SE507827C2 - Borr - Google Patents

Description

15 20 25 507 827 H E. . E 1 N 3 Föreliggande uppfinning tar sikte pà att komma till rätta med ovannämnda problem och skapa en förbättrad borr. Ett huvudsyfte med uppfinningen är sålunda att skapa en borr vars centrumskär har minimal tendens att vobbla eller kasta just i samband med äntringen av ett arbetsstycke. Enligt uppfinningen nás detta syfte medelst de särdrag som är angivna i patentkra- vets kännetecknande del.

K iv ' v På ritningarna är: Fig 1 en perspektivvy som generellt illustrerar den typ av borr till vilken hänför sig, Pig 2 en sidovy av en borr enligt uppfinningen, Fig 3 en mångfaldigt förstorad ändvy A-A i fig 2, och Fig 4 en på analogt sätt förstorad tvärsektion B-B i fig 2.

D ' k 'vn' v Den i fig 1 visade borren innefattar ett skaft 1 som uppvisar en främre, spetsbildande ände 2 och ett förtjockat, bakre ändparti 3 vilket är speciellt_utformat, t ex med en plan yta 4, för att vridstyvt infästas i en hållare. Vid den främre änden finns två i ett gemensamt huvudplan placerade skärplattor eller skärplatteartade partier 5, 5' (vid moderna borrar utförs plattorna såsom delar av en gemensam hàrdmetallkropp). Dessa fria ändar skärplattor är anordnade i anslutning till yttre, av två spànkanaler 6, 6' vilka är àtminstone delvis skruv- eller spiralformiga och sträcker sig från spetsänden till en med 7 betecknad rotände i anslutning till det förtjockade in- fàstningspartiet 3. Spánkanalerna 6, 6' avgränsas från varandra av två likaledes skruvformiga bommar 8, 8'. I fig 1 visas dess- utom hurusom tvä spolkanaler 9, 9' mynnar i skaftets spetsände.

I fig 3 är förutnämnda huvudplan för de båda skärplat- torna 5, 5' betecknat C-C. Varje skärplatta uppvisar en förhål- landevis lång, rak huvudskäregg 10, 10' som är i huvudsak pa- rallell med planet C-C. Via ett rundat övergàngsparti 11 resp. 11' övergär varje huvudskäregg 10, 10' i en central, kortare skäregg 12 resp. 12'. Dessa centrala skäreggar 12, 12' är i hu- W U 20 25 507 827 3 vudsak orienterade i ett gemensamt, sekundärt plan D-D som sträcker sig i spetsig vinkel (t ex ca 60°) mot huvudplanet C-C. Skäreggarna 12, 12' bildar samfällt ett centrumskär i vars mitt förefinns ett körnarliknande, diminutivt materialparti som bildar borrspetsens absoluta centrum och yttersta punkt. Detta körnarparti är i fig 3 betecknat 13.

I fig 4 visas hurusom de båda spánkanalerna 6, 6' i varje enskilt, godtyckligt tvärsnitt utmed skaftet är belägna diametralt mitt emot varandra. Närmare bestämt är kanalerna orienterade i ett gemensamt plan E-E som nedan benämns kanal- plan. Betraktat i den enskilda tvärsektionen är givetvis även de båda kanalavgränsande bommarna 8, 8' belägna diametralt mitt emot varandra i ett med F-F betecknat plan som nedan benämns bomplan. Såsom tydligt framgår av fig 4 sträcker sig kanalpla- net E-E i rät vinkel mot bomplanet F-F. Det är axiomatiskt att borrskaftet har maximal böjstyvhet i bomplanet F-F och minimal böjstyvhet i kanalplanet E-E.

Så långt den visade borren hittills beskrivits är den- samma i allt väsentligt tidigare känd genom exempelvis SE 9103713-5.

