SE520936C2 - Metod och anordning för samverkan mellan nätverksperiferianordning och en läsare - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 35 520 936 2 Sammanfattning av uppfinningen Ett syfte med föreliggande uppfinning är att anvisa en metod och en anordning för insamling och distribuering av data över ett nätverk, vilken metod och anordning kräver mindre datatrafik och bandbredd. Detta åstadkommes medelst metoderna enligt kraven 17, 29, 39 och 49 och an- ordningen enligt krav 54.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning löses problemet med att nätverkssäkerhet hindrar mottagningen av data fràn olika mätutrustning och andra datatillhanda- hållningsorgan genom att HTTP-protokollet används för transport av nämnda data. Detta är möjligt på grund av att de flesta nätverkssäkerhetsarrangemangen låter paket som använder HTTP passera igenom.

Enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning löses problemet med att tillhandahålla enkel tillgång till utrustningen för övervakning eller styrning utan att dyra program behöver köpas in. Detta uppnås genom att göra det möjligt för en användare att komma åt utrust- ningen via en vanligt webbläsare.

Enligt ytterligare en aspekt av uppfinningen erhål- les fördelen att inte behöva hålla reda på uppgraderingar av program relaterade till utveckling av ny och bättre mjukvara eller förändringar i den åtkomliga utrustningens hårdvara. Detta uppnås genom att specifika kommunika- tionsmoduler för specifik utrustning lagras i en nät- verksaktiverande in-ut-anordning (network enabling input/output device), hädanefter benämnd NEIOD. Detta resulterar även i fördelen att det blir enkelt för en systemadministratör att uppdatera.

I en specifik utföringsform av metoden enligt uppfinningen kopplas en öppen datakanal upp för distri- bution av data över ett nätverk genom att inte definiera transmissionens datalängd. Sålunda hålls anslutningen öppen på ett nytt och enkelt sätt och uppdaterad data kan överföras utan att en förfrågan därav behöver inväntas. 10 l5 20 25 30 35 520 936 3 Kort beskrivning av ritningarna Andra särdrag och fördelar hos föreliggande upp- finning kommer att framgà av den detaljerade beskriv- ningen av en föredragen utföringsform, med hänvisning till de bifogade ritningarna.

Fig 100 är en schematisk bild av en NEIOD som är ansluten till datatillhandahàllningsorgan och som kommu- nicerar med en datamottagande nod över ett nätverk, samt över meddelanden som sänds mellan nämnda NEIOD och den datatillhandahällande noden.

Fig 101 är en schematisk vy över ett system enligt fig 100.

Fig 102 - 103 är schematiska bilder över stegen vid skapande av en webbsida för övervakning/styrning av data- tillhandahàllningsorgan.

Fig 104 är ett stegdiagram över meddelanden som sänds när en webbsida skapas enligt fig 102 - 103 och över meddelanden som sänds enligt fig 100.

Fig 105 - 107 är flödesscheman över nämnda NEIOD:s funktion avseende övervakning och styrning av datatillhandahàllningsanordningar från en nod i ett nätverk.

Fig 1 visar en server som tar emot information över ett nätverk fràn ett flertal av nätverksaktiverade anord- ningar.

Fig 2 visar de nätverksaktiverade anordningarna i fig 1 utrustade med den ytterligare förmågan att överföra data till servern när en dataöverföringshändelse uppstàr.

Fig 3 är ett hàrdvarublockschema över en nätverks- aktiverad anordning enligt föreliggande uppfinning.

Fig 4 är ett hàrdvarublockschema över en server för nätverksanslutna periferianordningar.

Fig 5 visar mjukvarumoduler och datastrukturer knut- na till servern som visas i fig 4.

Fig 6 visar mjukvarumodulerna knutna till den nät- verksaktiverade anordningen visad i fig 3. 10 15 20 25 30 35 520 936 4 Fig 7A-B och fig 8 visar detaljer av datastrukturen för överföring av data över ett lokalt nät (LAN) respek- tive ett WAN.

Fig 9A-F är scheman över typisk kommunikation mellan nätverksaktiverade periferianordningar och en server.

Fig 10 är ett flödesdiagram för en server som kommu- nicerar med nätverksanslutna periferianordningar.

Fig 11 är ett flödesschema som visar processerna knutna till en nätverksaktiverad anordning.

Detalierad beskrivning av en utförinqsform av uppfin- ningen I fig 100 och fig 101 visas en föredragen utförings- form av ett system för insamling av data fràn en eller flera datatillhandahàllande organ 3102 och tillhandahål- lande av data till en nod 3104 i ett nätverk 3110. I det fall ett sådant datatillhandahàllande organ 3102 är styr- bart kan det styras från noden 3104 eller en annan nod i nätverket 3110. All kommunikation mellan noden 3104 och det datatillhandahàllande organet 3102 utförs via en nätverksaktiverande in-ut-anordning (NEIOD) 3106.

Det datatillhandahàllande organet 3102 kan t ex vara en kamera, en mätgivare, en kortläsare, ett nätverk för styrning, utrustning för automation, en radiator mm.

Några av de datatillhandahàllande organen 3102 kan vara styrbara. De datatillhandahàllande organen 3102 kan vara anslutna till NEIOD direkt, via en styrenhet, via ett styrnätverk eller ett datornätverk.

NEIOD 3106 är en nätverksserver med förmågan att ta emot data från och sända data till ett sådant datatill- handahàllande organ 3102. NEIOD 3106 är anordnad att förse noden 3104 med en kommunikationsmodul 3108, vilken är anpassad att hantera data avseende ett specifikt data- tillhandahàllande organ 3102. I en föredragen utförings- form av uppfinningen är kommunikationsmodulen 3108 ett program eller ett Java appletprogram (relativt små Java- program). Vidare är NEIOD anordnad att kommunicera med kommunikationsmodulen 3108 när modulen 3108 är aktiv vid lO l5 20 25 30 520 936 5 noden 3104. Nämnda NEIOD kan vara ansluten till ett flertal kommunikationsmoduler, som är anordnade vid en nod eller vid ett flertal olika noder i nätverket 3110.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen inne- fattar nätverket ett flertal noder. Det föredragna nät- verket är ett nätverk baserat pà TCP/IP, t ex Internet, ett intranet och andra typer av nätverk baserade pà TCP/IP.

I en föredragen utföringsform är noden 3104 en dator för behandling av data överförda av NEIOD. Liknande dato- rer, med avseende pà funktionen, är möjligtvis anordnade vid andra noder. I en föredragen utföringsform av uppfin- ningen presenterar datorn data avseende àtminstone ett specifikt datatillhandahàllande organ 3102 pä en sida visad på en skärm, vilken sida presenteras av en webblä- sare som körs pà datorn. Om ett datatillhandahàllande organ 3102, som presenteras pà sidan 3112, är styrbart, kan styrorgan presenteras pà sidan. Styrorganen kan vara anordnade för inställning genom att man klickar pà den, drar den eller skriver in styrparametrar.

Kommunikationsmodulen 3108 är en modul som är anord- nad i datorn vid noden 3104 när den används. Modulen 3108 hanterar kommunikationen med NEIOD 3106 och är också ansvarig för presentationen av data och styrorganen pà sidan. Modulen är speciellt anpassad för den speciella typ av datatillhandahàllande organ 3104 som den skall representera och möjligvis styra. Kommunikationsmodulen kan laddas ned fràn en NEIOD till en nod.

När en kanal för utbyte av data mellan NEIOD 3106 och kommunikationsmodulen kopplas upp, mäste beslut fattas huruvida datautbytet skall ske en gång för upp- datering av den data som finns i noden 3104 (första alternativet) eller huruvida datan som finns i noden 3104 skall uppdateras så fort ny data finns tillgänglig, hädanefter kallad prenumeration (andra alternativet). I en föredragen utföringsform av uppfinningen utförs kommu- nikationen enligt HTTP-protkollet. 10 l5 20 25 30 35 520 936 6 Det första alternativet ovan utförs som en konven- (poll). kommunikationsmodulen 3108 som beordras av användaren, tionell avfrågning Avfrågningen startas av via en webbsida 3112, att hämta specifik data från nämnda NEIOD 3106. Sedan kopplar kommunikationsmodulen 3108 upp sig mot nämnda NEIOD 3106. Därefter begär kommunikations- modulen 3108 den specifika datan, var på nämnda NEIOD 3106 överför datan till kommunikationsmodulen, vilken förser presentationssidan 3112 med efterfrågad data. När överföringen har utförts kopplas uppkopplingen ned. När uppkopplingen kopplas upp och kopplas ned, utbytes data avseende adresser, handskakningssignaler och andra kommu- nikationsparametrar. Avfrägningsmetoden kräver sålunda, när prenumerationsalternativet är gällande, att nämnda NEIOD 3106 och kommunikationsmodulen 3108 kopplar upp och kopplar ned varje gång datan uppdateras. Om efterfrågad data hos ett datatillhandahàllande organ 3102 uppdateras frekvent och mängden av en sådan efterfrågad data är liten i förhållande till den data som krävs för uppkopp- ling och nedkoppling, transporterar nätverket 3110 en mängd, för applikationen, oanvändbar data.

Genom att utföra prenumerationsalternativet som en öppen datakanal undviks denna nackdel. När kommunika- tionsmodulen 3108 första gången begär data från det specifika datatillhandahàllande organet 3104, sänds en prenumerationsbegäran till nämnda NEIOD 3106. Därefter håller nämnda NEIOD uppkopplingen öppen, dvs den kopplas inte ned, och sänder uppdaterad data så fort uppdaterad data är tillgänglig eller i en annan takt om detta begärs. Den öppna uppkopplingen erhålles, när man använder HTTP-protokollet, genom att innehållslängden i svaret från nämnda NEIOD 3106 till kommunikationsmodulen 3108 inte definieras.

