SE508237C2 - Anordning vid drivorgan för drivaxel i en vävmaskin samt förfarande för att utnyttja anordningen vid drivorgan i vävmaskin - Google Patents

Description

508 257 REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN TEKNISKA PROBLEM Det föreligger ett utpräglat behov av att kunna framskapa vävmaskiner med enklare teknisk uppbyggnad fràn rent mekanisk synpunkt. Avsikten härmed är att uppnà enklare handhavande och installationsförfaranden och mer kost- nadseffektiva vävmaskiner. Uppfinningen avser att lösa bl.a. detta problem. Vid hithörande slag av vävmaskiner finns det behov av att rent allmänt kunna öka vävhastig- heten. Dagens vävmaskiner kan arbeta t.ex. med ca 30 skott/min med bibehällande av erfordrad kvalité pa det vävda materialet. Vid försök att snabba upp vävhastighe- ten utan eftersättande av vävkvalitén diskuterar man väv- hastighetsökningar i termer om ca 10% ökning av vävhas- tigheten. Det finns emellertid behov av att kunna öka vävhastigheten väsentligt, t.ex. med 25-40% jämfört med hastigheterna hos dagens mekaniskt utförda vavmaskiner utan att kvaliteten eftersättes. Uppfinningen avser att lösa även detta problem. Enligt utförda prov har den nya vävmaskinen kunnat utföras med skotthastigheter av upp till 50 skott/min. vid vävning av hithörande slag föreligger vid framställ- ning av vira, dukar, etc. behov av att utnyttja olika typer, tjocklekar, etc. av inslagsträdar. Detta innebär att skott- eller vävmaskinshastigheten mäste kunna varie- ras under pägàende vävning. Bl.a. är det nödvändigt att kunna variera t.ex. anslagshastigheten, skaftramsrörel- ser, etc. Vid mekaniska arrangemang maste man då utgà frän det lägsta rörelsemönstret i vävmaskinen, medförande att vävmaskinen för vissa trädtyper och trädtjocklekar i väven, duken, etc. arbetar saktare an vad den egentligen behöver göra för andra typer, tjocklekar, etc. pä träden.

Det föreligger säledes behov av att under pàgäende väv- ning av en och samma vira eller duk kunna andra vävhas- 508 237 tigheten pä ett enkelt sätt. Uppfinningen löser även detta problem.

Samma vävmaskin skall kunna användas för vävning av olika viratyper eller motsvarande som kräver olika vävhastig- heter. Vid mekaniskt arrangemang bytes kugghjul i kopp- lingslädor för ernäende av t.ex. olika excenterfunktio- ner. Detta är en förhållandevis omständlig procedur och det föreligger ett behov av att pä enklare sätt kunna effektuera omställningen. Uppfinningen löser detta pro- blem.

I enlighet med uppfinningens idé skall drivningen av väv- maskinens huvudaxel eller motsvarande ske med likströms- motorarrangemang. En eller flera med likström arbetande enheter skall kunna arbeta med likströmsmotor- och lik- strömsgeneratorfunktion och enheten eller enheterna skall drivas frän ett elkraftsförsörjningsnät till vilket även ätermatning av elenergi skall kunna ske. Uppfinningen löser pä sä sätt problemet med ernäende av liten effekts- ätergäng vid i annat fall effektslukande stora vävmaski- flêI' .

Anslutningarna av likströmsmotor- och likströmsgenerator- funktionerna till elkraftsförsörjningsnätet skall kunna utföras med inte allt för stora ingrepp i och kunskaper om elkraftsförsörjningsnätet, som skall kunna utgöras av eller vara anslutet till det allmänna elkraftsförsörj- ningsnätet. Uppfinningen löser även detta problem och föreslar att före anslutningen, styrningarna mellan motor- och generatorfunktionerna, etc. skall utnyttjas väl beprövade komponenter som finns att tillgä pä den allmänna marknaden.

