[go: up one dir, main page]

SE528008C2 - Austenitiskt rostfritt stål och stålprodukt - Google Patents

Austenitiskt rostfritt stål och stålprodukt

Info

Publication number
SE528008C2
SE528008C2 SE0403197A SE0403197A SE528008C2 SE 528008 C2 SE528008 C2 SE 528008C2 SE 0403197 A SE0403197 A SE 0403197A SE 0403197 A SE0403197 A SE 0403197A SE 528008 C2 SE528008 C2 SE 528008C2
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
steel
max
steel according
maximum
content
Prior art date
Application number
SE0403197A
Other languages
English (en)
Other versions
SE0403197D0 (sv
SE0403197L (sv
Inventor
Mats Liljas
Hachemi Loucif
Original Assignee
Outokumpu Stainless Ab
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Outokumpu Stainless Ab filed Critical Outokumpu Stainless Ab
Priority to SE0403197A priority Critical patent/SE528008C2/sv
Publication of SE0403197D0 publication Critical patent/SE0403197D0/sv
Priority to PCT/SE2005/002057 priority patent/WO2006071192A1/en
Priority to EP05820986A priority patent/EP1836328B1/en
Priority to US11/722,870 priority patent/US8119063B2/en
Priority to BRPI0519789A priority patent/BRPI0519789B1/pt
Priority to JP2007549323A priority patent/JP4705648B2/ja
Priority to KR1020077014851A priority patent/KR101226335B1/ko
Priority to CNB2005800471969A priority patent/CN100564570C/zh
Priority to EA200701167A priority patent/EA012333B1/ru
Publication of SE0403197L publication Critical patent/SE0403197L/sv
Publication of SE528008C2 publication Critical patent/SE528008C2/sv
Priority to ZA200704668A priority patent/ZA200704668B/xx

Links

Classifications

    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C22METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22CALLOYS
    • C22C38/00Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/001Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing N
    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C22METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22CALLOYS
    • C22C38/00Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/18Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
    • C22C38/40Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel
    • C22C38/44Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel with molybdenum or tungsten
    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C22METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22CALLOYS
    • C22C38/00Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/18Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
    • C22C38/40Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel
    • C22C38/58Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel with more than 1.5% by weight of manganese

Landscapes

  • Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Materials Engineering (AREA)
  • Mechanical Engineering (AREA)
  • Metallurgy (AREA)
  • Organic Chemistry (AREA)
  • Treatment Of Steel In Its Molten State (AREA)
  • Heat Treatment Of Steel (AREA)

