SE529385C2 - Förfarande för golvtillverkning med termoplastiskt material - Google Patents

Description

20 25 30 529 ass 2 En nackdel med befintlig teknik är att endast slumpfördelade dekorer kan göras. Kravet på att dekor skall finnas i golvmattans hela tjocklek utesluter användning av traditionell mönstringsteknik såsom djuptryck och andra tryckmetoder.

Avsikten med föreliggande uppfinning är att åstadkomma homogena golv med en vald mönstring som står i samklang med kravet på homogenitet, dvs- att golvmaterialet skall vara homogent med avseende på såväl sammansättning som dekor genom hela sin tjocklek.

Från WO 2004/005045 är det bekant att åstadkomma ett genomgående mönstrat ytskikt på ett heterogent golv. Processen bygger på att små färgade termoplastgranuler med bestämd storlek läggs ned i en klibbig massa på en bana i flera steg. I det första steget läggs granuler av en färg eller färgblandning ut i ett mönster via en schablon. Granulerna fastnar i det klibbande skiktet och eventuellt överskott avlägsnas. Eventuellt kan sådan nedläggning upprepas med flera schabloner, vardera med sin färgblandning. l det avslutande steget läggs ett heltäckande lager av granuler över hela banan. De ytor av banan med det klibbande skiktet som redan belagts via nedsläpp från mönstrade schabloner är inte längre klibbiga, varför det heltäckande lagret bara fastnar på ytor som inte belagts med granuler via schablon. Efter förnyad avlägsning av lösa överskottsgranuler består banans yta av ett lager i huvudsak tätpackade granuler som täcker den klibbande ytan. Genom att partiklarna har en jämn och bestämd storlek erhålls en jämn massfördelning över banans hela yta.

Banan utsätts" därefter för värme och tryck så att partiklarna smälter, omformas till att fylla ut hela ytan och fäster till näraliggande partiklar genom sammansmältning av gränsytoma. Efter avkylning erhålls en sammanhållen yta som utvisar ett mönster bestående av de vid olika tillfällen nedlagda olikfärgade partiklarna och ett mönsterdjup' som bestäms av partiklamas storlek. i 10 15 20 25 30 529 3852 3 Ovanstående förfaringssätt utgör ett effektivt och relativt enkelt sätt att åstadkomma ett mönster med utsträckning på djupet. Systemet har emellertid begränsningar vid tillverkning av homogena golv enligt de definitioner som tidigare angivits. Homogena golv skall sålunda kunna vara 2 mm tjocka. Denna tjocklek kan i och för sig åstadkommas enligt WO 2004/005045 genom att nedlägga partiklar på ett med klibbämne bestruket releasepapper. Det färdiga mönstrets tjocklek har ett bestämt förhållande till granulstorleken. Ett mönster med 2 mm tjocklekkräver granuler med ca 3 mm diameter. Med så stora granuler blir emellertid mönsterbilden oskarp och man är dänned hänvisad till mycket grova mönster. l US 4,076,567 beskrivs ett sätt att tillverka homogena golv med styrda mönster. Med- hjälp av metallschabloner släpps små aggregat med olika färger ned på olika ytor på ett substrat till en tjocklek som efter pressning ger önskad tjocklek. En nackdel med denna metod är att de nedsläppta aggregaten har en tendens att istället för att stanna kvar på sina nedsläppsytor har en tendens att breda ut sig på obelagda ytor av substratet.

Liksom i föregående metod erhålls således en utsmetad färgning och dålig konturskärpa. Häri anges även ett förfarande i vilket pulverformigt, olikfärgat material nedläggs på ett substrat till att utgöra en bestämd tjocklek genom användning av metallformar. När alla färger är nedlagda borttages formväggama och substratet med pulvermassan utsätts för värme och tryck varvid pulvret smälter och bildar en homogen, mönstrad bana. Detta sätt att göra en mönstrad homogen bana är omständligt. Det är besvärligt att i processen ta bort mönsterformen utan att förlora skärpan i mönstret.

Föreliggande uppfinning syftar till att överkomma dessa problem och att möjliggöra tillverkning av homogena, mönstrade golv med upp till åtminstone 2 mm tjocklek och en mönsterbild som är skarpare än med tidigare metoder. 10 15 20 25 30 529 385.