För att uppnä en ändamålsenlig styrfunktion är det ange- läget att kunna utnyttja styrsignaler av ett visst ut- 508 237 seende. Uppfinningen löser även detta problem och föreslar bl.a. att sinusvägsformade styrsignaler skall appliceras i och till styrningen. Härvid löses även pro- blemet med sinusvägsformens anpassning till vävmaskins- rörelserna. Uppfinningen föreslar härvid att en sinusvägsform skall utnyttjas i förskjuten form.

Enligt uppfinningens idé skall säledes drivorganet ömsom accelereras, ömsom retarderas under respektive drivor- gansvarv med hjälp av nämnda motor- och generatorfunktio- ner. Härvid är det angeläget att kunna uppnä rörelse- mönster för skaftramarna och skedorgan som tar hänsyn till trädmaterial, mönster och liknande. Uppfinningen löser även detta problem och föreslar att anslagshastig- heten skall kunna varieras frän en träd till annan, frän en inställning till annan, osv. Även skaftramarnas rörel- ser skall kunna päverkas liksom vävmaskinens rörelser i anslutning till omradet för skyttelinslag.

Stora krafter utvecklas i vävmaskinen pä grund av inblan- dade stora massor. Massor av storleksordningen 2000 kg/meter vävmaskinsbredd diskuteras därvid. Anslagskraf- ten är stor och behöver omhändertas effektivt. Uppfin- ningen löser även detta problem och föreslar att motkraf- ten frän väven vid anslag skall tas om hand och medverka aktivt eller positivt i retardationsförloppet genom att bromsas ut pä elnätet.

Krafter ätgär även för att börja lyfta ramarna i anslags- läget. Detta skall utföras pä frän energisynpunkt ekono- miskt sätt. Uppfinningen löser även detta problem och föreslär att rörelseenergin i den roterande generatoren- heten skall utnyttjas vid lyftfunktionen.

Vid hithörande typ av vävmaskin är det angeläget att kunna anordna för nödstopp, s.k. protektorstopp, som 508 237 skall hindra t.ex. skyttelinslag i väven. Uppfinningen löser även detta problem genom att vid nödstopp energin bromsas ut på elnätet. U LÖSNINGEN Den nya anordningen enligt uppfinningen avser att lösa bl.a. ovanstående problematik och det som därvid huvud- sakligen kan anses vara kännetecknande för uppfinningen år att drivenheten påverkar drivorganet och alstrar för detta en varierad rotation under drivorganets respektive varv. Den varierade rotationen utföres företrädesvis utan väsentligt stillestånd under rotationen. För åstadkom- mande av den varierande rotationen under respektive varv ingar en med likström arbetande enhet som i beroende av styrsignal eller styrsignaler arbetar ömsom som lik- strömsmotor ömsom som likströmsgenerator. Likströmsmotor- och likströmsgeneratorfunktionerna accelererar respektive retarderar drivorganet under dettas respektive varv. En- hetens arbetsfas eller arbetsfaser som likströmsmotor blir effektuerad med energi från elkraftsförsörjnings- nätet. Då enheten arbetar som likströmsgenerator åter- matar den energi till elkraftsförsörjningsnåtet.

Anordningen innefattar enligt ovan en styrenhet som i en föredragen utföringsform levererar styrsignaler av väsentligen sinusvågsformad karaktär. Styrenheten kan därvid leverera styrsignaler med olika utseende i sinusvågsformen. På så satt uppnås olika rotationskarak- tåristiker för drivorganet eller drivaxeln under respek- tive rotationsvarv. Dessutom kan en första styrsignal kan således uppvisa en första sinusvågform, som ger en första genomsnittsrotation eller vinkelhastighet på drivorganet.