Description

528 008 2 Mo, 0,5% N (US-A-S 141 705). Detta stål har en så hög PRE-nivå som > 60 och är i många avseenden lika korrosionshärdigt som de bästa nickelbaslegeringarna. Genom de höga Cr- och Mo-halterna kunde så mycket som 0,5% N inlösas med en tämligen moderat Mn-halt. Den höga N-halten gör att stålet får en hög hållfasthet kombinerad med god duktilitet. En mycket likartad variant av 654 SMO, där en viss del av molybdenet är utbytt med W, finns i stålet B66 (EN 1.4659, UNS S 31266) (US-A-5 494 636, Dupoiron et al).
Ett problem med helaustenítiska stål med höga molybdenhalter är molybdens kraftiga segringstendens. Härvid uppstår segrade oinråden i göt eller sträng som fortfarande finns kvar till stor del i de färdiga produkterna och ger upphov till utskiljriíngar av intermetallisk fas som exempelvis sigmafas. Detta fenomen är speciellt uttalat hos de högst legerade stålen och olika tillvägagångssätt finns att motverka eller reducera dess effekt i senare steg.
Vid strångguming av segringsbenågna stål löper man risk att få makrosegringar, som ger olika problem med fârdigprodukten. Makrosegringar uppstår genom att legeringselement vid gjutningen fördelas mellan fast fas och restsmålta, så att man får skillnader i sammansättning i olika områden i det stelnade ämnet beroende på svalning, strömningar och stelningssätt.
Klassiskt för götgiuming är exempelvis s.k. A- och V-segringar och vid stränggjumíng centrumsegringar. Det år väl etablerat, att molybden (Mo) år ett element med särskilt stor tendens till segring och därför uppvisar stål med de högsta Mo-halterna ofta kraftiga makrosegringar. Dessa makrosegringar kan svårligen elimineras i senare tillverkningssteg och resulterar ofiai utskiljning av intermetalliska faser. Sådana faser kan orsaka larníneringar vid valsningen och försämra produktegenskaper såsom korrosionsbeständighet och seghet. För superaustenitiska stål med mycket hög Mo-halt fås därför ofta centrumsegringar i stränggjuma ämnen som kraftigt begränsar möjligheterna att tillverka homogen plåt med optimala egenskaper. Det finns således ett behov av ett höglegerat, austenitiskt, rostfritt stål, som inte är benåget till makrosegringar.
KORT REDoGöRELsE FÖR UPPFmNmGEN Ändamålet med denna uppfinning år därför att åstadkomma ett nytt austenitiskt rostfiitt stål med hög legeringshalt, speciellt med avseende på krom, molybden och kväve. Det så kallade superaustenitiska stålet utmärks av mycket hög korrosionshärdighet och hållfasthet. Stålet år låmpat i olika bearbetade former som plåt, stång och rör för användning i aggressiva miljöer inom kemisk industri, krafiindustri och olika havsvattenapplikationer.
Speciellt syftar uppfinningen till att åstadkomma ett material som med fördel kan användas inom exempelvis följande användningsområden: 20 25 30 35 528 nos 3 - inom ofishoreindustrin (havsvatten, sur olja och gas) - för vårmevåxlare och kondensorer (havsvatten) - för avsalmingsanlâggningar (salt vatten) - för utrustningar för rökgasrening (kloridhaltiga syror) - för apparater för rökgaskondensering (starka syror) - inom svavel- och fosforsyrafabriker (starka syror) - för ledningar och apparater för olja och gasutvinning (sur olja och gas) - för apparater och ledningar cellulosablekerier och i kloratfabriker (kloridhaltiga, oxiderande syror, respektive lösningar) - för tankbåtar och tankbilar (alla slag av kemikalier) Detta ändamål uppnås med ett austenitiskt rostfritt stål med följande sammansättning, i vikts-%: max 0,03 C max 0,5 Si max 6 Mn 28-30 Cr 21-24 Ni 4--6% (Mo + W/2), där mängden W uppgår till max 0,7 0,5-0,9 N max 1,0 Cu resten järn och föroreningar i normala halter härrörande från stålets tillverkning.
Det har visat sig att man genom att begränsa molybdenhalten och legera in mera krom får ett superaustenitiskt stål med mycket hög punktfrätriingsresisterrs och avgjort lägre tendens till segringar i strukturen.
Förutom de nämnda legeringsänmena kan stålet även innehålla andra ämnen i mindre halter, förutsatt att dessa inte negativt påverkar de eftersträvade egenskaper hos stålet, vilka nämnts ovan. Exempelvis kan stålet sålunda innehålla bor i en halt upp till 0,005% B i syfte att ytterligare öka stålets duktilitet vid varmbearbetning. I det fall stålet innehåller cerium innehåller stålet normalt även andra sällsynta jordartsmetaller, eftersom dessa ämnen, inklusive cerium, vanligtvis tillsätts i form av mischmetall i en halt av upp till 0,1%. Vidare kan även kalcium, magnesium tillsättas i stålet i halter upp till 0,01% och aluminium tillsättas i stålet i halter upp till 0,05% av respektive element i olika syften.
Beträffande de olika legeringselementen gäller vidare följande: 20 25 30 35 528 008 4 Kol är i detta stål att betrakta i huvudsak som ett icke önskvärt element, eftersom kol mycket kraftigt sänker kvävelösligheten i smälta. Kol ökar även tendensen till utskiljning av skadliga lcromkarbider och bör av dessa skäl ej förekomma i halter över 0,03%, och skall företrädesvis vara 0,015-0,025% och lämpligen 0,020%.
Kisel ökar tendensen till utsldljning av intermetalliska faser samt sänker kraftigt stålets kvävelöslighet i smälta. Kisel får därför förekomma i en halt av max 0,5%, företrädesvis max 0,3%, lämpligen max 0,25%.
Mangan tillsätts i stålet för att på i och för sig känt sätt öka stålets kvävelöslighet.
Mangan tillsätts därför stålet i en halt av upp till 6%, företrädesvis minst 4,0% och lämpligen 4,5-5,5%, allra helst omkring 5,0% för att öka stålets kvävelöslighet i smältfas. Höga manganhalter medför dock problem vid färslcning, enär elementet i likhet med laom sänker kolaktiviteten, så att färskningen förtrögas. Mangan har dessutom högt ångtryck samt hög affinitet till syre, vilket medför att en betydande del av manganet förloras vid färskning, om manganhalten är hög. Det är vidare känt att mangan kan bilda sulfider, som sänker punkt- och spaltkorrosionsresistensen. Forskningsarbetet i samband med utvecklandet av det uppfinningsenliga stålet har dessutom visat att mangan löst i austeniten försämrar korrosionsmotståndet även då mangansulfider ej är närvarande. Av dessa skäl begränsas manganhalten till högst 6%, företrädesvis till högst max 5,S%, lämpligen till omkring 5,0%.
Krom är ett synnerligen betydelsefullt element i detta, liksom i alla rostfria stål. Krom ökar generellt korrosionsresistensen. Det höjer också kvävelösligheten i smälta kraftigare än övriga element i stålet. Krom skall därför ßrekomma i stålet i en minsta halt av 28,0%.
Krom ökar dock, speciellt i kombination med molybden och kisel, benägenheten till utskiljning av intermetalliska faser och i kombination med kväve även beriägeriheten till utskiljning av nitdder. Detta har betydelse exempelvis vid svetsning och värmebehandling.
Av denna anledning begränsas kromhalten företrädesvis till max 28,0-29,0%, lämpligen till 28,5%.
Nickel är ett austenitbildande ämne och tillsätts för att tillsammans med andra austenitbildare ge stålet dess austenitiska mikrosmiktttr. En ökad nickelhalt motverkar dessutom utskiljning av intermetalliska faser. Av dessa skäl skall nickel förekomma i stålet i en lägsta halt av 21%, företrädesvis minst 22,0%. 20 25 30 35 528 008 5 Nickel sänker emellertid stålets kvävelöslighet i smälta och ökar dessutom tendensen till utskiljning av karbider i fast fas. Dessutom är nickel ett dyrt legeringselement. Därför begränsas nickelhalten till högst 24%, företrädesvis max 23%, lämpligen max 22,6% Ni.
Molybden tillhör de viktigaste elementen i detta stål genom att krafiigt öka korrosionsresistensen, speciellt mot punkt- och spaltkorrosion, samtidigt som elementet ökar kvävelösligheten i smälta. Tendensen till utskiljning av nitrider minskar även med ökande molybdenhalt. Stålet skall därför innehålla mer än 4% Mo, företrädesvis minst 5% Mo. Det är dock väl etablerat att molybden är ett element med särskilt stor tendens till segring.