REDoGöRELsE FÖR UPPHNNINGEN Uppfinningen avser en metod för att framställa ett plastbaserat, mönstrat golvmaterial innefattande bildning av ett första klibbande skikt och därefter nedläggning av termoplastiska partiklar i det klibbande' skiktet, nämnda partiklar utgörandes av åtminstone två skilda slag av partiklar eller partikelblandningar, varvid nämnda partiklar läggs ned i två eller flera steg i förutbestämda formationer i det klibbande skiktet så att detta i sin helhet täcks av ett mönstrat första lager av partiklar till att utgöra ett första materialskikt. Metoden är kännetecknad av att åtminstone ett ytterligare klibbande skikt bildas i vilket partiklar läggs ned till att bilda ett ytterligare lager av partiklar, med motsvarande mönster som i det första skiktet, till att utgöra ett ytterligare materialskikt varvid nämnda ytterligare skikt synkroniseras med det första skiktet så att' mönstren vid sammanfogning inpassas till att bilda ett arkformigt golvmaterial vilket är homogent mönstrat i en genomskärning vinkelrät mot golvmaterialets ytplan.

Skikten sammanfogas företrädesvis genom att ide i skikten ingående partiklarna smältes samman under tryck. Beroende på partiklarnas materialegenskaper kan temperatur och tryck anpassas till att ge en god _ sammansmältning så att ett homogent golvbildas. Med fördel sker denna sammanfogning innan de olika skikten har värrne- eller ytbehandlats till att bilda en slät materialbana så att risken för att det uppstår ett synligt gränsskikt mellan de sammansmälta materialskikten minimeras.

Sammansmältningen kan exempelvis ske i en bandpress i vilken temperatur och tryck kan regleras. Trycket behöver vanligtvis inte vara särskilt högt om temperaturen är väl avpassad så att golvmassan är lagom viskös eller mjuk.

Det är även tänkbart att materialskikten värmebehandlas före de sammanpressas i bandpressen så att de i materialskikten ingående partiklarna har en lagom temperatur för att fogas samman när de kommer in i själva pressanordningen. 10 15 20 25 30 529 385 Med skilda slag av partiklar eller partikelblandningar avses främst att partiklarna är olikfärgade eller, i förekommande fall, att partikelblandningarna innehåller olika sammansättning av färgadepartiklar. Partiklarna kan även skilja sig på andra vis, t ex till form eller storlek, så att kompositionerna i det färdiga, arkformiga golvmaterialet särskiljer sig.

Enligt en fördragen form av uppfinningen utförs metoden genom att det första materialskiktet och åtminstone ett ytterligare materialskikt bildas på separata ytor. De två olika skikten kommer i detta fall att utgöras av två separata materialbanor vilka förs ihop och sammanfogas till ett arkformigt golvmaterial.

