SE538862C2 - Metod och kommersiellt fordon innefattande omdirigeringsmedel för luftflöde - Google Patents

Description

538 862 Överbyggnaden är dessutom ofta fjädrande upphängd vid chassit och en spalt är utformad mellan överbyggnaden och chassit för att medge relativrörelse mellan dessa. Ett förarutrymme är anordnat i överbyggnaden, vanligtvis pä en relativt hög höjd ovanför markytan. För att underlätta uppstigning till och nedstigning fràn förarutrymmet har fordonet därför ofta försetts med insteg, antingen pä bàda sidor om överbyggnaden eller enbart pä den ena sidan.

En kylare är anordnad framför motorn i fordonets färdriktning. Med en sådan placering av kylaren erhàlles ett kylande luftflöde genom kylaren, genom motorrummet och ut ur motorrummet genom en öppning i hyttens eller karossens bakre vägg under färd eftersom fordonet dä utsätts för fartvind.

Kylaren, motorn och begränsningsytorna gör att det är relativt trängt i motorrummet vilket resulterar i ett väsentligt flödesmotstànd och tryckfall för den luft som passerar genom motorrummet. Detta leder till att en del av luftflödet läcker fràn motorrummet, t.ex. i omràdet kring insteget och genom spalten mellan överbyggnaden och chassit och påverkar luftflödet runt hytt- eller karosshörnen genom att bl.a. trycka ut detta frän sitt läge nära hytt- eller karossidan. Detta resulterar i att luftmotstàndet och därmed även bränsleförbrukningen ökar och att sidan endast renspolas av ett begränsat luftflöde eller att luftflödet passerar sidan utan renande verkan.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med föreliggande uppfinning är att förbättra ett kommersiellt fordons aerodynamiska egenskaper genom att tillhandahålla medel för omdirigering av en luftström vilket minskar fordonets luftmotstànd och därmed även bränsleförbrukning.

Ytterligare ett syfte är att tillhandahålla medel för omdirigering av en luftström vilket minskar nedsmutsningsgraden av en överbyggnads sida vid ett fordon. Dessa och andra syften uppnàs genom de särdrag som anges i efterföljande patentkrav.

Genom att utnyttja det uppfinningsenliga omdirigeringsmedlet minskas det oordnade läckflödet från motorrummet ut till hytt- eller karossidan vilket innebär att luftflödet, dvs. fartvinden, som styrs runt hörnpartiet och utefter sidan inte trycks ut utan i stället 10 15 20 25 30 538 862 tillåts passera tätt intill sidan vilket minskar fordonets luftmotstånd och därmed även dess bränsleförbrukning samt på ett effektivt sätt motverkar att stänk och andra smutspartiklar från hjulen når hytten och fordonsdörrens sida.

Vid en fördelaktig utföringsform är omdirigeringsmedlet anordnat vid ett övergångsområde mellan fordonets hörnparti och sidoparti. Detta är en gynnsam placering eftersom vägen från luftinloppsöppningarna i frontpartiet till övergångsområdet innebär kortast sträcka och minst motstånd för Iäckflödet.

Vid ytterligare en fördelaktig utföringsform år omdirigeringsmedlet anordnat på ett insteg Detta underlättar monteringen av fordonet eftersom omdirigeringsmedlet kan förmonteras på insteget som sedan monteras på fordonet såsom en enhet.

Omdirigeringsmedlet kan med fördel anordnas på ett fordon vars hytt är fjädrande upphängd på ett chassi. Omdirigeringsmedlet täcker då åtminstone en del av det spelrum som är utformat mellan hytten och chassit för att göra det möjligt för hytten att fjädra relativt chassit och förhindrar läckflöden genom spelrummet.

Omdirigeringsmedlet kan dessutom med fördel anordnas på ett fordon med en virvelgenerator anpassad att omvandla ett av fartvinden alstrat luftflöde till ett virvelflöde vilket följer det till hörnpartiet angränsande sidopartiet hos fordonet.