Antag att en användare vill övervaka och styra en modelljärnväg, enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen. Han kopplar upp sig mot en webbsida som är anordnad för övervakning av järnvägen och för styrning lO l5 20 25 30 35 520 936 7 därav. Webbsidan presenteras i en läsare. Läsaren erhål- ler information fràn webbsidan avseende vilken/vilka kommunikationsmoduler 3108 den skall ladda ned och var den kan hitta den/dem. Kommunikationsmodulen 3108 är lagrad i en NEIOD 3106 som är kopplad till modelljärn- vägen, och utgörs i detta fall av ett Java appletprogram 3108. Läsaren sänder ett initieringsmeddelande för att fä appletprogrammet 3108. Initieringsmeddelandet är ett HTTP GET-kommando som instruerar nämnda NEIOD att sända förbe- redelsemeddelandet till läsaren. Förberedelsemeddelandet innefattar det efterfrågade appletprogrammet 3108. Där- efter exekveras appletprogrammet 3108 i läsaren och ges information frän webbsidan 3122 avseende begynnelsepara- metrar. Begynnelseparametrarna säger till appletprogram- met 3108 att koppla upp mot NEIOD 3106 och att ta emot den data som övervakas/styrs av det specifika appletpro- grammet 3108. Appletprogrammet 3108 sänder en HTTP GET- begäran, innefattande begäran om önskad data och en indikation avseende huruvida prenumeration pä sàdan data skall ske eller inte, till nämnda NEIOD 3106.

Låt oss anta att begäran indikerar en prenumeration av datan. Dä svarar nämnda NEIOD 3106 pä begäran med att sända begärd data och hälla uppkopplingen öppen som svar pá den indikerade prenumerationen. Prenumerationsuppkopp- lingen hàlls öppen genom att "content-length" i svaret inte sätts. "Content-length" definierar längden av ett HTTP-meddelande och definieras normalt när HTTP används.

Sålunda kommer uppkopplingen att ockupera en “socket” (kopplings punkt för en uppkoppling) vid nämnda NEIOD 3106 och en socket vid noden 3104 ända tills prenume- rationsuppkopplingen kopplas ned. Prenumerationsuppkopp- lingen kopplas ned antingen när kommunikationsmodulen 3108 avslutas, inställbar tidsutlösning har gàtt ut. Uppkopplingen kan t ex av användaren, eller när en valfri kopplas ned av antingen nämnda NEIOD 3106 eller kommunikationsmodulen 3108. Begärd data mottages av 10 15 20 25 30 35 520 936 8 appletprogrammet 3108 och detta utför ändringar i presen- tationen av data pà webbsidan 3112 enligt dessa nya data.

Làt oss vidare anta att modelljärnvägen är styrbar och att användaren t ex vill ändra en växel hos modell- järnvägen. Dà kan användaren klicka pà en växel som presenteras pà webbsidan 3112. Appletprogrammet 3108 tar dä emot klickhändelsen och kopplar upp till nämnda NEIOD 3106 via en socket som inte är upptagen av t ex prenume- rationer. Appletprogrammet 3108 utför en HTTP GET-begäran för att ändra växeln. Nämnda NEIOD 3106 tar emot begäran och översätter den till en I/O-funktion för att sändas till modelljärnvägen för att få till stånd den fysiska ändringen. Eftersom begäran användes för att sätta ett värde kommer nämnda NEIOD 3106 att sända ett svar till appletprogrammet 3108 via en annan uppkoppling än prenumerationsuppkopplingen. Om andra noder kör samma appletprogram 3108 eller ett annat appletprogram som övervakar växeln och som har en prenumerationsupp- koppling, kommer nämnda NEIOD 3106 att sända ny data avseende växeln till dessa appletprogram över deras prenumerationsuppkoppling.

I fig 102, 103 och 104 beskrivs en metod för att skapa unika webbsidor för övervakning/styrning fràn noden 3104, av datatill- handahállande organ 3204-3210, vilka är anslutna till en NEIOD 3106.

Nämnda NEIOD 3106 är anordnad att lagra en tabell som är ansluten till nätverket 3110, 3214 innefattande information avseende de datatillhanda- hállande organen 3204-3210 som den hanterar. Tabellen 3214 kan antingen skapas av nämnda NEIOD själv, vilken då söker efter datatillhandahállande organ 3204-3210 som är anslutna till den, eller så kan den skrivas in. Även en kombination av dessa är möjlig. Vidare innefattar nämnda NEIOD 3106 en HTML-alstrare 3212 för alstring av webb- sidor.

När noden 3104 begär, steg 3256, en "val"-webbsida fràn nämnda NEIOD 3106, alstrar nämnda NEIOD 3106 val- lO 15 20 25 30 35 520 936 9 webbsidan 3221 och sänder, steg 3258, den till den begärande noden. Valwebbsidan 3221 tillhandahåller valorgan 3231 som möjliggör val av en eller ett flertal datatillhandahàllande organ 3204-3210. utföringsformen tillhandahåller även valwebbsidan 3221 I den föredragna ett inmatningsfält för inskrivning av adresser till datatillhandahàllande organ som nämnda NEIOD 3106 inte Efter att valet av ett eller flera datatill- handahàllande organ 3204-3210 har gjorts klickar använda- känner till. ren pà en knapp och ett meddelande avseende vilka data- tillhandahållande organ som har valts sänds, steg 3260, från den begärande noden 3104 till nämnda NEIOD 3106.

HTML-alstraren alstrar dä en "inställnings"-webbsida 3222 och sänder, steg 3262, denna till den begärande noden. Instàllningswebbsidan 3222 tillhandahåller en ny uppsättning valorgan 3232 för specificering av en eller flera parametrar avseende presentationen av de datatill- handahàllande organen 3204-3210 i den slutliga övervak- nings-/styrningswebbsidan 3228 (3112 i fig 100). De para- metrar som specificeras kan t ex vara storleken hos en bild från en webbkamera, om bilden skall visas rörligt eller ej, om ett uppmätt värde skall presenteras i digi- eller i analog form, som en stapel tal form, som nummer, eller som en nål, om ett styrorgan skall presenteras som en pil, en glidkontakt eller en ratt, mm. När en eller flera parametrar specificerats, klickar användaren pà en knapp och de specificerade parametrarna sänds, steg 3264, till nämnda NEIOD 3106.

Nämnda NEIOD 3106 tar emot parametrarna och sänder, steg 3266, en redigeringswebbsida 3224-3226 och ett redigeringsjavaappletprogram, som skall presentera en uppställning av en eller flera övervaknings-/styrorgan 3234-3235 pà redigeringswebbsidan, till den begärande noden. Redigeringsjavaappletprogrammet gör det möjligt för en användare att ändra, steg 3270, uppställningen hos presentationen. Uppställningen kan ändras t ex genom att en specifik presentation av data väljs och flyttas lO 15 20 25 30 35 anordning för övervakning av periferianordningar. 520 956 lO medelst en mus. När användaren är nöjd klickar han pà en knapp och information avseende uppställningen sänds, 3272, till nämnda NEIOD 3106.

NEIOD 3106 tar emot uppställningsinformationen och steg alstrar den slutliga övervaknings-/kontrollwebbsidan 3228. Övervaknings-/kontrollwebbsidan 3228 sänds dà, steg 3274, till den begärande noden, sàsom beskrivs i fig 100.

Föreliggande uppfinning anvisar en metod och en anordning för kommunikation mellan nätverksanslutna periferianordningar och en eller flera servernoder för insamling av data från periferianordningarna. I en alter- nativ utföringsform av uppfinningen beskrivs en metod och I en alternativ utföringsform av uppfinningen beskrivs en metod och anordning för att från distans ställa in nät- verksperiferianordningar_ I en alternativ utföringsform av uppfinningen beskrivs en metod för att göra det möj- ligt för en webbläsare att tillhandahålla ett grafiskt användargränssnitt (GUI) för övervakning av periferi- anordningar pà Internet.

Fig 1 visar en nätverksmiljö i vilken ett flertal nätverksanslutna periferianordningar kommunicerar med en server. I den visade utföringsformen avfrágar servern var och en av nätverksperiferianordningarna för att se om de har någon data att överföra och accepterar denna data om denna händelsevis tillhandahålls. Detta arbetssätt medger att information fràn de mängahanda periferianordningarna lagras centralt pá servern. Sålunda kan ett register över temperaturen vid en avlägsen plats eller aktiviteter vid ett antal streckkodsläsare och/eller läsare av aktiva kort eller animationer resulterande från bilder hämtade från en avlägsen plats lagras pà servern. Nackdelen med den visade utföringsformen är att en avsevärd del av serverns tid läggs pà att sända förfrågningar till nät- verksaktiverade anordningar som inte har ett sammanfal- lande behov av dataöverföringen. Sålunda slösas en avse- 10 15 20 25 30 35 520 936 ll värd del av nätverkets kommunikationsbandbredd liksom av serverns arbetscyklar bort.

Fig 1 visar en server 102, en arbetsstation 104, som är sammankopplade över ett nätverk 100 med ett flertal 122, 132 och 142. och en av de nätverksaktiverade anordningarna 112, 122, 132, 120, 130 respektive 140. Svarsmodulerna tar över nätverket emot begäran om information som är riktad till motsvaran- nätverksaktiverade anordningar 112, Var 144 innefattar vidhängande svarsmoduler 110, de nätverksperiferianordning och överför data ifrån nät- verksperiferianordningen som svar pà denna begäran.

När läsaren av aktiva kort 112 arbetar, detekterar den närvaron av det aktiva kortet 114 och utbyter infor- mation med detta kort. Information hämtad fràn kortet överförs till servern 102 under det efterföljande av- fràgningsintervallet, som genereras av processor 150, vilken finns pà servern 102. Dessa processer, såsom berättats ovan, begär data t ex pá ett "round-robin"-sätt frán var och en av periferianordningarna och placerar den i servern när den är tillgänglig. Läsaren av aktiva kort 112 kan klassas som en nätverksperiferianordning som tillhandahåller oregelbunden data. Data tillhandahàllen av läsaren av aktiva kort är oregelbunden i det avseende att den sannolikt endast uppkommer när ett kort 114 är fysiskt närvarande i det därtill hörande hàlrummet hos kortläsaren.

