SE514946C2 - Förfarande och anordning för kontinuerlig gjutning av metaller - Google Patents

Description

30 35 514 946 2 kundärflödet leder från området av gjutformens väggar uppåt mot det däri befintliga metallbadets yta och nedåt. l olika delar av det metall- bad, som föreligger i kokillen, uppstår därvid periodiska hastighets- svängningar under gjutförloppet. Sålunda erhålls övre och nedre Ioopar i vilka smältan strömmar runt på i sig känt sätt. På grund av resonansfenomen, som är associerade till periodiska svängningar hos sådana loopar, kommer stora bubblor, t ex argongasbubblor, oxid- inneslutningar från gjutröret och slagger från menisk att transporteras långt ned i gjutriktningen, d v s långt ner i den gjutsträng som initialt bildas i gjutformen. Detta resulterar i inneslutningar och oregelbun- denheter hos den färdiga, stelnade gjutsträngen.

Hastighetsvariationer orsakade av oscillerande strömning i gjutfor- men, koklllen, ger upphov till tryckvariationer vid menisk och menisk- höjdsvariationer. Detta leder vid höga meniskhastigheter till a) slaggneddragning, b) ojämn slaggtjocklek, c) ojämn skaltjocklek och d) risk för sprickbildning.

Vidare ger den oscillerande strömningen osymmetrisk hastighet nedåt i kokillen. I vissa lägen kan hastigheten vid ena smalsidan bli väsent- ligt högre än vid den andra. Detta leder till kraftig nedtransport av inneslutningar och gasbubblor med åtföljande försämrad slabskvalité.

Tidigare teknik hänför sig till olika anordningar och förfaranden för att påverka de primära respektive sekundära flödena i smältan i kokillen.

Därvid utnyttjar tidigare teknik anordningar för att under gjutförloppet applicera väsentligen statiska magnetfält över åtminstone en del av den smälta som föreligger i gjutformen. Det är t ex genom den svenska patentskriften SE 436 251 känt att anordna ett statiskt, lik- strömsmatat magnetfält eller permanentmagnetiskt fält vid kokillen.

Alternativt kan det bildas av ett lågfrekvent, växelströmsmatat fält med en frekvens under 1 Hz. När inströmmande metall passerar detta fält bromsas tappstrålens rörelse in i den övriga smältan, varigenom strömningsbilden påverkas på ett för gjutningsförloppet gynnsamt sätt. Denna teknik har sedan vidareutvecklats. Till exempel har de magneter som använts för magnetfältsgenereringen placerats så att magnetfält i olika nivåer utmed kokillen i gjutriktningen erhållits, var- 10 15 20 25 30 _35 514 946 3 igenom specifika, lokala rörelser i smältan kunnat påverkas separat genom de respektive magnetfälten. Det har även föreslagits att an- ordna magneterna och de ok som förbinder dessa på ett sådant sätt att magnetfälten sträcker sig i gjutriktningen i stället för tvärs denna.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla ett förfarande som väsentligt stör och därigenom reducerar den genere- ring av periodiska svängningar och därmed associerade resonans- fenomen som är vanligt förekommande i en smälta i en gjutform i samband med kontinuerlig gjutning av metaller.

Detta syfte uppnås medelst ett förfarande av det inledningsvis defini- erade slaget, vilket är kännetecknat av att ett väsentligen i rummet stationärt, i tiden varierande magnetfält medelst magnetorgan appli- ceras på smältan i gjutformen för att hindra egensvängningar hos smältan från att genereras. Fältet kommer att fungera som en däm- pare i smältan.

Enligt ett föredraget utförande av förfarandet utförs appliceringen av magnetfältet periodvis. Periodiciteten kan vara anpassad till sväng- ningarnas periodicitet, vilken i normala fall för gjutning av stålslabs är av storleksordningen 1-30 sekunder. Fältet appliceras periodiskt för att störa och eliminera svängningar i smältan utan att samtidigt ändra huvudströmningstopologin. Strömningstopologin kan ändras, exem- pelvis med hjälp av ett kraftigt, statiskt magnetfält eller ett vand- ringsfält.

Enligt ytterligare ett föredraget utförande av förfarandet appliceras det varierande magnetfältet oregelbundet under gjutförloppet. Tack vare appliceringens oregelbundenhet undviker man att regelbundet förstärka vissa regelbundna, periodiska svängningar i metallsmältan.