Virvelgeneratorn minskar nedsmutsningsgraden av hytt- eller karossidan utan att öka fordonets luftmotstånd, men virvelflödets rengörande effekt ökar samtidigt som fordonets luftmotstànd minskar genom att virvelflödet på grund av omdirigeringsmedlet tillåts passera tätt intill sidan och inte trycks ut från sidan av ett läckflöde från motorn.

Andra särdrag och fördelar med uppfinningen framgår av patentkraven, beskrivningen av utföringsexempel och av bifogade figurer.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det följande beskrivs såsom exempel utföringsformer av uppfinningen med hänvisning till bifogad ritningar där: 10 15 20 25 30 538 862 Fig. 1 visar en vy snett framifràn av främre delen av ett fordon med en luftriktare och omdirigeringsmedel enligt uppfinningen.

Fig. 2 visar en sidovy med bortbrutna delar av ett främre hörn med en luftriktare enligt fig. 1.

Fig. 3 visar en vy i större skala av ett omràde försett med en luftriktare enligt fig. 2.

Fig. 4 visar en vy i större skala av ett omràde försett med en alternativ utföringsform av luftriktaren i fig. 3.

Fig.5 visar en sidovy med bortbrutna delar av ett motorrum i det i fig. 1 visade fordonet.

Fig. 6 visar en toppvy med bortbrutna delar av ett främre hörn med en luftriktare.

Fig. 7 visar en toppvy med bortbrutna delar av ett främre hörn med en luftriktare och omdirigeringsmedel.

Fig. 8 visar en vy snett framifrån av ett insteg med omdirigeringsmedel.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER AV UPPFINNINGEN I figur 1 visas främre delen av ett fordon 1, i detta fall ett lastfordon i form av en dragbil avsedd att dra en ej visad semitrailer. Fordonet 1 innefattar en överbyggnad 2 i form av en hytt med en framät i fordonets 1 färdriktning riktad frontyta 6. Hytten är pä ett ej närmare visat sätt fjädrande anordnad pà ett underrede i form av ett chassi 3.

Pà vardera sidan om frontytan 6 är àtminstone ett främre hörnparti 4 anordnat varav endast ett hörnparti 4 visas i fig. 1. Respektive främre hörnparti 4 är vid hytten bildat av en krökt hörnpanel 5 som är anordnad mellan en i frontytan 6 ingående övre frontlucka 7 och ett sidoparti 8 som sträcker sig fràn hörnpartiet 4 bakåt i fordonets 1 10 15 20 25 30 538 862 färdriktning och som innefattande en fordonsdörr 9. Vid chassit 3 är hörnpartiet 4 bildat av ett krökt parti 10 hos en stötfàngare 11. Det krökta partiets 10 övre del sträcker sig mellan en i fordonets frontyta 6 ingående nedre frontlucka 12 och ett insteg 16 med trappelement i form av fotsteg 13 anordnande i en stegbrunn 14 nedanför dörren 9. Det krökta partiets 10 nedre del sträcker sig mellan en främre del 15 av stötfångaren 11 och insteget 16.

Under färd styrs ett av fartvinden f alstrat första luftflöde 11 runt hörnpartiet 4 och utefter sidopartiet 8 för att på så sätt minska luftmotstàndet och tillse att sidopartiet 8 kontinuerligt renspolas av ett luftflöde f1 som motverkar att den nedsmutsas nedifràn av stänk och smutspartikar.

Vid respektive hörnparti 4 mellan hytten och chassit 3 finns ett utåt öppet urtag 19 som sträcker runt och utefter väsentligen hela hörnpartiet 4 och fortsätter längs dörrens 9 underkant. Urtaget 19 är bildat som en konsekvens av att hytten, som är fjädrande upphängd med överlappning utanpå chassit 3, behöver ha ett vertikalt spelrum för sina fjädringsrörelser med avseende på chassit 3. Urtaget 19 i sig utgör och lämnar således det nödvändiga spelrummet som gör det möjligt för hytten att fjädra relativt chassit 3 utan att hytten och chassit 3 kolliderar med varandra.