En andra sinusvågform kan ge en andra genomsnittsrotation eller genomsnittsvinkelhastighet, osv. 508 237 I en ytterligare utföringsform utnyttjas givarorgan som àterför drivorganets ärvärde till styrenheten. Den senare ~ utnyttjar ärvärdessignalen tillsammans med inställd sig- nal för framtagning av börvärdessignalen, vilket kan ske pä i och för sig känt sätt. Drivorganets eller drivaxelns varv- eller vinkelhastighet och/eller varv- eller vinkel- karaktäristik är anordnad väsentligen steglöst eller med täta stegningsintervall.

I en utföringsform arbetar drivenheten med minimumvinkel- hastigheter och maximumvinkelhastigheter. Nämnda vinkel- hastigheter kan motsvara den som föreligger vid 1000 r/min respektive 3500 r/min. Minimumhastigheten inträffar i en utföringsform i ett första läge för drivorganet, vilket läge motsvarar funktionsläget där en skyttel läm- nar sin läda eller lagring och skjutes frän vävens ena sida till vävens andra sida. Efter uppnäende av denna minimumhastighet accelereras drivorganet med den säsom likströmsmotor fungerande enheten mot ett andra rota- tionsläge för drivorganet som motsvarar ett funktionsläge före anslag för skedorgan. Vid slutet av accelerations- sträckan antar drivorganet nämnda maximala vinkelhastig- het. Enheten omkopplas därefter till att fungera som lik- stromsgenerator varvid ett retardationsförlopp inträder frän sistnämnda läge till det förstnämnda läget (skyt- telläget). Anslagsläget för skeden är placerat i början av retardationssträckan, t.ex. vid ca 360° for driv- organet.

Anslagskraften via skedorganet inledes till drivorganet som päskjutande kraft för generatorfunktionen, vilken enligt ovan bromsas upp i elkraftförsörjningsnätet. väsentliga delar av skedorganets rörelseenergi blir säle- des omvandlad till elektrisk energi. 508 237 I en utföringsform kan den med likström arbetande enheten bestä av tvä eller flera delenheter som är anordnade till drivorganet, företrädesvis vid ändarna av drivorganet eller drivaxeln. En första drivenhet kan därvid fungera som masterenhet medan övrig eller övriga delenheter fun- gerar som slavenhet respektive slavenheter. I en utfo- ringsform kan styrenheten innefatta en mikrodator eller persondatorenhet medelst vilken nämnda sinusvägsformade styrsignaler är alstringsbara.

Förfarandet enligt uppfinningen kännetecknas huvudsakli- gen därav att drivenheten styres av styrenheten, företrä- desvis medelst i styrenheten alstrade styrsignaler av sinusvägsformad karaktär. Under respektive varv för drivorganet roteras detta medelst drivenheten med varie- rad rotations- eller vinkelhastighet (accelereras respek- tive retarderas). Detta sker genom att drivenheten som utgöres av en med likström arbetande enhet styres att arbeta ömsom som likströmsmotor och ömsom som likströms- generator. Likströmsmotorn energiförsörjes frän elkrafts- försörjningsnätet och av likströmsgeneratorn alstrade el- energi ätermatas till elkraftsförsörjningsnätet.

I en utföringsform alstras olika styrsignaler av sinus- vägsutformning och päföres drivenheten för att ästadkomma olika rotations- eller vinkelhastighetskaraktäristiker och -hastigheter för vävmaskinens drivorgan. Skedorganet eller skedorganen kan pá sä sätt tilldelas olika anslags- hastigheter för att möta behovet av varierad anslagshas- tighet vid olika typer av vavtràdar eller olika tjock- lekar pä varpträdar. Drivorganet styres att rotera utan stopp eller stilleständ under respektive varv och acce- lereras och retarderas med den med likström arbetande enheten mellan en lägre vinkelhastighet och en högre vinkelhastighet. Min- och maxhastigheterna kan ligga inom rotationsomrädet 1000 r/min - 3500 r/min. 508 237 Ytterligare särdrag framgår av efterföljande patentkrav.