Föreliggande uppfinning bygger på insikten att centrum- skärets 12, 12' (dvs. planets D-D) tion till bomplanets eller huvudstyvhetsriktningens F-F orien- fysiska orientering i rela- tering vid skaftets rotände, dvs. i sektionen B-B, är av avgö- rande betydelse för borrspetsens äntringsegenskaper. De stö- rande krafter som kan uppstå i äntringsögonblicket, även om borren initiellt centrerar på korrekt sätt, beror normalt på spånträngningar nära borrens centrum. Dessa spånträngningar kommer i sin tur att i varierande grad påverka centrumskäret, dvs eggarna 12, l2', närmare bestämt huvudsakligen i 90° vinkel mot planet D-D. I enlighet med uppfinningens lära har därför den i fig 2-4 visade borren utformats så att sekundärplanet D-D för centrumskäret 12, 12' är orienterat i ungefär 90° vinkel mot bomplanet eller huvudstyvhetsriktningen F-F vid skaftets rotände 7. I fig 4 är de båda skärplattorna 5, 5' antydda med prickade linjer och av denna figur framgår hurusom planet D-D i huvudsak sammanfaller med kanalplanet E-E vid rotänden, dvs i tvärsektionen B-B. Detta innebär att det bomplan F-F i vilket skaftet har sin största böjstyvhet i området av rotänden är 10 20 507 827 4 orienterat i rät vinkel mot centrumskäret 12, 12'. När därför de bàda skäreggarna 12, 12' utsätts för krafter i samband med borrspetsens äntring i ett arbetsstycke erhåller desamma maxi- skäreggarnas tendens att vobbla eller mal formstabilitet, dvs. kasta till följd av böjningsrörelser i skaftet reduceras till ett minimum.

Vid en spiralborr av det slag som illustreras pá rit- ningarna kan den önskade orienteringen av centrumskäret rela- tivt rotändesdelens bomplan F-F åstadkommas på olika sätt i samband med tillverkning av borren. Ett sätt är att i samband med fräsning av spánkanalerna (med radiepinnfràs) styra spánka- nalernas stigningsvinkel progressivt, dvs. kanalernas stig- ningsvinkel bringas att öka eller minska kontinuerligt från spetsen mot rotänden så att huvudstyvhetsriktningen eller bom- planet F i tvärsektionen B-B hamnar i ungefär 90° mot centrum- skärets 12, 12' sekundärplan D-D. Ett annat sätt är att för- ändra spànkanalernas stigningsvinkel i två eller flera steg.

Ehuru optimala äntringsegenskaper erhålls i det fall vinkeln mellan centrumskäret 12, 12' och huvudstyvhetsrikt- ningen F-F uppgár till 90° är det inom uppfinningens ram även tänkbart att utföra borren med annan dylik vinkel. I praktiken bör dock vinkeln ligga inom området BO-lOO°, lämpligen 85-955

Claims (1)

1. 507 82 Borr innefattande ett skaft (1) med en främre, spetsbildande ände (2) vid vilken finns två i ett gemensamt huvudplan (C-C) placerade skärplattor eller skärplatteartade partier (5, 5') som uppvisar med huvudplanet parallella huvudskäreggar (10, lO') vilka vid mot varandra vända ändar övergår i kortare, (12, huvudsak gemensamt sekundärplan (D-D) som sträcker sig i spet- centrala skäreggar l2') vilka är orienterade i ett i sig vinkel mot sagda huvudplan och vilka samfällt bildar ett spetsigt centrumskär med uppgift att äntra ifrágakommande arbetsstycke och härvid centrera borren i en önskad punkt rela- tivt detta, varvid i skaftet är utformade två åtminstone delvis skruvformiga spänkanaler (6, 6') vilka sträcker sig från i anslutning till ett bakre spetsänden (2) till en rotände (7) infästningsparti (3) av skaftet, och varvid spánkanalerna i varje godtyckligt tvärsnitt utmed skaftet är belägna diametralt mitt emot varandra i ett plan (E~E) som sträcker sig i 90° vin- kel mot ett för två bommar (8, 8') på ömse sidor om kanalerna (6, 6') gemensamt plan (F-F) i vilket borrskaftet har maximal böjstyvhet, k ä n n e t e c k n a d därav, att det sekundära planet (D-D) för centrumskäret (12, l2') är orienterat i 80- lOO°, lämpligen 85-95° och företrädesvis ca 90° vinkel mot sagda bomplan eller huvudstyvhetsriktning (F-F) vid skaftets rotände (7).