I stället orsakar det varierande magnetfältet tack vare sin oregel- bundenhet en störning hos sådana regelbundna egensvängningar i smältan. 10 15 20 25 30 35 514 94f6 4 Enligt ytterligare ett föredraget utförande utförs den oregelbundna ap- pliceringen av magnetfältet slumpvis i tiden. Det slumpvis appiicerade magnetfältet motverkar och stör effektivt genereringen av periodiska svängningar. Det slumpvisa applicerandet av magnetfältet resulterar i att man löper en minimal risk att eventuellt förstärka någon i smältan förekommande egensvängning under någon längre tid.

Enligt ett alternativt utförande av förfarandet utförs den periodvisa appliceringen av magnetfältet vid i förväg fastställda tidpunkter. Des- sa tidpunkter är företrädesvis i förväg kända tidpunkter, vid vilka periodvisa svängningar i smältan befinner sig i ett visst kritiskt sta- dium, t ex då av nämnda egensvängningar förorsakade resonansfeno- men börjar eller kan komma att börja uppträda. De i förväg fastställda tidpunkterna grundas därvid på erfarenhetsmässiga betraktelser eller beräkningar av när sådana kritiska stadier uppträder i smältan under i övrigt givna gjutförhållanden eller mätningar av meniskdeformation.

Enligt ytterligare ett föredraget utförande av förfarandet utförs appli- ceringen vid detektering av ett givet tillstånd i smältan. Nämnda till- stånd är företrädesvis en i förväg fastställd, detekterbar rörelse i smältan eller, alternativt, hos menisken.

Enligt ett ytterligare föredraget utförande ges det varierande magnet- fältet en stokastiskt varierande amplitud. Därigenom ökas sannolikhe- ten för att magnetfältet skall störa, och inte förstärka, egensväng- ningar som genereras i smältan under gjutförloppet.

Enligt ytterligare ett föredraget utförande ges det varierande magnet- fältet en frekvens som är av i storleksordningen 10-103 gånger större än frekvensen hos den eller de svängningar hos smältan som det är avsett att störa. Dessa är normalt av typen bredbandsspektrum.

Därigenom uppnås en mycket tillförlitlig störning av nämnda sväng- ningar hos smältan. Magnetfältet kan därvid med fördel appliceras enbart under en begränsad del av nämnda svängnings- eller sväng- ningars period och ändå ge en tillfredsställande och tillförlitlig stör- ningspåverkan. 10 15 20 25 30 V35 514 946 5 Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en anord- ning, med hjälp av vilken egensvängningar och därmed associerade resonansfenomen hos en smälta i en gjutform under kontinuerlig gjut- ning av metaller kan störas eller hindras från att genereras.

Detta syfte uppnås medelst en anordning av det inledningsvis defini- erade slaget, vilken är kännetecknad av att den innefattar magnet- organ för applicering av ett väsentligen i rummet stationärt, i tiden varierande magnetfält på smältan i gjutformen. Tack vare att magnet- fältet är varierande kan det enkelt styras, d v s ges sådan amplitud och frekvens, att de periodiska svängningar som förekommer eller ge- nereras i smältan effektivt störs.

Enligt ett föredraget utförande är magnetorganen inrättade på ett så- dant sätt att de genererar det varierande magnetfältet periodvis under gjutförloppet. Periodiciteten är med fördel anpassad till svängning- arnas periodicitet, vilken är av storleksordningen 1-30 sekunder vid gjutning av stålslabs.

Enligt ytterligare ett föredraget utförande är magnetorganen inrättade att generera det varierande magnetfältet oregelbundet i tiden. Detta stör effektivt genereringen av varje egensvängning, eftersom de med stor sannolikhet kommer att vara ur fas med de periodiska sväng- ningar som förekommer i smältan.

Enligt ytterligare ett föredraget utförande är magnetorganen inrättade att generera ett magnetfält med stokastiskt varierande amplitud.

Företrädesvis är de även inrättade att generera ett magnetfält med varierande frekvens, t ex stokastiskt varierande frekvens inom ett givet frekvensintervall. Tack vare varierandet av amplituden och/eller frekvensen hos magnetfältet, eller den ström som används för att generera magnetfältet, erhålls en mycket tillförlitlig störning av egen- svängningar i smältan, samtidigt som en förstärkning av eventuella egensvängningar i smältan undviks effektivt.

Enligt ytterligare ett föredraget utförande är magnetorganen inrättade att generera ett väsentligen statiskt magnetfält, på vilket det varieran- de magnetfältet överlagras. Det statiska magnetfältet används före- 10 15 20 25 30 35 514 946 6 trädesvis för att påverka s k primärflöden och sekundärflöden i metallsmältan i gjutformen, som den tillförda smä|tan ger upphov till.

