SE531087C2 - Slitdel för vertikalaxelstötkross och förfarande för minskning av slitaget på rotorn hörande till en sådan kross - Google Patents

Description

20 25 30 531 08? 2 antal slitdelar i form av överlappande laxstjärtförsedda slitgjutgods som skyddar den vertikala rotorväggen mot nötande partiklar som förflyttar sig med hög hastighet i krossens hus. Andra rotortyper, såsom den som beskrivs i WO 2004/020100, har slitdelar belägna på särskilda ställen på den vertikala rotorväggen.

När slitdelarna som skyddar den vertikala rotorväggen har blivit utslitna måste de bytas ut. Utbyte av slitdelarna kräver att VSl-krossen tas ur drift för underhåll under en ansenlig tidsrymd.

Sammanfattning av uppfinningen Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma en slitdel för en vertikal rotorvägg hos en rotor hörande till en VSI-kross, varvid slitdelen har en längre livslängd än kända slitdelar sà att urdrifttagande av VSl-krossen för underhåll skall kunna göras mindre ofta.

Detta ändamål uppnås med en slitdel för skydd av en vertikal rotorvägg hos en rotor hörande till en VSl-kross, varvid rotorn har en horisontell övre skiva och en horisontell nedre skiva, varvid den vertikala rotorväggen förbinder den horisontella övre skivan med den horisontella nedre skivan, varvid slitdelen kännetecknas av att nämnda slitdel innefattar en slitkropp som har en slityta anordnad att bringas i kontakt med nötande partiklar, varvid slitytan är försedd med åtminstone en ås som sträcker sig över åtminstone ett parti av nämnda slityta, varvid åtminstone ett längdavsnitt av åsen sluttar i förhållande till ett horisontalplan när nämnda slitdel är monterad vid den vertikala rotorväggen.

En fördel med denna slitdel är att den, då den är monterad på rotorn som roterar inuti VSl-krossens hus, verkar för att avlänka dammbemängda horisontella làgtrycksluftströmmar, som cirkulerar intill rotorn, från horisontalplanet. Sådan avlänkning leder till att sådana lågtrycksluftströmmars nötningsegenskaper minskas väsentligt, vilket ger en ökad livslängd på rotorn och själva slitdelarna. Således kan VSl-krossen tas ur drift för underhåll mindre ofta.

Enligt en föredragen utföringsform är nämnda slitdel försedd med åtminstone två åsar. En fördel med denna utföringsform är att slitdelen kan 10 15 20 25 30 SIT! 08? 3 åstadkomma en mer effektiv avlänkning av nämnda dammbemängda horisontella lågtrycksluftströmmar från horisontalplanet. Mer föredraget sträcker sig de åtminstone två åsarna i olika riktningar, åtminstone utmed ett parti av sina respektive utsträckningar. En fördel med denna utföringsform är att två âsar som sträcker sig i olika riktningar väldigt effektivt stör fiödesmönstret hos de horisontella lågtrycksluftströmmar som cirkulerar intill rotorn, eftersom sådana luftströmmar avlänkas i två olika riktningar. En sådan störning av flödesmönstret har visat sig vara väldigt effektiv för minskning av nötningsförmågan hos de dammbemängda horisontella lågtrycksluftströmmarna.

Enligt en föredragen utföringsform sträcker sig nämnda åtminstone en ås från en skuldra som utformats på slitytan. En fördel med denna utföringsform är att skuldran kan skydda åsen mot stötar från större föremål, som t.ex. stenblock, som studsar tillbaka på rotorn från husets vägg.. Skuldran som utformats på slitdelens slityta tjänar således huvudsakligen till att skydda den vertikala rotorväggen mot stötar från större föremål, och nämnda åtminstone en ås tjänar till att avlänka dammbemängda lågtrycksluftströmmar som cirkulerar intill rotorn, så att den vertikala rotorväggen skyddas mot nötning orsakad av partiklar som följer med i sådana luftströmmar.

Enligt en föredragen utföringsform är nämnda åtminstone en ås bågformig, sett från ovanför åsen, längsåtminstone ett parti av sin utsträckning. En båge har visar sig vara ett effektivt sätt att avlänka horisontella lågtrycksluftströmmar.

