styrd av en pàlagd ström. Pilotslidens rörelse i pilotkammaren styrs i sin övre och nedre ände av två tappar vilka sträcker sig ut från slidens båda ändar så att tappama verkar mot en första och en andra inre glidyta. Tappama har en diameter som är mindre än~ pilotslidsdiametrarna.

Tappama har även ett mindre spel mot den första och den andra glidytan. än vad pilotsliddiametrarna har spel mot en tredje inre yta anordnad i= Således pilotsliddiametrama rör sig utan friktion i pilotkammaren och kontakt mellan pilotsliddiametrarna och pilotventilhuset undviks. Eftersom sliden vilar på tappar med mindre diameter än pilotsliddiametem kan en godtyckligt stor pilotsliddiameter väljas utan problem med vare sig dämpning, friktion, tryckavlastning, läges- eller tryckreglering. Ett kortare slag och snabbare ventilreglering kan då uppnås. pilotkammaren. glider pilotsliden på tapparna och l en föredragen utföringsform av uppfinningen är pilotkammarens volym avgränsad av ett pilotventilhus i vilket den första, andra och tredje glidytan/ytan är anordnade. Pilotsliden är även utformad med en övre, en nedre och en central del vilka har en första, en andra och en tredje pilotsliddiameter där den tredje pilotsliddiametern huvudsakligen reglerar flödet över och tryckuppbyggnaden i pilotkammaren via en strypning. 10 15 20 25 531 108 -4- l en ytterligare utföringsform av uppfinningen är även en tryckreglering överlagrad lägesregleringen genom att pilotslidens övre änddel har en diameter vilken är mindre än pilotslidens centrala dels diameter, företrädesvis mellan 0 och 5% mindre. Pilotslidens nedre änddel är solid och avgränsar pilotkammaren i en tredje delkammare med endast ett litet spel mellan dess tredje pilotsliddiameter och pilothusets inre diameter samtidigt som den övre ânddelen är hydrauliskt sammankopplad med pilotkammaren via en (eller fler) kanal(er) som sträcker sig genom den övre änddelen. Detta ger en ännu större reglerbarhet och anpassningsförmåga på ventilkaraktären samt en överlagrad exakt bestämd dämpningsfunktion på pilotsliden som bidrar till en hög och noggrant bestämd stabilitetsmarginal. Detta är en första tryckbalansering och dämpning som* utgår från den högre trycknivån uppströms om strypningen.

En förutsättning för uppfinningens funktion är att pilotsliden har en andra- tryckbalansering genom att det i centrum av pilotsliden löper ett: _ ' längsgående och ett tvärgående häl. Dessa hål sammankopplar de runt- och i pilotventilhuset anordnade mediefyllda' kamrarna både med varandra- och med en ovan solenoidankaret anordnad kammare. Denna tryckbalansering utgår från att tryck nedströms strypningen fyller nämnda kammare.

En noggrann lägesstyrning är möjlig genom att i det i den nedre volymen i den tryckbalanserade sliden är en eller flera kraftbalanserade sekundärfiädrar anordnade. Företrädesvis arbetar två sekundärfiädrar tillsammans i ett tvàtjädersystem som är sammanbyggt av en vek fjäder med en låg fjäderkonstant och en styvfiäder med en hög fiäderkonstant och mellan dessa fjädrar är en fiäderhållare anordnad. Vid en viss kraft pà ställdonet bottnar den veka fjädem mot tjäderhållaren. Kraften som kraftbalanserar pilotventilen kan bestämmas genom förspänning av fjädem genom rotation av ett justeringsorgan som är sammankopplat med pilotventilhuset via en exakt gänga. Därigenom erhålles en 10 15 20 25 30 531 108 -5_ trycknivåinställning av ventilen företrädesvis åtkomlig utifrån eftersom justeringsorganet företrädesvis sträcker sig genom huvudkäglan.

Uppfinningen är närmare beskriven nedan, med hänvisningar till medföljande ritningar.

Figurförteckning Fig. 1 visar en skiss av tvåstegsventilens användning i en stötdämpare pä ett fordon.