Vid en alternativ utföringsform är en schematiskt visad luftriktare 20 anordnad i urtaget 19. Luftriktaren 20 är av den typ som benämns virvelgenerator och innefattar en aerodynamisk verkande yta som t.ex. en vinge eller dylikt som skapar ett andra luftflöde, en luftvirvel v som har förmàga att vidhäfta eller dras till sidopartiet 8, för att ytterligare minska luftmotstàndet och förbättra den rengörande effekten. Luftriktarens 20 luftutlopp 31 (fig.7) är med fördel i fordonets längdriktning belägen vid eller väsentligen vid ett hörnövergångsområde 48 mellan det främre hörnpartiet 4 och sidopartiet 8.

Luftriktaren 20 innefattar en nedåt öppen làngsträckt luftledande kanal. I figur 2 visas ett tvärsnitt av kanalen 21 i en position nära frontytan 6. Kanalen 21 är förbunden med det främre hörnpartiet 4 hos hytten och sträcker sig krökt runt väsentligen hela hörnpartiet 4 från hyttens 2 frontyta 6 till dess sidoparti 8. Kanalen 21 innefattar, vilket bäst framgår av figur 3 som visar ett tvärsnitt av kanalen 21 i en position A-A (figur 2), 10 15 20 25 30 538 862 tvà nedätriktade väsentligen vertikala motstäende sidor 22, 23 med varsin fri nedre ändkant 24, 25 samt ett övre bägformat parti 26 som binder samman sidorna 22, 23.

Den första sidan 22 är vänd mot fordonets 1 utsida och den andra sidan 23 är vänd mot en i fordonet 1 anordnad motor 32. Sidorna 22, 23 stäcker sig mot chassit 3 ned i det utàt öppna urtaget 19 men lämnar ett spelrum 18 som gör det möjligt för hytten att fjädra relativt chassit 3 utan att hytten och chassit 3 kolliderar med varandra.

I figur 4 visar en alternativ utföringsform av luftriktaren 20. Vid denna utföringsform är den nedät öppna kanalens 21 andra sida 23 förbunden med chassit 3 och har sàledes ingen fri nedre ändkant utan istället en fri övre ändkant 27. Den andra sidan 23 stäcker sig frän chassit 3 mot hytten men lämnar ett spelrum 18, som har formen av en öppning i det bàgformade partiet 26 och som gör det möjligt för hytten att fjädra relativt chassit 3 utan att hytten och chassit 3 kolliderar med varandra.

Under färd styrs, vilket visas i fig. 1, ett av fartvinden f alstrat luftflöde f2 in i urtaget 19 och vidare genom luftriktaren 20 som omvandlar luftflödet f2 till ett andra luftflöde, ett virvelflöde v, som efter att ha lämnat luftriktaren 20 förflyttas utefter sidopartiet 8.

Närmare bestämt förflyttas i det visade exemplet virvelflödet vväsentligen utefter den nedre delen av fordonsdörren 9 för att därefter styras uppät längs ett lutande plan hos en stänkskärm 29 som är monterad över ett hjul 30. Virvelflödet vminskar luftmotständet och motverkar att stänk och andra smutspartiklar frän hjulet 30 när hytten och fordonsdörrens 9 sida.

Ett problem vid kända hörnpartier 4 och luftriktare 20 är att det första luftflödet f1 och/ eller det andra luftflödet dvs. virvelflödet v kan påverkas och störas av andra luftflöden som kan förekomma vid fordon 1 vars motor är placerad i chassit 3 under hytten.