Enligt en föredragen utföringsforrn är nämnda åtminstone en ås rak, sett - från ovanför åsen, längs åtminstone ett parti av sin utsträckning. En fördel med en rak ås är att ett slitage som uppstår på åsen ofta blir ganska jämnt, så att åsen inte slits ned tidigt vid någon särskild position. Enligt en föredragen utföringsform är vinkeln mellan en sådan rak ås och horisontalplanet mellan 20 och 70° när slitdelen år monterad vid rotorn, vilket lokalt leder till en motsvarande avlånkning av lågtrycksluftströmmarna. _ Enligt en föredragen utföringsform är slitytan försedd med en krökning, varvid nämnda åtminstone en ås följer slitytans krökning. En fördel med denna utföringsform är att slitytan ger åsen ett bra stöd. Därigenom minskas 10 15 20 25 30 531 08? 4 risken att åsen skadas av stora föremål som studsar tillbaka på rotorn från husets vägg. Vidare följer en slityta med en krökning vanligtvis luftströmmarna bättre, så att överdrivet slitage på något avsnitt av slitytan kan undvikas. i Företrädesvis sträcker sig nämnda åtminstone en äs, utmed åtminstone ett parti av sin utsträckning, till en höjd av minst 3 mm från slitytan. Det har visat sig att åsen är mindre effektiv för avlänkning av lågtrycksluftströmmarna om inget parti av åsen sträcker sig längre än 3 mm från slitytan. Företrädesvis sträcker sig inte åsen till en höjd av mer än 15 mm från slitytan. Om ett parti av åsen sträcker sig till en höjd av mer än 15 mm från slitytan föreligger en ökad risk att åsen skadas av föremål som studsar tillbaka på rotorn från husets vägg.

Företrädesvis har nämnda åtminstone en ås en bredd av 4-20 mm utmed åtminstone ett parti av sin utsträckning. En ås med en bredd av mindre än 4 mm skulle vara mycket känslig för slitage och för att föremål, såsom stenblock, studsar tillbaka på rotorn. En äs med en bredd av mer än 20 mm skulle vara mindre effektiv för avlänkning av luftströmmar eftersom mindre av slitytan skulle vara tillgänglig för sådana luftströmmars flöde. Således skulle en ansenlig andel av luftströmmarna strömma över en så bred ås och orsaka slitage på åsen istället för att avlänkas av den. i Företrädesvis har nämnda åtminstone en äs en total längd av 20 till 200 mm. En ås med en total längd av minst 20 mm är föredragen för åstadkommande av en effektiv avlänkning av de horisontella luftströmmarna.

En längd av mer än ungefär 200 mm ökar slitdelarnas tillverkningskostnacler utan att ge något väsentligt ytterligare bidrag till avlänkningen av luftströmmarna.

Enligt en föredragen utföringsform är nämnda slitdel en spetshållare innefattande en slitkropp vilken håller en slitspets, varvid nämnda åtminstone en ås är belägen på slitytan, som utformats på slitkroppen, och sträcker sig väsentligen från slitspetsens läge. Slitspetsen är vanligtvis belägen vid en öppning i den vertikala rotorväggen, genom vilken öppning materialet som skall krossas och högtrycksluft kastas ut. Spetshàllaren, och särskilt dess slitkropp, utsätts för slitage orsakat av både nötande partiklar l flödet av 10 15 20 25 30 531 087 5 material som kastas ut genom nämndaöppning, och för slitage orsakat av de horisontella dammbemängda lågtrycksluftströmmar som cirkulerar intill rotorn.

Genom placering av nämndaåtminstone en ås på en slityta som utformats på slitkroppen erhålles en spetshållare med väsentligt ökad livslängd.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsform är slitdelen en kavitetsslitplatta anordnad att skydda en kavitet som är utformad i den vertikala rotorväggen, varvid slitytan innefattar en skuldra som är anordnad att vara belägen intill rotorns periferi, varvid nämnda åtminstone en äs sträcker sig från skuldran i en riktning väsentligen mot rotorns centrum när slitdelen är monterad vid den vertikala rotorväggen. Kaviteten som utformats i den vertikala rotorväggen utsätts för slitage av både stenblock som studsar tillbaka från rotorns hus, och av horisontella dammbemängda lågtrycksluftströmmar som cirkulerar intill rotorn. Sådana luftströmmar kan orsaka lokala luftströmmar inuti den vertikala rotorväggens kavitet. Ovan nämnda kavitetsslitplatta är försedd med en skuldra vid periferin för skydd av kaviteten mot föremål som studsartillbaka från husets vägg, och med minst en ås för avlänkning av luftströmmar, även mot sådana luftströmmar som bildas lokalt inuti den i den vertikala rotorväggen utformade kaviteten.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande för minskning av en till en VSI-kross hörande rotors förslitningshastighet.

