SE513799C2 - Förfarande för att åstadkomma en brandskyddad genomföring, samt en brandskyddad genomföring - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 513 799 2 Till grund för uppfinningen ligger sålunda en insikt om att en mycket god brandtätning av en genom ett hål i en vägg förd ledning kan erhållas genom kombination av en första, pá ledningen applicerad, hålet genomgående mine- ralullsisolering och en omgivande, hålet tätande, andra mineralullsisolering, som utgörs av komprimerbar, brand- härdig mineralull, vilken packas, d.v.s. komprimeras i radialled så att den kommer att pressa mot den första ledningsisoleringen, så att om ledningsisoleringen och/eller ledningen vid brand ger efter, faller ihop el- ler dylikt, den komprimerade yttre, andra isoleringen ”àterfjädrar” och därigenom tätande utfyller vad som an- nars skulle ha kommit att bli fria utrymmen, genom vilka brand skulle kunna passera.

Den genomgående ledningsisoleringen har sålunda be- funnits kunna utföras av ett mineralullsmaterial som icke har samma höga brandhärdighet som den omgivande, kompri- merade mineralullsisoleringen. Detta innebär att led- ningsisoleringen kan vara enklare att hantera och appli- cera och exempelvis åtminstone delvis bestå av glasull, som normalt har väsentligt lägre brandhärdighet än sten- ull.

Vad gäller den brandhärdiga, komprimerbara mineral- ullen utgörs denna företrädesvis av stenull med en ur- sprungsdensitet som lämpligen är minst ca 70 kg/m3, dock med fördel minst ca 100 kg/m3 och företrädesvis minst ca 130 kg/m3. Det har befunnits särskilt fördelaktigt att använda stenull med en densitet av minst ca 150 kg/m3.

Densiteten bör dock icke vara alltför hög, i det att kom- primerbarheten då kan påverkas ogynnsamt. Det kan vara föredraget att densiteten inte är högre än ca 180 kg/m3.

Självfallet måste i detta sammanhang bindemedelshalten beaktas, så att önskad komprimerbarhet föreligger hos mi- neralullen.

Den brandhärdiga, komprimerbara mineralullen kan med fördel ha låg bindemedelshalt och var av s.k. nätmatte- kvalitet (dock utan nät). 10 15 20 25 30 35 513 799 3 Vid packandet av den brandhärdiga, komprimerbara mi- neralullen bör denna komprimeras åtminstone med ca 50%.

Packningen av den komprimerbara mineralullen sker lämpligen så att - efter det att ledningsisoleringen ap- plicerats - kvarvarande hålutrymme fylls med komprimerbar mineralull, varefter denna komprimeras i radialled och därvid uppstående fritt utrymme fylls med ytterligare komprimerbar mineralull, varefter denna procedur upprepas erforderligt antal gånger tills önskad radiell komprime- ring erhållits. För den radiella komprimeringen, som lämpligen sker från hålväggen och inåt, kan man med för- del utnyttja ett enkelt, inskjutbart, plattliknande verk- tyg, såsom en murslev eller liknande.

Det har befunnits lämpligt att den komprimerade mi- neralullen på alla sidor omger ledningsisoleringen med en tjocklek i radialled, d.v.s. i princip vinkelrätt mot ledningsriktningen, av åtminstone ca 5 cm.

Det är fördelaktigt att den komprimerbara mineral- ullen packas i den inre, mellersta delen av hålet, varvid respektive hålöppning runt om ledningsisoleringen lämpli- gen fylls och tätas med fyllmaterial, som kan vara brand- skyddande i sig, såsom exempelvis gipsbruk.

Det inses att då väggen icke är massiv eller homo- gen, t.ex. då det är fråga om en konventionell reglad gipsskivekonstruktion, man måste förse hålet med en runtomgående inre hàlavgränsning som utgör mothåll för den packade mineralullen.

Såsom ledningsisolering kan med fördel utnyttjas olika slags rörskàlar eller motsvarande. Dessa kan sålun- da vara utförda av glasull med åtföljande fördelar.

Man kan som alternativ till en ledningsisolering som genomgående är av samma material även tänka sig att iso- leringen har en central del (lämpligen utgörande den del som samverkar med den komprimerade mineralullen) av rela- tivt sett mera brandhärdig mineralull, såsom stenull, un- der det att respektive därtill anslutande sidodelar är av 10 15 20 25 30 35 515 799 4 relativt sett mindre brandhärdig mineralull, såsom glas- ull.