Den andra nätverksperiferianordningen, dvs videoka- meran 122, kan klassas som en nätverksperiferianordning som tillhandahåller en kontinuerlig dataström av bilder.

I detta fall kan avfràgning vara en väldigt ineffektiv mekanism för att uppnà dataöverföring, pà grund av att avfràgningsintervallet kan utgöra en begränsning av fullständigheten hos animationen lagrad i servern fràn flertalet bilder hämtade från periferianordningen 122 över nätverket av servern. Den tredje och den fjärde nätverksperiferianordningen, respektive temperaturindi- katorer 132 och 142, kan ocksà klassas som nätverksan- 10 15 20 25 30 35 520 936 12 slutna periferianordningar tillhandahållande en konti- nuerlig dataöverföring när temperaturen övervakas.

Fig 2 visar en utföringsform av föreliggande uppfin- ning i vilken var och en av nätverksperiferianordningarna som visas i fig 1 dessutom innefattar en anropsmodul för initiering av kommunikationer med servern när en data- händelse har uppstått. Nätverksperiferianordningarna 108, 122 och 132 som visas i fig 1 är kopplade till servern 102 över nätverket 100. Nätverksperiferianordningen 108, samverkar med både en anrops- 106. dvs läsaren av aktiva kort, modul respektive en svarsmodul 210, Videokameran 122 samverkar med nätverket 100 genom både en anropsmodul 220 och en svarsmodul 120. Temperaturövervakningen 132 sam- verkar med nätverket genom både en anropsmodul 230 och en svarsmodul 130. Var och en av anropsmodulerna 210, 220, 222 respektive 232. Var 230 innefattar processerna 212, och en av dessa processer ansvarar för detekteringen av en dataöverföringshändelse och för dataöverföringen till servern 102 som svar på dataöverföringshändelsen. Data- överföringshändelsen kan anpassas av användaren.

I fallet med läsaren av aktiva kort kan dataöverfö- ringshändelsen definieras som kortets passering genom kortläsaren. I fallet med Videokameran kan dataöverfö- ringshändelsen definieras som alstringen av nästa bild- ruta av animationen. I fallet med en stillbildskamera skulle dataöverföringshändelsen vara själva tagningen av bilden. överföringshändelse definieras som en kontinuerlig eller I fallet med en temperatursensor kan en data- en diskret aktivitet beroende på den upplösning med vilken temperaturen skall övervakas. I en utföringsform av uppfinningen kan användaren begära att den nätverks- aktiverade anordningen buffrar data innan den inleder en överföring från anropsmodulerna till servern. I en annan utföringsform av föreliggande uppfinning kan användaren ställa in den nätverksanslutna periferianordningen för att begränsa mängden Överförd data från den kontinuerliga dataströmmen, som tillhandahàlles av t ex temperatursen- 10 15 20 25 30 35 520 936 13 sorn 132 eller videokameran 122. Användaren kan ställa in nätverksperiferianordningen att förkasta temperaturva- riationer mindre än ett särskilt belopp och att endast anropa för en dataöverföring när temperaturvariationer större än detta belopp har inträffat. Buffertförmàgan kan också definieras av användaren för att ytterligare be- gränsa mängden data överförd till servern.

Inställningsmöjligheter finns i anropsmodulen res- 220 respektive 120, till videokameran. Användaren kan ställa in modulerna så pektive svarsmodulen, som är anslutna att de endast accepterar informationsramar som represen- terar betydande variationer i bilden. I en utföringsform .av föreliggande uppfinning kan detta bestämmas genom en jämförelse av bildpunkterna hos en aktuell och en tidiga- re bild för att se om bildpunkterna över ett tröskelvärde har förändrats. I händelse av att en sådan förändring inte har ägt rum skulle bildrutan bedömas som oväsentlig och förkastas. I en utföringsform av uppfinningen skall bildrutor innehållande betydelsefull data sändas av anropsmodulen 220 vid tiden för alstringen. I en alter- nativ utföringsform av föreliggande uppfinning buffras betydelsefulla bildrutor innehållande betydelsefull data av anropsmodulen och sänds till servern under förutbe- stämda förutsättningar innefattande t ex buffertstorlek och tidsfördröjning av sändningen.

I den utföringsform som visas i fig 2 är lyssnings- 120, kort 108, videokameran 122 respektive temperatursensorn modulerna 106, 130 anslutna till läsaren av aktiva 132. Dessa moduler svarar pà förfrågningar/begäran fràn servern. Servern, till skillnad från servern i fig 1, kör processen 200 för att då och då bestämma statusen hos nätverksperiferianordningen som modulerna är anslutna till. Sålunda kan en server spàra funktionsdugligheten hos var och en av nätverksperiferianordningarna som matar den med information utan att den blir inblandad i den omfattande avfràgningen, visad i fig 1, för att erhàlla informationen. Kombinationen av händelsestyrda dataöver- 10 l5 20 25 30 35 520 936 14 föringar från periferianordningarna och oregelbunden avfràgning från servern 102 för att bestämma statusen hos var och en av klienterna ger vid handen en tillförlitlig miljö för dataöverföring, vilken utnyttjar en minimal mängd bandbredd i nätverket och pà servern. I kombination tilllåter dessa förmågor möjligen miljoner periferianord- ningar pà Internet att kommunicera med en eller flera servrar utan orimlig tidsfördröjning eller infrastruktu- rella bandbreddskrav.

I drift kan insättningen av ett aktivt kort 110 i läsaren av aktiva kort 108 föranleda en dataöverförings- händelse. Anropsmodulen 210 kommer att hämta informatio- nen fràn läsaren av aktiva kort 108 och kommer att över- föra denna information över nätverket till servern 102.

Fig 3 är ett hàrdvarublockschema över den nätverks- anslutna perifera läsaren av aktiva kort 108 som visas i fig 2. I den i fig 3 visade utföringsformen är både en ointelligent läsare av aktiva kort lO8A och en intelli- gent läsare av aktiva kort 108B anslutna till lyssnings- modulen respektive svarsmodulen 106, 210. Lyssningsmodu- len och leveransmodulen innefattar en mediumátkomststyr- enhet (medium access controller, MAC) 308, ett datalänks- lager (data link layer, DLL) paketsamlare och -delare (packet assembler and disassembler, PAD) 310, en central processorenhet (CPU) 312, ett in-ut-gränssnitt (I/O) 314 och lättflyktiga respektive icke-lättflyktiga minnen 316-318. Den ointelligenta läsaren av aktiva kort inne- fattar ett kortgränssnitt 320. Den intelligenta läsaren av aktiva kort 108B innefattar ett kortgränssnitt 320, ett in-ut-gränssnitt 322, en CPU 324 och ett minne 326.

Nämnda MAC 308 utgör gränssnitt mot nätverket 100 i lyssningsmodulen och svarsmodulen 106, 210 (se fig 1-2).

Denna MAC 308 ansluts via nämnda DLL PAD 310 till nämnda CPU 312. Denna CPU 312 utgör gränssnitt mot vilken som helst av läsarna av kort respektive aktiva kort lO8A-B genom I/O-gränssnittet 314. Nämnda CPU 312 är ansluten till minnena 316-318. Detekteringsenheten 320 hos den 10 15 20 25 30 35 520 956 15 ointelligenta läsaren av aktiva kort är ansluten till lyssningsmodulens och svarsmodulens 106, 210 I/O- gränssnitt 314. I/O-gränssnittet 322 hos den intelligenta läsaren av aktiva kort 108B är ansluten till anropsmodu- lens och svarsmodulens I/O-gränssnitt 314. I/O-gräns- snittet hos den intelligenta läsaren av aktiva kort är ansluten till nämnda CPU 324. bàde minnet 326 och detekteringsenheten 328.

Vid drift behandlas ett kort 114 placerat i den Denna CPU är ansluten till intelligenta läsaren av aktiva kort på ett sätt som är välkänt av fackmannen. Detta kan innefatta stimulering av kortet, verifiering av identiteten hos personen som hàl- ler kortet genom att t ex en biometrisk parameter såsom ett fingeravtryck fràn den som håller kortet jämförs med ett fingeravtryck lagrat i kortet. Med förbehåll för autentiseringen kan datan i kortet läsas och/eller upp- dateras av nämnda CPU 324 genom detektionsenheten 328.

Informationen som hämtas fràn kortet kan lagras i minnet 326 för efterföljande överföring till lyssningsmodulen 210.

För att bistà vid identifiering av källan för data och svarsmodulen 106, överförd fràn någon av läsarna 108A-B kan en unik iden- 360, 361 respektive 362, vid tillverkningen. En sådan identifierare kan t ex vara tifierare, byggas in i läsaren en unik numerisk sekvens inrymd i ett endast läsbart minne (read only memory, ROM) monterad pà vilken som helst av anordningarna vid tillverkningen. Denna unika identifierare kan skickas med data överförd frän vilken som helst av enheterna till servern och gör det möjligt för servern att identifiera från vilken anordningstyp data har blivit hämtad. Den unika identifieraren kan även ha ytterligare funktionalitet, som är särskilt önskvärd i fallet med den ointelligenta läsaren av aktiva kort 108A.

I den ointelligenta läsaren av aktiva kort 108A kan den unika identifieraren användas med särskild fördel.