Detta ändamål uppnås medelst ett förfarande för minskning av en till en VSl-kross hörande rotors förslitningshastighet, varvid förfarandet kännetecknas av att en vertikal rotorvägg, vilken ansluter en horisontell övre skiva hos rotorn till en horisontell nedre skiva hos rotorn, förses med åtminstone en slityta, vilken är förseddmed åtminstone en ås, vilken utmed åtminstone ett parti av sin utsträckning sluttari förhållande till ett horisontalplan, varvid nämnda åtminstone en äs, när rotorn roteras, bryter sönder horisontella dammbernängda luftströmrnar som cirkulerar runt rotorn intill slitytan genom avlänkning av sådana luftströmmar från horisontalplanet. i En fördel med detta förfarande är att det tjänar för att minska de horisontella dammbemängda luftströmmarnas nötningsegenskaper så att VSl-krossen kan drivas längre tidsperioder mellan underhållsavbrott. 10 15 20 25 30 531 08? 6 Enligt en föredragen utföringsform motsvarar avlänkningen av de horisontella dammbemängda luftströmmarna från horisontalplanet medelst nämnda åtminstone en ås en lokal avlänkning av 20-70°. Avlänkningen bör vara minst 209, eftersom en avlänkning av mindre än 20° ofta är för liten för att ge en effektiv minskning av de horisontella dammbemängda luftströmmarnas nötningsegenskaper. En avlänkning av mer än 70° är sällan nödvändig för en effektiv avlänkning av luftströmmarna, och kan orsaka ökat slitage på själva àsen.

Dessa och andra aspekter av uppfinningen framgår av och belyses med hänvisning till patentkraven och de utföringsformer som beskrivs nedan.

Kortfattad ritninqsbeskrivninq Nedan beskrivs uppfinningen meri detalj och med hänvisning till de bifogade ritningarna.

Fig. 1 är en tredimensionell vy av en rotor för en VSl-kross.

Fig. 2 är en tredimensionell vy av rotorn ifig. 1 med den övre skivan avlägsnad.

Fig. 3 visar vyn i fig. 2 sedd ovanifrån i ett tvådimensionellt pespektiv.

Fig. 4a är en tredimensionell vy av en slitspets och en spetshàllare enligt en första utföringsform.

Fig. 4b är en ytterligare tredimensionell vy av slitspetsen och spetshâllaren i fig. 4a.

Fig. 4c är en vy ovanifrån av slitspetsen och spetshàllaren i fig. 4a.

Fig. 5a är en tredimensionell vy av en slitspets och en spetshállare enligt en andra utföringsform.

Fig. 5b är en sidovy av slitspetsen och spetshållaren i fig. 5a.

Fig. 6 är en schematisk sidovy av rotorn och spetshállaren, och visar spetshållarens funktion.

Fig. 7a är en tredimensionell vy av en kavitetsslitplatta.

Fig. 7b är en vy ovanifrån av kavitetsslitplattan i fig. Ta.

Fig. 7c är en sidovy av två kavltetsslitplattor belägna intill varandra, och visar kavltetsslitplattornas funktion. 10 15 20 25 30 531 DB? Utförlig beskrivning av föredragna uggfinningsformer av uggfinningen Fig. 1 visar en rotor 1 för användning i en vertikalaxelstötkross, d.v.s. en VSl-kross. Rotorn 1 har ett tak i form av en horisontell övre skiva 2 som har en övre slitplatta 4, och ett golv i form av en horisontell nedre skiva 6. Den nedre skivan 6 har ett nav 8, som är sammansvetsat med skivan 6. Navet 8 är avsett att anslutas till en axel (visas ej) för_ rotation av rotorn 1 inuti en VSI- kross hus. Den övre skivan 2 har en central öppning1O genom vilken material som skall krossas kan matas in i rotorn 1. Den övre skivan 2 skyddas mot stenblock som träffar rotorn 1 ovanifrån av den övre slitplattan 4.