För att belysa detta visas i figur 5 en sidovy med bortbrutna delar av det i fig. 1 visade fordonet 1. En motor 32, i detta exempel en dieselmotor, är anordnad i ett utrymme, ett motorrum 33, under hyttens 2 golv 34 bakom frontytan 6. Golvet 34 utgör därvid en övre begränsning av motorrummets 33 storlek. 10 15 20 25 30 538 862 Motorn 32 och är monterad i chassit vid en fordonsram 36 som innefattar två långsträckta parallella ramsidobalkar 37, av vilka endast den ena visas i figuren, som är förbundna med varandra med ett antal ej visade tvärbalkar och är anordnad att via en ej visad drivlina överföra drivmoment till ej visade drivhjul. En bullerkåpa 38 är anordnad mellan ramsidobalkarna 37 i ett läge under motorn 32 och utgör en nedre begränsning av motorrummets 33 storlek.

Ett antal fjäderorgan 40 i form av gasfjädrar är anordnade mellan hytten och fordonsramen 36 . Respektive gasfjäders 40 ena ände stöder mot fordonsramen 36, antingen direkt eller via ett mellanliggande fäste 41, medan dess andra ände stöder mot hytten. Fjäderorganen 40 bär hytten och balanserar denna i ett fjädrande läge under drift av fordonet 1.

I frontpartiets 6 övre och nedre frontlucka (7,12) är utformat inloppsöppningar 42 avsedda att tillföra det av fartvinden alstrade luftflödet f till ett kylsystem 43.

Kylsystemet 43 innefattar en cirkulerande kylvätska som cirkuleras i ett inte visat ledningssystem. Den cirkulerande kylvätskan är inrättad att kyla motorn 32 och avger sin värme i en kylare 44 som är placerad nära frontpartiet 6. Den cirkulerande kylvätskan kyls i kylaren 44 av luftflödet f som efter att ha passerat inloppsöppningarna 42 strömmar vidare genom passager i kylaren 44 och vidare genom motorrummet 33 som är tunnelformat. Efter att ha passerat motorrummet 33 lämnar luftflödetf motorrummet 33 genom en öppning 45 vid hyttens 2 bakkant.

Luftflödets f väg genom motorrummet 33 visas symboliskt med hjälp av pilar fa, fb.

En fläkt 46 kan vara anordnad vid kylaren 44 för att öka luftflödet f mot kylaren 44.

Fläkten 46 kan vara aktiv eller inte, men i båda fallen passerar luftflödet f genom motorrummet 33 vid körning av fordonet.

Fordonets drivaggregat, dvs. kylaren 44, motorn 32 och en växellåda 35 men även, hyttgolvet 34, bullerkåpan 38 och andra komponenter kring motorn 32 gör att det är relativt trångt i motorrummet 33 vilket resulterar i ett väsentligt flödesmotstånd och tryckfall för luftflödet f som passerar genom motorrummet 33. Detta leder till att ett luftflöde f3 som utgör åtminstone en del av luftflödet f läcker från motorrummet 33, t.ex. i området kring det i figur 1 visade insteget 16 och/eller genom urtaget 19 och spelrummen 18 mellan hytten och chassit 3 eftersom vägen till insteget 16, urtaget 10 15 20 25 30 538 862 19 och spelrummen 18 innebär kortast sträcka och minst motstånd för luftflödet 13.

Det läckande luftflödet 13 kan försvaga och ändra riktning på det första luftflödet f1 och/eller det andra luftflödet dvs. virvelflödet v vilket resulterar i att luft1lödenasf1,v renhållande effekt minskar eller rentav uteblir och att luftmotständet och därmed även bränsleförbrukningen ökar.