Fig. 2a visar en snittvy av en pilotstyrd tvàstegsventil i helt stängt aktiverat läge.

Fig. 2b visar en detaljvy pà pilotsliden och pilotventilhuset med accentuerade diameterskillnader.

Fig. 3 visar en snittvy av en pilotstyrd tvåstegsventil i fullt öppet inaktiverat läge och aktiverad säkerhetsfunktion.

» Detaljerad beskrivning av uppfinningen Figur 1 visar en pilotstyrd tvàstegsventil 1 avsedd att användas tillsammans med en hydraulisk stötdämpare 2 för ett fordon där ventilen styr ett dämpmedieflöde mellan stötdåmparens båda dâmpkammare 2a, 2b.

Dämparen kan antingen vara teleskopisk eller roterande, i figur 1 visas en teleskopisk dämpare. Flödet av dåmpmedium bestämmer dämparens dämpkaraktär och detta justeras» via en datorstyrd kontinuerlig elektrisk signal 3 som styr strömtillförseln till ventilen. Företrädesvis är ventilen 1 placerad sammankopplad med båda dämpkamrarna 2a, 2b men i en separat enhet 4 anordnad vid den dämpcylinder som avgränsar dämpkamrarna. Tryckuppbyggnaden i de båda dämpkamrama sker genom förflyttande av den huvudkolv 5 som avgränsar de båda dämpkamrarna.

Huvudkolven 5 är beroende på dämpardesign sammanbunden med fordonets tjädrade eller otjädrade massa via en kolvstång 5a och dess förflyttning i dämpcylindem är bestämd av den relativa rörelsen mellan fordonets hjul/mede W och dess chassi/ram F. Huvudkolven kan även 10 15 20 25 30 531 108 _6- ersättas av en vinge eller arm som förflyttar dämpmediet mellan dåmpkamrama, ej visat.

Tvästegsventilen 1 år sammanbyggd av minst ett yttre ventilhus 1a och i det en huvudkägla 6 anordnad mellan minst en ventilhuvudfiäder 7 och ett säte samt en pilotslid 8 med en eller flera aktiva pilotsliddiametrar 9', 10', 11' anordnad/e i en pilotkammare 12. Huvudkäglan 6 påverkas i stängande riktning både av ventilhuvudfiädem 7 och av trycket i pilotkammaren 12.

Trycket i pilotkammaren 12 styrs av positionen på pilotsliden 8 vilken bestäms av pålagd ström i ett ställdon företrädesvis i form av en solenoidspole 13 som påverkar ett solenoidankare 13a placerat huvudsakligen centralt i solenoidspolen 13. Solenoidankaret 13a har även en genomgående kanal 14 som sammankopplar pilotkammaren 12 med de inre kamrarna 15 i solenoiden. l öppnande riktning på huvudkäglan 6 verkar huvudtrycket i en inflödeskammare 16 tillsammans med trycket i en av strypkanter 17 begränsad mellankammare 18, enligt funktionsprinciper som finns beskrivna i EP 0 942 195. Flödet genom inflödeskammaren 16 bestäms av huvudkolvens 5 rörelsehastighet, vilket innebär att en större kolvhastighet ger ett högre flöde. För att åstadkomma en viss dämpkaraktär på dåmparen behöver det mothållande trycket i pilotkammaren 12 anpassas till önskad dämpning, således styrs dämpkaraktären i två steg.

Ventilen är även en envägsventil i så màtto att mediet alltid vid normal “ funktion flödar i riktning från inflödeskammaren 16 till en efterkammare 19 via mellankammaren 18 genom ett utilödeshàl 19a och slutligen till den med lägst trycknivå nedströms anordnade utflödeskammaren 20.