Segringarna kan svårligen elimineras i senare tillverkningssteg. Dessutom ökar molybden benägenheten till utskiljning av intermetalliska faser, t ex vid svetsning och vârmebehandling.
Av dessa skäl får molybdenhalten inte överstiga 6%, och den är företrädesvis omkring 5,5%.
Om volfram ingår i det rostfria stålet samverkar det med molybden, så att de ovan angivna molybdenhaltema blir totalhalter av Mo + W/2, d.v.s. de verkliga molybdenhaltema måste minskas. Den maximala halten av volfrarn är 0,7% W, företrädesvis max 0,5%, lämpligen max 0,3% och allra helst max 0,l% W. Även kväve är ett centralt legeringselement i detta stål. Kvävet ökar mycket kraftigt punkt- och spaltkorrosionsresistensen samt höjer hållfastheten radikalt, samtidigt som god slagseghet och formbarhet bibehålls. Samtidigt är kväve ett billigt legeringsänme, eftersom det kan legeras in i stålet via luft och kvâvgasblaridning vid färskníng i konverter.
Kväve är även ett starkt austenitstabiliserande legeringselement, vilket också ger flera fördelar. Vid svetsning segrar somliga legeringsänmen krafiigt. Detta gäller framförallt molybden, som förekommeri hög halt i stålet enligt uppfinningen. I de interdendritiska områdena blir molybdenhalterna oftast så höga att risken är mycket stor för utskiljning av intermetalliska faser. Under forskningsarbetet med stålet enligt uppfinningen har det överraskande visat sig att austenitstabiliteten är så hög att de interdendritiska områdena, trots de höga halterna av molybden, behåller sin austenitiska mikrostruktur. Den höga austenitstabiliteten är till fördel t ex vid svetsning utan tillsatsmaterial, eftersom den gör att svetsgodset får extremt låga halter av sekundära faser och därmed får högre duktilitet och korrosionsbeständighet.
De vanligast förekommande intermetalliska faserna i denna typ av stål är Laves fas, si gmafas och chi-fas. Samtliga dessa faser har mycket låg eller ingen löslighet alls av kväve. Kvävet kan av denna anledning fördröja utskiljning av Laves fas samt av sigmafas och chi-fas. En högre kvävehalt ökar således stabiliteten mot utskiljning av nänmda intermetalliska faser. Av 20 25 30 35 528 008 6 ovanstående skål skall kväve förekomma i stålet i en lägsta halt av 0,5%, företrädesvis lägst 0,6% N.
Vid allt för höga kvävehalter ökar emellertid tendensen till utskiljning av nitrider. Höga kvävehalter medför dessutom att varmbearbetbarheten sänks. Kvävehalten i stålet får därför inte överstiga 0,9%, och företrädesvis är den 0,6-0,8% N.
Det är kant att koppar i vissa austenitiska rostfiia stål kan förbättra korrosionsresistensen mot vissa syror, medan resistensen mot punkt- och spaltkorrosion kan försämras vid höga halter koppar. Koppar kan därför förekomma i för stålet signifikanta halter upp till 1,0%.
Omfattande undersökningar har visat att det finns ett haltområde för koppar som är optimalt, om korrosionsegenskaper i olika medier beaktas. Koppar bör av denna anledning tillsättas i en halt av minst 0,5%, men lämpligen inom intervallet O,7-0,8% Cu.
Cerium kan eventuellt tillsättas stålet, t ex i form av misehmetall, för att på i och för sig känt sätt öka stålets varmbearbetbarhet. I de fall mischmetall tillsatts, innehåller stålet förutom cerium även andra sällsynta jordartsmetaller såsom A1, Ca och Mg. Cerium bildar i stålet ceriumoxystilfider, vilka inte försämrar korrosionsmotståndet i samma grad som andra sulfider, t ex mangansiilfid. Av dessa skäl må cerium plus lantan ingå i stålet i signifikanta halter som kan uppgå till max 0,1%.
Företrådesvis år legeringsämnena i det rostfria stålet så avvägda i förhållande till varandra, att stålet innehåller Cr, Mo och Ni sådan mängd att ett PRB-värde av åtminstone 60 erhålls, där PRE=Cr-I-3.3Mo+l,65W +30N. Lämpligtvis år PRB-värdet åtminstone 64, allra helst åtminstone 66.
I en särskilt föredragen utföringsform har det austenitiska rostfria stålet en sammansättning som innehåller, i vikts-% max 0,02 C 0,3 Si 5,0 Mn 28,3 Cr 22,3 Ni 5,5 Mo 0,75 Cu 0,65 N resten järn och föroreningar i normala halter härrörande från stålets tillverkning, och stålet har efter vännebehandlirig vid en temperatur av ll50-1220°C en homogen mikrostruktur som 20 25 528 008 7 huvudsakligen består av austenit vilken är väsentligen fri fi-ån skadliga mängder av sekimdära faser.
Austenitiska rostfria stål med ovan angiven sammansättning är mycket väl lämpade att stränggiutas fill platta eller långa produkter. De kan utan omsmältriingsförfarande varmvalsas till en slutdimension på < l/3 av det stränggiutria ämnets tjocklek med låg segringsnivå, och efter värmebehandling vid en temperatur av 1l50-1220°C har de en mikrostrulctur som i huvudsak utgörs av .austenit vilken är väsentligen fri fiån skadliga mängder av selamdära faser. Givetvis är stålet också lämpat för andra tillverkningssätt såsom götutning och pulvermetallurgisk hantering.
KORTFATTAD BESKRIVNING AV DE BIFOGADE RITNINGARNA Figur 1 är makrofotografier av olika göt i tvärsnitt.
Figur 2 är mikrofotografier av olika gjutna legeringar.
Figur 3 är mikrofotografier av några representativa gjutna Iegeringar efter glödgning vid 1 l80°C i 30 minuter och snabbkylning i vatten.
UrFöRDA FORSOK Laboratoriegöt om 2,2 kg med högkromhaltiga legeringar tillsammans med de kommersiella stålen 654 SMO® och B66 fi-amställdes. Smältningen utfördes i en högfrekvensinduktionsugn med kväve eller argon som skyddsgas. Detaljerade gjutdata summeras i Tabell 1. Charge V274, V275, V278 och V279 betecknas i undersökningen 28Cr och har sammansättningar som i stort motsvarar stålen enligt förevarande patentansökan. Laboraforiegöten hade dimensionerna ca 190 mm längd och 40 mm i diameter på mitten. Prover togs både i tvärsnitt för metallografisk undersökning och i längdsnitt för punktfiämingsstudium. 528 008 Tabell 1 Lege- Charge Likvidus- Tappnings- Över-värme Skyddsgas Makro- ringar nr temperatur temperatur AT (°C) SPÜCkOT (°C)* (°C) / porer 654 SMO V272 1320 1668 348 400 IOIT Ng Nej B66 V273 1332 1553 221 400 tOIT Ng Ja 28CI' V274 1297 1420 123 200 ÉOIT AI' .Ta 28CI' V275 1297 1445 148 200 torr AI' Nej 654 SMO V276 1320 1418 98 200 11011' A1' Ja B66 V277 1331 1486 155 200-760 'COII AI' Nej 28C1' V278 1297 1385 88 200-760 'EOIT Nz Nej 28C1' V279 1297 1387 90 200-760 'IOIT Ng Nej METALLOGRAFISK UNDERSÖKNING Provstyckena, fiân såväl gjutna som också glödgade göt, planslipades, polerades och etsades.
Björks lösning (5 g FeCly6H20 + 5 g CuClz + 100 ml HCI + 150 ml H20 + 25 ml C2H50H) användes för makrostrukturetsning och modifierad VZA (100 ml H20 + 100 ml HCl + 5 ml HNO; + 6 g FeCl3-6H1O) användes för ntikrostrukturetsning.
Den kemiska sammansättningen i alla provade charger anges i Tabell 2, där sifferuppgifier i fetstil avviker från standardspecifikationen tor de kommersiella stålen. Alla analyserade provbitar togs från bottendelen av göten. För chargerna V278 och V279 analyserades både toppdelen och bottendelen, som visar en homogen kemisk sammansättning i göten.