Samma typ av grundutrustning som enligt tidigare teknik använts för att åstadkomma sådan påverkan kan alltså med fördel användas för den kombinerade funktion som eftersträvas, då både ett statiskt magnetfält och därpå överlagrat varierande magnetfält appliceras på smä|tan i gjutformen.

Enligt ytterligare ett föredraget utförande av anordningen har det varierande magnetfältet en frekvens av i storleksordningen 10-103 gånger större än frekvensen hos den eller de svängningar hos smäl- tan som det är avsett att störa. En mycket tillförlitlig störning av egen- svängningarna i smä|tan uppnås därigenom.

Ytterligare särdrag hos och fördelar med uppfinningen framgår av de övriga underkraven samt av den följande, detaljerade beskrivningen.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Den föreliggande uppfinningen skall härefter i exemplifierande syfte beskrivas med hänvisning till de bifogade ritningarna, på vilka: fig. 1 är en schematisk tvärsnittsvy från sidan av en anordning för kontinuerlig gjutning av metaller, fig. 2 är en tvärsnittsvy från sidan av en övre del hos anord- ningen enligt fig. 1, fig. 3 är en vy ovanifrån av anordningen enligt fig. 1 och 2, fig. 4 är ett diagram som visar ett statiskt magnetfält, eller den likström som används för att generera detta fält, på vilket eller vilken ett varierande magnetfält överlagras, fig. 5-7 är diagram som visar hur ett varierande magnetfält, eller den ström som varierar nämnda magnetfält, kan varieras i tiden enligt olika utföranden av uppfinningen och fig. 8 är en schematisk tvärsnittsvy från sidan, visande en anord- ning utrustad med magnetorgan vid endast en nivå. 10 15 20 25 30 Vas 514 946 7 DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRANDEN Fig. 1-3 visar en anordning för kontinuerlig gjutning a metaller, såsom exempelvis stål. Anordningen innefattar en gjutform, vilken definierar en cylinder sammansatt av fyra motstående väggar. Gjutformen är företrädesvis gjord av en kopparlegering eller någon annan legering med lämplig värmeledningsförmåga och värmeresistans. Utvändigt om åtminstone två motstående väggar hos gjutformen 1 är organ 2, 3 för kylning av nämnda väggar anordnade. Kylorganen 2, 3 kan innefatta någon typ av bärande stomme, genom vilken kylkanaler för transport ett kylmedium, såsom vatten, kan vara anordnade. Sådana kanaler kan eventuellt vara anordnade så att de tillåter kylmediet att flöda direkt mot nämnda väggars ytterytor för kylning av dessa.

Anordningen innefattar vidare ett organ 4, här ett s k ”submerged entry nozzle, SEN", via vilket en metallsmälta förs från en icke visad behållare till det utrymme som gjutformen 1 definierar. Under gjutför- loppet är gjutformen 1 fylld med metall. Denna metall föreligger hu- vudsakligen som smälta, men utmed gränsytan mot gjutformen 1 de- finierar den ett stelnat eller delvis stelnat ytterskikt, ett s k skinn, som gradvis växer i tjocklek i gjutningsriktningen. Gjutformen 1 är därvid inrättad att utföra en väsentligen vertikal, oscillerande rörelse under det att en gjutsträng 5 bestående av metallsmälta och det stelnade yttersikt som omger denna successivt matas ut ur gjutformens 1 ena ände.

Organet 4 skjuter ovanifrån in i den smälta som föreligger i gjutfor- men 1. Via organet 4 tillförs ytterligare metallsmälta till gjutformen 1.

Den metallsmälta som flödar in i smältan i gjutformen 1 från organet 4 genererar ett primärflöde, åskådliggjort med pilarna 18, och ett se- kundärflöde, åskådliggjort med pilarna 19, i den smälta som redan fö- religger i gjutformen 1. Primärflödet sträcker sig för övrigt i många fall även längre ned i smältan i den bildade strängen 5. Under gjutningen genereras dessutom egensvängningar i smältan i gjutformen 1. Dessa egensvängningar är av typen bredbandsspektrum. Då resonansfeno- men uppkommer på grund av dessa svängningar i metallsmältan, kan det leda till att stora bubblor, vilka innehåller gaser eller slagg, trans- porteras nedåt i gjutsträngen 5. Som ett resultat därav erhålls inne- 10 15 20 25 30 35 514 946 s slutningar, bubblor med argongas som innehåller inneslutningar och slagg från menisken i den slutligen helt stelnade gjutsträngen 5. Has- tighetsvariationer orsakade av oscillerande strömning i kokillen kan ge upphov till tryckvariationer vid menisk och meniskhöjdsvariationer.