Exempelvis, när svars- och anropsenheterna 106, 210 först ansluts till nätverket kan antingen det eller servern 10 15 20 25 30 35 520 936 16 vara ovetande om vilken typ av periferianordning, dvs läsare av aktiva kort, videokamera, temperatursensor, som är ansluten. Identifieraren 360 kan avläsas av nämnda CPU 312 för att hjälpa till vid detta beslut. kan bifogas i utgående datapaket med vilka servern 102 Identifieraren (se fig l-2) kan identifiera vilken typ av data som tagits emot. Dessutom kan inställningen av en generisk anrops- och svarsmodul med vilket antal periferianord- ningar som helst utföras pà nätverket istället för i fabriken. Exempelvis, när anrops- och svarsmodulen först ansluts till nätverket kan den sända ut en generisk identifierare 364 som indikerar för servern vilken typ av kod 352 denna skall ladda ned för anropsmodulens och svarsmodulens oberoende drift. Därefter kan anrops- och svarsmodulen, när de är aktiverade, undersöka vilken som helst av periferianordningarna som den är ansluten till för att ta reda pà vilken typ av anordning den kan vara ansluten till. Detta beslut kan göras baserat pà vilken som helst av identifierarna 360-362, vilka är den ointel- ligenta läsaren av aktiva kort och den intelligenta läsaren av aktiva kort. Dessa identifierare kan läsas av nämnda CPU 312 och sändas till servern. Därefter kan servern ladda ned specifik kod 350 för den ointelligenta läsaren av aktiva kort. Denna kod gör det möjligt för nämnda CPU 312 att både fungera som ett nätverksgräns- snitt med anrops- och svarsförmàga och att fungera som en processor för den ointelligenta läsaren av aktiva kort.

Detta medger en mer fullständig flexibilitet vid till- verkningen och vid ihopsättningen av anrops- och svars- moduler med vilken som helst av ett antal periferianord- ningar. Dessa förmågor tillàter dessutom en enda anrops- och svarsmodul att utgöra gränssnitt mot ett flertal nätverksperiferianordningstyper. Slutligen medger denna funktionalitet en mer fullständig integration och därför en lägre kostnad för den kombinerade anrops- och svars- modulen och periferianordningen. 10 15 20 25 30 35 520 936 17 Fig 4 är ett hàrdvarublockschema över servern 102 som visas i fig 2. Servern innefattar en MAC 402, en DLL- PAD 404, en CPU 406 och minnen 410-412. Denna MAC har ett gränssnitt mot nätverket 100. DLL-PAD utgör ett gräns- snitt 404 mellan nämnda MAC och CPU 406. ansluten till båda minnena 410-412.

Denna CPU är Vid drift detekteras ett paket mottaget fràn nät- verket av nämnda MAC 402 och sänds vidare till nämnda DLL-PAD 404 för borttagning av startrams- och slutrams- flaggor och andra fält knutna till överföringen av paketet över nätverket i antingen en punkt-till-punkt- eller en paketkopplad nod (se fig 7-8). Nyttolasten som är inpackad i transportheadern och nätverksheadern (header motsvarar information avseende paketets hantering i ett specifikt lager) sänds vidare till nämnda CPU för vidare behandling. Nämnda CPU tar ut anordnings-ID samt nyttolast och gör motsvarande inskrivningar i anordnings- ID-tabellen 414 och databasen 418 i minnet 412. Anord- nings-ID 360-362 motsvarande de icke intelligenta och intelligenta nätverksgränssnittsanordningarna, beskrivna och diskuterade ovan i samband med fig 3, visas i anord- ningstabellen 414. När ett paket sänds till nätverket 100 tillhandahåller nämnda CPU 406, DLL-PAD 404 och MAC 402 funktionen att packa in utgående data i motsvarande headrar och en lämplig destinationsadress för ett utgà- ende paket eller ram.

Fig 5 visar mjukvarumodulerna och datastrukturerna knutna till servern 102, som visas i fig 2. Modulerna innefattar ett härdvarugränssnitt 504 och en adressupp- (address resolution protocol, (IP). (transmission control lösningsprotokollsmodul 506 ARP) missionsstyrningsprotokollsmodul protocol module, TCP) 510, 516, anordningstabell 414 och databas 418.

Anordningstabellen innehåller register över de och en Internetprotokollmodul 508 En trans- anropsmodul 514, svarsmodul nätverksaktiverade anordningar från vilka servern har mottagit data. För varje anordningstyp kan en adress, en 10 15 20 25 30 35 520 956 18 port eller ett socketnummer och status registreras. I en utföringsform av uppfinningen innehåller statusfältet för varje registrering information som indikerar huruvida den särskilda anordningen fortfarande är àtkomlig för servern eller inte. Denna information kan vara lagrad i form av en tidsstämpel avseende datumet för senaste mottaget paket eller en tidsstämpel avseende det datum när en statuskontroll senast besvarades. För varje anordning innehåller databasen i en utföringsform en historisk förteckning över den data som tillhandahállits av anordningen över tiden.

Vid drift implementerar anropsmodulen processer för kontroll av periferianordningens status i anordnings- tabellen 414 för att t ex besluta om de är anslutnings- bara eller ej. Anropsmodulens processer 520 innefattar även förmågan att utföra avfràgning av data fràn alla anordningar nämnda i anordningstabellen 414 och att registrera denna data i databasen 418. Denna senare funktion hos anropsmodulen har emellertid nackdelen med orimligt utnyttjande av begränsad nätverksbandbredd, liksom serverbehandlingskapacitet, diskuterad ovan i samband med fig 1. Svarsmodulen 516 implementerar processerna 522 för mottagning, klassning och samman- ställning av inkommande data tillhandahàllet av en kompletterande anropsmodul (t ex anropsmodulerna 210, 220, denna modul medger effektivt utnyttjande av begränsad 230 som visas i fig 2). Processerna implementerade i serverbandbredd. Effektiviteten i servern resulterande av användandet av svarsmodulprocesser 522 är delvis relate- rat till antalet portar/socketar 512 som samtidigt behö- ver hanteras vid transportlagret 510. När svarsmodulpro- cesserna är aktiva tilldelas endast portarna 512 under det intervall uppkoppling föreligger. När varje session stängs, stängs porten som är tilldelad till denna session och blir möjligtvis tilldelad till en annan session. Här- igenom minskas serverns hantering knuten till analysering av destinationsadressen för varje paket för ett stort 10 15 20 25 30 35 520 936 19 antal uppkopplingar, varav få verkligen tillhandahåller data. Istället upprätthålls ett minimiantal av uppkopp- lingar eftersom periferianordningarna själva använder händelsestyrda dataöverföringsprocesser, t ex 212, 222, 232 (se fig 2) för att överföra data till servern på ett "som tillhandahållet"-sätt. Anropsmodulens primära funk- tion när svarsmodulprocesserna 522 är aktiva är att emellanåt vid förutbestämda intervall kontrollera statusen, särskilt hos de noder som är anslutna till periferianordningar vilka inte har kopplat upp mot servern nyligen. Detta medger att nätverkets status kontrolleras.

Fig 6 är ett mjukvarumodulschema för kombinationen av anrops- och svarsmodulerna 106, 210 och den icke intelligenta läsaren av aktiva kort 108A, beskriven och diskuterad ovan i fig 3. Anrops- och svarsenheterna innefattar hårdvarugränssnittsmodul 604, ARP-modul 606, IP-modul 608, TCP-modul 610, anropsmodul 614, 616, inställningsmodul 618, buffert 624, I/O-styrenhet 626 och en unik identifierare 364. Hårdvarugränssnitts- svarsmodul modulen 604 är anslutningen till nätverket 100. Hård- varugränssnittsmodulen är ansluten både till ARP-modulen 606 och IP-modulen 608. IP-modulen är kopplad till TCP- modulen, vilken i sin tur är kopplad till en av eller både anropsmodulen 614 och svarsmodulen 606. Anrops- och svarsmodulerna är anslutna till inställningsmodulen 618.

Inställningsmodulen kommunicerar med I/O-styrenheten 626 och bufferten 624. den unika identifieraren 364. Någon av anrops- eller Inställningsmodulen 364 kan komma åt svarsmodulerna kommunicerar också med lagrad kortläsarkod 630 för att styra driften av den icke intelligenta läsa- ren av aktiva kort 108A. Dessa processer innefattar för- mågan att detektera en dataöverföringshändelse och att besluta om datan, som skall överföras, är betydelsefull eller inte och vidare huruvida datan skall buffras och, om så är fallet, för hur lång tid och i vilken mängd. 10 15 20 25 30 35 520 936 20 Vid drift implementerar anropsmodulen processerna 620 gemensamt med svarsmodulen 622 för hantering av kortläsaren för att besluta t ex när ett kort är i läsaren och för att därmed erhålla en avläsning och växelverkan och dataöverföring. Anropsmodulen imple- menterar även processer för detektering av en händelse såsom insättningen av ett kort 114 i kortläsaren och för den efterföljande överföringen av data till bufferten 624 för efterföljande överföring över nätverket. Svarsmodulen 16 svarar pà databegäran mottagen från nätverket genom att tillhandahålla data fràn bufferten 624. Vid en utfö- ringsform av uppfinningen börjar driften med all kod, t ex kortläsarkod, konfigurationskod och styrenheter, inbyggd pà anrops-/svarsenheten. Svarsmodulen aktiveras och har vid monteringen programmerats med en màladress motsvarande den destinationsadress som svarsmodulen skall sända data till. t ex i produkter sàlda till konsumenter, vilka produkter Denna funktionalitet kan vara användbar sedan kan kopplas till Internet och övervakas av tillver- karna så att diagnostisering och service kan utföras vid lämpliga tillfällen. Sålunda kan tillverkare av frysar eller glödlampor övervaka elförbrukningen och funktionen hos deras anordningar, under förutsättning att anord- ningarna kan kommunicera över Internet. Kommunikations- förmågan kan uppnàs t ex genom att en modulerad signal läggs pà AC-strömmen som försörjer anordningen med ström och en motsvarande nod vid huset för hämtning av informa- tion från den nätverksaktiverade anordningen, kabellöst eller i form av en modulerad AC-signal, och sända denna till försäljarens màladress över Internet.