Det är givetvis möjligt att genomföra detta för fler än två skikt om så önskas.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsforrn av uppfinningen gäller att tvà materialskikt sammanfogas genom att de pressas ihop med materialskiktens respektive klibbande skikt vända från varandra. En fördel med den här utföringsformen är att homogeniteten av slutprodukten ej riskerar att störas av ett inbäddat klibbskikt. I en särskilt fördelaktlg variant av denna utföringsform gäller att .det första klibbande skiktet utgörs av ett ytförstärkande skikt, exempelvis lacker, och/eller att det andra klibbande skiktet utgörs av ett vidhäftningsförbättrande material, exempelvis en akrylblandning. Golvmaterialet kommer i detta fall, när materialskikten är sammanfogade, att vara homogent med avseende på såväl material som mönster samt försett med ett skikt på ovansidan som gör det slitstarkt och lättskött samt ett skikt på undersidan som underlättar fastsättning av golvmaterialet vid golvet. - Det ligger även inom denna utföringsforms ide, att mellan de yttre materialskikten med de särskilt utformade ytbeläggningarna, placera ett eller flera ytterligare materialskikt med tillhörande klibbande skikt. I förekommande fall är det alltså tänkbart att fler än två materialbanor möts och sammanfogas vid förhöjd temperatur och tryck. De klibbande skikten i dessa mellanliggande 10 15 20 25 30 529 ss5 6 materialskikt är företrädesvis tunna och utgörs företrädesvis av ett material som är anpassat att inte. störa sammanfogningen i gränsskikten eller mönstringen; Karaktären av det klibbande skiktet kan variera beroende på 'vilken termoplast som används. För ett PVC-golv kommer partiklarna att utgöras av mjukgjord, infärgad PVC-material. Klibbskiktet kan i detta fall utgöras av transparent PVC-plastisol. Vid den pressning och värmebehandling som följer efter de olika skiktens sammanfogning. kommer plastisolen att integreras med PVC-konstruktionen. Det är emellertid fördelaktigt att låta klibbskiktet på golvets slityta, d v s den yta som är avsedd att utgöra golvets ovansida, utgöras av ett härdande lack. Exempel på sådana lacker är värmehärdande uretanlacker. Vid varmpressning kommer lacken att härda och bildar på detta sätt en ytfinish på slutprodukten. Denna ytfinish ersätter i förekommande fall den separata ytlackering, som ofta görs på traditionella homogena golv, för att förbättra golvets egenskaper med avseende på skötsel av det samma. För det klibbskikt som utgör det färdiga golvets baksida kan som alternativ till PVC-plastisol en akryldispersion användas.

Denna ger slutprodukten en god vidhäftning till förekommande golvlimmer.

För ett olefinbaserat golv utgörs partiklarna av blandningar av olefinbaserade kopolymerer. Även i detta fall år det fördelaktigt att låta det övre klibbskiktet, avsett att utgöra slitytan på golvmaterialet, utgöras av en ytlack av samma karaktär som för PVC-konstruktionen. Det undre klibbskiktet utgörs av en liknande lack som i slutprodukten kommer att underlätta limning av golvet mot underlaget. Det är idag vanligt förekommande att olefingolv, av samma anledning, lackeras separat på undersidan. För olefingolv kan det vara nödvändigt att coronabehandla partiklarna för att säkerställa vidhäftning till de klibbande skikten. I De mellanliggande, klibbande skikten för PVC-baserade golv kan utgöras av transparent PVC-plastisol och för olefinbaserade en härdande lack av den 10 15 20 25 30 s29.sss 7 typ som tidigare nämnts. Ett ytterligare möjligt exempel på ett mellanliggande klibbskikt är att låta det bestå av ett lösningsmedel eller annat lättflyktigt ämne. Användning av ett lättflyktigt ämne är ett sätt för att undvika att klibbskiktet stannar kvar i produkten och stör homogeniteten. Ämnet kan exempelvis vara etylacetat, vilket lämpar sig särskilt för PVC-baserade golv.