FÖRDELAR Genom det i ovan föreslagna uppnås en rad fördelar. Vid samma styrsignal eller liknande styrsignal kan hastig- heten ändras på likströmsmotorn respektive likströmsgene- ratorfunktionen och omkoppling mellan motor- och genera- torfunktionerna kan effektueras. Styrsignalsamplituden kan variera mellan i 10 volt. Genom inställning av ett amplitudvärde kan en första genomsnittsrotation eller vinkelhastighet uppnås för respektive varv, och vid ett andra amplitudvärde kan en annan genomsnittsrotation eller vinkelhastighet uppnås, osv. Med den väsentliga sinusvågsformen kan även varvtalskaraktäristiker bestäm- mas. Två likströmsmotorer/-generatorer kan utnyttjas.

Konventionella aggregat som försäljs på öppna marknaden kan utnyttjas. Storleken för en 20 meters vävmaskin är t.ex. aggregat som drivs med 150-200 A, vid 440 volt och 60Hz i likströmsmotorfunktionen och återför l50-200 A i generatorfunktionen. Total effektåtgäng blir förhållande- vis liten, t.ex. l kw. Generatorn återfor reaktiv effekt cosinus (motorläge cosinus 0.92 och vid generatorläge cosinus 0,74).

Genom rotation utan stillestånd behöver inte så mycket energi bromsas ut, jfr fallet med stilleståndsmaskiner där stor mängd energi bromsas ut med bromsorgan (Ortlingshausen) och där på grund av detta stora gung- ningar uppträder i skaftramarna och vävmaskinen vibrerar i övrigt.

Nödbromsning (protektorstopp) med hjälp av DC-motor som arbetar som generator blir effektiv. vid vavmaskinshas- tighet 50 skott/min kan stoppvärdet inställas vid 245°. 508 237 Härvid kan arrangemanget ordnas så att maskinen stannar vid redan 268°. vid stoppsignal styrs maskinens styrsig- nal ner till noll direkt och all energi bromsas på el- kraftsförsörjningsnatet.

Med styrsignalen kan drivningen i våvmaskinen instållas och våvmaskinen följa styrsignalen med mycket stor nog- grannhet oavsett den av våvmaskinen effektuerade belast- ningen. “Excenter"-funktionen i våvmaskinen kan latt efterliknas genom styrfunktionerna och styrsignalerna.

Genom "förskjutning" av den sinusvågformade signalen kan man kompensera för den mekaniska obalansen i maskinen och uppnå största effektivitet i accelerations- och retarda- tionsfaserna.

FIGURBESKRIVNING En anordning och ett förfarande enligt uppfinningen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar dar figur 1 i block- och principschemaform visar drivorgan (driv- eller överföringsaxeln) i våvmaskin och drivenhet för denna, varvid drivenheten år ansluten till elkraftför- sörjningsnåtet och år styrd av en styr- enhet. figur 2 från sidan visar i princip berörda delar i form av skaftram, sked och skyttelorgan samt drivorganets påverkan av dessa delar, figur 3 på tvärsnitt av drivorganet visar accele- rations- och retardationsförlopp för 10 508 237 ernàende av en varierad vinkelhastighet, och figur 4 visar accelerations- och retardationsför- loppskurvorna under respektive varv (360°) för drivorganet samt utseendet pà styrsig- naler för ernaende av accelerations- och retardationskurvorna.