Vid en alternativ utföringsform av föreliggande upp- finning är kortläsarkoden inte närvarande i anrops- /svarsenheten vid tidpunkten för aktivering. Vid tidpunk- ten för aktivering kommunicerar istället anrops-/svarsmo- dulen över en nätverksuppkoppling med en nod pà nätverket fràn vilken lämplig kortläsarkod kan laddas ned. Detta arbete kan börja med att processerna 620-622 undersöker lO 1.5 20 25 30 35 520 936 21 kortläsaren lO8A och speciellt den unika identifieraren 360 för att bestämma om anordningen som anrops-/svarsen- heten detekterat faktiskt var en kortläsare och vidare för att bestämma den specifika typen och parametrarna för denna kortläsare. Denna information kan sedan kommunice- ras av anropsmodulen över Internet till servern med den lämpliga kortläsarkoden, vilken laddas ned till kort- läsarmodulen 360. Med kortläsaren på så sätt aktiverad kan de normala processerna hos någon eller båda av anrops- och svarsmodulerna börja.

Vid en alternativ utföringsform av uppfinningen kan anrops-/svarsenheten erhålla en lista över en eller flera .målservrar till vilka betydelsefulla datahändelser skall kommuniceras. Denna lista kan vara inprogrammerad i anrops-/svarsenheten vid tillverkningstillfället eller kan sändas till enheten av vilken nod som helst på nät- verket vid tidpunkten för uppkopplingen till nätverket.

Svarsmodulen sänder då den av läsaren av aktiva kort lO8A erhållna datan till var och en av noderna på listan.

Anrops- och svarsmodulerna kommunicerar genom port 612 vid transportlagret 610 för att sända och ta emot infor- mation från nätverket.

Protkoll Information överförd över nätverk överförs med hjälp av förpackningsprotokoll (Wrapping Protocols). Varje paket innehåller ett flertal headrar och en nyttolast.

Headrarna innehåller information specifik för ett av de där till svarande sju lagerna i OSI-modellen. Fig 7A-B och fig 8 visar en utföringsform av paketprotokollen på ett paketkopplat lokalt nätverk (LAN) och på ett WAN (Wide Area Network) användande ett punkt-till-punkt- protokoll. Headrar och nyttolast på ett LAN hänvisas till som ett paket. Headrar och nyttolast pà ett punkt-till- punkt-nätverk såsom ISDN (Integrated Service Digital Network) kan kallas för ramar. Till nyligen innefattade nätverkstrafik på antingen ett LAN eller ett ISDN-nätverk paket/ramar med upp till sju headrar och en nyttolast. lO l5 20 25 30 35 520 936 22 Headrarna innehöll information som var specifik för var och en de sju lagerna i OSI-modellen. Nyttolasten inne- håller ljudet, bilderna eller datan som överförs. Pà LAN är headrarnas och nyttolastens struktur specificerad av respektive IEEE LAN-standard, 802.5 osv.

Dessa standarder hänvisas hädanefter till som 802.x. På såsom 802.3, ISDN-sidan specificeras headrarnas och nyttolasternas struktur av PPP-protokollet eller HDLC-protokollet (High- level Data Link Control) utfärdade av organisationen för internationell standard (ISO).

Både IEEE 802 LAN och ISDN är strukturerad efter arkitektur som följer den öppna systemsammankopplingens (Open Systems Internconnection, OSI) sjulagers referens- modell. OSI-modellen delar upp ett kommunikationssystem i sju huvuddelar eller lager vilka definieras av interna- tionella standarder. OSI-modellen berör sammankoppling mellan system, dvs det sätt som de utbyter information pà, och inte interna funktioner som utförs av ett givet system. Kommunikationer mellan system organiseras i in- formation som utbytes mellan enheter pà varje lager.

Mekanismen för kommunikation mellan tvä system vid ett enda lager kallas ett protokoll, dvs "ett x-lager protokoll".

Det första lagret kallas för det fysiska lagret och ansvarar för överföringen av bitströmmar över ett sär- skilt fysiskt överföringsmedium. Detta lager omfattar en anslutning mellan tvà maskiner som tillåter utbyte av elektriska signaler dem emellan.

Det andra lagret är datalänkslagret (DLL) och ansva- rar för att tillförlitlig dataöverföring fràn en nod till en annan àstadkommes och att avskärma högre lager från allt som har med det fysiska transmissionsmediet att göra. Det är delaktigt i den felfria överföringen av dataramar.

(NL), är delaktigt i dirigeringen av data fràn en nätverksnod till en annan Det tredje lagret, nätverkslagret (routing) och ansvarar för att upprätta, upprätthålla och 10 15 20 25 30 35 520 936 23 avsluta nätverksuppkopplingen mellan två användare och för överföringen av data över denna uppkoppling. Normalt finns det endast en nätverksuppkoppling mellan två givna användare, trots detta kan det finnas många möjliga vägar att välja mellan när den särskilda uppkopplingen etable- ras.

(TL) och ansvarar för att tillhandahålla dataöverföring mellan två Det fjärde lagret är transportlagret användare på en överenskommen kvalitetsnivà. När en upp- koppling etableras mellan två användare är transportlag- ret ansvarigt för att välja en särskild serviceklass att använda för övervakning av överföringar för att säker- ställa att lämplig servicekvalitet upprätthålls och för rapportering till användarna om detta inte infrias.

Det femte lagret är sessionslagret och det fokuserar på att tillhandahålla tjänster som används för att orga- nisera och synkronisera dialogen som sker mellan använ- dare och att hantera datautbytet. Ett primärt ändamål med sessionslagret är att styra när användare kan sända och ta emot, baserat på huruvida de kan sända och ta emot samtidigt eller alternerande.

Det sjätte lagret är presentationslagret som an- svarar för att informationen presenteras på ett sätt som är meningsfullt för nätverksanvändarna. Detta kan inne- fatta teckenkodsöversättning, dataomvandling eller data- kompression och expansion.

Det sjunde lagret är applikationslagret vilket till- handahåller ett organ för att ge applikationsprocesser tillgång till systemsammankopplingsresurserna för att utbyta information. Detta innefattar tjänster använda för att etablera och avsluta uppkopplingar mellan användare och för att övervaka och hantera de sammankopplade syste- men och de olikartade tillgångar de använder.

Fig 7A visar en detaljerad vy över en av de möjliga pakettyperna 122 som kan överföras över nätverket. Detal- jerna hos "förpackningarna" för paket 122 visas. Särskilt överensstämmer protokollet för detta paket med IEEE 802.3 10 15 20 25 30 35 520 936 24 specifikationen. 802.3-paketet börjar med en inledning 700. Inledningen är sju byte läng där varje byte inne- häller bitmönstret 10101010. garens klocka att synkronisera med sändaren. Därefter Inledningen tilläter motta- kommer inledningen pà ramflaggan 702 innehållande den binära sekvensen 10101011. Därefter finns destinations- adressen 704, vilken är sex byte läng och följs av käll- adressen 706, vilken också är sex byte läng. Därefter följer längdfältet 708. Längdfältet som är tvä byte làngt indikerar hur många bytes som finns i data-/nyttolastfäl- tet och sträcker sig från ett minimum pà noll och ett maximum på 1500 bytes. Headrarna 710-714 innehåller nätverkslagrets-, transportlagrets- respektive sessions- lagrets headrar för nyttolastfältet 716. Nyttolasten kan innehålla olika typer av information innefattande upp- sättningskommando för modemsession, sessionsparametrar eller data. Data kan vara ljud, video, eller text.

Omedelbart efter nyttolasten följer kontrollsummefältet 736.

Fig 7B visar detaljer hos en utföringsform av transportlager-/header-fältet 212. Utföringsformen visad i fig 7B realiserar transmissionskontrollprotokollet (TCP), vilket har blivit en standard för Internet. Varje maskin som stödjer TCP har en TCP-transportenhet som hanterar TCP-strömmar och samverkar med Internetproto- kollet headern 710. är nödvändigt för att säkerställa att information levere- för att (IP), vilket är implementerat i nätverkslager- TCP-headern innehåller den information som ras pà rätt sätt och àtersänds, om nödvändigt, säkerställa att informationen mottas i rätt ordning.

De första av TCP-fälten är fälten 750-752, källpor- ten respektive destinationsporten. Dessa identifierar uppkopplingens lokala slutpunkter. Varje värd kan själv bestämma hur den skall tilldela sin port med början vid bekräftelsefältet 756. verkslageradress utgör en 48 bitars unik transporttjänst TSAP).

En port plus dess värds IP/nät- àtkomstpunkt (Transport Service Access Point, För 10 15 20 25 30 35 520 936 25 att erhålla en TCP-tjänst måste en uppkoppling explicit etableras mellan en socket hos den sändande maskinen och en socket hos den mottagande maskinen. Fält 754, sekvens- nummerfältet, etablerar paketens ordning i en session.

Fält 756, bekräftelsefältet, tade byte. Båda fälten 754 och 756 är 32 bitar långa specificerar nästa förvän- eftersom varje databyte i en TCP-ström numreras. Fält 758 definierar både headerns längd och har en serie kontroll- Fält 760, nation med bekräftelsefältet 756 för att åstadkomma flödeskontroll. värde på noll och ett bekräftelsefältsvärde på N+1 att N bitar. fönsterstorleksfältet, används i kombi- Exempelvis indikerar ett fönsterfälts- byte information har tagits emot, men mottagaren önskar för ögonblicket inte att mer data sänds. Tillstånd att sända kan ges i ett senare paket genom sändning av ett paket med samma bekräftelsenummer, men ett fönsterfält skilt från noll. Nästa fält 762 är kontrollsummefältet.

Detta fält tillhandahålls för tillförlitlighetens skull.

Nästa fält 764 kan innefatta en pekare till en del av rådatafältet 730 som innehåller brådskande data, och ett alternativfält för tillhandahållande av ytterligare kontrollförmåga och ett datafàlt.

Fig 8 visar den fullständiga uppbyggnaden av ett paket på ett WAN som följer punkt-till-punkt-protokollet (PPP). Paketet 824 börjar med standard HDLC-flaggan 802.