Legeringen 28Cr har hög kvävelöslighet, 0,72 vikts-% kväve i stålet har erhållits. Det synes möjligt att ytterligare öka kvävehalten. Detta anses bero på att ökningen av krom- och manganhalterna har en verkligt positiv inverkan på kvävelösligheten. 528 008 Zon + 053.0 + oåfim + .Ö .h än? 0.00 0000.0 0000.0 000.0v 000.0 000.0 000.0 000.0 00.0 000.0 000> 0000000600 0.00 005.0 0000.0 000.0v 000.0 000.0 000.0 000.0 00.0 000.0 000> 00080 600 0.00 500.0 0000.0 000.0v 000.0 000.0 000.0 000.0 00.0 000.0 000> 0800200 600 0.00 0000.0 0000.0 000.0v 000.0 000.0 000.0 000.0 00.0 000.0 000> 000000600 0.00 00000 0000.0 000.0v 000.0 000.0 000.0 000.0 00.0 000.0 000> 600 0.00 I 0000.0 000.0v 000.0 000.0 000.0 000.0 000.0 000.0 000> 600 0.00 000.0 0000.0 000.0v 000.0 00.0 000.0 000.0 000.0 000.0 000> 0000 0.00 I 0000.0 000.0 000.0 00.0 000.0 000.0 000.0 000.0 000> 0000 0.00 I 0000.0 000.0 000.0 00.0 000.0 000.0 000.0 000.0 0000000006 0000 0.00 500.0 0000.0 000.0v 000.0 000.0 000.0 000.0 00.0 000.0 000> o0>00 000 0.00 I 0000.0 000.0v 000.0 000.0 000.0 00.0 000.0 000.0 000> 020 000 0.00 l l I I l I I 000.0 I 0000000000... o0>00 000 002.0 o 00 0< > B å 0.0 z .6 00000006 00.0 000.0 000.0v 00.0 00.00 00.00 000.0 000.0 00.0 00.0 000.0 000> 0800000600 00.0 000.0 0000.0 00.0 00.00 00.00 000.0 05.0 00.0 00.0 000.0 000> 0000000600 00.0 000.0 000.0v 00.0 00.00 00.00 000.0 000.0 00.0 00.0 000.0 000> 5000200600 00.0 000.0 000.0v 00.0 00.00 00.00 000.0 000.0 00.0 00.0 000.0 000> 000000600 00.0 000.0 000.0v 00.0 00.00 00.00 000.0 05.0 00.0 00.0 000.0 000> 600 00.0 000.0 000.0v 00.0 00.00 00.00 000.0 000.0 00.0 00.0 000.0 000> 600 00.0 000.0 000.0v 00.0 00.00 00.00 000.0 000.0 00.0 00.0 000.0 000> 0000 00.0 000.0 000.0v 00.0 00.00 00.00 000.0 000.0 00.0 00.0 000.0 000> 0000 00.0 000.0 000.0 00.0 00.00 00.00 000.0 000.0 00.0 00.0 000.0 0000030006 0000 00.0 000.0 000.0v 00.0 00.00 00.00 000.0 000.0 00.0 00.0 000.0 000> 020 000 00.0 000.0 000.0v 00.0 00.00 00.00 000.0 000.0 00.0 00.0 000.0 000> 00,00 000 00.0 00.0 I 00.0 00.00 00.00 000.0 000.0 00.0 00.0 000.0 005% 020 000 .ö .0z 00. 02 0z 6 0 .0 00,0 00 u 0flwmäo wfiflwwm. o0 5 850 20 šmnsâm UÉEoM N :ahah 528 008 10 Makrofotografier av undersökta göt i tvärsnitt visas i figur 1, där volymandelen likaxlig kristallzon mättes och gav de resultat som anges i Tabell 3. Chargerna V274, V276, V278 och V279 har fullt utvecklad likaxlig kristallzon, medan de andra chargema har en mycket låg andel likaxlig zon, vilket fi-ämst är orsakad av skillnader i tappningstemperatur. I allmänhet ger en ökning i gjuttemperatur en ökning av pelarkristallzonen. Göt av 28 Cr (V 27 8 och V279) har med framgång gjorts med en svag segringsmittlinje och riktigt få porer (íakttagna på längdsnitten av göten). I Tabell 3 anges också mängden uppmätt intermetallisk fas som enligt analyser med SEM-BDS (Tabell 4) är sigmafas (c-fas). I Tabell 3 inkluderas också Vickers-hårdhet. Hârdhetsmätningama utfördes på metallografiska provbitar under användning av en last av 1 kg. Medelvärden erhölls från de fem mätningarna i mellanområdet mellan mitten och ytan. Hårdheten är proportionell mot kvävehalten i stål.
Tabell 3 Legering Charge Kvävehalt Mängd o-fas Hårdhet nr Andel likaxlig zon (vikts-%) (volyms-%) (HV) (volyms-%) 654 SMO V272 0 0,30 7,9 225 654 SMO V276 100 0,37 5,3 222 B66 V273 15 0,45 1,4 236 B66 V277 4 0,37 0,5 209 28Cr V274 100 0,48 2,1 230 28Cr V275 16 0,53 0,9 229 28Cr V278 100 0,72 <0,1 265 28Cr V279 100 0,69 <0,1 262 Tabell 4 Sammansättniníav o-fasen i alla göt vikts-%) erhållen fiån EDS/SEM-analys Legerin Heta nr Si Cr Mn Fe Ni Mo Cu W 654 SMO V272 0,9 30,9 3,0 33,8 13,1 18,4 - ~ 654 SMO V276 0,6 30,7 3,2 32,9 13,8 18,7 - ~ B66 V273 0,34 25,2 1,0 25,1 15,1 24,0 - 6,3 B66 V277 0,35 28,0 3,3 30.1 14,5 19,1 - 4,8 28Cr V274 0,6 33,4 5,2 30,4 15,5 14,9 -- ~ 28Cr V275 0,8 33,0 5,9 27,2 15,7 17,4 - - 28Cr V278 0,9 34,4 5,2 27,6 14,2 17,7 - _ 28Cr V279 0,7 34,6 s,s 28,0 14,8 16,1 0,4 _ 20 25 30 528 008 ll Gjutstrlrkturerna visas i figur 2. Mängden o-fas i varje framställt göt mättes från ytan till mitten av ett tvärsnitt (se Tabell 3). Chargcrna V272 och V276 (654 SMO) hade hög o-halt på gnmd av den alltför låga kvâvehalten. För legeringen 28Cr har o-fashalten minskats påtagligt tack vare den höga kvävehalten i stålet. Det har dock skett en nålformig utskiljníng vid komgränserna när kvâvehalten överstiger 0,53 vikts-%. Utskiljningarna är så tunna att sammansättningen av dem inte kunnat bestämmas. De förmodas vara CrzN-nitrider. J Tervo rapporterade i Acta Polytechnica Scandinavia, Me No. 128, Espoo 1988, att CrzN-nitrider i 654 SMO kommer att fällas ut när kvåvehalten är högre än 0,55 vikts-%, och nitridema bildas i huvudsak vid komgränserna med liknande utseende.
Figur 3 visar den vid glödgning erhållna niikrostrulcturen av några representativa legeringar. o-fasen behålls i strukturen hos chargerna V272-V277. På grund av segringseffekten kan den använda glödgningstemperatiiren (1 l80°C) fortfarande vara för låg för att ta bort de intermetalliska faserna. Vid försöken med 28Cr försvann dock den nålformiga fasen efter upplösningsglödgning. En helausteriitisk struktur erhölls för de högkvävehaltiga chargema (V 278 och V279) OMSMÅLTNING MED TIG-PUNKTSVETSNING Då tappningstemperaturerna varierade för de olika göten var det svårt att direkt jämföra segringsnivån mellan legeringskvalitetema 28 Cr (enligt föreliggande uppfinning) och 654 SMO och B66. Följaktligen utfördes omsmältningen med användning av TIG-punktsvetsning på varje 28Cr prov och på originalplåtar av 654 SMO och B66. Samma svetsningsparametrar tillämpades (I = 100 A, V = ll V, t= 5 s, skyddsgas Ar med flödet 10 1/min, och samma båglängd).
Segringsnivån för legeringen 28Cr jämfördes med den för 654SMO och B66.
Fördelningskoefficienten K fastställdes såsom visas i Tabell 5. Si och Mo är de legeringselement som har högst koeñicient, d.v.s. segrar krafiigast. W har en klart lägre kvot, men den är fortfarande högre än den för Cr. Således år det gynnsamt att ha höga halter av krom som uppvisar den minsta segringstendensen samt att hålla halterna av molybden och kisel låga. Volfram intar här en mellannivå. 528 008 12 Tabell 5 EDS/WDS-analyser för bestmming av fiirdelningskoefficienten K K = Cm/CD. Cm är elernenthalteni interdendritcentrum; CD är elementhalten i dendritcentrum. 3L\ K si cr Mn P6 Ni cu M6 W N B66 4,06 1,06 1,26 0,88 0,98 1,25 1,70 1,14 1,18 654 sMo 3,08 1,02 1,14 0,84 0,86 1,13 1,73 W- 1,27 28cR-v274 1,96 1,02 1,27 0,87 0,99 1,35 1,68 _ 1,07 28cR-v275 1,78 1,02 1,27 0,85 0,99 1,41 1,84 _ 1,20 28cR-v278 1,96 1,02 1,24 0,87 1,00 1,14 1,58 _- 1,24 28cR-v279 1,80 1,01 1,34 0,85 1,00 1,37 1,80 _ 1,19 KORROSIONSTEST Dubbla prover togs från bottendelen nära ytan av göten i längdsnitt och upplösningsglödgades vid ll80°C i 40 minuter följt av snabbkylning i vatten. Punktfrämingstemperatiiren bestämdes sedan på provytor som slipats med 320 kom slippapper. Bestämningen utfördes i enlighet med standarden ASTM G150 i 3M NaBr-lösning. Strömtätheten övervakades potentiostatiskt vid +700 mV SCE under en temperaturavsölming från 0°C till 94°C. Kritisk pimktfiätningstemperatur (CPT) definierades som den temperatur där strömtätheten översteg 100 pA/cmz, d.v.s. där den lokala punktfiätriingen flirst skedde. Resultaten av punktfiätningstestet anges i Tabell 6.
Tabell 6 Kritisk punktfiämingstem eratur (CPT) för olika legeringar Legering Charge nr CPT (°C) Test l Test 2 Medelvärde 654 SMO V276 79,1 81,8 80,5 B66 V277 >87,0 85,4 >86,2 28Cr V274 67,5 61,4 64,5 28Cr V275 68,0 59,6 63,9 28Cr V278 >93,0 70,5 >8l,8 28Cr V279 79,1 89,2 84,2 Resultaten visar att punktfrâmingsresisterisen är hög för 28Cr (V27 8-9) och i vissa fall bättre än de kommersiella stålen. 528 008 13 SLUTSATSER Tack vare de höga halterna av krom och mangan får man en hög kvävelöslighet i legeringen 28Cr. Just den högre lcvävelösligheten, baserad på högre lcromhalt, gör det möjligt att sänka molybdenhalten och på det hela taget behålla PRB-värdet på samma nivå som för 654 SMO.
Den ökade kvävehalten sänker mängden av sigmafas lcrafiigt. Legeringen 28Cr uppvisar särskilt inom området 0,67-O,72 vikts-% N en helaustenitisk struktur redan på gjutgodsstadiet, med ytterst ñ nålfonniga nitrider bildade vid korngränserna, och är nästan fri från sigmafas. Nitriderna kimde avlägsnas helt och hållet efter upplösningsglödgning vid 1 l80°C i 40 minuter.
Legeringen 28Cr med den föredragna kvävehalten har god punktfrätningsresistens, i nivå med 654 SMO och B66.
Det austenitiska rostfria stålet enligt uppfinningen lämpar sig således utmärkt i olika bearbetade former som plåt, stång och rör för användning i aggressiva miljöer inom kemisk industri, hattindustri och olika havsvattenapplikationer.