Såsom bättre framgår av fig. 2 skyddas den nedre skivan 6 mot slitage av tre nedre slitplattor 12, 14 och 16. En fördelningsplatta 18 är fäst vid den nedre skivans 6 centrum. Fördelningsplattan 18 fördelar materialet som inmatas via öppningen 10 i den övre skivan 2 och skyddar den nedre skivan 6 mot slitage och anslagsskador orsakade av materialet som matas via öppningen 10.

Den övre och den nedre skivan 2, 6 åtskiljs av och hålls samman medelst en vertikal rotorvägg 20 som är uppdelad i tre väggsegment 22, 24 och 26. Mellanrummen mellan väggsegmenten 22, 24, 26 definierar utströmningsöppningar 28, 30, 32, genom vilka material kan kastas ut mot en husvägg. Vid varje utströmningsöppning 28, 30, 32 skyddas respektive väggsegment 22, 24, 26 mot slitage av en slitspets 34, 36, 38, belägen vid respektive väggsegments 22, 24, 26 bakkant. Varje slitspets 34, 36, 38 är monterad i en spetshàllare, vilken beskrivs ytteriigare nedan. Varje väggsegment 22, 24, 26 är försett med ett par 40, 42, 44 av kavitetsslitplattor, vilka beskrivs mer utförligt nedan. Paren 40,42, 44 av kavitetsslitplattor skyddar rotorn 1, och speciellt slitspetsarna 34, 36, 38, mot material som studsar tillbaka från husväggen, och mot utkastat material och luftburet fint damm som roterar runt rotorn 1. ^ Fig. 3 visar rotorn 1 sedd ovanifrån och i drift. Den övre skivan 2 och den övre slitplattan 4 visas för tydlighets skull ej i fig. 3. Pilen R anger rotorns 1 rotationsriktning när VSl-krossen är i drift. Under rotorns 1 drift byggs en bädd av material 46 upp inuti rotorn 1 mot vart och ett av de tre 10 15 20 25 30 531 08? 8 väggsegmenten 22, 24, 26. l fig. 3 visas endast den bädd 46 som är belägen intill väggsegmentet 22. Bädden 46, som består av material som matats till rotorn 1 och därefter kvarhàllits inuti den, sträcker sig från en bakre stödplatta 48 till slitspetsen 38. Bädden 46 skyddar väggsegmentet 22 och slitspetsen 38 mot slitage och ger det utkastade materialet en korrekt riktning. Pilen A anger en typisk färdväg för ett stenblock som matas till rotorn 1 via den centrala öppningen 10 och kastas ut via utströmningsöppningen 32. l drift har rotorn 1 en funktion som liknar en centrifugalpumps. Rotorn 1 ”pumpar” dammbemängd luft med högt tryck och stenblock genom utströmningsöppningarna 28, 30, 32, i en riktning som anges med pilen Ai fig. 3. Horisontella lågtrycksluftströmmar bildas på båda sidor om den _ dammbemängda luften med högt tryck. Det verkar, utifrån praktiska erfarenheter, som att damm "sugs" in i dessa lågtrycksluftströmmar. De dammbemängda horisontella lågtrycksluftströmmarna, som anges med streckade pilar LP i fig. 3., dras således mot rotorn 1 på grund av utflödet av högtrycksluft och stenblock längs pilen A. På grund av rotorns 1 rotation, bildar sådana horisontella dammbemängda làgtrycksluftströmmar LP ett skikt runt rotorn 1. Det framgår av fig. 3 att lågtrycksluftströmmarnas LP strömningsriktning är motsatt mot rotorns 1 rotationsriktning R. De dammbemängda lågtrycksluftströmmarna roterar runt rotorn 1 och orsakar slitage på våggsegmenten 22, 24, 26, den nedre skivan 4, paren 40, 42, 44 med kavitetsslitplattor, spetshållarna som håller slitspetsarna 34, 36, 38, etc.

De dammbemängda làgtrycksluftströmmarna kan till och med strömma in i kaviteter 50, 52, 54 som utformats i den vertikala rotorvåggen 20. En sådan dammbemängd lågtrycksluftström som strömmar in i kaviteten 50 anges med CA i fig. 3. Såsom beskrivs nedan åstadkommas slitplattor som tjänar till att minimera slitaget orsakat av sådana dammbemängda lågtrycksluftströmmar LP och CA.