Flaggan består av bitsekvensen (0111l110). adressfältet 804 som alltid sätts till det binära värdet Därefter finns 11111111 för indikering att alla stationer skall accep- tera ramen. Genom att använda detta värde undviker man att behöva tilldela datalänksadresser. Nästa fält är kontrollfältet 806, vars standardvärde är 00000011. Detta värde indikerar en onumrerad ram. Med andra ord tillhan- dahàller inte PPP tillförlitlig överföring genom använd- ning av sekvensnummer och bekräftelser i normalfallet. I brusiga miljöer, såsom trådlösa nätverk, kan tillförlit- lig överföring med numrerad mod utnyttjas såsom beskrivs i RFC 1663. Ett fjärde för PPP unikt fält, protokollfäl- 10 15 20 25 30 35 520 936 26 tet 808, berättar vilken sorts paket som finns i nytto- lastfältet. Efter protokollfältet finns en eller flera serier av nätverks-, transport- och sessionsheadrar (visas ej) 810 respektive 812. Nätverksheaderfältet inne- håller information som identifierar huruvida det efter- följande fältet, TCP-header. Därefter finns nyttolasten 814, dvs transportheadern 312, realiserar en vilken kan innehålla data. Efter nyttolastsfältet kommer kontroll- summefältet 816. I slutsflaggan 818, Efter kontrollsummefältet kommer ram- vilken innehåller samma bitsekvens som ramstartsflaggan 802.

I det visade exemplet är nätverkslagret (NL) reali- (IP). IP-headern 810 har tre fält där 860 innefattar headerns första två byte. serat med ett Internetprotokoll Dessa registrerar versionsnumret, headerns längd och typen av service, uttryckt i termer av tillförlitlighet och hastighet, som krävs för ramen. Nästa fält, längd- fältet 862, längden av allting i datagrammet, är två byte långt och indikerar den totala innefattande både header och data. Det nästa fältet är identifikations- fältet 864 som är två byte långt och medger värden för destination att bestämma vilket datagram ett nyligen anlänt fragment tillhör. Alla fragment av ett datagram innehåller samma identifikationsvärde. De följande två byten 866 innehåller tre fält för styrning, registrering och sekvensiering av datagramuppdelning. Nästa två byte, segment 868, innehåller levnadstiden och protokollfälten.

Levnadstidsfältet är en räknare som används för att be- gränsa paketlivstiden. Protokollfältet berättar för nät- verkslagret vilken transportprocess som det skall ge paketet till. Transportkontrollprotokollet (TCP) möjlighet, men så är även användardataprogramprotokoll UDP) protokoll är globalt över hela Internet och definieras i RFC 1700. Nästa tvåbytefält 870 är headerkontrollsumme- fältet, bart för att detektera fel alstrade av dåliga minnes-ord är en (user Datagram Protocol, och några andra. Antalet vilket endast verifierar headern och är använd- l0 15 20 25 30 35 520 936 27 (Bad Memory Word) inuti en router. Nästa två fält, 872-874, källadressen respektive destinationsadressen. Dessa är var och en fyra byte långa och innehåller adresser är hierarkiskt utlagda för att tillåta intelli- gent nätverksdirigering. Det sista fältet, vilket är valfritt, är ett textfält 876, Omedelbart efter nätverksheadern 810 finns en som är O-40 byte làngt. transportlagerheader 812, vilken i det visade exemplet (TCP) . header är också 20 byte lång. De två första byten in- realiserar transportkontrollprotokollet Denna nefattar fälten 840-842 för källporten respektive desti- nationsporten. Källportsfältet och destinationsports- fältet identifierar de lokala slutpunkterna för uppkopp- lingen. Varje värd kan själv bestämma hur den skall till- dela dess egna portar, numrerade från 1-256. En port plus dess värds nätverkslageradress utgör en unik adress. De följande två fälten, 844-846, var och en fyra byte långa, är sekvensnummerfältet respektive bekräftelsenummerfäl- tet. bekräftelse av paketen. Varje databyte är numrerad i en Dessa tillhandahålls för i-ordning-sändningen och TCP-ström. Följande segment 848 på två byte innefattar flera kontrollfält innefattande ett TCP-headerlängdsfält följt av en serie av enbitsflaggor för styrning av ange- lägenheten, bekräftelsen, synkroniseringen och fullgöran- det av överföringen. Det följande fältet 850 på två byte indikerar fönsterstorleken, vilken berättar hur många byte som kan sändas med början vid den bekräftade biten.

Nästa fält 852, Detta tillhandahàlles för extrem tillförlitlighet och två byte långt, är kontrollsummefältet. kontrollsummerar header och data. Nästa fält 854, även är en pseudoheader. Eftersom en NL- och TL-headrar finns det detta tvà byte långt, HDLC-ram innehåller DLL-, sålunda en väsentlig overhead (administrationstilläggs- kod), dvs headrar och åtföljande hantering, knuten till överföringen av nyttolasten i ett HDLC-format.

Fig 9A-B är scheman över kommunikationerna mellan en server och en nätverksansluten periferianordning under 10 15 20 25 30 35 520 936 28 ett avfràgande och ett händelsestyrt datainsamlings- senario. Under ett avfràgningssenario visat i fig 9A initierar en server en uppkoppling 902 med nätverksperi- ferianordningen. Därefter sänder servern ut, t ex pà ett seriellt round-robin-sätt, en begäran av data till alla periferianordningar som den är ansluten till. Ett flertal begäran 904-912 visas. Endast en av dessa begäran, som visas i exemplet, dvs förfrågan 910, resulterar i att data returneras till servern. Denna data var àstadkommen av en inmatningshändelse 908 pà nätverksperiferianord- ningen. Slöseriet av bandbredd hos nätverket och hos pro- cessorerna hos någon av eller bäde servern och nätverks- I/O-anordningen syns tydligt vid jämförelse med fig 9B.

I fig 9B hämtas samma mängd av data utan den onödiga hanteringen och nätverkskommunikationen som följer av- fràgningstekniken. I enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning som visas i fig 9B, resulterar insignalhändelsen 908 i att den intelligenta nätverks- I/O-anordningen etablerar en uppkoppling 950 med en màlserver. Nätverks-I/O-anordningen sänder sedan datan 950 till màlservern. Dataöverföringen kan vara svar pà en begäran fràn servern eller i en föredragen utföringsform pà nätverks-I/O-anordningens eget initiativ. Efter en utlösning av ett tidsutlösningsintervall, efter dataöver- föringen, stängs 954 uppkopplingen, vilket initieras av nätverks-I/O-anordningen. Stängningen kan alternativt också initieras av servern.

I det händelsebaserade överföringssenariot i fig 9B kan en serie nätverksperiferianordningar kommunicera med en eller flera màlservrar utan den till avfràgningstekni- ken, visad i fig 9A, knutna kostnaden i termer av band- bredd pà en nätverks- eller processornivà. I en utfö- ringsform av uppfinningen, kan avfràgning fràn servern till flertalet nätverks-I/O-anordningarna fortfarande vara användbar vid ett större och lugnare intervall knutet till hämtning av statusinformation fràn var och en 10 15 20 25 30 35 520 956 29 av nätverks-I/O-anordningarna och särskilt de anordningar som inte har kommunicerat med servern på lång tid.

Fig 9C-F visar mer detaljerat kommunikationerna pà antingen ett punkt-till-punkt- eller paketkopplat nätverk knutna till datumet för överföringen av uppkopplingsbegä- ran och nedkopplingssteget beskrivna ovan i samband med fig 9A-B.

I fig 9C visas en uppkoppling 910 och paketöver- föringarna knutna därtill mer detaljerat. Den initierande parten sänder ett paket 952 till den part med vilken en etablering av en uppkoppling önskas. Detta paket har SYN- biten satt till en logisk etta. Detta indikerar för den mottagande parten att den begärande parten önskar ini- tiera en uppkoppling. Den mottagande parten bekräftar uppkopplingsbegäran genom att sända ett paket 954, i vilket bäde ACK- och SYN-bitarna är logiska ettor. Det slutliga steget för en uppkoppling är en bekräftelse i form av en ACK-bit satt till en logisk etta som sänds fràn den begärande parten till den mottagande parten. Pà mjukvarunivà innefattar en uppkoppling att transportnivà- processerna hos bàde den sändande parten och den motta- gande parten etablerar en port och/eller socketar. Upp- kopplingen kräver overhead i termer av att de inbyggda processerna analyserar inkommande paket för att bedöma om de har en port-ID 810 (se fig 8) motsvarande en tilldelad port.

Fig 9D visar mer detaljerat paketet knutet till en begäran av data 920. Den begärande parten sänder ett begäranspaket 972 och parten som tar emot begäran bekräftar begäran 964 med ett paket i vilket ACK-biten är en logisk etta.

I fig 9E visas en händelsestyrd dataöverföring eller dataöverföring och svar pà en databegäran, sàsom visas i fig 9D, mer detaljerat. En överförande part sänder datan 972 i nyttolastsdelen av ett paket. Den mottagande parten sänder ett svarspaket 974 i vilket ACK-biten är satt till en logisk etta. 10 15 20 25 30 35 520 936 30 Fig 9F visar de fyra paketöverföringarna knutna till en nedkoppling 930 av en nätverksuppkoppling. Parten som önskar koppla ned uppkopplingen sänder ett paket 982 i vilket FIN-biten är lika med en logisk etta. Parten som tar emot paketet sänder ett bekräftelsepaket 981 i vilket ACK-biten är en logisk etta.

Fig 10 och 11 är flödesdiagram som visar funktionen hos servern respektive anrops- och svarsdelarna hos nät- verksperiferianordningen.

I fig 10 visas processerna knutna till en utförings- form av servern 102 (se fig 2). I den visade utförings- formen är processerna uppdelade i de som är knutna till lyssning 1100 efter inkommande paket samt besvarande av dem, till överlämning av datadelar fràn inkommande paket till en databasprocess 1102, och till oregelbunden kontroll av nätverksperiferianordningarnas status 1104.