Det lättflyktiga ämnet läggs ned och görytan av det redan nedlagda» partikellagret klibbigt. Ytterligare ett lager av partiklar läggs ned varefter lättflyktigt sammanpressningen under vilken ytterligare lättflyktigt ämne kan avdunstas. överskott av avdunstas före den avslutande ämne Det ytförstärkande skiktet kan exempelvis utgöras av värmehärdande polyuretanlack och det vidhäftningsförbättrande skiktet kan exempelvis utgöras av akryldispersion. Mängden klibbande material skall säkerställa att partiklarna fastnar. Detta erhålles normalt för en applicerad våtvikt av 10 - 100 g/mz, företrädesvis 20 - 60 g/mz. De klibbande skikten kan appliceras genom en mängd olika metoder såsom uträkning av en flytande massa, sprayning, utläggning med djuptrycksteknik eller genom valsbeläggning. l dessa fall består substansen av någon form av mer eller mindre trögflytande massa, exempelvis en plastisol. Det finns flera olika sammansättningar av plastisoler som är lämpliga och exempel på klibbiga plastisoler som kan användas finns i WO 2004/005045. Det är även möjligt att applicera det klibbande skiktet som en film vilken rullas ut eller läggs på en yta. Filmen kan antingen vara klibbande i sig eller göras klibbig genom exempelvis värmebehandling. För att uppnå en god effekt vid sammanfogningen av de olika materialskikten är det ofta önskvärt att åtminstone ett av de klibbande skikten inte har härdat före sammanfogningen av skikten. Detta medför fördelen av att partiklarna som är vidhäftade vid de klibbande skikten kan röra sig utefter ytan på det klibbande skiktet och därmed anpassa sig och passa in med partiklarna vid angränsande materialskikt så att sammanfogningen av skikten går smidigare och en god sammanblandning av materialskikten med minskad risk för att ett oönskat gränsskikt uppstår. 10 15 20 25 30 529 385 Enligt ännu en utföringsform av uppfinningen gäller att åtminstone två av materialskikten bildas på samma yta genom att de termoplastiska partiklama, vilka utgör det första materialskiktet, försesmed ett klibbande skikt varpå partiklar läggs ned till att bilda ett ytterligare lager av partiklar, med motsvarande mönster som det första skiktet. Denna utföringsform skiljer sig således från den tidigare utföringsformen, i vilken materialskikten bildades på separata ytor, i det att de båda materialskikten bildas på samma bana. l detta fall är det således nödvändigt med ett klibbande skikt mellan de båda skikten av partiklar. Det är även tänkbart i denna utföringsform att lägga på valfritt antal ytterligare klibbskikt och partiklar ovanpå de första skikten. Om så önskas kan det översta partikelskiktet, vilket redan har vidhäftats vid ett klibbande skikt, ovanpå förses med ett klibbskikt vilket utgörs av ett ytförstärkande skikt och/eller ett vidhäftningsförbättrande material. I detta fall kan det understa klibbskiktet utgöras av ett material som kompletterar det översta skiktet så att golvmaterialet på de olika ytorna är försett med skikt som är ytförstärkande respektive vidhäftningsförbättrande.

Det är även möjligt att kombinera ihop de olika beskrivna utföringsformerna för bildande av materialskikten så att ett och samma golvmaterial formas av skikt vilka har bildats dels genom nedläggning av partiklar på separata ytor som bildar egna materialbanor och dels bildats genom nedläggning av partiklar i skikt ovanpå varandra på samma yta.

Partiklarna som används för att bilda materialskikten kan vara av olika storlekar och former. Enligt en utföringsform av uppfinningen gäller att partiklarna som bildar ett materialskikt är väsentligen lika stora och likformiga. Det är dock även tänkbart att de kan vara olikformade exempelvis om partiklarna består av malda fragment. l detta fall kan om så önskas, lämpliga storleksfraktioner sorteras ut genom exempelvis siktning. l det fall artiklama är likforrniga kan de ha många olika former såsom exempelvis cylinderformade, ovala eller fyrkantiga. Enligt en föredragen utföringsform gäller att partiklama är väsentligen sfäriska. Användning av sfäriska och lika 10 15 20 25 30 _~ 529 385 i stora partiklar i de olika materialskikten anses vara fördelaktigt ur den synpunkten att det är önskvärt med tätpackade skikt med en relativt jämn yta.

Att skikten år tätpackade medför att materialetärjämnt fördelat över ytan och det råder därmed minskad risk för att det kan uppstå ojämnheter vid sammanpressningen vilket kan medföra oönskade tjockleksvariationer och inhomogeniteter l det färdiga golvmaterialet. De sfäriska partiklarnas storlek beror på antalet skikt i slutprodukten liksom mängden klibbmassa. Med två skikt och en mängd klibbmassa av 50 g/mz för vartdera skiktet bör partiklarna ha en diameter av 1,2 mm för att erhålla en slutprodukt som är 2 mm tjock.

Beroende på bl a antalet skikt, önskad mönsterskärpa och önskad tjocklek hos slutprodukten kan diametem hos partiklarna lämpliga för den häri beskrivna metoden variera mellan 0,3 och 3 mm. I ett flertal fall föredras särskilt en diameter av 0,5 till 1,5 mm.