I figur 6 visas en sammanfattande schematisk bild av de olika luftflödena. Under färd styrs det av fartvinden f alstrade första luftflödet 11 runt hörnpartiet 4 och utefter sidopartiet 8. Vid en alternativ utföringsform styrs det av fartvinden f alstrade luftflödet 12 in i urtaget 19 och vidare genom luftriktaren 20 som omvandlar luftflödet 12 till ett andra luftflöde dvs. virvelflödet v. Luftflödet f passerar dessutom inloppsöppningarna 42 i frontytan 6 och strömmar vidare genom motorrummet 33 förbi motorn 32 och ut genom öppningen 45 vid hyttens bakkant. Det läckande luftflödet 13 kan kollidera med och därmed försvaga och ändra riktning på det första luftflödet 11 och/eller det andra luftflödet dvs. virvelflödet v vilket när så sker resulterar i att luftflödenas 11 ,v renhållande effekt minskar eller rentav uteblir och att luftmotständet och därmed även bränsleförbrukningen ökar.

Enligt uppfinningen är, vilket visas i fig.7, åtminstone ett omdirigeringsmedel 50 anpassat att omdirigera luftflödet 13 som utgör åtminstone en del av luftflödet f i en riktning 15 där det inte påverkar och stör det första luftflödet 11 och/eller det andra luftflödet dvs. virvelflödet v som strömmar utefter sidopartiet 8. En sådan riktning kan vara bakåt i fordonets 1 färdriktning mot öppningen 45 vid hyttens bakkant. Fastän endast ett främre hörnparti 4 visas i FIG.7, finns åtminstone ett omdirigeringsorgan 50 vid fordonets 1 andra, ej visade, främre hörnparti 4.

Omdirigeringsmedlet 50 kan vara tillverkat av vilket material som helst som har de rätta egenskaperna vad gäller materialhållfasthet, motståndskraft mot miljön där den är placerad etc. Omdirigeringsmedlet 50 kan t.ex. vara tillverkat av ett plastmaterial eller av en metallegering med lämpliga egenskaper, företrädesvis i form av en metallplåt.

Omdirigeringsmedlet 50 är anordnat mellan drivaggregatet 44,32,35 (fig. 5) och sidopartiets 8 mot motorrummet 33 vända sida (fig.7) och kan vara anordnat vid olika 10 15 20 25 30 538 862 positioner i längdriktningen. Med längdriktning avses en riktning som är väsentligen parallell med en riktning från inloppsöppningarna 42 där inkommande luft f strömmar in, till öppningen 45 vid hyttens 2 bakkant där luften f lämnar motorrummet 33.

Omdirigeringsmedlet 50 är med fördel i längdriktningen anordnat vid eller väsentligen vid ett hörnövergångsområde 48 mellan det främre hörnpartiet 4 och sidopartiet 8 och i vertikal riktning i eller väsentligen i området vid spelrummet 19,18 mellan hytten och chassit 3.

Omdirigeringsmedlet 50 är med fördel anordnat vid chassit 3 men det är även möjligt att anordna det vid hytten utan att uppfinningstanken går förlorad. Vid en sådan utföringsform är omdirigeringsmedlet 50 på ej visat sätt nedhängande anordnat vid hytten och sträcker sig väsentligen i vertikal riktning nedåt in i eller väsentligen in i omrâdet vid spelrummet 18 i urtaget 19 (fig.1) mellan hytten och chassit 3 på ett sådant sätt att det omdirigerar luftflödet f3 och med bibehållen funktion inte riskerar att sammanstöta med hörnpartiet 4 eller andra delar av hytten under stora vertikala fjädringsrörelser hos hytten. Omdirigeringsmedlet 50 är dessutom med fördel anordnat på en invändig yta hos fordonet men det är möjligt att anordna det vid en utvändig yta utan att uppfinningstanken går förlorad.