Processerna knutna till lyssning efter kommunika- tioner pà nätverket inleds med beslutsprocess 1106. När ett paket med en destinationsadress motsvarande server- adressen tas emot överlämnas kontrollen till besluts- processen 1108. I beslutsprocessen 1108 bestäms huruvida destinationsportsadressen i det inkommande paketets transportlager motsvarar en befintlig port. Om detta bestäms vara jakande, överförs kontrollen till process 1116. I process 1116 läses anordningstabellen 414 (se fig 5) för att bestämma parametrarna hos nätverksperiferi- anordningen som sänder nämnda data. Dessa parametrar innefattar, såsom diskuterats ovan, anordningstypen, anordningsadressen och anordningsstatusen. Kontrollen överförs sedan till process 1122, i vilken informationen fràn anordningstabellen sänds tillsammans med nyttolasten till databassubrutinen 1104.

Om det alternativt bestäms i beslutsprocess 1108 att det inkommande paketets portadress inte har motsvarighet hos någon existerande port, överlämnas kontrollen till process 1110. I process 1110 tilldelas en ny port för paket med ursprung hos denna källadress. Kontrollen över- 10 15 20 25 30 35 520 956 31 lämnas sedan till process 1112. I process 1112 läses källadressen och kontrollen överlämnas till process 1114.

I process 1114 bestäms huruvida porten finns inskriven i anordningstabellen. Om denna bestämning är jakande, över- lämnas kontrollen till process 1116 som beskrivs ovan.

I händelse av att bestämningen är nekande överlämnas kontrollen till process 1118, i vilken ett fràgekommando sänds fràn servern till nätverksanordningen begärande information fràn anordningen avseende dess typ. I en utföringsform av uppfinningen kan anordningen svara med en unik ID 364 (se fig 6), vilken innehàller denna in- formation. Kontrollen överlämnas sedan till process 1120.

I process 1120 skrivs informationen, erhàllen som svar pà undersökningen, in i anordningstabellen i ett register knutet till denna anordning. Kontrollen överlämnas sedan till process 1122. Fràn process 1122, som diskuterats ovan, överlämnas kontrollen till dataprocesserna 1104.

Den första av databasrutinprocesserna är besluts- process 1124. I beslutsprocess 1124 bestäms huruvida anordnings-ID överensstämmer med en hos en existerande registrering. I händelse av att denna bestämning är nekande öppnas en ny registrering och kontrollen överläm- nas till process 1128. Om däremot bestämningen är jakan- de, att det finns en existerande registrering för denna anordning, dä överlämnas kontrollen också till process 1128. tillagt till eller utbytt mot eller överförd in i I process 1128 blir data i det inkommande paketet registreringen. I en utföringsform av uppfinningen kan registreringen innefatta pekare till filer knutna till varje registrering av de specifika anordningarnas historia. Kontrollen överlämnas sedan till nodstatusblocket 1104 för bestämning av nodernas status.

Hanteringen i nodstatusblocket börjar vid besluts- processen 1130, i vilken det bestäms huruvida tidsinter- vallet inom vilket en statuskontroll måste utföras har gàtt ut. gär kontrollen till beslutsprocess 1106. Om däremot I händelse av att bestämningen är nekande äter- 10 15 20 25 30 35 520 936 32 bestämningen är jakande, överlämnas kontrollen till beslutsprocess 1132. I beslutsprocess 1132 läses anord- ningstabellen 414 (se fig 5) för bestämning av vilken periferianordning servern har tagit emot data ifrån.

Kontrollen överlämnas sedan till process 1134. I process 1134 sänds en begäran till var och en av de listade anordningarna för bestämning av deras nuvarande status, t ex levande eller död. Kontrollen överlämnas sedan till process 1136. I process 1136 utförs en inskrivning i sta- tusdelen för varje anordningsregistrering i anordnings- tabellen 414, status. Kontrollen àterlämnas sedan till beslutsprocess vilken inskrivning indikerar anordningens '11o6.

Fig 11 visar processerna knutna till den intelligen- ta I/O-anordningen som allmänt kännetecknas som innehål- lande en buffringsrutin 1200, en tala- eller svarsrutin 1202 och en lyssningsrutin 1204. Ytterligare processer diskuterade ovan i samband med fig 3 och 6 kan också realiseras pà den intelligenta nätverks-I/O-periferi- anordningen. Buffertrutinen börjar med en beslutsprocess 1206, har uppkommit. I den händelse denna bestämning är jakande i vilken det bestäms huruvida en insignalhändelse överlämnas kontrollen till beslutsprocessen 1208. En insignalhändelse kan t ex motsvara att ett aktivt kort passerar en läsare av aktiva kort eller en ny bildruta fràn en kamera. I beslutsprocessen 1208 bestäms signi- fikansen av insignalhändelsen. Denna beslutsprocess är valfri, men är värdefull, särskilt när den används för konstanta dataströmmar såsom de tillhandahàllna av en temperatursensor eller en kamera, för att den förkastar data som representerar en oväsentlig förändring i för- hållande till tidigare datavärden, baserat pà användar- definierade parametrar. Dessa parametrar kan laddas ned av en användare eller programmeras vid tillverkningen. De innefattar t ex förmågan att förkasta temperaturvariatio- ner mindre än ett särskilt värde, om personen som sàdan information skall sändas till inte har nàgon verklig lO 15 20 25 30 35 520 936 33 nytta av att övervaka temperaturer med denna precision.

Om den hämtade datan bedöms vara betydelsefull, överläm- nas kontrollen till process 1210. I process 1210 placeras datan i bufferten 624 sedan till beslutsprocess 1212. (se fig 6). Kontrollen överlämnas I beslutsprocess 1212 bestäms huruvida bufferten är full eller om en tidsutlös- ning har utlösts, i vilket fall denna data måste över- föras. Om bestämningen är nekande återlämnas kontrollen till beslutsprocess 1206. Om bestämningen däremot är jakande, överlämnas kontrollen till tala-/svarsrutin 1202.

Den första processen i tala-/svarsrutinen är beslutsprocessen 1214. I beslutsprocessen 1214 bestäms huruvida en uppkoppling till màlservern är öppen. I händelse av att bestämningen är nekande, överlämnas kontrollen till process 1216. I process 1216 kopplas uppkopplingen till servern upp. Kontrollen överlämnas sedan till process 1218. Om däremot beslutsprocess 1214 bestämt att uppkopplingen är uppkopplad överlämnas kontrollen direkt till process 1218. I process 1218 sänds buffertdatan till en eller flera målservrar. Kontrollen överlämnas sedan till beslutsprocess 1220. I besluts- process 1220 bestäms huruvida ett tidsutlösningsintervall knutet till öppnandet av uppkopplingen har gått ut. Detta tidsutlösningsintervall säkerställer att antalet öppna uppkopplingar minimeras. Om tidsutlösningen har löst ut, överlämnas kontrollen till process 1222, i vilken nedkoppling av uppkopplingen initieras (se fig 9A-F).

Kontrollen återlämnas sedan till lyssningsrutinen 1204.

Om beslutsprocess 1220 däremot bestämmer att tidsutlös- ningsintervallet inte har gått ut, överlämnas kontrollen direkt till lyssningsrutinen 1204.

Den första av processerna i lyssningsrutinen är beslutsprocess 1224. I beslutsprocess 1224 bestäms huru- vida ett inkommande paket har tagits emot. Om denna bestämning är nekande, återlämnas kontrollen till beslutsprocess 1206 och buffertrutinen i allmänhet. Om 10 15 20 25 30 520 956 34 däremot bestämningen erhållen i beslutsprocess 1224 är jakande, då överlämnas kontrollen till process 1226. I process 1226 sänds en bekräftelse från I/O-anordningen till källan för det inkommande paketet. Kontrollen återlämnas sedan till beslutsprocess 1206. En fackman inom området inser med lätthet att vilken som helst av dessa sekvenser kan utvidgas till att innefatta ytter- ligare funktioner. Såsom nämnts ovan, i samband med fig 6, kan det vara fördelaktigt med processer för nedladd- ning av kod specifik för periferianordningar. I en annan utföringsform kan det vara fördelaktigt att utöka lyss- ningsrutinen till att innefatta andra svarsförmågor, såsom att svara på en statusbegäran, utföra en intern diagnostik eller skapa en viss förändring i periferi- anordningens eller nätverksanordningens parametrar. En förändring av parametrarna skulle t ex kunna innefatta en förändring av storleken eller tidsutlösningen knuten till bufferten, en förändring av parametrarna knutna till bestämningen av huruvida ett datavärde har undergàtt en betydelsefull förändring eller en förändring av själva periferianordningens prestandaparametrar. Alla dessa realiseringar kan tillämpas utan att för den skull skilja sig från det centrala hos föreliggande uppfinning.

Föregående beskrivning av utföringsformer av före- liggande uppfinning har endast presenterats för ändamålet att illustrera och beskriva. Den är inte avsedd att vara uttömmande eller att begränsa uppfinningen till de be- skrivna utföringsformerna. Flera modifieringar och varia- tioner är självklara för en fackman inom området.

Claims (39)

10 15 20 25 30 35 520 956 35 PATENTKRAV

1. Metod för distribuering av data från en nät- (NEIOD) till en data- mottagande nod i ett nätverk, vilket innefattar ett fler- verksaktiverande in-/ut-anordning tal noder, innefattande åtgärderna att överföra ett initieringsmeddelande från den datamottagande noden till nämnda NEIOD, att överföra ett förberedelsemeddelande från nämnda NEIOD till den datamottagande noden som svar på initie- ringsmeddelandet, och åtminstone från nämnda NEIOD till den datamottagande noden, att överföra senaste data, över en öppen datakanal, dvs en datakanal som ej kopplar ned mellan en sändning av senaste data och nästa sändning av en uppdatering av nämnda senaste data.