Claims (1)

1. 20 25 30 528 008 14 PATENTKRAV 1. Austenitiskt rostfritt stål kânnetecknat av att det har en sammansättning som innehåller, i vikts-% max 0,03 C max 0,5 Si max 6 Mn 28-30 Cr 21-24 Ni 4-6% (Mo + W/2), där mängden W uppgår till max 0,7 0,5-0,9 N max 1,0 Cu resten jäm och föroreningar i normala halter härrörande från stålets tillverkning. Stål enligt patentkrav 1 kånnetecknat av att det innehåller 0,015-0,025 C. Stål enligt patentkrav 2 kännetecknat av att det innehåller 0,020 C, Stål enligt patentkrav 1 kännetecknat av att det innehåller max 0,3, företrädesvis max 0,25 Si. Stål enligt patentkrav 1 kånnetecknat av att det innehåller åtminstone 4 Mn. Stål enligt patentlcrav 5 kännetecknat av att det innehåller 4,5-5,5, företrädesvis omkring 5,0% Mn. Stål enligt patentkrav 1 kånnetecknat av att det innehåller 28,0-29,0, företrädesvis 28,5 Cr. Stål enligt patentkrav l kånnetecknat av att det innehåller 22-23, företrädesvis 22,0-22,6 Ni. Stål enligt patentkrav l kannetecknat av att det innehåller 5-6, företrädesvis omkring 5,5 Mo. 10. Stål enligt patentkrav 9 kânnetecknat av att det innehåller max 0,5, företrädesvis max 0,3 och mest föredraget max 0,1 W. 10 15 20 25 30 35 528 008 15 11. Stål enligt patentkrav 1 kännetecknat av att det innehåller åtminstone 0,6 N 12. Stål enligt patentkrav ll kännetecknat av att det innehåller 0,6-O,8 N. 13. Stål enligt patentkrav l kånnetecknat av att det innehåller åtminstone 0,5, företrädesvis 0,7-0,8 Cu. 14. Stål enligt patentkrav 1 kännetecknat av att det dessutom kan innehålla ett eller flem varmduktilitetshöjande element såsom: max 0,005 B max 0,1 Ce+La max 0,05 Al max 0,01 Ca max 0,01 Mg 15. Stål enligt patentkrav 1 kånnetecknat av att det innehåller Cr, Mo och N i sådan mängd att ett PRB-värde av åtminstone 60 kan erhållas, där PRE=Cr+3,3Mo+l ,65W+3ON. 16. Stål enligt patentkrav 15 kånnetecknat av att PRB-värde är åtminstone 64, företrädesvis omkring 66. 17. Stål enligt patentkrav l kännetecknat av att det innehåller: max 0,3 Si, 5-6 (Mo+ W/2), där mängden W uppgår till max 0,7 samt 0,6-0,9 N, där stålet efier värmebehandling vid en temperatur av ll50-l220°C har en homogen mikrostruktur som huvudsakligen består av austenit vilken är väsentligen fri från skadliga mängder av sekundära faser. 18. Stålprodukt kännetecknat av att det tillverkats av ett stål med en sammansättning enligt något av ovanstående patentkrav, där tillverkningen innefattar stränggiuming av nämnda stål för platta eller långa produkter. 19. Stålprodukt enligt patentkrav 18 kånnetecknad av att den varmvalsats till en slutdimension på < 1/3 av det stränguma ämnets tjocklek utan föreliggande omsmältningsflirfarande och att det har en milcrostruktur med låg segringsnivå. 528 008 20. Stålprodukt enligt patentkrav 19 kännetecknar! av att stålet innehåller: max 0,3 Si, 5-6 (Mo+ W/2), där mängden W uppgår till max 0,7 och 0,6-0,9 N, där nämnda stålprodukt efier värmebehandling vid en temperatur av 1150-1220°C har en mikrosmiktur som i huvudsak utgörs av austenit vilken är väsentligen fii från skadliga mängder av sekundära faser.
SE0403197A 2004-12-28 2004-12-28 Austenitiskt rostfritt stål och stålprodukt SE528008C2 (sv)