I den mån den genom väggen förda ledningen icke är fortsatt isolerad på någon sida av väggen, är det lämp- ligt att likväl låta ledningsisoleringen där täcka led- ningen ett stycke ut från väggen, typiskt minst ca 5 cm.

Såsom torde utan vidare inses är en brandskyddad genomföring enligt uppfinningen synnerligen enkel att åstadkomma pà ett tillförlitligt sätt av exempelvis en isoleringsentreprenör.

Försök har vidare visat att en brandskyddad genomfö- ring enligt uppfinningen uppfyller de stränga krav som uppställs av nu gällande bestämmelser avseende brand- klassning.

Uppfinningen kommer i fortsättningen att beskrivas ytterligare genom exemplifierande utföringsformer under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka lika eller varandra motsvarande detaljer givits samme hänvisningsbe- teckningar.

Kort beskrivning av ritningarna Figur 1 visar i en schematisk delperspektivvy ett utsnitt av en konventionell reglad gipsskivevägg försedd med en brandskyddad rörgenomföring enligt en utförings- form av föreliggande uppfinning.

Figur 2 är en vy av samma slag som i Figur 1 illus- trerande en annan utföringsform av föreliggande uppfin- ning.

Figur 3 är en vy av samma slag som i Figur l men il- lustrerande en utföringsform av föreliggande uppfinning i en massiv vägg.

Figur 4 är en vy av samma slag som i Figur 3 illu- strerande en utföringsform av föreliggande uppfinning liknande den i Figur 2.

Figur 5 slutligen är en vy av samma slag som i Figur l men illustrerande en utföringsform av föreliggande upp- 10 15 20 25 30 35 513 799 5 finning med ett flertal rörledningar i en och samma genomföring.

Beskrivning av utföringsformer I Figur 1 visas schematiskt ett utsnitt av en kon- ventionell, reglad gipsskivevägg försedd med en brand- skyddad rörgenomföring enligt en utföringsform av uppfin- ningen. Väggen 1 har på vardera sidan på sedvanligt sätt två på varandra placerade gipsskivor 2,3 respektive 4,5.

Gipsskivorna är placerade på icke visade väggreglar som håller de båda inre gipsskivorna 3,4 pà ett fast regelav- stånd från varandra.

I väggen är ett genomgående hål med fyrkantig tvär- sektion upptaget. En del av hålets ena sidoöppning visas i figuren medelst linjen 6,7,8. För att ge hålet en hel hàlvägg är en fyrkantig ram- eller mothållskonstruktion 9 anordnad, vilken tillsluter det inre öppna utrymmet mel- lan gipsskivorna 3,4 runtom hålet. Konstruktionen 9 ut- görs av U-liknande balkelement, s.k. kortlingar, med en bredd motsvarande reglarna, d.v.s. avståndet mellan ski- vorna 3,4.

Balkelementens plana mothållssidor ligger i nivå med gipsskivornas hålavgränsande ytor, såsom ytorna 10,11, på alla fyra sidorna.

En metallisk rörledning 13 är förd axiellt och cen- trerat genom vägghålet. På rörledningen 13 är en hålet genomgående rörisolering i form av en konventionell rör- skål 15 av glasull anbringad. Den cylindriska rörskålen kan typiskt ha en densitet av ca 70 kg/m3.

Utrymmet mellan mothàllen 9 och motsvarande del av rörskålen 15 är fyllt med packad stenull 17. Stenullen är så packad runtom rörskålen att den är kraftigt radiellt komprimerad, så att den vid behov kan expandera radiellt inåt mot rörskålen och rörledningen för att kompensera för exempelvis ihopsjunkning hos rörskålen, om denna ut- sätts för sådan hör temperatur att glasullen mjuknar och ”sätter sig”. 10 15 20 25 30 35 513 799 6 Stenullen utgörs lämpligen av ull av s.k. nätmatte- kvalitet (utan nät). Ullen kan typiskt ha en ursprungs- densitet av från ca 100 till ca 150 kg/m3 och efter pack- ningen vara komprimerad ned till minst ca 50% av sin ur- sprungstjocklek.

Vägghàlets båda sidoöppningar, d.v.s. i det visade exemplet de hàldelar som avgränsas av själva gipsskivor- na, är utfyllda med efterfyllnings- eller efterlagnings- material 19, som lämpligen bidrager till brandskyddet.

Materialet är med fördel gipsbruk eller liknande.

En genomföring av ovan beskrivna slag kan enkelt och säkert utföras av olika entreprenörer, speciellt isole- ringsentreprenörer. Ett typiskt förfarande är därvid som följer.