DETALJERAD UTFÖRINGSFORM I figuren l visas ett drivorgan ingående i en vàvmaskin 1. Drivorganet kan utgöras av maskinens huvuddrivaxel eller överföringsaxel. Drivorganet drives av första och andra med likström arbetande enheter 2, 3 anordnade vid var sin ände la, lb av drivorganet. Enheterna 2, 3 ar av det slag som kan arbeta bade som likströmsmotor och lik- strömsgenerator i beroende av ommagnetiseringar. Exempel pá enheter ar likströmsmotorer av market LENZE (150 Amp, 440 V, 60 Hz). Genom att ömsom arbeta som motor och gene- rator kan respektive enhet bidra med accelerations- och p, retardationsförlopp för att ge varierad vinkelhastighet respektive varv hos drivorganet. Accelerations- och re- tardationsförloppen bestäms med eller av en enhet 4 som innefattar en persondatordel (mikrodator) 4a och en be- ràkningsdel 4b för generering av styrsignal il till en styrsignalen mottagande enhet 2a pa respektive enhet 2, 3. Enheterna 2, 3 energiforsörjes da de arbetar som lik- strömsmotorer fran ett elkraftförsörjningsnat 5 av vaxel- strömstyp, vilket nät kan vara anslutet till eller bilda det allmänna natet pa i och för sig kant satt. Enheterna 2, 3 átermatar energi till nätet 5 da de arbetar som generatorer. Detaljerad anslutning harvidlag är visad endast för enheten 2. Enheten 3 har motsvarande anslut- ning till nätet. Anslutningen är utförd via en strömrik- tarenhet (fyrkvadrant) av kant slag, t.ex. av fabrikat 11 508 237 LENXE. Dä enheterna 2, 3 är kopplade som motorer matas energi frän nätet 5 till enheterna via strömriktaren- heten. Denna ställs om för utmatning av elenergi pä nätet frän enheterna 2, 3 dä dessa arbetar som generatorer. Om- ställningen effektueras medelst signalen i2 frän styren- heten. Avmagnetiseringsfunktionen ästadkommes medelst signaler i3 alstrade av styrenheten 4. Enheten 4 är även anordnad att i beroende av en avkänning, t.ex. träd- brottsavkänning, lägesavkänning för skyttelfunktion, etc. att alstra en nödstoppssignal i5. Nödstoppssignalen styr ner motorn till 0 volt, vilket medför att motorn omedelbart kommer att arbeta som generator och den i systemet befintliga rörelseenergin kommer att bromsas ut med hjälp av generatorfunktionen pä elkraftsförsörjnings- nätet 5. Varje enhet 2, 3 är därvid försedd med skiv- bromsorgan 7 som är anordnade att kvarhälla motorn/ /generatorn 2 respektive 3 i ett uppnätt stoppläge.

Signalen för skivbromsorganet är angiven med i6 och utgär även den frän styrenheten 4.

Till drivorganet 1 är ansluten en givare 8 eller en tachometer som avkänner drivorganets verkliga rotation och äterför information om denna till enheten 4. Den äterförda signalen är angiven med i7, vilket säledes ut- gör en är-värdessignal. Styrenheten 4 är utförd med organ 4c för inställning av olika genomsnittsrotationer pä drivorganet 1. Det föreligger säledes en inställnings- organ som päföres av operatören pä i och för sig känt sätt. Denna inställning kan utföras genom att ställa in ett motständ för i lO volt. Beräkningsenheten 4b alstrar i beroende av nämnda är-värdessignal och inställning bör- värdessignalen il för utstyrning av enheten 2 respektive 3. Dylika beräkningar och signalgenereringar kan utföras pà i och för sig känt sätt.Medelst persondatorn eller mikrodatorn 4a kan dessutom kurvkaraktären för signalen il alstras. En terminaldel är symboliserad med 4d och en 12 508 237 displaydel med 4e. Medelst persondatorn kreeras pa i och för sig känt sätt den nya kurvan som visas grafiskt pa skärmen. Likaså visas eller anges pá skärmen vardena för kurvan. Utskrift kan ske pá printer 4f. Sparade filer visas och man kan erhàlla kurvor fran en floppy-disk. Även denna kurva kan sparas. Kurvan överföres till Omron som kan vara placerad i styrenheten 4 eller enheten 2a. Ändring till lag hastighetsrörelse kan utföras varefter kurvan kan skapas. En dylik kurva är visad med 4g i figuren. Matningsriktningen/-strömmen fran natet vid lik- strömsmotorfunktion ar visade med ig och ig' samt till natet vid generatorfunktion med i9 respektive i9'.