Priority Applications (10)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE0403197A SE528008C2 (sv) 2004-12-28 2004-12-28 Austenitiskt rostfritt stål och stålprodukt
EA200701167A EA012333B1 (ru) 2004-12-28 2005-12-28 Аустенитная сталь и стальная продукция
BRPI0519789A BRPI0519789B1 (pt) 2004-12-28 2005-12-28 um aço austenítico e um produto de aço
EP05820986A EP1836328B1 (en) 2004-12-28 2005-12-28 An austenitic steel and a steel product
US11/722,870 US8119063B2 (en) 2004-12-28 2005-12-28 Austenitic iron and an iron product
PCT/SE2005/002057 WO2006071192A1 (en) 2004-12-28 2005-12-28 An austenitic steel and a steel product
JP2007549323A JP4705648B2 (ja) 2004-12-28 2005-12-28 オーステナイト鋼および鋼材
KR1020077014851A KR101226335B1 (ko) 2004-12-28 2005-12-28 오스테나이트계 강 및 강철 제품
CNB2005800471969A CN100564570C (zh) 2004-12-28 2005-12-28 奥氏体钢与钢产品
ZA200704668A ZA200704668B (en) 2004-12-28 2007-06-25 An austenitic steel and steel product

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE0403197A SE528008C2 (sv) 2004-12-28 2004-12-28 Austenitiskt rostfritt stål och stålprodukt

Publications (3)

Publication Number Publication Date
SE0403197D0 SE0403197D0 (sv) 2004-12-28
SE0403197L SE0403197L (sv) 2006-06-29
SE528008C2 true SE528008C2 (sv) 2006-08-01

Family

ID=34102139

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE0403197A SE528008C2 (sv) 2004-12-28 2004-12-28 Austenitiskt rostfritt stål och stålprodukt

Country Status (10)

Country Link
US (1) US8119063B2 (sv)
EP (1) EP1836328B1 (sv)
JP (1) JP4705648B2 (sv)
KR (1) KR101226335B1 (sv)
CN (1) CN100564570C (sv)
BR (1) BRPI0519789B1 (sv)
EA (1) EA012333B1 (sv)
SE (1) SE528008C2 (sv)
WO (1) WO2006071192A1 (sv)
ZA (1) ZA200704668B (sv)

