SE520997C2 - Vändbart frässkär med rillförsedd kopplingsyta mot hållaren och centralt materialparti för fästorgan - Google Patents

Description

520 997 2 eller mer, varvid fräsarnas varvtal kan överskrida 25 OOO rpm.

Under dylika förhållanden har det visat sig vara svårt att ernå ändamålsenliga ytor på de väggar som avgränsar de urfräs- ta facken. Dessa svårigheter grundar sig på en benägenhet hos skären att rubbas ur sina lägen; något som i sin tur resulte- rar i att den verksamma eggen, närmare bestämt dennas huvud- eggparti, ej förmår bibehålla sitt tilltänkta, teoretiska inställningsläge. Med andra ord kommer det enskilda skäret att röra sig på ett okontrollerat sätt relativt tillhörande fräs- huvud. De resulterande ojämnheterna i den av skärets huvudegg- parti bearbetade ytan kan ta sig olika uttryck. I vissa fall bildas plana ränder eller bandformiga delytor som sträcker sig (betraktad i ett tvärsnitt blir ytan I andra fall i vinkel mot varandra sicksackformig eller på annat sätt oregelbunden). kan ojämnheterna ha formen av tvärsnittsvis konvext välvda, långsmala delytor, vilka ätskiljs av smala, inåtriktade rann- formationer. Dessa rännformationer kan ge upphov till sprickor i väggmaterialet.

Uppfinningens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovan- nämnda nackdelar och skapa ett förbättrat frässkär av ingress- vis angivet slag. Ett grundläggande syfte med uppfinningen är sålunda att skapa ett skär med vars hjälp formen hos den av skärets huvudeggparti bearbetade materialytan låter sig be- stämmas på ett kontrollerat och exakt sätt. Ett ytterligare syfte är att skapa ett frässkär som i samverkan med tillhöran- de fräshuvud förmår åstadkomma tunna väggar och s.k. golv i anslutning till ett urfräst fack eller hålrum, allt under upp- rätthållande av snabba fräsförlopp och fina tillverkningstole- ranser. Skäret skall sålunda kunna tillförlitligt bibehålla sin geometri och sitt exakta inställningsläge även då fräs- huvudet drivs med höga varvtal, t ex 25 000 rpm eller mer. Ännu ett syfte med uppfinningen är att skapa ett frässkär som kan äntra och lämna materialet i arbetsstycket på ett dyna- miskt stabilt och kontrollerat sätt, och som låter sig använ- das för sk rampning. Ett annat syfte med uppfinningen är att skapa ett skär som kan fräsa bort material med låg energiför- brukning, dvs med hög effektivitet. Vidare skall skäret kunna 20 25 30 35 520 997 3 effektivt bearbeta material med jämförelsevis låg elastici- tetsmodul, t ex sådana material som aluminium eller liknande.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det grundläggande syftet medelst de särdrag som är angivna i patentkravets 1 kännetecknande del. Fordelaktiga utföranden av uppfinningen är vidare definierade i de osjälvständiga patentkraven.

Uppfinningen bygger på en unik kombination av särdrag som var för sig är tidigare kända inom tekniken for spånav- skiljande bearbetning, nämligen å ena sidan en skäregg vars huvudeggparti är bågformigt, och å andra sidan en på skärets undersida utformad kopplingsyta av serrationstyp. Genom att skäreggens huvudeggparti (som verkställer huvuddelen av det spånavskiljande arbetet) är bågformigt kan dels själva skäret, dels det enskilda skärläget i fräshuvudet ges uttalat positiv geometri. Samtidigt säkerställer den på skärets undersida ut- formade, åsförsedda kopplingsytan - i samverkan med en motsva- rande kopplingsyta på fräshuvudet - en stum och exakt fixering av skäret i önskat läge. Detta innebär att de två ändpunkter mellan vilka skäreggens bågformiga huvudeggparti sträcker sig, kan lokaliseras i och långvarigt bibehålla väldefinierade, radiella lägen trots att skäret fixeras med hjälp av ett enda fästorgan, t ex en skruv eller en spännklampsnos.