Enheterna 2, 3 är inbördes synkroniserande till sina rörelser pà i och för sig kant satt. Enheten 2 fungerar som masterenhet och enheten 3 som slavenhet. Synkronise- ringsfunktionen är visad med en ledning 2b.

I figuren 2 visas principiellt en vàvmaskin av det slag som kan utnyttja uppfinningen. Ett bomarrangemang för varptràden är symboliserad med 9 och själva varptrádarna med 10. Skaftramssystemet är symboliserat med skaftramar 11 och 12. Skaftramarnas läge tilldelas pa kant satt med dragstangarrangemang 13 och 14. En dragstangsrörelserna effektuerande enhet är angiven med 15. Den i figuren 1 visade överförings- eller drivaxeln ar visad med l'.

Drivaxelns rörelse överföres till cirkulàra hjul 16 och 17 för effektuerande av rörelserna för skedorgan 18 respektive för namnda dragstangsrörelserna effektuerande enhet 15. Överföringen mellan hjulet 17 och enheten 15 ar symboliserad med 19. Rörelserna ifràga kan utföras eller överföras pà i och för sig känt satt. Skedorganet är excentriskt anslutet till hjulet 16 i det visade tvar- snittet. Skedorganet intar i figuren 2 sina tva andlàgen, varvid ándläget med heldragen linje 18 anger anslagslàget mot vavkanten 20. Streckad linje 18' anger laget där 13A 508 237 skyttelinslag effektueras. Skyttelfunktionen är symboli- serad med 21. Skedorganet 18, 18' rör sig en sträcka l och i enlighet med uppfinningen kan skedorganet röra sig med olika hastighet utefter nämnda sträcka och t.ex. ha sänkta hastigheter vid ändlägen 18 och 20, medan hastig- heten är större mellan ändlägena.

I figuren 3 visas de olika accelerations- och retarda- tionsförloppen för drivorganet i", som är visat i tvär- snittsvy. Vinkelhastigheten är lägst vid l30°. Detta läge är i figuren indikerat med A. Skyttelrörelsen utföres mellan nämnda läge A och ett läge B som motsvarar l80°.

Skyttelrörelseomrädet är i figuren visat med pilen 22.

Frän läget A accelereras drivorganet av drivenheten en accelerationssträcka som är indikerad med pilen 23. Acce- lerationen pägär fram till ett läge C vid 340°. Efter detta läge ommagnetiseras respektive enhet 2, 3 enligt figuren l och enheterna börjar därvid arbeta som genera- torer. Därvid uppkommer ett retardationsförlopp pä drivorganet som startar frän nämnda läge C och pägär fram till läget A, osv _ Anslaget sker vid ett läge D som mot- svarar 360°. Vinkelhastigheterna pä drivorganet kan där- vid varieras väsentligt under respektive varv i enlighet med ovanstäende.

Figuren 4 visar med en heldragen kurva 24 retardations- och accelerationsförloppen för drivorganet enligt figuren 3. Den högsta Vinkelhastigheten anges genom rotationshas- tigheten i slutet av accelerationsförloppet, dvs vid 340° till 3500 r/min. Vinkelhastigheten eller rotationen är som lägst vid l30° och antar därvid ett värde av ca 1000 r/min. Vinkelhastigheten eller rotationen vid anslag är ca 3000 r/min. Kurvan 24 kan i princip förskjutas sä att max- och minvärdena inträffar vid andra gradtal, jfr den streckade kurvan 25 som visar att variation av hastig- heten vid anslag kan anta andra värden. Dessutom visar 14 508 257 den punktstreckade linjen 26 att aven minimihastigheten kan anordnas att ske vid annat gradtal an 130°, osv.

Nämnda kurvor 24, 25 och 26 kan även anses symboli- sera.utseendet pá signalen il fràn styrenheten 4, se figu- ren l.