Detta leder vid höga meniskhastigheter till slaggneddragning, ojämn slaggtjocklek, ojämn skaltjocklek och risk för sprickbildning. Vidare ger den oscillerande strömningen osymmetrisk hastighet i kokillen. I vissa lägen kan hastigheten vid ena smalsidan bli väsentligt högre än vid den andra. Detta leder till kraftig nedtransport av inneslutningar och gasbubblor med åtföljande försämrad slabskvalitet.

För att undvika ovan nämnda problem innefattar anordningen en förs- ta uppsättning magnetorgan 6, vilka är anordnade att applicera eller generera ett varierande magnetfält tvärs över smältan i gjutformen 1, d v s tvärs gjutriktningen. Magnetorganen är, enligt ett föredraget utförande, anordnade att oregelbundet, d v s slumpvis men inom givna gränser i tiden, generera ett varierande magnetfält med slump- mässig amplitud inom åtminstone ett i förväg givet amplitudintervall.

Magnetorganen kan dessutom med fördel vara inrättade att generera magnetfältet på sådant sätt att det uppvisar en slumpvis varierande frekvens, varvid även frekvensen ligger inom åtminstone ett i förväg fastställt intervall. Den lägsta frekvensen, eller åtminstone medelfre- kvensen, bör emellertid överstiga 1 Hz, och företrädesvis överstiga 10 Hz. Alternativt kan magnetorganen vara anordnade på sådant sätt, att de genererar ett magnetfält med given amplitud och frekvens, exempelvis magnetfält som kan beskrivas med en fyrkantvåg eller en sinusformad våg, såsom i fig. 6 och 7. Anordningen kan även inne- fatta medel (icke visade) för att aktivera magnetorganen att generera nämnda magnetfält vid i förväg givna perioder. Nämnda aktiverings- medel kan därvid innefatta medel 20 för att detektera ett visst till- stånd eller för att genom modellering/kalkylering förutse uppkomsten av ett visst tillstånd, t ex en viss rörelse i smältan eller hos organet 4, vid vilket aktivering av magnetorganen skall utföras och medel 21 för att styra nämnda aktivering. Därigenom erhålls en anordning som an- passar sin störning av förekommande egensvängningar till de för- hållanden som för tillfället uppträder i smältan. 10 15 20 25 30 35 514 946 9 Anordningen innefattar även en andra uppsättning 7 av magnetorgan.

Denna andra uppsättning 7 är anordnad närmare smältans överyta i gjutformen 1 än den första uppsättningen 6 och är anordnad väsent- ligen i nivå med den dei av organet 4 som skjuter ned i smältan. Den första uppsättningen 6 av magnetorgan är anordnad omedelbart efter organet 4 i gjutningsriktningen sett, i detta fall nedanför organets 4 mynning eller mynningar för utsläppning av smältan. Även den andra uppsättningen 7 av magnetorgan är med fördel inrättad att generera ett magnetfält likt något av de magnetfält, som beskrivits ovan och som genereras av den första uppsättningen 6 av magnetorgan.

Fig. 3 visar en uppsättning magnetorgan 6 eller 7, sedd ovanifrån.

Såsom framgår av fig. 3 innefattar uppsättningen 6, 7 två par magnet- kärnor, företrädesvis järnkärnor, 8, 9 och 10, 11. På var och en av nämnda kärnor 8-11 är en elledarlindning 12-15 anordnad. Nämnda lindningar 12-15 matas från en eller flera (icke visade) strömkällor med ström, företrädesvis likström som varieras i tiden, för generering av magnetfält som sträcker sig över, d v s tvärs igenom, smältan i gjutformen 1. Kärnorna 8, 9 och 10, 11 hos de respektive paren är förbundna med varandra genom ok eller skänkelorgan 16, 17. Mag- netkärnor och lindningar är anordnade på ett i sig redan känt sätt, så- som framgår av i fig. 3, men skulle naturligtvis kunna vara anordnade på annat sätt och eventuellt innefatta fler eller färre individuella mag- netkärnor och därpå anordnade lindningar. Sålunda är andra arrange- mang av skänkelorgan 16, 17 och magnetkärnor 8-11 inbördes möjli- ga, till exempel för att generera magnetfält i ett flertal nivåer i gjutrikt- ningen, eller för att generera ett eller flera magnetfält som sträcker sig i gjutriktningen.