Ytterligare belysning av teknikens ståndpunkt Genom US 6 102 630 är tidigare känt ett skär av ball- nose-typ som på sin undersida uppvisar en åsförsedd kopplings- yta avsedd att samverka med en likartad kopplingsyta på ett verktyg. I detta fall är emellertid skärets huvudeggparti rakt.

Genom US 4940369 är tidigare känt ett skär av router-typ med en långsträckt huvudskäregg som är svagt bågformig. I detta fall saknar emellertid skäret varje form av åsforsedd kopp- varfor skärets fixering i tillhörande skärläge blir Detta får till följd att den be- lingsyta, instabil och otillforlitlig. arbetade materialytan ej låter sig bestämmas på ett kontrolle- rat och exakt sätt under säkerställande av fina tillverknings- toleranser vid snabba fräsförlopp. 20 25 30 35 520 997 4 Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Fig 1 en perspektivvy av ett fräsverktyg innefattande ett fräshuvud och ett i detta ingående skar enligt uppfin- ningen, Fig 2 en förstorad, delvis skuren ändvy visande skaret från en ände av fråshuvudet, Fig 3 en sidovy av fräsverktyget visat i anslutning till ett i ett arbetsstycke urfräst fack, Fig 4 en perspektivvy visande det uppfinningsenliga skaret betraktat snett uppifrån och från en kortande, Fig 5 en perspektivvy visande samma skar betraktat från en långsida, Fig 6 en planvy underifrån av samma skar, Fig 7 en sidovy av skäret, Fig 8 en planvy uppifrån av samma skär, Fig 9 en tvarsektion genom skäret visat tillsammans med en fastskruv, Fig 10 en ändvy av skaret, Fig ll en schematisk planvy i vilken två i skaret ingående huvudeggpartier illustreras med överdriven bågform, och Pig 12 en tvärsektion i mycket förstorad skala visande en före- dragen utformning av skärets åsförsedda kopplingsyta.

Detaljerad beskrivning av ett föredraget utförande av uppfin- ningen I fig 1 visas ett fräsverktyg i form av ett huvud 1 med rotationssymmetrisk grundform, i vars mantelyta år utformade två spånrum 2. I ett av dessa spånrum år monterat ett skär 3 enligt uppfinningen. Av fig 2 framgår hurusom skäret 3 på en undersida uppvisar åtminstone en kopplingsyta 4 av det slag som inbegriper ett flertal parallella, via rillor åtskilda form. Denna kopplingsyta är åsförsedd kopplingsyta 5 åsar med tvårsnittsvis avsmalnande avsedd att samverka med en likartad, som bildar ett skärläge eller säte i spånrummet 2.

I fig 3 visas frasverktyget i anslutning till ett ar- betsstycke i vilket urfrästs ett hålrum eller fack 6, vilket avgränsas av sidovaggar 7 och ett sk golv 8. Sidovaggarnas 7 20 25 30 35 520 997 5 ,., ,, invändiga yta är betecknad 9, medan golvets 8 övre yta är betecknad 10.

Det skall redan nu påpekas att verktygsgeometrin är ut- talat positiv såtillvida att skäret 3 i monterat tillstånd har påtagliga axial- och radialvinklar. Dessa bestäms av skär- lägets eller kopplingsytans 5 vinklar i förhållande till fräs- huvudets rotationsaxel. I föredragna utföranden ligger kopp- lingsytans 5 äxialvinkel inom området 10-15°, medan radial- vinkeln kan ligga inom området 10-25É Nu hänvisas till fig 4-12 som i detalj åskådliggör det uppfinningsenliga skärets utformning. Skäret har polygonal grundform och uppvisar en ovansida generellt betecknad ll, en undersida 12, samt fyra periferiska sidor 13, 14. Av dessa pe- riferisidor möter ett par första, motsatta sidor 13 det andra paret av sinsemellan motsatta sidor 14 i dels två spetsiga hörn 15, dels två trubbiga hörn 16. Mellan spånytor 17 på skärets ovansida och släppningsytor 18 utmed periferisidorna är utformade skäreggar generellt betecknade 19. Dessa benämns nedan primära skäreggar. Varje enskild primär skäregg 19 in- begriper dels ett huvudeggparti 20, dels ett i anslutning till ett spetsigt hörn 15 utformat bieggparti 21 med uttalat rund, t ex partiellt cirkelrund form. Huvudeggpartiet 20 sträcker sig från en första eller främre ändpunkt 22 till en bakre änd- punkt 23. Det rundade bieggpartiet 21 sträcker sig i förläng- ning av huvudeggpartiet 20, närmare bestämt från punkten 22 till en punkt 24.