Families Citing this family (45)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
US7513320B2 (en) 2004-12-16 2009-04-07 Tdy Industries, Inc. Cemented carbide inserts for earth-boring bits
US8637127B2 (en) 2005-06-27 2014-01-28 Kennametal Inc. Composite article with coolant channels and tool fabrication method
US7687156B2 (en) 2005-08-18 2010-03-30 Tdy Industries, Inc. Composite cutting inserts and methods of making the same
MX374315B (es) 2006-04-27 2025-03-06 Kennametal Inc Star Trepano modular para tierra con fresa fija, cuerpos de trepanos modulares para tierra con fresa fija, y metodos relacionados.
CN101522930B (zh) 2006-10-25 2012-07-18 Tdy工业公司 具有改进的抗热开裂性的制品
US8512882B2 (en) 2007-02-19 2013-08-20 TDY Industries, LLC Carbide cutting insert
US7846551B2 (en) 2007-03-16 2010-12-07 Tdy Industries, Inc. Composite articles
JP5395805B2 (ja) 2007-11-29 2014-01-22 エイティーアイ・プロパティーズ・インコーポレーテッド オーステナイト系のリーンステンレス鋼
ES2394980T3 (es) 2007-12-20 2013-02-07 Ati Properties, Inc. Acero inoxidable austenítico bajo en níquel conteniendo elementos estabilizantes
MX382257B (es) 2007-12-20 2025-03-13 Ati Properties Llc Acero inoxidable austenitico delgado resistente a la corrosion.
US8337749B2 (en) 2007-12-20 2012-12-25 Ati Properties, Inc. Lean austenitic stainless steel
US8790439B2 (en) 2008-06-02 2014-07-29 Kennametal Inc. Composite sintered powder metal articles
US8221517B2 (en) 2008-06-02 2012-07-17 TDY Industries, LLC Cemented carbide—metallic alloy composites
US8322465B2 (en) 2008-08-22 2012-12-04 TDY Industries, LLC Earth-boring bit parts including hybrid cemented carbides and methods of making the same
US8025112B2 (en) 2008-08-22 2011-09-27 Tdy Industries, Inc. Earth-boring bits and other parts including cemented carbide
US8430075B2 (en) * 2008-12-16 2013-04-30 L.E. Jones Company Superaustenitic stainless steel and method of making and use thereof
US8272816B2 (en) 2009-05-12 2012-09-25 TDY Industries, LLC Composite cemented carbide rotary cutting tools and rotary cutting tool blanks
US8308096B2 (en) 2009-07-14 2012-11-13 TDY Industries, LLC Reinforced roll and method of making same
US8440314B2 (en) 2009-08-25 2013-05-14 TDY Industries, LLC Coated cutting tools having a platinum group metal concentration gradient and related processes
US9643236B2 (en) 2009-11-11 2017-05-09 Landis Solutions Llc Thread rolling die and method of making same
CN102465199A (zh) * 2010-11-05 2012-05-23 苏州贝思特金属制品有限公司 无缝钢管的制造方法
EP2714955B9 (en) 2011-05-26 2021-10-27 N'Genius Technology Limited Austenitic stainless steel
ES2605847T3 (es) * 2011-06-24 2017-03-16 Nippon Steel & Sumitomo Metal Corporation Método para producir acero inoxidable austenítico y material de acero inoxidable austenítico
CN102401607A (zh) * 2011-06-27 2012-04-04 苏州方暨圆节能科技有限公司 热交换器不锈钢管的不锈钢材料
US8800848B2 (en) 2011-08-31 2014-08-12 Kennametal Inc. Methods of forming wear resistant layers on metallic surfaces
US9016406B2 (en) 2011-09-22 2015-04-28 Kennametal Inc. Cutting inserts for earth-boring bits
FR2980803B1 (fr) * 2011-09-30 2013-10-25 Areva Np Procede de realisation d'une piece en acier inoxydable resistant a l'usure et a la corrosion pour reacteur nucleaire, piece et grappe de commande correspondantes.
FR2980804B1 (fr) * 2011-09-30 2014-06-27 Areva Np Procede de realisation a partir d'une ebauche en acier inoxydable austenitique a faible teneur en carbone d'une gaine resistant a l'usure et a la corrosion pour reacteur nucleaire, gaine et grappe de commande correspondantes
JP5888737B2 (ja) * 2012-05-21 2016-03-22 日本冶金工業株式会社 オーステナイト系Fe−Ni−Cr合金
CN103667891A (zh) * 2013-11-08 2014-03-26 张超 一种用于输送含氯根的混酸液体泵的合金钢材料及其制备方法
US11111552B2 (en) * 2013-11-12 2021-09-07 Ati Properties Llc Methods for processing metal alloys
ES2797676T3 (es) * 2013-12-27 2020-12-03 Sandvik Intellectual Property Aleación de acero dúplex resistente a la corrosión, objetos hechos con el mismo y método para hacer la aleación
US20160067668A1 (en) * 2014-09-09 2016-03-10 Chevron U.S.A. Inc. Cost-effective materials for process units using acidic ionic liquids
US10094003B2 (en) 2015-01-12 2018-10-09 Ati Properties Llc Titanium alloy
EP3445427B1 (en) * 2016-04-21 2020-06-10 Novo Nordisk A/S Method of producing needle cannula with reduced end portion by electrochemical etching
KR101923922B1 (ko) * 2016-12-23 2018-11-30 주식회사 포스코 표면특성이 우수한 오스테나이트계 스테인리스강 가공품 및 이의 제조 방법
CN106636851A (zh) * 2016-12-26 2017-05-10 钢铁研究总院 一种高铬奥氏体不锈钢
DE102018133255A1 (de) * 2018-12-20 2020-06-25 Voestalpine Böhler Edelstahl Gmbh & Co Kg Superaustenitischer Werkstoff
CN110106452B (zh) * 2019-05-06 2021-03-12 太原理工大学 复合添加B和Ce改善6Mo型超级奥氏体不锈钢sigma相析出及抗晶间腐蚀性的方法
KR20210028382A (ko) * 2019-09-04 2021-03-12 주식회사 포스코 충격인성 및 열간가공성이 우수한 고내식 오스테나이트계 스테인리스강
CN110699614B (zh) * 2019-11-04 2021-08-06 南华大学 B-c-n-o过饱和固溶奥氏体不锈钢粉末及制备、熔覆方法
CN111334714B (zh) * 2020-04-16 2021-11-26 浙江志达管业有限公司 超低温不锈钢管件材料及其制备方法
JP6823221B1 (ja) * 2020-07-31 2021-01-27 日本冶金工業株式会社 高耐食オーステナイト系ステンレス鋼とその製造方法
KR102463031B1 (ko) * 2020-11-24 2022-11-03 주식회사 포스코 고내식 오스테나이트계 스테인리스강
US12344918B2 (en) 2023-07-12 2025-07-01 Ati Properties Llc Titanium alloys