Ytterligare öppnande krafter har åstadkommits genom att efterkammaren 19 är placerad nedströms om strypkantema 17. De ytterligare öppnande krafterna agerar utifrån strömningen av medium genom utflödeshàlen 19a då tryckfallet som då uppstår där genererar ett förhöjt tryck som verkar pà en på huvudkäglan 6 anordnad kägelyta 6a. 10 15 20 25 30 531 108 _7_ I huvudkäglan 6 är här anordnat ett centralt hål vilket interagerar ihop med ett runt pilotsliden 8 anordnat pilotventilhus 21 sà att en spalt 22 och/eller enbart ett eller fler stryphàl 23 bildas genom vilken pilotflödet strömmar in i pilotkammaren 12. När strömmen tili solenoiden antar värden mellan viss tröskelnivä och maxvärde antar pilotsliden 8 ett läge så att en strypning 24 vid pilotslid-/reglerdiametem 11' placerad centralt på sliden 8 bestämmer strömningen av dämpmedium från pilotkammaren 12 till en med den sammankopplad första delkammare 25. Den första delkammaren 25 är även sammankopplad med den nedströms anordnade utflödeskammaren 20. Dvs strypningens 24 storlek bestämmer således trycket i pilotkammaren 12. Trycket i pilotkammaren 12 påverkar i sin tur kraftbalansen hos huvudkäglan 6 som flnner sitt jämviktsläge till följd av en samverkan av alla flöden och tryck. Periferiellt lika delade spår 26, företrädesvis noll till tre stycken alternativt med eller utan en konisk fas eller liknande, vid strypningen 24 är ensamma Iöppna nära stängt .läge under en liten del av pilotslidslaget med stängd strypning 24 och dessa spàr 26 har till uppgift att vid högre trycknivåer reglera stryparean noggrannare än vad som blir - resultatet för stora slag och små tryck med öppen: strypning 24. Spàren 26' är helt stängda i pilotventilens fullt stängda läge så som visas enligt fig 2.

Pilotflödet som strömmar från inflödeskammaren 16, in i pilotkammaren 12., och sedan genom pilotventilen och den första delkammaren 25, återförenas således i den nedströms anordnade utflödeskammaren 20 med flödet som strömmar genom mellankammaren 18 vidare genom efterkammaren 19.

Genom att spalten 22 har en relativt stor innerdiameter får den en stor aktiv area trots att öppningen är smal i radiell led. Tack vare denna funktion fås ett självrensande filter som förhindrar grova partiklar att komma in i pilotsystemet genom vilket funktionssäkerhet. inloppet till pilotsystemet, ger högre Pilotsliden 8 har en övre A och nedre änddel B vilka har första och andra areor 9, 10 påverkade av trycket i den från pilotkammaren 12 avdelade 10 151 20 25 30 531 108 -3- första, andra och tredje delkamrama 25, 43, 44. Mellan den övre och den nedre delen är även en central flödesstrypande del C anordnad. De första och andra areorna 9 och 10 har. de första 9' och andra 10' aktiva pilotslidsdiametrama samt mot arean tvärriktade och flödesstrypande ytor.

Den centrala delen C har den tredje aktiva pilotsliddiametem 11'. Se figur ' 2b. Sliden styrs i sin övre A och nedre B ände av två tappar 27a, 27b vilka sträcker sig ut från slidens första och andra areor 9, 10. Den övre 27a och den nedre tappen 27b verkar mot en första 28 och en andra 29 inre glidyta med diametrar 28', 29' i pilotventilhuset 21. Tappama 27a, 27b har tappdiametrar 27a', 27b' vilka är mindre än både änddelamas A, B första och andra diametrar 9”. 10' och de första och de andra gliddiametrama 28', 29'. Tappama 27a, 27b har även ett mindre spel mot den första och den andra glidytediametern 28', 29' än vad de tre aktiva pilotsliddiametrama 9', 10', 11' spel mot en tredje .inre yta. 30 med pilotventilhusdiameterlpilothusdiametrarna 30”. Den tredje inre ytan 30 är anordnad i den första delkammaren ' 25 inuti pilotventilhuset 21. Detta' medför att pilotsliden 8 glider på tapparna 27a, 27b och pilotsliddiametrama har 9'. 10', 11' rör sig utan friktion i .pilotkammaren Den aktiva tredje pilotsliddiametem 11' är den diameter som huvudsakligen reglerar flödet - och kan även kallas reglerdiameter. Denna konstruktion ger således inte bara låg friktion utan även mindrerisk för hängningtoch kortare slag på grund av att en stor reglerdiameter 11' och stora flödesstrypande ytor som inte har kontakt med pilotventilhusväggen och dess kanter kan användas för att justera flödet genom ventilen.