Sedan rörledningen 13 placerats på plats, appliceras pà sedvanligt sätt en genomgående rörskål 15. Det inses att rörskàlen 15 utan vidare kan finnas på eller monteras på rörledningen då denna ges önskad dragning. Därefter fylls utrymmet mellan mothàllen 9 och rörskàlen med bitar av stenull med beaktande av att radiell komprimering är önskvärd. Då utrymmet är inledningsvis fyllt, kan en ef- terkomprimering lätt genomföras genom utnyttjande av ett komprimeringsverktyg och kompletterande stenullsinpack- ning. Verktyget utgörs lämpligen av ett tunt, plattfor- migt element, t.ex. en murslev, som lätt kan införas axi- ellt invid mothållen 9 och därefter pressas radiellt inåt, av stenull sker. Detta upprepas - lämpligen successivt så att ett fritt utrymme bildas, vari efterfyllning runtom utmed hålväggen - tills erforderlig radiell kom- primering erhållits. Det inses att den radiella komprime- ringen i sig kommer att säkerställa en strävan till radi- ell expension - såväl inåt som utåt - varigenom säker- ställes att det inte kvarstår några otätheter eller springor i brandtätningen.

Det har befunnits lämpligt att den packade, kompri- merade stenullen överallt runt rörledningen har en viss minsta radiell tjocklek, typiskt minst ca 5 cm. 10 15 20 25 30 35 513 799 7 Efter det att stenullen packats, avtätas hálöppning- arna med t.ex. gipsbruk, varvid en murslev lämpligen kan användas, så att en jämn väggyta erhålls på báda sidor.

Det inses att i de flesta fall rörisoleringen fort- sätter på rörledningen på respektive sida. Om så icke är fallet, är det likväl lämpligt att låta rörskàlen 15 skjuta ut ett stycke pà rörledningen från väggen, typiskt minst ca 5 cm.

I Figur 2 illustreras en modifikation av genomfö- ringen enligt Figur 1, vilken innebär att rörisoleringen icke är en sammanhängande rörskàl av enhetlig sammansätt- ning. I syfte att ytterligare förbättra brandskyddet har rörisoleringen givits en central del 21 med högre brand- härdighet i form av en passbit av en stenullsrörskål.

Passbiten har typiskt en densitet av ca 150 kg/m3 samt har en metallbeklädnad i form av en ytfolie 22 av alumi- nium. Till passbiten 21 ansluter pà vardera sidan rörskå- lar 23,24 med samma yttre diameter som passbiten men av konventionell glasull. Även rörskàlarna 23,24 har en me- tallbeklädnad i form av en ytfolie 25 respektive 26 av aluminium. Skarvarna mellan rörskålsbitarna kan om så önskas tejpas. Den yttre packade stenullen 17 är i över- ensstämmelse med vad som beskrivits i anslutning till Fi- gur 1.

I Figur 2 har passbiten 21 visats med en axiell längd svarande mot mothållens 9 axiella bredd. Det inses dock att passbitens längd kan varieras i beroende av väggtyp och brandklass.

I Figur 3 illustreras en utföringsform av förelig- gande uppfinning, vilken vad gäller rörisoleringen och den packade stenullen motsvarar vad som visats i Figur l.

Själva väggen 31 är dock här en homogen, massiv vägg, lättbetong, Vägghàlet, vars öppningsomkrets antyds vid 33, har här lämpligen cirkulär tvärsektion. t.ex. av betong, tegel eller motsvarande.

I Figur 4 illustreras ännu en utföringsform av före- liggande uppfinning, vilken vad gäller rörisoleringen och 10 15 513 799 8 den packade stenullen motsvarar vad som visats i Figur 2, men där väggen 41 och vägghàlet 43 är i enlighet med vad som visas i Figur 3.

I Figur 5 slutligen illustreras en utföringsform av föreliggande uppfinning, som utgår från den enligt Figur 1, men där fyra stycken isolerade rörledningar 13 är brandskyddat förda genom det i gipsskiveväggen upptagna hålet. Det är härvid lämpligt att fördela rörledningarna jämnt i hålet och att även säkerställa ett visst minsta inbördes avstånd mellan rörskålarnas ytor, typiskt minst ca 5 cm, sà att den mellan rörskàlarna befintliga, packa- de, komprimerade stenullen har tillräcklig återfjädrings- förmåga.

Uppfinningen är såsom fackmannen inser inte begrän- sad till de visade och beskrivna exemplen, utan ändringar och modifikationer är möjliga inom ramen för efterföljan- de patentkrav.