Family Cites Families (18)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
US2696433A (en) * 1951-01-11 1954-12-07 Armco Steel Corp Production of high nitrogen manganese alloy
JPS5521547A (en) * 1978-08-01 1980-02-15 Hitachi Metals Ltd Austenite stainless steel having high strength and pitting corrosion resistance
US4824638A (en) * 1987-06-29 1989-04-25 Carondelet Foundry Company Corrosion resistant alloy
DE3729577C1 (en) * 1987-09-04 1988-09-01 Thyssen Edelstahlwerke Ag Use of a steel in the construction of tankers for chemicals
NO891969L (no) * 1988-05-17 1989-11-20 Thyssen Edelstahlwerke Ag Korrosjonsbestandig austenittisk staal.
SE465373B (sv) * 1990-01-15 1991-09-02 Avesta Ab Austenitiskt rostfritt staal
DE4110695A1 (de) * 1991-04-03 1992-10-08 Thyssen Schweisstechnik Stahl
JP2833385B2 (ja) * 1992-11-16 1998-12-09 住友金属工業株式会社 耐食オーステナイト系Fe基合金
FR2711674B1 (fr) * 1993-10-21 1996-01-12 Creusot Loire Acier inoxydable austénitique à hautes caractéristiques ayant une grande stabilité structurale et utilisations.
FR2705689B1 (fr) * 1993-05-28 1995-08-25 Creusot Loire Acier inoxydable austénitique à haute résistance à la corrosion par les milieux chlorurés et sulfuriques et utilisations.
JP3588826B2 (ja) * 1994-09-20 2004-11-17 住友金属工業株式会社 高窒素含有ステンレス鋼の熱処理方法
US5841046A (en) * 1996-05-30 1998-11-24 Crucible Materials Corporation High strength, corrosion resistant austenitic stainless steel and consolidated article
JP3397092B2 (ja) 1996-09-11 2003-04-14 住友金属工業株式会社 熱間加工性に優れるAl含有オーステナイト系ステンレス鋼
JP2001508589A (ja) * 1997-01-22 2001-06-26 シーメンス アクチエンゲゼルシヤフト 燃料電池および燃料電池を構成させるための鉄をベースとする合金の使用
JP3598364B2 (ja) * 1999-02-25 2004-12-08 独立行政法人物質・材料研究機構 ステンレス鋼
KR100418973B1 (ko) * 2000-12-18 2004-02-14 김영식 내공식성이 우수한 저몰리브데늄 함유 오스테나이트계스테인리스강
SE525252C2 (sv) 2001-11-22 2005-01-11 Sandvik Ab Superaustenitiskt rostfritt stål samt användning av detta stål
JP4424471B2 (ja) * 2003-01-29 2010-03-03 住友金属工業株式会社 オーステナイト系ステンレス鋼およびその製造方法

Also Published As

Publication number Publication date
US8119063B2 (en) 2012-02-21
KR101226335B1 (ko) 2013-01-24
BRPI0519789A2 (pt) 2009-03-17
EP1836328A1 (en) 2007-09-26
JP4705648B2 (ja) 2011-06-22
KR20070089971A (ko) 2007-09-04
SE0403197D0 (sv) 2004-12-28
EP1836328B1 (en) 2013-02-27
CN100564570C (zh) 2009-12-02
SE0403197L (sv) 2006-06-29
CN101111623A (zh) 2008-01-23
JP2008525643A (ja) 2008-07-17
EA012333B1 (ru) 2009-08-28
WO2006071192A1 (en) 2006-07-06
ZA200704668B (en) 2008-08-27
US20080095656A1 (en) 2008-04-24
EA200701167A1 (ru) 2007-12-28
EP1836328A4 (en) 2011-07-27
BRPI0519789B1 (pt) 2015-11-24

Similar Documents

Publication Publication Date Title
SE528008C2 (sv) Austenitiskt rostfritt stål och stålprodukt
EP2119802B1 (en) Austenitic stainless steel welded joint and austenitic stainless steel welding material
KR970008165B1 (ko) 고망간 혼립 스테인레스강
JP7059357B2 (ja) 二相ステンレスクラッド鋼板およびその製造方法
JP5613152B2 (ja) ステンレス鋼製品、その製品の使用およびその製造方法
JP6966006B2 (ja) マルテンサイトステンレス鋼材
CA2914774C (en) Duplex ferritic austenitic stainless steel
EP1141432A1 (en) Corrosion resistant austenitic stainless steel
WO2021033672A1 (ja) 二相ステンレス鋼材
EP3719165B1 (en) Method for manufacturing ni-based alloy and ni-based alloy
AU2013243635B2 (en) Cost-effective ferritic stainless steel
EP3480330A1 (en) Austenitic stainless steel
JP6018364B2 (ja) 線状加熱性に優れたケミカルタンカー用二相ステンレス鋼
US5254184A (en) Corrosion resistant duplex stainless steel with improved galling resistance
JP7054079B2 (ja) 二相ステンレスクラッド鋼およびその製造方法
JP2970432B2 (ja) 高温用ステンレス鋼とその製造方法
JP6627662B2 (ja) オーステナイト系ステンレス鋼
JP7054078B2 (ja) 二相ステンレスクラッド鋼およびその製造方法
EP3666918B1 (en) Ferritic stainless steel excellent in corrosion resistance and impact resistance
JP7131318B2 (ja) オーステナイト系ステンレス鋼

Legal Events

Date Code Title Description
NUG Patent has lapsed