I det visade, varvid de båda huvudeggpartierna 20 sträcker föredragna utförandet har skäret romboi- disk grundform, sig utmed långsidor 13 på skäret. I fig 6 och 8 visas skäret inlagt i ett tänkt koordinatsystem med en första koordinataxel och en andra koordinataxel eller Y-axel. Skärets förhållande till dessa båda koordinat- eller X-axel, form är symmetrisk i axlar.

Av fig 6 framgår att skäret i det föredragna utförandet uppvisar två kopplingsytor 4, vilka är placerade på ömse sidor av ett centralt, Var och en av de genomgående hål 25 i skäret. båda kopplingsytorna 4 inbegriper en mångfald via rillor åt- skilda åsar som är inbördes parallella (kopplingsytorna 4 be- skrivs närmare nedan i anslutning till fig 12). Nämnda åsar 20 30 35 520 997 6 och rillor är parallella med X-axeln. De båda kopplingsytorna är åtskilda från hålet, dvs ändar på avstånd från detta.

Det enskilda huvudeggpartiet 20 sträcker sig generellt snett i förhållande till X-axeln såtillvida att den främre ändpunkten 22 är belägen på ett större avstånd från X-axeln än (se fig 8) den bakre ändpunkten 23. Snedställningsvinkeln a mellan det enskilda huvudeggpartiet 20 och X-axeln bör ligga inom området 0,5-3°, lämpligen 1,5-2°. I exemplet uppgår vinkeln d till 1,8ï Skäreggens 19 huvudeggparti 20 är bågformigt. Denna båg- form erhålls genom att den del av släppningsytan 18 som är an- sluten till huvudeggpartiet 20 utförs med en svagt uttalad konvex välvning. Välvningen är emellertid så liten att huvud- eggpartiets 20 bågform ej är synlig för blotta ögat i fig 4- 10. Därför visas huvudeggpartiet schematiskt med överdrivet stor bågform i fig 11; Idealiskt har den båglinje som bildar huvudeggpartiet 20 elliptisk grundform, ellipsbågen sträcker sig mellan förutnämnda ändpunkter 22, 23. varvid en körda K till Enligt uppfinningen bör båghöjden B ligga inom området 0,05-1% av kordans K längd Lk. I ett konkret utförandeexempel har kor- dan en längd av 20 mm, varvid båghöjden B uppgår till 0,02 mm (=O,1%).

I fig 7 visas med en streckprickad linje ett neutralplan N som är parallellt med skärets undersida sådan denna repre- senteras av topparna eller hjässytorna på de åsar som ingår i kopplingsytorna 4.

Nu hänvisas till fig 4 och 5 av vilka framgår att skär- eggarna 19 jämte spånytorna 17 är utformade på sargliknande, periferiska materialpartier i förhållande till vilka en dal- artad yta 26 är försänkt. Denna dalyta är plan och parallell med neutralplanet N. Centralt på dalytan 26 är utformat ett förhöjt materialparti 27. I exemplet, där skäret är utformat med ett centralt hål 25, har det förhöjda materialpartiet 27 formen av en ändlös krage i vilken en skalle 28 till en fäst- skruv 29 (se fig 9) kan härbärgeras i ett försänkt och skyddat tillstånd. Såsom framgår av fig 9 är sålunda skruvskallens 28 ovansida belägen på en lägre nivå än en omgivande plan ovanyta 30 på kragen 27 då skruven är åtdragen. Från kragens plana ovansida 30 sträcker sig en sidoyta 31 snett nedåt/utåt mot 20 25 30 35 520 997 7 dalytan 26. Denna sidoyta, som är ändlös, kan i praktiken tjäna såsom en spånbrytare för de spånor som avskiljs medelst den enskilda, verksamma skäreggen 19. I det visade utförandet, vid vilket skäret har romboidisk grundform, har kragen 27 av- lång, oval form och sträcker sig diagonalt huvudsakligen i riktning mellan skärets trubbiga hörn 16 (se även fig 8).