Fig. 4a, 4b och 4c visar en första utföringsform av en slitdel i form av en spetshållare 56. Spetshållaren 56 har en slitkropp 58 som har ett längsgående urtag 60 i vilken slitspetsen 34 är belägen. Slitspetsen 34 kan vara svetsad eller limmad vid slitkroppen 58. En hàllarplatta 62, som är en plan, rektangulär platta, ärfäst på slitkroppen 58. Två runda, gängade 10 15 20 25 30 55"! 08? 9 stänger 64, 66 är fästa på en ände av häilarplattan 62. Med hjälp av dessa två stänger 64, 66 kan spetshällaren 56 monteras vid väggsegmentet 24 medelst muttrar 65, som visas i fig. 2, exempelvis på det sätt som beskrivs mer i detalj i WO 2004/020100 A1; jfr exempelvis fig. 6 och 7 i den skriften. Åter med hänvisning till fig. 4a, 4b och 4c, har slitkroppen 58 en slityta 68 som är belägen vid slitkroppens 58 relativt hållarplattan 62 motsatta sida.

Slitytan 68 är anordnad att bringas i kontakt med nötande partiklar och damm i den dammbemängda lågtrycksluftströmmen LP som cirkulerar runt rotorn 1, säsom visas i fig. 3. När den är monterad på rotorn 1, utgör slitytan 68 spetshàllarens 56 yttre yta. Slitytan 68 är försedd med fyra åsar 70, 72, 74, 76. Åsarna 70-76 sträcker sig från spetsen 34 och över slitytan 68, i väsentligen samma riktning som riktningen hos den dammbemängda lågtrycksluftströmmen LP. Fig. 4b visar tydligt att åsarna 70-76 inte är parallella med varandra, utan sträcker sig i olika riktningar. Åsarna 70 och 72 är bågformiga, sett från ovanför respektive ås, och sträcker sig mot varandra sett från spetsen 34, och åsarna 74 och 76 är bàgformiga och sträcker sig mot varandra. l fig. 4c framgår det att slitytan 68 har en krökning och att äsen 70 följer slitytans 68 krökning.

Såsom visas i fig. 4c har àsen 70 intill slitspetsen 34 en första höjd H1 över slitytan 68. Åsen 70 har en andra höjd H2 över slitytan 68 vid àsens 70 motsatta ände, d.v.s. intill hàllarplattan 62. Höjden H1 ärtypiskt 3 mm, och höjden H2 är typiskt 8 mm. Åsens 70 totala längd L är 70 mm. Vidare har, vilket framgår bäst av fig. 4b, äsen 70 en första bredd W1 nära slitspetsen 34.

Den första bredden W1 är omkring 10 mm. Såsom framgår bäst i fig. 4a, har åsen 70 en andra bredd W2 vid sitt bredaste parti, nära hàllarplattan 62.

Nämnda andra bredd W2 är omkring 15 mm..