Vid den i figur 7 schematiskt visade utföringsformen är omdirigeringsmedlet 50 monterat vid insteget 16 med ett ej visat fäste. l fig.8 visas att insteget 16 i sin tur är monterat vid en bärande struktur 51 som är fäst vid chassit 3, eller närmare bestämt vid ramsidobalken 37. lnsteget 16 har två motsatta huvudsakligen vertikala sidor 52,53, en framsida 54 och en baksida 55 vid vilken den bärande strukturen 51 är anordnad och som förbinder de två vertikala sidorna 52,53 med varandra för att bilda stegbrunnen 14. På framsidan 54 är fotstegen 13 anordnade men dessa visas inte i figuren. Omdirigeringsmedlet 50 är med fördel fast förbunden med den främre mot hörnpartiet 4 vända vertikala sidan 52 med lämpliga fästorgan 56 men det är givetvis möjligt att förbinda omdirigeringsmedlet 50 med den bakre mot fordonets ändparti vända vertikala sidan 53 eller i annan position vid insteget 16 utan att uppfinningstanken går förlorad.

I figur 1 visas att det utåt öppna urtaget 19 sträcker runt och utefter väsentligen hela hörnpartiet 4 och fortsätter längs dörrens 9 underkant för att göra det möjligt för 10 15 20 25 30 538 862 hytten att fjädra relativt chassit 3 utan att hytten och chassit 3 kolliderar med varandra. Det utåt öppna urtaget 19 sträcker sig således mellan dörren 9 och insteget 16. I fig.8 visas att omdirigeringsmedlet 50 är förbundet med den främre vertikala sidan 52 i en position där den skjuter ut en sträcka x från instegets 16 övre kant 17 mot det utåt öppna urtaget 19 (fig.1) för att kunna omdirigera det tredje luftflödet f3 (fig.7). Omdirigeringsmedlet 50 sträcker sig väsentligen i vertikal riktning uppåt in i eller väsentligen in i området vid spelrummet 18 i urtaget 19 (fig.1) mellan hytten och chassit 3 på ett sådant sätt att den med bibehållen funktion inte riskerar att sammanstöta med hörnpartiet 4 eller andra delar av hytten under stora vertikala fjädringsrörelser hos hytten.

Omdirigeringsmedlet 50 i figur 7 kan vara utformad på en mängd olika sätt utan att uppfinningstanken går förlorad men de olika utföringsformerna har det gemensamt att de innefattar en styryta 58 som är anpassad att ta emot och omdirigera åtminstone en del av det tredje luftflödet f3. Styrytan 58 sträcker sig vid en fördelaktig utföringsform väsentligen i ett vertikalplan men den kan anordnas så att åtminstone en del av den lutar relativt vertikalplanet för att omdirigera flödet f3 i önskad riktning om detta är mer fördelaktigt vid det aktuella fordonet.

Styrytan 58 har en huvudsaklig utsträckning från hörnpartiet 4 i en riktning 47 som bildar en vinkel oi med en tänkt linje 59 som är väsentligen vinkelrät med frontytans 6 utsträckning och som sträcker sig i fordonets 1 längdriktning genom insteget 16.

Vinkeln oi kan vara mellan 0° och 90° men företrädesvis mellan 20° och 70° eller mer fördelaktigt mellan 30° och 50°.

Styrytan 58 kan vara väsentligen plan eller innefatta t.ex. utsprång, åsar eller upphöjda kanter för att omdirigera luftflödet f3. Styrytan 58 kan även innefatta olika vågformade eller krökta former. Ett exempel på en sådan krökt form visas i fig. 7 där styrytan 58 är utformad med en väsentligen plan sektion 60 och angränsande krökta sektioner 61. Vid en alternativ utföringsform kan styrytan 58 innefatta ett antal väsentligen plana sektioner 60 med angränsande krökta sektioner 61.