2. Metod enligt krav 1, innefattande åtgärden att fràn nämnda NEIOD till den datamottagande noden överföra senaste data från ett datatillhandahàllande organ över den öppna kanalen utan att invänta en begäran av senaste data från den datamottagande noden och företrädesvis som svar på mottagandet av nämnda data vid nämnda NEIOD.

3. Metod enligt krav 1 eller 2, varvid nämnda data tas emot vid den datamottagande noden av en kommuni- kationsmodul.

4. Metod enligt krav 3, varvid kommunikationsmodulen är ett Java appletprogram.

5. Metod enligt något av kraven 1-4, innefattande åtgärden att koppla upp åtminstone en öppen datakanal mellan nämnda NEIOD och åtminstone en datamottagande nod.

6. Metod enligt krav 5, innefattande åtgärden att koppla upp den öppna datakanalen genom att inte definiera en tänkt överförings datalängd.

7. Metod enligt något av kraven 1-6, varvid ini- tieringsmeddelandet är en begäran av översändning av åt- minstone en kommunikationsmodul från nämnda NEIOD till den datamottagande noden och vilket förberedelsemeddelan- 10 l5 20 25 30 35 šzkí ' då i 36 de innefattar en överföring av åtminstone en kommunikationsmodul.

8. Metod enligt något av kraven 1-7, innefattande åtgärden att presentera nämnda överförda data på en webb- sida i en läsare som exekveras i den datamottagande noden.

9. Metod enligt krav 8 varvid presentationen av data på webbsidan styrs av en kommunikationsmodul i den första noden, vilken kommunikationsmodul tar emot nämnda data från nämnda NEIOD.

10. Metod enligt något av kraven 1-9, varvid kom- munikationerna mellan den första noden och nämnda NEIOD utnyttjar HTTP-protkollet.

11. Metod enligt något av kraven 1-10, innefattande åtgärden att överföra data från nämnda NEIOD över ett flertal öppna kanaler till ett flertal datamottagande noder.

12. Metod enligt krav 11, varvid datan till ett flertal av datamottagande noder har samma ursprung.

13. Metod för en nätverksaktiverande in-/ut-anord- (NEIOD) tillhandahållande organ och distribuera data över ett ning att samla in data från åtminstone ett data- nätverk till åtminstone en datamottagande nod bland ett flertal noder, innefattande åtgärderna att ta emot ett initieringsmeddelande från den data- mottagande noden, att överföra ett förberedelsemeddelande till den datamottagande noden för initiering av kommunikation med den datamottagande noden som svar på initieringsmeddelan- det, och att överföra senaste data till den datamottagande noden över en öppen datakanal, dvs en datakanal som ej kopplas ned mellan en sändning av senaste data och nästa sändning av en uppdatering av nämnda senaste data.

14. Metod enligt krav 13, innefattande åtgärden att överföra senast mottagna data från ett datatillhandahål- lande organ över den öppna datakanalen till den data- 10 15 20 25 30 35 såofiéšši 37 mottagande noden, utan att invänta en begäran av senaste data från den datamottagande noden och företrädesvis som svar på mottagning av data.

15. Metod enligt krav 13 eller 14, innefattande åtgärderna att ta emot data från åtminstone ett datatillhanda- hållande organ, och att transformera datan från det datatillhandahàllan- de organet till ett format som är läsbart av den motta- gande noden.

16. Metod enligt något av kraven 13-15, innefattande åtgärden att som svar på förberedelsemeddelandet koppla upp åtminstone en öppen datakanal till åtminstone en mot- tagande nod för överföring av data.

17. Metod enligt krav 16, innefattande åtgärden att koppla upp den öppna datakanalen genom att inte definiera den tilltänkta transmissionens datalängden.

18. Metod enligt något av kraven 13-17, innefattande åtgärden att överföra nämnda data till en kommunikations- modul vid den datamottagande noden.

19. Metod enligt krav 18, varvid kommunikationsmodu- len är ett Java appletprogram.

20. Metod enligt något av kraven 13-19, varvid ini- tieringsmeddelandet är en begäran av att åtminstone en kommunikationsmodul överförs från nämnda NEIOD till den datamottagande noden och förberedelsemeddelandet år en överföring av åtminstone en kommunikationsmodul.

21. Metod enligt något av kraven 13-20, varvid ett HTTP-protokoll används för kommunikationen mellan nämnda NEIOD och den mottagande noden.

22. Metod enligt något av kraven 13-21, innefattande åtgärden att från en datamottagande nod ta emot åtminsto- ne en begäran avseende överföring av ny styrdata till ett datatillhandahållande organ.

23. Metod för en första nod bland ett flertal noder i ett nätverk att begära och ta emot dynamisk data över 10 15 20 25 30 35 520 936 38 nätverket från en nätverksaktiverande in-ut-anordning (NEIOD), att överföra ett initieringsmeddelande till nämnda NEIOD, att ta emot ett förberedelsemeddelande från nämnda NEIOD, att ta emot senaste data från nämnda NEIOD över en innefattande åtgärderna och öppen datakanal, dvs en datakanal som ej kopplas ned mellan en sändning av senaste data och nästa sändning av en uppdatering av nämnda senaste data.

24. Metod enligt krav 23, från nämnda NEIOD ta emot senaste data från ett datatill- innefattande åtgärden att handahållande organ över den öppna datakanalen utan att sända en begäran av senaste data före varje mottagning.

25. Metod enligt krav 23 eller 24, varvid nämnda data tas emot av en kommunikationsmodul i den första noden.

26. Metod enligt krav 25, varvid kommunikations- modulen är ett Java appletprogram.

27. Metod enligt något av kraven 23-26, innefattande åtgärden att presentera nämnda data på en webbsida i en läsare som exekveras i den första noden.

28. Metod enligt krav 27, varvid datapresentationen på webbsidan styrs av kommunikationsmodulen i den första noden, vilken kommunikationsmodul tar emot data från nämnda NEIOD.

29. Metod enligt något av kraven 23-28, innefattande åtgärden att överföra styrinformation till nämnda NEIOD.

30. Metod enligt något av kraven 23-29, varvid kom- munikationerna mellan den första noden och nämnda NEIOD utnyttjar HTTP-protokollet.

31. Metod enligt något av kraven 23-30, varvid ini- tieringsmeddelandet är en begäran av att åtminstone en kommunikationsmodul överförs från nämnda NEIOD till den första noden och förberedelsemeddelandet är en överföring av åtminstone en kommunikationsmodul. 10 15 20 25 30 35 5:26 i 39

32. Metod enligt något av kraven 23-31, innefattande åtgärden att begära att nämnda NEIOD kopplar upp en öppen datakanal till den första noden.

33. Metod för att från en första nod bland ett fler- tal noder i ett nätverk skapa en dynamisk presentation av samplade data, innefattande åtgärderna att, (NEIOD) i en andra nod, begära en elektronisk sida för från en nätverksaktiverande in-ut-anordning val av datatillhandahàllande organ, att presentera den elektroniska sidan för val av datatillhandahàllande organ pà en skärm vid den första noden, att överföra ett valmeddelande, innefattande indika- tioner av åtminstone ett valt datatillhandahàllande till nämnda NEIOD, att från nämnda NEIOD ta emot en elektronisk redige- organ, ringssida innefattande àtminstone en representation av åtminstone ett datatillhandahàllande organ, inom vilken elektronisk redigeringssida det är möjligt att förändra placeringen av en representation av ett datatillhandahàl- lande organ, och att till nämnda NEIOD överföra ett layoutmeddelande innefattande placeringen av det datatillhandahàllande organet. att från nämnda NEIOD, ta emot en elektronisk sida innefattande àtminstone en representation av åtminstone ett datatillhandahàllande organ, och att koppla upp mot nämnda NEIOD för begäran och mottagning av dynamisk data över nätverket via en öppen datakanal, dvs en datakanal som ej kopplas ned mellan en sändning av senaste data och nästa sändning av en uppdatering av nämnda senaste data.

34. Metod enligt krav 33, att från nämnda NEIOD ta emot en elektronisk sida innefattande åtgärderna begärd genom valmeddelandet, vilken elektronisk sida innefattar valbara konfigurationer av åtminstone det valda datatillhandahàllande organet, och 10 15 20 25 30 35 52b;§36 'ld 40 att överföra ett konfigurationsmeddelande till nämnda NEIOD, vilket konfigurationsmeddelande innefattar indikationer pà valda konfigurationer för åtminstone det valda datatillhandahàllande organet.

35. Metod enligt krav 33, varvid de elektroniska sidorna är webbsidor presenterade av en läsare som exekveras i den första noden.

36. Metod enligt krav 33, varvid en representation av ett datatillhandahàllande organ är ett Java applet- program. (NEIOD) för insamling av data från datatillhandahàllande organ och

37. Nätverksaktiverande in-ut-anordning för tillhandhållande av data till åtminstone en datamot- tagande nod bland ett flertal noder i ett nätverk, innefattande insignalorgan för mottagning av data från ett data- tillhandahàllande organ, organ för uppkoppling av en öppen datakanal till den datamottagande noden över nätverket, och organ för överföring av senaste data över den öppna datakanalen oberoende av den mottagande noden, närhelst nämnda data är färdig för överföring, varvid den öppna datakanalen är en datakanal som är anordnad att inte kopplas ned mellan en sändning av senaste data och efterföljande sändning av en uppdatering av nämnda senaste data.

38. Nätverksaktiverande in-ut-anordning enligt krav 37, vidare innefattande åtminstone en kommunikationsmodul att sändas till den datamottagande noden.

39. Nätverksaktiverande in-ut-anordning enligt krav 37 eller 38, insignalorgan för mottagning av styrdata från en vidare innefattande kommunikationsmodul som exekverar i den datamottagande noden, och utsignalorgan för styrning av åtminstone en I/O- anordning.