Pilotkammarens 12 volym är således avgränsad av pilotventilhuset 21, i vilket den första 28, andra 29 och tredje 30 inre glidytan/ytan är anordnade med inre pilotventilhusdiametrar avpassade till pilotsliddiametrama 9”. 10', 11', så att den första delkammaren 25 bildas mellan pilotventilhuset 21 .och pilotslidens 8 övre A och nedre B änddel. Pilotslidens aktiva reglerdiameter 11' med strypningen 24 arbetar således i den första delkammaren 25.

Strypningen 24 är den del som huvudsakligen reglerar flödet över och 10 15. 20 25 30 533 108 -g- tryckuppbyggnaden i pilotkammaren 12. Den andra delkammaren 43 bildas mellan pilotventilhuset 21 och den övre änden A och den tredje delkammaren 44 bildas mellan.pilotventilhuset 21 och den nedre änden B.

I centrum av pilotsliden 8 löper ett längsgående hål 31 och minst ett tvärgående 32 vars uppgifter är att tryckbalansera pilotsliden 8. Hålen 31, 32 tillser att samma tryck råder i den nedströms tvåstegsventilen anordnade utflödeskammaren 20, i de runt och i pilotventilhuset nedströms anordnade mediefyllda utrymmena med start i den första kammaren 25 och de runt solenoidankaret 13a anordnade solenoidkamrarna 15. En fjärde delkammare 33, anordnad ovanför pilotventilhuset 21 med nedströms verkande tryck, är sammankopplad med det längsgående hålet 31 via ett antal öppningar 34 mellan pilotsliden 8 och solenoidankaret 13a. Denna konstruktion tillser att den runt solenoidankaret 13a *omslutande solenoidkammaren 15 är helt tryckneutral med nedströms tryck, inkapslad _ med hög livslängd och smutsokänslig. ' _ Detta är förutsättningen för den lägesstyming som kraften hos ankaret 13a- åstadkommer i balans mot en första och en andra sekundärfjäder 35, 36 som arbetar tillsammans i ett tvåfiådersystem, se figur 3. Den första fiädem 35 är vek med låg fiäderkonstant och den andra fiädern 36 är styv med hög fiäderkonstant och mellan dessa fjädrar är en tjäderhållare 37 anordnad.

Den veka första fiädem 35 år anordnad runt fiäderhållarens 37 nedre del som bottnar vid en viss kraft på ställdonet eller solenoidankaret 13a, dvs pålagd ström i solenoiden 13. Den styva fiädem 36 är placerad ovanpå fjäderhållarens 37 övre del.

Solenoidkraften är olinjär och låg för låga strömmar och tryck, dvs stora rörelser på pilotsliden, och hög för höga strömmar och tryck, dvs för små pilotsliddssrörelser. Detta innebär att den för stora slag måste balanseras med låg fjäderkonstant, vilket visas i figur 3, där den första veka fiådem 35 dominerar och ger låg fiäderkonstant eftersom fjäderhållaren 37 då inte har 10 15 20 25 30 531 108 -1Q- bottnat. När solenoidkraften är hög för höga strömmar måste den balanseras mot en hög fjäderkonstant som erhålls genom en bottnad fjäderhållare 37 enligt figur 2. Fjäderhållarens nedre del 37b är anpassad i längd till de tjäderkonstanter som används och till vilka egenskaper som är önskade på pilotslidrörelsen. Genom rotation på ett justeringsorgan, företrädesvis en skruv 38, sammankopplat med pilotventilhuset 21 via en gänga kan fiäderförspänningen hos fiädersystemet 35, 36 förändras.