Uppfinningen ar inte begränsad till den i ovan såsom exempel visade utforingsformen utan kan underkastas modi- fikationer inom ramen for efterföljande patentkrav och ' uppfinningstanken. Styrenheten 4 och dess huvuddelar 4a. 4b kan ges lämpliga placeringar i vavmaskinsutrustningen.

Delarna 4a och 4b kan även vara anordnade pà avstand fran varandra.

Claims (12)

.,5 508 237 PATENTKRAV

1. Anordning vid drivorgan (drivaxel) i vävmaskin, företrädesvis vävmaskin för större vävbredder, t.ex. l- 3O meters vävbredder, där drivorganet (1, l') är roter- bart medelst en eller flera till ett elkraftförsörj- ningsnät anslutna drivenheter (2) som erhàller styrsig- nal(-er) (il, i3, i5) fràn en styrenhet, k ä n n e- t e c k n a d därav, att respektive drivenhet innefat- tar en med likström arbetande enhet som ästadkommer varierad, men ända företrädesvis väsentligen obrutet pà- gäende, rotation eller vinkelhastighet för drivorganet under dettas respektive rotationsvarv genom att den i beroende av en eller flera styrsignaler arbetar ömsom som likströmsmotor ömsom som likströmsgenerator under respektive varv, och att vid den likströmsdrivna enhe- tens arbetsfas(-er) som likströmsmotor elkraftsförsörj- ningsnätet energiförsörjer likströmsmotorn och vid den likströmsdrivna enhetens arbetsfas(-er) som likströmsge- nerator denna ätermatar energi till elkraftsförsörj- ningsnätet (5).

2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k- n a d därav, att styrenheten (4) är anordnad att till drivenheten (2) leverera styrsignal(-er) av väsentligen sinusvägsformad karaktär.

3. Anordning enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e- t e c k n a d därav, att styrenheten (4) är anordnad att till drivenheten leverera styrsignaler (4g) av olika utseenden, t.ex. olika sinusvägsformade utseenden, i syfte att uppnä olika rotations- eller vinkelhastighets- karaktäristiker för drivenheten och därmed för drivorga- net/drivaxeln under respektive rotationsvarv, och/eller att styrenheten (4) är anordnad att till drivenheten leverera första styrsignal(-er) som tilldelar drivenhe- 508 237 't ten och därmed drivorganet/drivaxeln en av den första styrsignalen(-erna) beroende genomsnittsrotation per varv, varvid en första första styrsignal ger en första genomsnittsrotation, en andra första styrsignal ger en andra genomsnittsrotation, osv.

4. Anordning enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n- n e t e c k n a d därav, att givarorgan är anordnat att alstra en mot faktisk rotation pä drivorganet/drivaxeln under dettas/dennas respektive varv svarande ärvärdes- signal (i7) som är ätminstone delvis àterförbar till styrenheten för dennas uträkning av börvärdessignalen (il) tillsammans med inställningssignal och ärvärdessig- nal, och/eller att drivorganets/drivaxelns varv- eller vinkelhastighet och/eller varvkaraktäristik är inställ- bar(-t) väsentligen steglöst eller med täta stegnings- intervall.

5. Anordning enligt nagot av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrenheten genom effektuerad första styrsignal styr drivorganet/drivaxeln sä att minimumrotationshastighet eller minimumvinkelhas- tighet, t.ex. 1000 r/min, inträffar vid ett första läge (A), t.ex. l30°, för drivorganet/drivaxeln i anslutning till dä en skyttel (21) lämnar sin läda eller lagring och löper frän vävens (l0') ena sida till vävens andra sida, att efter uppnàende av nämnda minimumrotations- eller vinkelhastighet acceleration sker av drivorga- net/drivaxel medelst den med likström arbetande enheten mot ett andra rotationsläge (C) för drivorganet/driv- axeln, t.ex. 340°, före anslag för skedorgan, varvid rotations- eller vinkelhastigheten vid slutet av accelerationssträckan (l30° - 340°) eller motsvarande är t.ex. 3500 r/min, och att genom omkoppling av den med likström arbetande enhet (2, 3) till likströmsgenerator drivenheten förorsakar retardation mellan det nämnda andra läget (340°) och det första läget (l30°) för ernä- ende av minimumrotations- eller minimumvinkelhastigheten vid det första läget, varvid nämnda anslagsläge för rï skedorganet är placerat utefter, företrädesvis i början av retardationsstràckan, t.ex. vid ca 360° för drivorga- net/drivaxeln för ernäende av en reducerad anslagshas- tighet för skedorganet mot vävkanten (20).