Enligt tidigare teknik har magnetorgan, anordnade på det sätt som framgår av fig. 1-3, inrättats att generera ett väsentligen statiskt eller periodiskt lågfrekvent (f<1 Hz) magnetfält tvärs igenom smältan i gjut- formen 1 för att därigenom påverka de tidigare beskrivna primär- och sekundärflödena i smältan. Därigenom löses problem, som är för- knippade med nämnda flöden och finns beskrivna inom tidigare tek- nik. Uppsättningarna 6, 7 av magnetorgan hos den föreliggande upp- finningens anordning är företrädesvis också anordnade att generera ett väsentligen statiskt magnetfält tvärs igenom smältan i gjutformen 10 15 20 25 30 35 51-4 946 10 1 för att därigenom påverka primär- och sekundärflödena på ett för gjutningsförloppet gynnsamt sätt. De olika typer av varierande mag- netfält som genereras av uppsättningarna av magnetorgan 6, 7 över- lagras därvid på nämnda statiska magnetfält. Det statiska magnet- fältet är visat i fig. 4, medan olika typer av varierande magnetfält, som kan överlagras på det statiska magnetfältet, är visade i fig. 5-7.

De i fig. 5-7 visade, varierande magnetfälten är exempel på hur så- dana magnetfält kan genereras i enlighet med uppfinningen. Magnet- fältet enligt fig. 5 genereras slumpartat i tiden, har en stokastisk amplitud inom ett givet intervall, liksom en stokastisk frekvens inom ett givet intervall. Magnetfälten enligt fig. 6 har däremot given, kon- stant amplitud och frekvens, vilket även är fallet med de magnetfält som beskrivs genom fig. 7. De diagram som visas i fig. 4-7 kan även sägas visa den ström som appliceras på Iedarlindningarna 12-15 för att generera nämnda magnetfält.

Frekvensen hos det varierande magnetfältet är företrädesvis större än frekvensen hos den eller de svängningar hos smältan, som mag- netfältet är avsett att störa. Magnetfältets frekvens är företrädesvis av i storleksordningen 10-103 gånger större än frekvensen hos nämn- da svängningar. Svängningarna har en frekvens av storleksordningen 0,01-10 Hz. Då frekvensen, eller medelfrekvensen, hos magnetfältet är lägre, eller av väsentligen samma storlek som nämnda frekvenser, skall det genereras så att det ligger i motfas, eller åtminstone inte helt i fas med nämnda svängningar.

I vissa fall, t ex då egensvängningar med olika amplituder och fre- kvenser föreligger i olika delar av smältan, är magnetorganen med fördel inrättade att generera ett eller flera magnetfält som är an- passade till de specifika svängningsförhållanden, som råder i de olika delar av smältan där just dessa olika magnetfält utbreder sig.

Fig. 8 visar ett alternativt utförande av anordningen enligt uppfinning- en, där endast en uppsättning magnetorgan 22 är anordnade vid en- bart en nivå vid gjutformen i gjutriktningen. Uppsättningen 22 är an- ordnad i ett område nedströms organets 4 utloppsmynning(-ar). 10 15 20 25 514 946 11 Naturligtvis kommer ett flertal varianter av den uppfinningsenliga an- ordningen och det uppfinningsenliga förfarandet att vara uppenbara för en fackman inom området utan att dessa för den sakens skull lig- ger utanför uppfinningens skyddsomfång, såsom detta är definierat i de bifogade patentkraven.

Det är viktigt att konstatera att magnetfältet är stationärt, d v s att det inte vandrar och därigenom rör om i smältan, såsom är fallet med konventionella omrörare.

Det skall inses att organet 4 kan vara anordnat på sådant sätt att det ej skjuter in i smältan i gjutformen, varigenom en fri tappstråle når smältan.

Det bör även noteras att de egensvängningar som uppfinningen syftar till att dämpa eller störa innefattar stora rörelser i smältan, där stora partier i smältan med vissa strömningsförhållanden mer eller mindre periodiskt förskjuts inbördes, varigenom ogynnsamma gjutförhållan- den uppstår.