Fig. 5a och 5b visar en andra utföringsform aven slitdel i form av en spetshàllare 156. Spetshållaren 156 har en slitkropp 158 som har ett längsgående urtag 160 i vilket en slitspets 134 är belägen. En hällarplatta 162 är fäst vid slitkroppen 158. En rund, gängad stång 164 ärfäst vid en ände av hàllarplattan 162. Medelst denna stäng 164' kan spetshållaren 156 monteras, eventuellt tillsammans med fler spetshållare av samma slag, vid 10 15 20 25 30 531 08? 10 väggsegmentet 24, till exempel på det sätt som beskrivs mer utförligt i WO 2004/020100 A1; jfr exempelvis fig. 5 och 6 i den skriften. Åter med hänvisning till fig. 5a och 5b, har slitkroppen 158 en slityta 168 som liknar slitytan 68 som beskrivits ovan. Slitytan 168 är försedd med två àsar 170, 172. Åsarna 170, 172 sträcker sig från slitspetsen 134 och över slitytan 168, i väsentligen samma riktning som de dammbemängda lågtrycksluftströmmarnas LP riktning. lfig. 5b framgårtydligt att åsarna 170 och 172 är bågformiga, sett från ovanför respektive äs, och sträcker sig mot varandra, sett från slitspetsen 134. Åsarna 170, 172 har likartade dimensioner som spetshällarens 56 àsar 70-76. i Fig. 6 är en schematisk sidovy som visar spetshållarens 156 huvudsakliga funktion. Spetshållaren 56 fungerar pà ett likartat sätt, men med fyra àsar istället för två. l fig. 6 visas spetshållaren 156 belägen vid väggsegmentet 22 mellan rotorns 1 övre och nedre skivor 2, 6. Rotorn 1 roterari den riktning som anges med en pil R. Som visas i fig. 6 har de horisontella dammbemängda iâgtrycksluftströmmarna LP en laminär flödeskarakteristik uppströms spetshållaren 156. När lågtrycksluftströmmarna LP när spetshållaren 156 kommer de i kontakt med slitytan 168 och börjar i strömma längs slitytan 168. Som framgår av fig. 6 sluttar åtminstone ett parti av utsträckningen för varje ås 170, 172 relativt ett horisontalplan när spetshållaren 156 är monterad vid väggsegmentet 22. Som framgår av fig. 6 sluttar ásen 170 vid sitt centrala parti omkring 45° mot horisontalplanet, så att lågtrycksluftströmmarnas LP centrala del undergår en avlänkning, lokalt, av en vinkel ot av omkring 45°. Åsarna 170, 172 somsträcker sig på slitytan 168 krymper den yta som är tillgänglig för lågtrycksluftströmmarnas LP centrala del, så att lågtrycksluftströmmarnas LP centrala del kläms mellan de två àsarna 170, 172. Sådan klämning gör så att lågtrycksluftströmmarnas LP centrala del bildar ett ojämnt turbulent flöde nedströms spetshållaren 156, såsom visas i fig. 6. Det således bildade turbulentflödesomràdet TA, som visas i fig. 6, är mycket mindre benäget att orsaka slitage än de laminära làgtrycksluftströmmarna LP uppströms spetshållaren 156. Följaktligen tjänstgör àsarna 170, 172 för att bryta sönder den laminära karakteristiken hos làgtrycksluftströmmarna LP, så att deras nötande egenskaper minskas. 10 15 20 25 30 531 DB? 11 Vidare orsakar klämningen av den centrala delen av làgtrycksluftströmmarna LP ett sug mot rotorns 1 centrala parti, d.v.s. mot turbulentflödesområdet TA.

Detta sug suger en övre del av lågtrycksluftströmmarna LP från den övre skivans 2 närhet och till turbulentflödesområdet TA, som framgår av fig. 6. På ett likartat sätt sugs en nedre del av lågtrycksluftströmmarna LP från den nedre skivans 6 närhet mot turbulentflödesomràdet TA, såsom även det visas i fig. 6. Detta sug mot turbulentflödesomràdet TA minskar slitaget avsevärt på de övre och nedre skivorna 2, 6, och på Övergångarna mellan skivorna 2, 6 och spetshållaren 156.

Fig. 7a och 7b visar en tredje utföringsform av en slitdel i form av en kavitetsslitplatta 256. Fig. 7c visar det par 40 av kavitetsslitplattor som även visas i flg. 2 och fig. 3, varvid ett sådant par 40 innefattar kavitetsslitplattan 256 och en andra kavitetsslitplatta 257, som är komplementär till kavitetsslitplattan 256.

Kavitetsslitplattan 256 har en slitkropp 258 och ett hållarorgan i form av ett långsträckt urtag 262. Medelst urtaget 262 kan kavitetsslitplattan 256 monteras vid väggsegmentet 24, medelst t.ex. bultar 265 som visas i fig. 2. Åter med hänvisning till fig. 7a och 7b har slitkroppen 258 en slityta 268 som är belägen på motsatt sida av slitkroppen 258 jämfört med det långsträckta urtaget 262. Slitytan 268 är anordnad att bringas i kontakt med nötande partiklar och damm i de dammbemängda lågtrycksluftströmmarna LP som cirkulerar runt rotorn 1, såsom visas ifig. 3. Speciellt är slitytan 268 anordnad att bringas i kontakt med dammbemängda lågtrycksluftströmmar som anges med hänvisningsbeteckningen CA i fig. 3 och strömmar in i kaviteten 50. Slitytan 268 är försedd med två åsar 270, 272. Åsarna 270, 272 sträcker sig från en vertikal skuldra 269, vilken utformats vid slitytans 268 centrum, som framgår av tig. 7a, och över ett parti av slitytan 268 i en riktning väsentligen mot rotorns 1 centrum när kavitetsslitplattan 256 är monterad vid rotorn 1. Fig. 7a visar tydligt att åsarna 270, 272 inte är parallella med varandra, utan sträcker sig i olika riktningar. Åsama 270 och 272 är raka, vilket framgår bäst i fig. 7c, sett från ovanför respektive ås, och sträcker sig bort från varandra , sett från den vertikala skuldran 269. Åsen 270 sluttar med en vinkel ß av 30° mot horisontalplanet, såsom framgår av fig. 7c. l fig. 7b 10 15 20 25 30 531 08? 12 framgår det att slitytan 268 har en krökning och att åsen 272 följer slitytans 268 krökning.