I den mån det anses vara väsentligt med likstora och likformade partiklar är mikrogranulering en lämplig metod för framställning av granuler. Granulerna kan givetvis framställas genom mekanisk sönderdelning av en massa men i dessa fall kommer storlek och form att variera betydligt mer hos de enskilda partiklarna. Även om de mekaniskt bearbetade partiklarna siktas eller storleksgraderas på något vis kommer de vid bearbetning, med vanligt förekommande metoder, att uppvisa större variationer än de vid mikrogranulering tillverkade partiklarna. Vid mikrogranulering extruderas den massa, som skall utgöra basen för golvmaterialet, genom ett munstycke med fina hål av önskad storlek. En kniv vid det hålförsedda munstycket klipper av de extruderade strängarna, som är varma och formbara, i avpassade längder och genom inverkan av ytspänning antar partiklarna en sfärisk form före avkylning så att dessa avklippta stycken formas till sfäriska granulat.

Vid val av partiklar kan de väljas så att de olika skikten har olika slag av partiklar vilka är utformade så att de passar väl medvarandra. Exempelvis är det tänkbart-att i det fall golvmaterialet består av tre materialskikt av partiklar 10 15 20 25 30 529 385 ä1o som skall fogas samman, att det mellersta skiktets partiklar är mindre än partiklarna i ytterskikten så att skikten därvid lätt kan passa in i varandra.

Vid val av partikelstorlek tas hänsyn till den 'önskade tjockleken hos golvet, kravet på tydlig mönsterskärpa samt antalet partikelskikt som skall ingå i golvet. För en tydlig mönsterskärpa är det önskvärt med små partiklar, vilket dock kräver fler partikelskikt för att uppnå önskad golvtjocklek. Det gäller dock att ju fler skikt som önskas, desto större och dyrbarare utrustning krävs för att tillverka golvmaterialet.

Partiklarna kan vara av flera olika material men det är väsentligt att de har termoplastiska egenskaper så att de kan smälta vid värmning och på så vis sammanfogas med närliggande partiklar i samma och angränsande skikt till att bilda ett homogent, arkformigt golvmaterial. Lämpliga materialval för partiklarna är exempelvis PVC eller polyolefiner. l båda fallen gäller att samma typ av recept på material och materialblandningar, som används för traditionella golv av detta slag, är gångbara. För PVC-golv kan en typisk sammansättning se ut som följande: 100 delar PVC, 20 delar mjukgörare, 3 delar stabilisatorer, 40 delar fyllmedel samt 3A delar pigment. Detta är endast ett exempel och valet av material anses inte vara väsentligt mer än i den mån att det skall vara termoplastlskt, för att kunna smälta samman, och i övrigt innefatta egenskaper som gör det lämpligt att användas för golv.

Enligt en utföringsform av uppfinningen sker nedläggningen av partiklama med ett schablonförfarande i vilket partiklar eller partikelblandningar av ett eller flera olika slag nedlägges i bestämda formationer på det klibbande skiktet med kvarlämnande av obelagda partier och att partiklar eller partikelblandningar, av ett slag vilket skiljerisig från någon av de partiklar eller partikelblandningar vilka nedlagts med. schablonförfarandet, nedströs över den med partikelformationer försedda klibbande ytan varvid de nedströade partiklama fastnar i nämnda obelagda partier. 10 15 20 25 30 529 385 11 De ovan angivna utföringsformerna utgör exempel för hur uppfinningen kan I utövas. En särskild fördel med uppfinningen .är att den möjliggör tillverkning av homogena golv med styrd mönstring. Homogena golv definieras vanligen som produkter bestående av ett eller flera lager med samma sammansättning och mönster genom hela sin tjocklek. l de fall golvet bildas genom att två materialskikt med samma mönstring sammanfogas synkroniserat, med respektive klibbande skikt vända från varandra, kommer golvet att .vara helt igenom homogent. l de fall golvet bildas genom att flera lager sammanfogas och ett klibbskikt är placerat mellan skikten kommer dess sammansättning i ett tvärsnitt genom golvet att variera något. Det gäller dock att detta klibbskikt är tunt och utgör endast en bråkdel av den massa som utgörs av partiklarna, vilket bildar bulkmaterialet för golvet, och även en sådan konstruktion kan anses utgöra ett homogent golv.

FIGURBESKRIVNING FlGUR 1 visar schematiskt en anordning för tillverkning av ett homogent golv med ett styrt mönster enligt en utföringsform av uppfinningen FIGUR 2 visar en del av en golvtillverkningsanordning där två materialbanor möts vid inloppet till en dubbelbandspress.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER I figur 1 beskrivs en föredragen utfiöringsform av uppfinningen.