Det varierande magnetfältet är företrädesvis överlagrat på ett väsent- ligen statiskt magnetfält som normalt är konstant applicerat på smäl- tan. Genom att stötvis eller periodvis applicera det varierande mag- netfältet kan det statiska fältets styrka åtminstone periodvis reduce- ras något, under upprätthållande av önskade gjutförhållanden. Detta kan vara av fördel med hänsyn till såväl strömningsbilden som energi- förbrukningen.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 S14 9-46 12 Patentkrav Förfarande för kontinuerlig gjutning av metaller, vid vilket en metallsmälta tillförs som en stråle till en gjutform (1), i vilken redan en ytterligare smälta föreligger, varvid ett väsentligen i rummet stationärt, i tiden varierande magnetfält medelst mag- netorgan (6, 7) appliceras på smältan i gjutformen för att hindra egensvängningar hos smältan från att genereras, í netecknat av att det varierande magnetfältet appliceras med oregelbundna mellanrum under gjutförloppet. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att nämnda oregel- bundna applicering utförs slumpvis i tiden. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att ett väsentligen statiskt magnetfält appliceras på smältan och att nämnda va- rierande magnetfält överlagras på det väsentligen statiska magnetfältet. Förfarande enligt något av kraven 1-3, kännetecknat av att nämnda periodiska applicering utförs vid i förväg fastställda tidpunkter. Förfarande enligt något av kraven 1-4, kännetecknat av appli- ceringen utförs vid detektering av ett givet tillstånd i smältan. Förfarande enligt något av kraven 1-5, kännetecknat av att det varierande magnetfältet ges en stokastiskt varierande amplitud. Förfarande enligt något av kraven 1-6, kännetecknat av att det varierande magnetfältet ges en konstant amplitud. Förfarande enligt något av kraven 1-7, kännetecknat av att magnetfältets förändring definierar en sinusformad våg. 10 15 20 25 30 35 9. 10. 11 12. 13. 14. 15. 5 14 9:46 13 Förfarande enligt något av kraven 1-8, kännetecknat av att det varierande magnetfältet ges en frekvens, som är av stor- leksordningen 10-103 gånger större än frekvensen hos den eller de svängningar som det är avsett att störa. Anordning för kontinuerlig gjutning av metaller, innefattande en gjutform (1), igenom vilken en metallsmälta passerar under gjutförloppet, och ett organ (4), via vilket en metallsmälta till- förs som en stråle till gjutformen (1), i vilken ytterligare smälta redan föreligger, varvid den innefattar magnetorgan (6, 7) för applicering av ett väsentligen i rummet stationärt, i tiden vari- erande magnetfält på smältan i gjutformen (1), kännetecknad a_v att magnetorganen (6, 7) är inrättade att generera det va- rierande magnetfältet oregelbundet i tiden. .Anordning enligt krav 10, kännetecknad av att magnetorganen (6, 7) är inrättade att generera det varierande magnetfältet slumpvis i tiden. Anordning enligt krav 10, kännetecknad av att magnetorganen (6, 7) är inrättade att generera ett väsentligen statiskt mag- netfält, på vilket det varierande magnetfältet överlagras. Anordning enligt något av kraven 10-12, kännetecknad av att magnetorganen (6, 7) är inrättade att generera det varierande magnetfältet vid i förväg fastställda tidpunkter. Anordning enligt något av kraven 10, 12 eller 13, känneteck- nad av att magnetorganen (6, 7) är inrättade att generera det varierande magnetfältet vid detektering av ett givet tillstånd i smältan. Anordning enligt något av kraven 10-14, kännetecknad av att magnetorganen (6, 7) är inrättade att generera ett magnetfält med varierande, företrädesvis stokastiskt varierande ampli- tud. 10 15 20 16. 17. 18. 19. 51-4 946 14 Anordning enligt något av kraven 10-14, kännetecknad av att magnetorganen (6, 7) är inrättade att generera ett magnetfält med väsentligen konstant amplitud. Anordning enligt något av kraven 10-16, kännetecknad av att magnetorganen (6, 7) är inrättade att generera ett magnetfält, som har en frekvens som, företrädesvis stokastiskt, varierar inom ett givet intervall. Anordning enligt något av kraven 10-17, kännetecknad av att det varierande magnetfältet har en frekvens av i storleksord- ningen 10-103 gånger större än frekvensen hos den eller de svängningar hos smältan som det är avsett att störa. Anordning enligt något av kraven 10-18, kännetecknad av att magnetorganen (6, 7) innefattar magnetkärnor (8, 9, 10, 11) och elledarlindningar (12-15), vilka matas med likström som varieras i tiden för att åstadkomma det varierande magnet- fältet.