Vid en utföringsform kan styrytan 58 vara utformad på en komponent i motorrummet i anslutning till t.ex. hörnpartiet 4 varvid komponenten i sig utgör omdirigeringsmedlet 10 10 15 538 862 50. Styrytan 58 kan även vara utformad pà behàllare för spolarvätska eller dylikt eller pä förvaringsfack eller liknande som är anordnade i anslutning till hörnpartiet 4, insteget 16 eller dessa närliggande ytor. l figur 7 visas ett andra omdirigeringsmedel 62 som har formen av en platta eller liknande som sträcker sig i ett horisontalplan mellan de vertikala sidor 52,53 vid instegets 16 övre kant 17 (fig. 8). Omdirigeringsmedlet 62 innefattar en styryta för att omdirigera luftströmmar f3 och hindra dessa från att strömma ned i insteget 16 och vidare ut förbi sidopartiet 8 och påverka det första luftflödet f1 och/eller det andra luftflödet dvs. virvelflödet v. Det andra omdirigeringsmedlet 62 kan vara anordnad vid hytten eller vid chassit 3 men företrädesvis vid insteget 16 som utgör en del av chassistrukturen.

Uppfinningen är inte begränsad till de beskrivna utföringsformerna utan en mängd möjligheter till modifikationer därav torde vara uppenbara för fackmannen pá omrâdet utan att denne för den skull avviker fràn uppfinningens grundtanke säsom denna definieras i patentkraven. 11

Claims (12)

10 15 20 25 30 538 862 PATENTKFIAV

1. Ett kommersiellt fordon (1) innefattande en överbyggnad (2) och ett chassi (3) vilken överbyggnad (2) innefattar en framåt i fordonets färdriktning riktad frontyta (6) vilken är anpassad att utsättas för ett av en framåtriktad fordonsrörelse genererad fartvind vilken skapar ett luftflöde (f) genom och förbi fordonet (1) och åtminstone ett främre hörnparti (4) på vardera sidan om frontytan (6) samt sidopartier (8) som sträcker sig fràn respektive hörnparti (4) bakåt i fordonets (1) färdriktning varvid vardera hörnparti (4) är utformat att styra luftflödet (f) runt hörnpartiet (4) och utefter sidopartiet (8) i ett första luftflöde (f1) och/eller ett andra luftflöde (v) samt ett motorrum (33) utformat att genomströmmas av en del (fa, fb, f3) av luftflödet (f) för att kyla ett i utrymmet (33) och vid chassit (3) anordnat drivaggregat (44,32,35), kännetecknat av att åtminstone ett omdirigeringsmedel (50) är anordnat vid eller väsentligen vid ett hörnövergångsomràde (48) mellan det främre hörnpartiet (4) och sidopartiet (8) vilket omdirigeringsmedel (50) innefattar en styryta (58) vilken sträcker sig väsentligen i ett vertikalplan och har en huvudsaklig utsträckning från hörnpartiet (4) i en riktning (47) som bildar en vinkel (o) med en tänkt linje (59) som är väsentligen vinkelrät med frontytans (6) utsträckning och som sträcker sig i fordonets (1) längdriktning, och där vinkeln (oi) är mellan 20°och 70°, så att omdirigeringsmedlet (50) är anpassat att omdirigera ett luftflöde (f3), som utgör åtminstone en del av luftflödet (f) som är avsett att strömma genom utrymmet (33) huvudsakligen i fordonets längdriktning men som läcker från motorrummet (33), i en riktning (f5) där det inte påverkar det första luftflödet (f1) och/eller det andra luftflödet (V)-

2. Ett kommersiellt fordon enligt krav 1, där omdirigeringsmedlet (50) är anordnat mellan drivaggregatet (44,32,35) och sidopartiets (8) mot utrymmets (33) vända sida.

3. Ett kommersiellt fordon enligt något av kraven 1-2, kännetecknat av att omdirigeringsmedlet (50) är anpassat att omdirigera luftflödet (f3) bakåt i fordonets (1) färdriktning.

4. Ett kommersiellt fordon enligt något av ovanstående krav, där vinkeln (o) är mellan 30° och 50°. 12 10 15 20 25 30 538 862

5. Ett kommersiellt fordon enligt något av ovanstående krav, där styrytan (58) är utformad med åtminstone en väsentligen plan sektion (60) och angränsande krökta sektioner (61).