Claims (18)

10 15 20 25 30 35 513 799 9 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för åstadkommande av en brandskyddad genomföring av en ledning i en vägg, varvid ett genomgå- ende hål upptages i väggen, ledningen förs genom hålet och hålet därefter tätas medelst mineralull, k ä n n e - t e c k n a t a v att ledningen förses med en hålet genomgående isolering av mineralull och att kvarvarande hàlutrymme packas med brandhärdig, komprimerbar mineral- ull, varvid komprimeringen är sådan att eventuell ihop- sjunkning hos ledningsisoleringen och/eller ledningen vid brand kompenseras av återfjädring hos den komprimerade mineralullen.

2. Förfarande enligt krav 1, varvid den komprimerba- ra mineralullen vid packningen komprimeras med minst ca 50%.

3. Förfarande enligt krav l eller 2, varvid pack- ningen sker genom att kvarvarande hàlutrymme fylls med komprimerbar mineralull, att denna mineralull komprimeras i radialled och att därvid uppstående fritt utrymme fylls med ytterligare mineralull, varvid denna procedur uppre- pas tills önskad radiell komprimering av mineralullen uppnåtts.

4. Förfarande enligt något av föregående krav, var- vid man såsom ledningsisolering använder en rörskål.

5. Förfarande enligt något av föregående krav, var- vid man såsom ledningsisolering använder en rörskål eller dylikt med en central del av mineralull med relativt sett högre brandhärdighet och anslutande sidodelar av mineral- ull med relativt sett lägre brandhärdighet.

6. Förfarande enligt något av föregående krav, var- vid man såsom brandhärdig komprimerbar mineralull använ- der stenull med en ursprungsdensitet av minst ca 70 kg/m3, med fördel minst 100 kg/m3, företrädesvis minst ca 130 kg/mš, speciellt minst ca 150 kg/mß.

7. Förfarande enligt något av föregående krav, var- vid mineralull packas i den inre, mellersta delen av hå- 10 15 20 25 30 35 513 799 10 let och respektive hålöppning runtom ledningsisoleringen tätas med fyllmaterial, såsom gipsbruk eller liknande.

8. Förfarande enligt något av föregående krav, då väggen icke är homogen, innefattande att hålet förses med en runtomgående, inre avgränsning som utgör mothåll för den packade mineralullen.

9. Brandskyddad genomföring av en ledning i en vägg, varvid ledningen är förd genom ett genomgående hål i väg- gen och hålet runtom ledningen är tätat medelst mineral- ull, sedd med en hålet genomgående isolering av mineralull och k ä n n e t e c k n a d a v att ledningen är för- att hålutrymmet runtom isoleringen är tätat medelst pac- kad, i radialled komprimerad brandhärdig mineralull.

10. Brandskyddad genomföring enligt krav 9, varvid den packade mineralullen är stenull med en ursprunglig densitet av minst ca 70 kg/m3, med fördel minst ca 100 kg/m3, minst ca 150 kg/3.

11. Brandskyddad genomföring enligt kraven 9 eller företrädesvis minst ca 130 kg/m3 och speciellt 10, varvid den packade mineralullen är komprimerad åtmin- stone 50%.

12. Brandskyddad genomföring enligt något av kraven 9-ll, varvid den packade mineralullen är anordnad åtmin- stone i den inre, mellersta delen av hålet, varvid res- pektive hålöppningsdel företrädesvis är tätad medelst fyllmaterial såsom gipsbruk eller liknande.

13. Brandskyddad genomföring enligt något av kraven 9-12, varvid ledningens isolering är en rörskål.

14. Brandskyddad genomföring enligt krav 13, varvid rörskålen är av glasull.

15. Brandskyddad genomföring enligt krav 13, varvid rörskålen har en central del av relativt sett brandhärdi- gare mineralull, speciellt stenull och därtill anslutande sidodelar av relativt sett mindre brandhärdig mineralull, speciellt glasull.

16. Brandskyddad genomföring enligt något av kraven 9-15, varvid rörskålen har en metallfoliebeklädnad. 515 799 ll

17. Brandskyddad genomföring enligt något av kraven 9-16, varvid den packade mineralullen har en minsta tjocklek i väggplanet av ca 5 cm.

18. Brandskyddad genomföring enligt något av kraven 9-17, då väggen är en gipsskivevägg, innefattande en hål- avgränsande runtomgående ramkonstruktion mellan väggens gipsskivesidor, varvid den packade mineralullen är anord- nad mellan ledningens isolering och ramkonstruktionen.