Golvtillverkningsanordningen 1 består av .två funktionellt sett likadana mattbildningssenheter 2 a, b. Mattbildningsenheterna är belägna i anslutning till var sitt löpande band 3a, b. Enligt figuren innefattar dessa mattbildningsenheter 2a, b en applikator 4a, b för applicering av en klibbande massa till att fomwa ett klibbande skikt på de löpande banden 3a, b.- Mattbildningsenheterna 2a, b innefattar vidare en mönstringsenhet 5a, b för nedsläpp eller applicering av partiklar eller granuler i ett styrt mönster, en 10 15 20 25 30 529 585 i 12_ första suganordning 6a, b för avlägsnande av överskottsgranuler nedlagda vid mönstringsenhetema 5a, b, en utfyllningsenhet 7a, b som lägger ut eller släpper ned partiklar på de obetäckta ytoma av det klibbande skiktet samt en andra suganordning 8a, b för bortsugning av överskottspartiklar.

De båda materialbanorna på banden 3a, b förs samman i en dubbelbandspress 9. Dubbelbandspressen innefattar en sammanfogningszon 10, i vilken de båda materialbanorna smälter samman under kontrollerat tryck och värme, samt en kylzon 11. Dubbelbandspressen 9 är vid inloppet försedd med ett första paryvalsar 12a, b och vid utloppet försett med ett andra par valsar 13a, b. I kylzonen 11 kyls det nu bildade golvmaterialet till en lämplig temperatur för att kunna rullas ihop vid en upprullningsstation 14. Beträffande parametrar såsom temperatur och tryck i sammanfogningszonen 10 är dessa framförallt beroende av materialet. Om temperaturen är så hög att granulema I i stort sett är smälta kan sammanfogningen ske vid ett relativt lågt tryck. Att granulema är väl smälta minskar även risken för att det skall uppkomma något slags gränsskikt mellan de sammanfogade materialbanorna.

Väsentligt för uppfinníngen är att de band som skall fogas samman i dubbelbandspressen är ordentligt synkroniserade. l figur 2 visas en förstoring av ett snitt längs med färdriktningen hos de löpande banden 3a, b vid valsarna 12a, b vid inloppet till dubbelbandspressen. Här visas hur 2 materialbanor med ett första slag av granuler 15 och ett andra slag av granuler 16 synkroniseras med varandra. Materialbanoma är således inpassade så att de ger ett enhetligt mönster genom ett tvärsnitt av det färdiga golvmaterialet. Det kan vid sammanfogningen var en fördel om åtminstone ett av de klibbande skikten inte har härdat så att granulerna kan röra sig i förhållande tm varandra.

Mönstringen som sådan är relativt ytligt beskriven häri. För en mer detaljerad beskrivning av hur en mönstringsenhet kan se ut, och olika varianter av 10 15 20 529 385 13 sådana, hänvisas till WO 2004/005045. Det är uppenbart för fackmannen att det finns stora möjligheter att variera mönstringen inom ramen för uppfinningen. Exempelvis är det tänkbart att lägga till mönstringsenheter i mattbildningsenheten så att mer komplexa mönster, med fler olika färger, kan bildas. Även om denái WO 2004/005045 beskrivna mönstringen utgör en fördelaktig utföringsform är det uppenbart att det är möjligt att använda andra metoder för mönstrade materialskikt som lamlneras ihop.

Enligt ytterligare en icke visad utföringsform är det möjligt att placera två likadana mattbildningsenheter efter varandra på samma löpande band.

Genom att synkronisera dessa kommer det således att läggas ut 2 identiska skikt ovanpå varandra på samma band. Det är sedan möjligt att låta det på dethär viset bildade golvmaterialet direkt föras till härdning och pressning för att färdigställa golvmaterialet. Det är även möjligt att låta den materialbana, som bildats med dubbla lager sammanföras med ytterligare en bana på liknande sätt som visas i figur 1, där materialbanorna på de löpande banden Sa, b förs ihop innan sammanfogning.

