SE506560C2 - Tryckapparat och elektrografisk process för att åstadkomma en bild på ett dielektriskt skikt - Google Patents

Description

10 15 ,20 25 30 35 506 560 2 Båda patentansökningarna betonade behovet av ett övertäckande eller laminerat övre lager.

Det har nu framkommit att överlaminerings- eller övertäck- ningssteget inte är väsentligt i systemet, emedan det kan göras i ett efterföljande systemsteg. Även genom att kontrol- lera sammansättningen av beläggningen och genom att använda mer styva dielektriska filmer är krympningsproblemet närvaran- de i de material som angives i moderansökningarna inte längre ett bekymmer. Dessutom kan kontroll av processförhállandena för trycksystemet, krympning liksom även bildstorlek effektivt kontrolleras. Även att välja ett ledande band som är dimensio- nellt stabilt men vilket kommer företrädesvis att vidhäfta den dielektriska filmen och frigöra den vid behov förbättrar be- tydelsefullt de ursprungliga trycksystemen.

Mer styva dielektriska filmer och/eller formuleringar vilka resulterar i den önskade dielektriska filmen efter torkning eller härdning kan erhållas. Detta kan uppnås på ett eller genom ett flertal av följande sätt: genom att väsentligt redu- att välja hartser som har ett högre Tg, att tillsätta fyllmedel, att cera, mjukningsmedlet använt i sammansättningen, polymerisera på plats etc. Fackmän kan effektivt sammansätta eller välja vilket som helst antal material som kommer att resultera i filmdielektrikum användbara i denna uppfinning.

Därför kan i stället för överlaminering konstruktiv bild- och lagerstabilitet erhållas genom: att använda en mer styv dielektrisk film eller beläggningssammansättning och/eller genom att använda toner bestående av polymerer som kommer att ha väsentligt ökade bindningskarakteristika och vilka kommer att vidhäfta till filmen genom normala fixeringsorgan, att reglera uppvärmning och kylning av det ledande bandet under tryckning, och att välja ett dimensionellt stabilt band. Såsom tidigare angivits om laminering önskas kan den utföras i ett systemsteg efteråt. 10 15 20 25 30 35 506 560 3 Det är även känt och använt idag olika markeringssystem som använder elektrografisk teknologi. Allmänt använder dessa system ett mönster av elektriska laddningar som motsvarar en önskad bild; detta är känt såsom en latent elektrostatisk bild eller laddning. dielektrisk yta för en trumma eller ett band. Denna yta bäran- de den latenta elektrostatiska bilden förflyttas genom en Denna laddning avsättes vanligen på en tonerstation där ett tonande material av motsatt laddning vidhäftar till de laddade områdena för den dielektriska ytan för att bilda en synlig bild. Trumman eller bandet matas fram- åt och den tonade bilden överföres antingen till ett mottagan- de medium eller smältes direkt på den laddade ytan. Efter smältningsoperationen i överföringssystemet kan dielektrikumet behandlas på olika sätt för att rensa dess yta från överbliven laddning eller toner eller båda. Denna rensning kan utföras med någon känd elektrostatisk och/eller mekanisk reningsmetod.

I elektrografiska bildgivande och tryckande processer har både fotokonduktiva isolatorer och dielektrikum använts, men de är helt skilda från varandra. Fotokonduktíva isolatorer kommer endast att hålla en elektrisk laddning i mörker, vilket gör dem användbara i begränsade tillämpningar, såsom t.ex. kopie- ringsmaskiner och liknande. Dielektrikum å andra sidan kan hålla en elektrisk laddning i närvaro av synligt ljus, vilket gör dem mycket mer praktiska för användning i kommersiella framställningsprocesser såsom t.ex. föreliggande uppfinning.

Många elektrostatiska tryckningssystem är även kända, såsom t.ex. de som är beskrivna i US-A-3 023 731 (Schwertz), 3 701 996 (perley), 4 155 093 (Fotland), 4 267 556 (Fotland), 4 494 129 (Gretchev), 4 518 468 (Fotland), 4 675 703 (Fotland) och 4 821 066 (Foote). Samtliga dessa system ger anvisning om anslagsfria tryckningssystem användande elektrostatiska bilder som kan göras synliga vid en eller flera toningsstationer. I dessa system skyddas jonerna från ett jonalstrande organ på ytan av ett dielektriskt lager medelst ett tryckhuvud, såsom 10 15 20 25 30 35 506 560 4 t.ex. beskrivet av Fotland i US-A-4 155 093 eller i US-A- 4 267 556.