Såsom visas i fig. 7b har åsen 272, intill den vertikala skuldran 269, en första höjd H1 över slitytan 268. Åsen 272 har en andra höjd H2 över slitytan 268 vid sin motsatta ände. Höjden H1 är typiskt 10 mm, och höjden H2 är typiskt 6 mm. Åsens 272 totala längd L är 65 mm. Vidare, vilket bäst framgår av fig. 7a, har åsen 272 en bredd W av omkring 4,5 mm. Kavitetsslitplattans 256 äsar 270, 272 tjänar till att bryta sönder dammbemängda lågtrycksluftströmmars LP laminära flödesmönster enligt likartade principer som de som beskrivs ovan med hänvisning till fig. Speciellt är åsarna 270, 272 effektiva på att bryta sönder dammbemängda lågtrycksluftströmmar CA som strömmar in i kaviteten 50, såsom illustreras med pilar i fig. 7c. Typiskt bör de dammbemängda lågtrycksluftströmmamas CA avlänkning motsvara vinkeln ß, d.v.s. avlänkningen bör vara omkring 30°.

Såsom framgår av fig. 7c innefattar paret 40 av kavitetsslitplattor en första kavitetsslitplatta 256 och en andra kavitetsslitplatta 257, vilken är försedd med äsar 274, 276, men vilken ej har en med den första kavitetsslitplattan 256 identisk utformning. Den första kavitetsslltplattans 256 slitkropp 258 har en lutande övre yta 259, vilken sluttar nedåt, sett från vänster till höger i fig. 7c. Den andra kavitetsslitplattan 257 har en slitkropp 261, vilken har en lutande undre yta 263, vilken sluttar nedåt, sett från vänster till höger i fig. 7c. Respektive lutande ytor 259, 263 ger en sluttande kontakt mellan de båda kavitetsslitplattorna 256, 257. Denna sluttande kontakt bidrar till att bryta sönder de laminära dammbemängda lågtrycksluftströmmarna CA såsom visat i fig. 7c, och minskar slitaget på själva kavitetsslitplattorna 256, 257.

Det torde inses att många förändringar av de utföringsformer som beskrivs ovan är möjliga inom de bifogade kravens omfång.

Det har ovan beskrivits att åsarna är antingen "raka eller bàgformiga. Det torde inses att andra former också kan låta sig göras, liksom kombinationer av former. Exempeivis skulle en ås kunna vara rak längs ett parti av sin utsträckning, och bågformig längs ett annat parti av sin utsträckning. 10 15 534 08? 13 Samtliga de slitdelar 56, 156, 256, 257 som visas ovan har två eller fyra àsar. Det torde inses att det även är möjligt att utforma en slitdel med endast en äs, med tre àsar, och med ännu fler àsar. Antalet àsar pà slitdelen kan bestämmas utifrån slitdelens storlek, huruvida slitdelen är avsedd att kombineras med andra slitdelar, t.ex. för att bilda ett par eller en grupp av slitdelar, pà vilken plats slitdelen är avsedd att vara belägen, o.s.v.

Den storlek på åsarna som anges ovan är exempel. Föredragna intervall vad beträffar sluttning, bredd, höjd och längd på åsarna anges i sammanfattningen av uppfinningen och i kraven. Återigen; exakt storlek pà åsarna kan utformas utifrån åsens läge, nötningseffekten hos det damm som cirkulerar inuti VSl-krossens hus, slitdelens önskade livslängd, o.s.v.

Sluttningen mellan åtminstone ett parti av äsen och horisontalpianet är företrädesvis omkring 20 till 70°.