Såsom vidare framgår av fig 4 och 5 sträcker sig den en- skilda släppningsytan 18 nedåt från skäreggen 19 till en med 32 betecknad ansats, som avgränsar en inknappad sockelyta 33 under själva släppningsytan. Denna sockelyta 33 kan med fördel ha större area än släppningsytan 18. Med andra ord är släpp- ningsytan jämförelsevis smal. Av detta skäl låter sig släpp- ningsytan slipas på ett enkelt och effektivt sätt, varvid den inknappade sockelytan ger stor frihet att utföra släppnings- ytan och därmed skäreggen med önskad form. En särskild fri- hetsgrad härvidlag redovisas nedan.

Såsom tidigare påpekats har skäret i monterat tillstånd en påtaglig axialvinkel (inom området 10-l5°). Genom att ut- forma huvudeggpartiet 20 med en elliptisk bågform med en viss båghöjd B kan skäret fås att teoretiskt generera en helt plan och slät invändig yta 9 på de väggar 7 (se fig 3) som avgrän- sar ett urfräst fack 6. Under praktisk fräsning kan emellertid avvikelser från skäreggens teoretiska rörelsebana förekomma.

För att undvika felaktigheter i den bearbetade ytan 9, t ex i form av konvext välvda ytpartier jämte inåtgående, sprickalstrande rännformationer, kan huvudeggpartiet 20 ut- formas med en båghöjd som är något större än den teoretiska båghöjd som genererar en helt plan yta 9. Därest huvudegg- partiet 2O på detta sätt förlänas överdriven båghöjd kommer detsamma att generera konkavt välvda delytor 9' mellan vilka finns utåt från väggen 7 riktade toppar 9". I fig 3 visas dessa konkavt välvda delytor 9' i överdriven skala. En bearbe- tad yta med dylika, mycket svagt uttalade konkaviteter är att föredra framför bearbetade ytor med konvext välvda delytor.

Särskilt föredras partiellt konkava ytor av det slag som visas i fig 3 inom flygplansindustrin, där bärande komponenter av aluminium tillverkas genom urfräsning av hålrum eller fack i gedigna arbetsstycken. 20 25 30 35 520 997 8 Såsom tidigare nämnts bildar de båda skäreggarna 19 pri- mära skäreggar. Mellan dessa primära skäreggar jämte tillhö- rande spånytor 17 är det sargliknande materialpartiet omkring dalytan 26 försänkt. Närmare bestämt är två sekundära spånytor 34 i anslutning till två sekundära skäreggar 35 försänkta i förhållande till spånytorna 17.

Den enskilda primära skäreggen 19 är med fördel - ehuru ej nödvändigtvis - skarpslipad, närmare bestämt genom att så- väl spånytan 17 som släppningsytan 18 är slipade. I detta sam- manhang skall påpekas att den enskilda spånytan 17 är i sin helhet plan och snedställd i två olika riktningar i förhål- lande till neutralplanet N. I en första, väsentligen axiell riktning är sålunda spånytan 17 snedställd såtillvida att ett främre parti av detsamma i anslutning till bieggpartiet 21 är beläget på större avstånd från neutralplanet N än ett bakre parti av densamma. Denna axiella snedställningsvinkel är i fig 7 betecknad ß. Vinkeln ß kan ligga inom området 1-lO°, lämpli- gen 3-5°, och uppgår i exemplet till 4°.

I en andra väsentligen radiell riktning är spånytan 17 snedställd såtillvida att avståndet mellan neutralplanet och den ände (punkten 24) än avståndet mellan neutralplanet och övriga delar av spån- Den aktuella som är belägen närmast X-axeln är mindre ytan. Denna snedställningsvinkel betecknas G. vinkeln U kan ligga inom området 2-15°, lämpligen 8-12°. I exemplet uppgår den till lO°.