6. Ett kommersiellt fordon enligt något av ovanstående krav, där överbyggnaden (2) är fjädrande anordnad på chassit (3) och att det mellan överbyggnaden (2) och chassit (3) finns ett utåt öppet urtag (19) som sträcker runt och utefter respektive hörnparti (4) och sidoparti (8) och lämnar ett spelrum (18) som gör det möjligt för överbyggnaden (2) att fjädra relativt chassit (3) utan att överbyggnaden (2) och chassit (3) kolliderar med varandra.

7. Ett kommersiellt fordon enligt krav 6, där omdirigeringsmedlet (50) är anordnat vid chassit (3) och sträcker sig väsentligen i vertikal riktning uppåt in i eller väsentligen in i området vid spelrummet (18).

8. Ett kommersiellt fordon enligt något av ovanstående krav, där omdirigeringsmedlet (50) är anordnat vid ett insteg (16) och skjuter ut en sträcka (x) från en övre kant (17) på insteget.

9. Ett kommersiellt fordon enligt krav 1, där ett andra omdirigeringsmedel (62) sträcker sig väsentligen i ett horisontalplan mellan två vertikala sidor (52,53) vid en övre kant (17) på ett insteg (16).

10. Ett kommersiellt fordon enligt krav 1, där vardera hytthörn är försedd med åtminstone en luftriktare (20) i form av en virvelgenerator anpassad att omvandla ett av fartvinden alstrat luftflöde (f) till ett virvelflöde (v) vilket följer det till det främre hörnpartiet (4) angränsande sidopartiet (8) hos fordonet (1).

11. Ett kommersiellt fordon enligt krav 10, kännetecknat av att luftriktarens (20) luftutlopp (31) är belägen vid eller väsentligen vid ett hörnövergångsområde (48) mellan det främre hörnpartiet (4) och sidopartiet (8). 13 10 15 20 538 862

12. Metod för att tillverka ett kommersiellt fordon (1) innefattande en överbyggnad (2) och ett chassi (3) vilken överbyggnad (2) innefattar en framåt i fordonets färdriktning riktad frontyta (6) vilken är anpassad att utsättas för ett av en framåtriktad fordonsrörelse genererad fartvind vilken skapar ett luftflöde (f) genom och förbi fordonet (1) och åtminstone ett främre hörnparti (4) på vardera sidan om frontytan (6) samt sidopartier (8) som sträcker sig från respektive hörnparti (4) bakåt i fordonets (1) färdriktning varvid vardera hörnparti (4) är utformat att styra en del av luftflödet (f) runt hörnpartiet (4) och utefter sidopartiet (8) i ett första luftflöde (f1) och/eller ett andra luftflöde (v) samt ett utrymme (33) utformat att genomströmmas av en del (fa, fb, f3) av luftflödet (f) för att kyla en i utrymmet (33) och vid chassit (3) anordnad motor (32), kännetecknad av att förse fordonet med åtminstone ett omdirigeringsmedel (50) anordnat vid eller väsentligen vid ett hörnövergångsområde (48) mellan det främre hörnpartiet (4) och sidopartiet (8) vilket omdirigeringsmedel (50) innefattar en styryta (58) vilken sträcker sig väsentligen i ett vertikalplan och har en huvudsaklig utsträckning från hörnpartiet (4) i en riktning (47) som bildar en vinkel (o) med en tänkt linje (59) som är väsentligen vinkelrät med frontytans (6) utsträckning och som sträcker sig i fordonets (1) längdriktning, och där vinkeln (o) är mellan 20° och 70 för att omdirigera ett luftflöde (f3) som utgör åtminstone en del av luftflödet (f) som är avsett att strömma genom utrymmet (33) i huvudsakligen i fordonets längdriktning men som läcker från motorrummet (33), i en riktning (f5) där det inte påverkar det första luftflödet (f1) och/eller det andra luftflödet (v). 14