Pilotventilens läge och specificerade tryck kan därmed fås att sammanfatta med solenoidens specificerade ström mycket noggrant. Justeringsorganet 38 sticker här ut ur ventilanordningen och det blir på så sätt möjligt att finjustera komplett ventil i ett moment.

Föreliggande pilotslid 8 är tryckutbalanserad uppströms pà högtryckssidan - med pilotkammarens 12 tryck eftersom trycket i pilotkammaren 12 påverkar _ -bàde slidens övre och nedre area 9, 10 via den första, andra, tredje delkamrarna 25, 43, 44. Samma tryck råder runt pilotsliden 8 eftersom kamrarna runt sliden är sammankopplade med minst en kanal 39 och en ~ - spalt' mellan den andra pilotsliddiametem 10' - pilotsliddiametern 30', där 'kanalen 39 släpper igenom mer flöde än spalten.

Dock har en fullt ut verkande utbalansering undvikits genom att låta den övre änddelens A första pilotsliddiameter 9' vara något mindre än både den _ - « centrala delens C tredje pilotsliddiameter 11' och den nedre änddelens B andra pilotsliddiameter 10'. Det är således en liten diameterskillnad hos diametem 11' och den första pilotsliddiametern 9' för att på så sätt få en på lägesregleringen överlagrad tryckreglering.

Pilotslidens nedre änddel B är solid och avgränsar således den första delkammaren 25 i den tredje delkammaren 43. Den nedre änddelen B arbetar med ett väl awägd spel mellan den andra pilotsliddiametern 10' och pilothusdiametem 30' så att en extra dämpning övertagras pilotslidens rörelse. Denna dämpning är på högtryckssidan, dvs. uppströms om och den inre-r 10 531 108 _11- pilotslidens strypning 24 och den dämpar då slidens rörelser oberoende av mediets tillstànd, dvs. oberoende av tex. oönskat gasinnehåll i mediet. l figur 2 är ventilen aktiverad med max ström ca 1,6 A och strypningen 24 är stängd medan i figur 3 är ventilen strömlös och arbetar i säkerhetsfunktion därför att en andra strypning 40 vid reglerdiametem 11' är stängd i detta läge. Pilottrycket bestäms då av den - alternativa strypbryggan som bildas av en förspänd kula 41 eller enbart strypningen utan förspänd kula som bildas av till exempel hålet/hålen 42 enligt Öhlins patent SE526397C2.

Uppfinningen är inte begränsad tiil den i ovanstående såsom exempel visade utföringsforrnen utan kan modifieras inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfinningstanken.

Claims (11)

10 15 20 25 30 531 108 _12- Patentkrav

1. Pilotstyrd ventil (1 ), avsedd att styra ett dämpmedieflöde mellan ett fordons stötdämpares (2) båda dämpmediefyllda dämpkammare (2a, 2b), där ventilen (1) innefattar minst en huvudkågla (6) anordnad mellan en ventilhuvudfjäder (7) och ett säte (17) samt en pilotslid (8) med en övre och en nedre änddel (A, B) och där emellan en central flödesregleringsdel (C) med respektive pilotsliddiametrar (9', 10', 11') anordnad i en pilotkammare (12) och där ventilens (1) egenskaper huvudsakligen styrs av tryckuppbyggnaden i pilotkammaren (12) vilken justeras av pilotslidens (8) position i pilotkammaren (12), en position som bestäms av kraftbalansen mellan en eller flera sekundärfjädrars (35, 36) fjäderkrafter och den mot dem mothàllande kraften från ett ställdon (13) som styrs elektriskt k ä n n e- t e c k n a d av att pilotslidens (8) rörelse i pilotkammaren (12) styrs i sin övre och nedre ände av två tappar (27a, 27b) vilka sträcker sig ut från slidens båda änddelar (A, B) där tappama (27a, 27b) verkar mot en första och en andra glidyta (28, 29) och har diametrar (27a”, 27b') som är mindre än pilotsliddiametrarna (9', 10', 11') samt har mindre spel mot den första (28) och den andra glidytan (29) än vad pilotsliddiametrarna (9', 10', 11') har spel mot en tredje inre yta (30) anordnad i pilotkammaren så att pilotsliden (8) glider på tapparna (27a, 27b) och pilotsliddiametrarna (9', 10', 11') rör sig utan friktion och hakning i pilotkammaren (12).