Det skall påpekas att såväl de primära spånytorna 17 som de sekundära spånytorna 34 invändigt övergår i en övergångsyta 36 som utbreder sig snett nedåt/inåt mot dalytan 26. Denna övergångsyta 36 kan med fördel vara konkavt välvd. Oavsett om de primära skäreggarna 19 skarpslipas eller ej kan de sekun- dära skäreggarna 35, om så önskas, förbli oslipade. Dock kan de sekundära skareggarna enkelslipas, närmare bestämt genom slipning av enbart släppningsytan 37. Spånytorna 34 kan med fördel ha konkavt välvd form som åstadkoms direkt i samband med formpressning.

Släppningsytans 18 släppningsvinkel Q (se fig 10) kan med fördel ligga inom området 15-30°, lämpligen 20-25°. I ex- emplet uppgår släppningsvinkeln Q till 25°. Därest vinkeln o uppgår till lO° blir den spetsiga vinkeln mellan ytorna 17, 18 W Ü 20 25 30 35 520 997 9 i anslutning till huvudeggpartiet 19 sålunda 55°. Med andra ord har skäret mycket positiv skärgeometri.

Nu hänvisas till fig 9, 10 och 12 som närmare åskådlig- gör beskaffenheten hos kopplingsytorna 4, 5. Var och en av de båda åtskilda kopplingsytor 4 som förefinns på skärets under- sida inbegriper en mångfald långsmala, sinsemellan parallella åsar 38, vilka åtskiljs av rillor 39. Den enskilda åsen har tvärsnittsvis avsmalnande form. Närmare bestämt avgränsas den enskilda åsen av en hjässyta 40 (se fig 12) 41, vilka är snedställda i 60° vinkel mot varandra. sätt inbegriper den i fräshuvudet utformade kopplingsytan 5 ett flertal parallella åsar 42, vilka åtskiljs av rillor 43 I detta samman- samt två flanker På analogt och avgränsas av hjässytor 44 samt flanker 45. hang skall påpekas att materialet i skäret 3 (som kan utgöras av konventionell hårdmetall eller liknande) vanligtvis är be- tydligt hårdare än materialet i fräshuvudet (som kan utgöras av stål, aluminium eller liknande). Det må här nämnas att skä- ret även kan vara monterat på en mellanliggande underläggs- platta med åsförsedda kopplingsytor.

I det föredragna utförande av kopplingsytorna 4 och 5 som visas i fig 12 är på flankerna 41 till åsarna 38 utformade ytpartier 46 med konvext välvd form, vilka säkerställer väl- definierade kontaktställen mellan de samverkande flankerna på respektive åsar. I praktiken är dessa välvda ytpartier ytterst diminutiva. Sålunda kan båghöjden uppgå till 0,5-5% av längden hos en tänkt korda mellan ytans begränsningskanter, varvid båghöjden uttryckt i absoluta mått kan variera inom området 0,0015-0,015 mm.

Den föredragna utförandeformen av kopplingsytorna 4, 5 enligt fig 12 är i detalj beskriven i sökandens svenska patentansökning 0100052-O, vars innehåll härmed intages i föreliggande ansökning genom referens.

Nedan följer ett med avseende på mått- och vinkeluppgif- ter konkretiserat utförande av det uppfinningsenliga frässkä- Skäret kan ha en längd L (se fig 8) av 30 mm och en bredd (se fig 10) ret.

W av 16 mm, varvid tjockleken T uppgår till 5 mm.

Radien R för det enskilda bieggpartiet 21 vid vart och ett av skärets spetsiga hörn är 5 mm. Härvid uppgår snedställnings- vinkeln I mellan den enskilda sekundära skäreggen 35 (som är Ü 20 25 30 35 ¿- »I¿ . , , i i , , f=, š I. "; g » . _ _' ; <=- . 1 .

' I n f, '. " ' " '<1 IO rak) och Y-axeln till 28°. Såsom ovan nämnts uppgår vinkeln a till l,8°, vinkeln ß till 4°, vinkeln Ö till lO° samt vinkeln Q till 25? smalnar av i riktning från skärets ovansida mot undersidan.