Claims (14)

10 15 20 25 30 531 08? 14 Patentkrav

1. Slitdel för skydd av en vertikal rotorvägg (20) hos en rotor (1) hörande till en VSI-kross, varvid rotorn (1) har en horisontell övre skiva (2) och en horisontell nedre skiva (6), varvid den vertikala rotorväggen (20) förbinder den horisontella övre skivan (2) med den horisontella nedre skivan (6), k ä n n e t e c k n a d av att slitdelen (56; 156; 256) innefattar en slitkropp (58; 158; 258) som har en slityta (68; 168; 268) anordnad att bringas i kontakt med nötande partiklar, varvid slitytan (68; 168; 268) är försedd med åtminstone en ås (70; 170; 270) som sträcker sig över åtminstone ett parti av nämnda slityta (68; 168; 268), varvid åtminstone ett längdavsnitt (L) av åsen (70; 170; 270) sluttar i förhållande till ett horisontalplan när nämnda slitdel (56; 156; 256) är monterad vid den vertikala rotorväggen (20).

2. Slitdel enligt krav 1, varvid slitdelen är försedd med åtminstone två åsar (70, 72; 170, 172; 270, 272).

3. Slitdel enligt krav 2, varvid de åtminstone tvâ åsarna (70, 72; 170, 172; 270, 272) sträcker sig i olika riktningar, åtminstone utmed ett parti av sina respektive utsträckningar.

4. Slitdel enligt något av föregående krav, varvid nämnda åtminstone en ås (270) sträcker sig från en skuldra (269) som utformats på slitytan (268).

5. Slitdel enligt något av föregående krav, varvid nämnda åtminstone en ås (70; 170) år bågformig, sett från ovanför åsen, längs åtminstone ett parti av sin utsträckning (L).

6. Slitdel enligt något av föregående krav, varvid nämnda åtminstone en äs (270) är rak, sett från ovanför åsen, längs åtminstone ett parti av sin utsträckning (L).

7. Slitdel enligt något av föregående krav, varvid slitytan (68; 168; 268) är försedd med en krökning, varvid nämnda åtminstone en ås (70; 170; 270) följer slitytans krökning.

8. Slitdel enligt något av föregående krav, varvid nämnda åtminstone en ås (70; 270), utmed åtminstone ett parti av sin utsträckning, sträcker sig till en höjd (H1, H2) av minst 3 mm från slitytan (68; 268). 10 15 20 25 30 531 08? 15

9. Slitdel enligt något av föregående krav, varvid nämnda åtminstone en ås (70; 270) har en bredd (W1, W2; W) av 4-20 mm utmed åtminstone ett parti av sin utsträckning (L).

10. Slitdel enligt- något av föregående krav, varvid nämnda åtminstone en ås (70; 270) har en total längd (L) av 20 till 200 mm.

11. Slitdel enligt något av föregående krav, varvid slitdelen är en spetshållare (56; 156) innefattande en slitkropp (58; 158) vilken håller en slitspets (34; 134), varvid nämnda åtminstone en ås (70; 170) är belägen på slitytan (68; 168), som utformats på slitkroppen (58; 158), och sträcker sig väsentligen från slitspetsens (34; 134) läge.

12. Slitdel enligt något av kraven 1-10, varvid slitdelen är en kavitetsslitpiatta (256) anordnad att skydda en kavitet (50) som är utformad i den vertikala rotorväggen (20), varvid slitytan (268) innefattar en skuldra (269) som är anordnad att vara belägen intill rotorns (1) periferi, varvid nämnda åtminstone en ås (270) sträcker sig från skuldran (269) i en riktning väsentligen mot rotorns (1) centrum när slitdelen (256) är monterad vid den vertikala rotorväggen (20).

13. Förfarande för minskning av en till en VSl-kross hörande rotors (1) förslitningshastighet k ä n n e t e c k n a t av att en vertikal rotorvägg (20), vilken ansluter en horisontell övre skiva (2) hos rotorn (1) till en horisontell nedre skiva (6) hos rotorn (1), förses med åtminstone en slityta (68; 168; 268), vilken är försedd med åtminstone en ås (70; 170; 270), vilken utmed åtminstone ett parti av sin utsträckning (L) sluttar i förhållande till ett horisontalplan, varvid nämnda åtminstone en ås (70; 170; 270), när rotorn (1) roteras, bryter sönder horisontella dammbemängda luftströmmar (LP, CA) som cirkulerar runt rotorn (1) intill slitytan (68; 168; 268) genom avlänkning av sådana luftströmmar (LP, CA) från horisontalplanet.

14. Förfarande enligt krav 13, varvid avlänkningen av de horisontella dammbemängda luftströmmarna (LP, CA) från horisontalplanet medelst nämnda åtminstone en ås (70; 170; 270) motsvarar en lokal avlänkning av 20-70°.