2. Pilotstyrd ventil enligt kravet 1 k ä n n e t e c k n a d av att pilotsliden (8) är utformad så att den övre (A), den nedre (B) och den centrala (C) delen har en första (9'), en andra (10') och en tredje pilotsliddiameter (11') och där den tredje pilotsllddiametern (11') huvudsakligen reglerar flödet över pilotsliden (8) och tryckuppbyggnaden i pilotkammaren (12) via en strypning (24). 10 15 20 25 30 535 108 _13-

3. Pilotstyrd ventil enligt kravet 1 eller 2 k ä n n e t e c k n a d av att pilotkammarens (12) volym är avgränsad av ett pilotventilhus (21) i vilket den första (28), andra (29) och tredje (30) ytan är anordnade.

4. Pilotstyrd ventil enligt kravet 3 k å n n e t e c k n a d av att pilotventilhuset (21) har en inre pilotventilhusdiameter (30') huvudsakligen avpassad till pilotsliddiametrarna (9', 1 O', 11').

5. Pilotstyrd ventil enligt något av kraven 2-4 när de beror av kravet 2 k ä n n e t e c k n a d av att en tryckreglering är överlagrad lägesregleringen genom att pilotslidens övre änddels (A) första diameter (9') är mindre än både pilotslidens (8), andra (10') och tredje diameter (11').

6. Pilotstyrd ventil enligt kravet 5 k ä n n e t e c k n a d av att den första diametern (9') är mellan 0 och 5% mindre än den andra (10') och tredje diametern (11').

7. Pilotstyrd ventil enligt något av kraven 2-6 när de beror av kravet 2 k ä n n e t e c k n a d av att pilotslidens (8) nedre ände (B) är solid och avgränsar pilotkammaren (12) i en andra delkammare (43) och har ett för dämpning väl avpassat spel mellan dess tredje pilotsliddiameter (11') och pilothusets (21) inre diameter (30') samtidigt som en tredje delkammare (44) anordnad över den övre änden (A) är hydrauliskt sammankopplad med pilotkammaren (12) via minst en kanal (39) som släpper igenom mycket mer flöde än spelet och som sträcker sig genom den övre änddelen (A).

8. Pilotstyrd ventil enligt något av ovanstående krav k ä n n e t e c k - n a d av att de tvà sekundärfjädrarna (35, 36) används i ett tväfjädersystem vilket är sammanbyggt av en vek fjäder (35) med en låg fjäderkonstant och en styv fjäder (36) med en hög fjäderkonstant och mellan dessa fjädrar är en fjäderhällare (37) anordnad mot vilken den veka fjädern (35) bottnar och inaktiveras vid en viss kraft på ställdonet (13) 10 15 20 531 108 _14-

9. Piiotstyrd ventil enligt kravet 8 k ä n n e t e c k n a d av att kraften vid vilken den veka fjädern (35) bottnar kan bestämmas genom förspänning av fjädern genom rotation av ett justeringsorgan (38) som är sammankopplat med pilotventilhuset (21) via en gänga.

10. Piiotstyrd ventil enligt något av ovanstående krav k ä n n e t e c k - n a d av att ställdonet (13) har formen av ett solenoidankare (13a) som styrs av en pàlagd ström i en runt ankaret (13a) anordnad soienoid (13)

11. Piiotstyrd ventil enligt krav 10 k ä n n e t e c k n a d av att det i centrum av pilotsliden (8) löper ett längsgående (31) och minst ett tvârgående (32, 34) hål vilka är avsedda att tillse en huvudsakligen tryckbalanserad pilotslid (8) genom att öppningarna/hàlen (31, 32, 34) sammankopplar de runt och i pilotventilhuset (21) anordnade dämpmediefyllda, nedströms motsvarande kammare (20), trycksatta kamrarna (12, 33) med en runt solenoidankaret (13a) anordnad kammare (15).