Det centrala, rotationssymmetriskt formade hålet 25 Hålets största diameter Dl uppgår till 8 mm, medan den minsta diametern D; uppgår till 5,7 mm. Vid åtdragning ansätts en konisk yta på skruvskallen 28 mot en konvext välvd ansatsyta 47 i hålet.

Det uppfinningsenliga frässkärets fördelar En väsentlig fördel med det uppfinningsenliga skäret är att den verksamma skäreggens huvudeggparti genom sin bågform genererar önskad yta (helt plan eller med konkava delytor en- ligt fig 3) samtidigt som den eller de av åsar utformade kopp- lingsytorna i samverkan med en motsvarande kopplingsyta på skärhuvudet säkerställer en exakt, väldefinierad lokalisering av huvudeggpartiet i förhållande till fräshuvudets centrum- linje eller rotationsaxel. Tack vare den stumma fixering av skäret som ernås via kopplingsytorna 4, 5 kan de radiella av- stånden mellan huvudeggpartiets båda motsatta ändpunkter 22, 23 icke blott initialt bestämmas mycket exakt utan även bi- behållas konstanta under drift. En annan väsentlig fördel är att den uttalat positiva geometri som ernås icke blott genom skärets egen skärgeometri, utan även genom den positiva verk- tygsgeometrin (dvs genom att skärläget är såväl axial- som radialvinklat) innebär att skärets och fräsverktygets spån- avskiljande kapacitet blir mycket hög, samtidigt som önskad struktur hos den bearbetade ytan erhålls direkt i samband med fräsningen. Med andra ord krävs ej någon efterbearbetning av den frästa ytan. I detta sammanhang må påpekas att det rundade bieggpartiet på den verksamma skäreggen på konventionellt sätt genererar en plan yta lO på golvet i det urfrästa facket. En annan väsentlig fördel är att skäret låter sig på ett enkelt sätt utformas med extremt skarpa skäreggar, närmare bestämt genom enkel slipning av de till skäreggarna anslutande spån- resp. släppningsytorna. Härvid säkerställer de inknappade sockelytorna under släppningsytorna att slipningsarbetet kan genomföras snabbt, enkelt och med minimal energiförbrukning.

Det må även nämnas att de samverkande, i varandra genom kil- 25 520 997 ï§;: ¥ïrßï«%f H verkan ingripande kopplingsytorna säkrar skäret i fräshuvudets skärläge på ett mycket tillförlitligt sätt. Med andra ord kvarsitter skäret även om det utsätts för sådana centrifugal- krafter som kan uppstå då fräshuvudet drivs med ett extremt högt varvtal, t ex 10 OOO rpm eller mer.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad blott till det ovan be- skrivna och på ritningarna visade utförandet. Sålunda är det exempelvis tänkbart att i anslutning till de båda skäreggarna slipa eller på annat sätt forma förstärkande fasytor. Vidare är det tänkbart att polera spånytorna i anslutning till skär- eggarna. Uppfinningen är även tillämpbar på andra skär än just sådana som är försedda med hål för fästskruvar. Exempelvis kan skäret fixeras med hjälp av spännklampar. I dylika fall kan ett förhöjt materialparti på skärets dalyta vara utformat med en försänkning eller ett säte vars form anpassats till formen hos spännklampens nos. Ehuru åsar med konkavt välvda flankytor föredras i skärets kopplingsyta eller -ytor är det även tänk- bart att utforma åsarna med plana flanker av konventionellt slag. Vidare kan skäret ha rombisk grundform istället for rom- boidisk. Ehuru det uppfinningsenliga skäret ovan beskrivits framförallt för bearbetning av sådana mjuka material som alu- minium, kan detsamma jämte tillhörande fräs även användas för bearbetning av andra, lämpligen metalliska material, såsom stål, titan och liknande. -«-.-

Claims (12)