6. Anordning enligt nagot av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att anslagskraften via skedorganet (18, l8') blir inledd till drivorganet/driv- axeln som pàskjutande kraft för generatorfunktionen, varvid väsentliga delar av skedorganets rörelseenergi blir omvandlad till pä elkraftsförsörjningsnätet päförbar elektrisk energi.

7. Anordning enligt nägot av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrenheten är anordnad att alstra en andra styrsignal i beroende av vävmaskinsfunkton, t.ex. skyttel- och anslagsfunktion, för omställning av den med likström arbetande enheten mellan likströmsmotor- och likströmsgeneratorfunktion.

8. Anordning enligt nagot av föregäende patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att i fallet med tvä med likström arbetande enheter dessa är anordnade vid var sin ände av drivorganet/drivaxeln, och att den första enheten (2) av nämnda enheter fungerar som masterenhet och den andra enheten (3) fungerar som slavenhet respek- tive slavenheter.

9. Anordning enligt nagot av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrenheten inne- fattar en mikrodator eller en persondatorenhet (4a) medelst vilken nämnda sinusvägsformade styrsignaler är alstringsbara.

10. Förfarande för utnyttjande av anordningen vid drivorgan i vävmaskin enligt kravet l, där drivorganet (1, l', l") roteras medelst ett till elkraftsförsörj- ningsnàtet (5) ansluten eller anslutbar drivenhet (2, och/eller 3) som styres med styrsignal(-er) frän en (Lä) 508 257 styrenhet, k ä n n e t e c k n a t därav, att drivenhe- ten styres av styrenheten (4), företrädesvis medelst i styrenheten alstrade styrsignal(-er) av sinusvàgsformad karaktär, att under respektive varv för drivorganet detta roteras av drivenheten med varierad rotations- eller vinkelhastighet (accelereras respektive retarde- ras), genom att drivenheten som utgöres av en med lik- ström arbetande enhet styres att arbeta ömsom som lik- strömsmotor och ömsom som likströmsgenerator samt lik- strömsmotorn energiförsörjes frän elkraftsförsörjnings- nätet (5) och av likströmsgeneratorn alstrad elenergi ätermatas till elkraftsförsörjningsnatet_

11. ll. Förfarande enligt patentkravet 8, k ä n n e- t e c k n a t därav, att styrsignal respektive styrsig- naler av olika sinusvàgsutseende (24, 25, 26) alstras av styrenheten och päföres drivenheten för att astadkomma olika rotationsvarvskaraktaristiker för vavmaskinens drivorgan varvid t.ex. olika anslagshastigheter blir möjliga att effektuera medelst skedorganet vid vavning med vävträd av olika egenskap, vid vavning av mönster, etC.

12. Förfarande enligt patentkravet 8 eller 9, k ä n- n e t e c k n a t därav, att drivorganet styres medelst styrsignal(-er) att vrida sig med varierad hastighet under respektive varv, dvs vrida sig väsentligen utan stopp under respektive varv och accelereras och retarde- ras med den med likström arbetande enhet mellan en lägre vinkelhastighet, t.ex. en vinkelhastighet som motsvarar 1000 r/min, och en högre vinkelhastighet, t.ex. en vin- kelhastighet som motsvarar 3500 r/min, varvid den högre vinkelhastigheten väsentligen, t.ex. 3-4 gànger, över- stiger den lägre vinkelhastigheten.