De här ovan angivna utföringsexemplena utgör endast några exempel på hur uppfinningen kan utföras. Det finns således ett stort utrymme för fackmannen att experimentera inom ramen för uppfinningsidén med exempelvis olika val av material och relevanta parametrar för att styra processen. ytterligare -

Claims (14)

10 15 20 25 30 529 385 14 PATENTKRAV

1. Metod för att framställa ett plastbaserat, mönstrat golvmaterial innefattande bildning av ett första klibbande skikt och därefter nedläggning av termoplastiska partiklar i det klibbande skiktet, nämnda partiklar innefattande åtminstone två skilda slag av partiklar eller partikelblandningar, varvid nämnda partiklar läggs ned i två eller flera steg i förutbestämda formationer i det klibbande skiktet så att detta i sin helhet täcks av ett mönstrat första lager av partiklar till att utgöra ett första materialskikt k ä n n e t e c k n a d a v att åtminstone ett ytterligare klibbande skikt bildas i vilket partiklar läggs ned till att bilda ett ytterligare lager av partiklar, med motsvarande mönster som i det första skiktet, till att utgöra ett ytterligare materialskikt varvid nämnda ytterligare skikt synkroniseras med det första skiktet så att mönstren sammanfaller vid sammanpressning av materialskikten till att bilda ett golvmaterial vilket är homogent mönstrat i en genomskäming vinkelrät mot golvmaterialets ytplan.

2. .Metod enligt krav 1 kännetecknad av att det första materialskiktet och åtminstone ett ytterligare materialskikt bildas på separata ytor.

3. .Metod enligt krav 2 kännetecknad av att de båda materialskikten sammanfogas genom att de pressas ihop med materialskiktens respektive klibbande skikt vända från varandra.

4. . Metod enligt krav 3 k ä n n e t e c k n a d a v att det första klibbande skiktet utgörs av ett ytförstärkande skikt och/eller att det andra klibbande skiktet utgörs av ett vidhäftningsförbättrande material. 10 15 20 25 30 f 529 385 15

5. . Metod enligt krav 4 k ä n n e t e c k n a d a v att det ytförstärkande skiktet utgörs av polyuretaniack.

6. .Metod enligt krav 4 kännetecknad av att det vidhäftningsförbättrande skiktet utgörs av en akryldispersion.

7. . Metod enligt nåot av krav4till6 kännetecknad av att det klibbande skiktet består av en flytande plastisol som rakas ut, sprayas, läggs ut med djuptrycksteknik, valsbeläggning eller en film som läggs ut på en yta.

8. .Metod enligt något av krav 4 till 7 kännetecknad av att åtminstone ett av de klibbande skikten inte har härdat före sammanfogningen av skikten sker.

9. . Metod enligt krav 1 eller 2 k ä n n e t e c k n a d a v att åtminstone två av materialskikten bildas på samma yta genom att de terrnoplastiska partiklama, vilka utgör det första materialskiktet, förses med ett klibbande skikt varpå partiklar läggs ned till att bilda ett ytterligare lager av partiklar, med motsvarande mönster som det första skiktet.

10. Metod enligt något av föregående krav k ä n n e t e c k n a d a v att partiklama är väsentligen lika stora och likforrniga.

11.Metod enligt krav 10 kännetecknad av att partiklama är väsentligen sfäriska.

12.Metod enligt krav 11 kännetecknad av att partiklama uppvisar en diameter mellan 0,3 och 3 mm, företrädesvis mellan 0,5 och 1,5 mm. 10 529 385 16

13. Metod enligt något av föregående krav k ä n n e t e c k n a d a v att partiklama utgörs huvudsakligen av polyolefin eller PVC.

14. Metod enligt något av föregående krav k ä n n e t e c k n a d a v att nedläggningen av partiklama sker med ett schablonförfarande i vilket partiklar eller partikelblandningar av ett eller flera olika slag nedlägges i bestämda formationer på det klibbande skiktet med kvarlämnande av obelagda partier och att partiklar eller partikelblandningar, av ett slag vilket skiljer sig från någon av de partiklar eller partikelblandningar vilka nedlagts med schablonförfarandet, nedströs över den med partikelforrnationer försedda klibbande ytan varvid de nedströade partiklama fastnar i nämnda obelagda partier.