520 997 12 Patentkrav

1. Vändbart frässkär med polygonal grundform och generellt po- sitiv skärgeometri, innefattande en ovansida (11), en under- sida (12) och fyra periferiska sidor (13, 14) av vilka ett par första, sinsemellan motsatta sidor (13) möter ett par andra, sinsemellan motsatta sidor (14) i dels två spetsiga hörn (15), dels två trubbiga hörn (16), samt två materialskärande, mellan spånytor (17) på skärets ovansida och släppningsytor (18) ut- med periferisidorna utformade eggar (19), vilka var för sig inbegriper dels ett huvudeggparti (20), dels ett i anslutning till ett spetsigt hörn (15) utformat, rundat bieggparti (21), vilket sträcker sig i förlängning av huvudeggpartiet (20), varvid det enskilda huvudeggpartiet (20) är åtminstone delvis bägformigt, k ä n n e t e c k n a t därav, att i sagda under- sida (12) är utformad åtminstone en kopplingsyta (4) av det slag som inbegriper ett flertal parallella, via rillor (39) åtskilda åsar (38) med tvärsnittsvis avsmalnande form och som är avsedd att samverka med en analog, såsom skärläge tjänande kopplingsyta (5) i anslutning till ett spånrum (2) i ett skär- bärande fräshuvud (1), att de båda skäreggarna (19) är utfor- made på sargliknande, periferiska materialpartier i förhål- lande till vilka en dalartad yta (26) på skärets ovansida är försänkt, och att centralt på dalytan (26) är utformat ett förhöjt materialparti (27) för mottagande av ett fästorgan (29) för fastspänning av skäret i skärläget.

2. Frässkär enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att det förhöjda materialpartiet utgörs av en omkring ett hål (25) utformad krage (27) i vilken en skalle (28) till en såsom fästorgan tjänande skruv (29) låter sig härbärgeras i ett försänkt och skyddat tillstånd.

3. Frässkär enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att kragen (27) har oval form och sträcker sig diagonalt huvudsak- ligen i riktning mellan skärets trubbiga hörn (16). 520 997”

4. Frässkär enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att två äsförsedda kopplingsytor (4) är utformade på ömse sidor av skärets hål (25), närmare bestämt åtskilda från såväl varandra som från hålet.

5. Frässkär enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t därav, att båghöjden (B) för sagda huvudegg- parti (20) uppgår till 0,05-1 %>av längden (Lk) hos en tänkt korda (K) som sträcker sig mellan huvudeggpartiets motsatta ändar (22, 23).

6. Frässkär enligt något av föregående krav, varvid skärets form är symmetrisk i förhållande till två koordinataxlar i ett tänkt koordinatsystem, nämligen en första koordinataxel eller X-axel, som sträcker sig parallellt med äsarna (38) och ril- lorna (39) i sagda kopplingsyta (4) och är lokaliserad mitt emellan de båda huvudeggpartierna, och en andra koordinataxel eller Y-axel, som sträcker sig i rät vinkel mot X-axeln och är belägen mitt emellan skärets spetsiga hörn (15), k ä n n e - t e c k n a t därav, att det enskilda huvudeggpartiet (20) sträcker sig snett i förhållande till X-axeln såtillvida att en främre, närmast bieggpartiet (21) befintlig ände (22) av detsamma är belägen på ett större avstånd från X-axeln än en bakre ände (23) av detsamma.

7. Frässkär enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att snedställningsvinkeln (a) mellan huvudeggpartiet (20) och X- axeln ligger inom området 0,5 - 3°, lämpligen 1,5 - 2°.

8. Frässkär enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t därav, att detsamma har romboidisk grundform, varvid de bågformiga huvudeggpartierna (20) sträcker sig utmed skärets långsidor (13).

9. Frässkär enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t därav, att den enskilda skäreggen (19) är skarpslipad genom att anslutande spän- och släppningsytor (17, 18) båda är slipade. 520 997 14

10. Frässkär enligt något av föregående krav, k ä n n e ~ t e c k n a t därav, att släppningsytan (18) utbreder sig från skäreggen (19) till en ansats (32), som avgränsar en inknappad sockelyta (33).

11. Frässkàr enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t därav, att släppningsytans (18) area är mindre än sockelytans (33) ârêâ .

12. Frässkär enligt något av föregående krav, k ä n n e ~ t e c k n a t därav, att båghöjden (B) för sagda huvudegg- parti (20) är större än en tänkt nominell båghöjd som krävs för att huvudeggpartiet skall generera en plan yta, varvid den förstorade båghöjden säkerställer att huvudeggpartiet genere- rar en konkavt krökt yta.