Allmänt består tryckhuvudet av en konstruktion av två elektro- der separerade av ett fast dielektriskt element, ett fast di- elektriskt element och en tredje elektrod för extraktion av joner. Den första elektroden är en drivelektrod och den andra är en kontrollelektrod, och båda är i kontakt med det separe- rande dielektriska lagret. Det finns en luftspalt vid en för- bindning mellan kontrollelektroden och det fasta dielektriska elementet. En högvolts urladdning med hög frekvens initieras mellan de två elektroderna och skapar en pol av negativa och positiva joner i luftutrymmet angränsande kontrollelektroden.

Jonerna extraheras genom ett hål i den tredje elektroden me- delst ett elektrostatiskt fält bildat mellan den andra och den tredje elektroden. I Fotland 4 267 556 har den bildformande jongeneratorn formen av en multiplex matris av fingerelekt- roder och väljarstänger separerade genom ett fast dielektriskt element. Jonerna alstras vid hàl i fingerelektroderna vid matriskorsningspunkter och extraheras för att forma en bild på ett mottagande element. Gràskalereglering uppnås genom puls- breddmodulering av den andra (finger) elektroden, såsom be- skrivet av Weiner i US-A-4 941 313. Ehuru jonprojektionshuvu- den enligt känd teknik är användbara i många applikationer är de inte anpassade för användning i system som kräver ett rela- tivt tjockt och följaktligen ett dielektriskt bildgivande lager med låg kapacitans. System som använder tryckningstekno- logi med jonprojektion utnyttjar i allmänhet pulvertoner.

Inom elektrografi är flytande framkallningssystem bäst lämpade för exakt återgivande av gråskalebilder och hög upplösnings- framkallning. Tonersystemens komponenter kan förorena elektro- derna i jonprojektionshuvuden enligt känd teknik och kan sätta dem i huvudsak ur funktion. När flytande toner användes är förorening av jonprojektionspatronen mer ett problem än det är vid användning av traditionella torra pulvertoner. Detta beror på att tonerpartiklarna är avsevärt mindre i flytande toner än 10 15 20 25 30 35 5.06 560 5 i torra pulvertoner (t.ex. 1 mikrometer versus 25 mikrometer) och också beroende pä att det finns en vätskekomponent som avdunstar. Det föreligger således en hög sannolikhet att den kvarvarande tonern och/eller lösningsmedlen kommer att vandra till jonprojektionspatronen och förorsaka en förlust av jon- emissionseffektivitet eller total förlust av emission. Inför- andet av en luftkniv före jonprojektionshuvudet kan minska exponeringen av huvudet för förorening. Luftkniven kommer att förhindra exponering av jonprojektionshuvudet till tonerpar- tiklarna och lösningsmedlen i flytande toner genom att rensa omrâdet runt jonprojektionshuvudet med lösningsmedelsfri luft eller annan gas. Dessutom är projektionshuvuden enligt känd teknik inte speciellt önskvärda för gráskaletryckning. För- bättrade och nya jonprojektionshuvuden skulle erfordras för att tillhandahålla förbättrade resultat i system som använder flytande framkallningssystem och för de som strävar efter acceptabel gráskaledensitet. Jonprojektionshuvuden enligt.känd teknik är inte enbart inte speciellt önskvärda för gràskale- tryckning utan har väsentliga begränsningar vad gäller antalet gràskalor som kan uppnås. Exempelvis kan de flesta endast lyckas uppnå fyra gràskalor.

Förutom nackdelarna i tryckhuvuden enligt känd teknik är de kända trycksystemen med jonprojicering inte speciellt utforma- de för att anpassas till flerfärgade tryckningssystem vid snabba hastigheter. Ehuru jonalstrande system utnyttjar natur- lig sund teknologi föreligger därför många betydande förbätt- ringar som behöver göras innan dessa system kan användas för att framställa flerfärgade slutliga produkter med hög tryck- kvalitet och vid snabba hastigheter. 5 E ll . E. .

Det är därför ett syfte med denna uppfinning att tillhandahål- la ett jonalstrande anslagsfritt tryckningssystem som undviker ovannämnda nackdelar. 10 15 20 25 30 35 506 560 6 Ett annat syfte med denna uppfinning är att tillhandahålla ett tryckningssystem som använder ett ledande bärarmaterial på vilket ett dielektriskt lager bildgives, varvid nämnda system kan tillhandahålla kontinuerliga tonbilder av tidskriftskvali- tet.

Ett ytterligare syfte med denna uppfinning är att tillhanda- hålla ett anslagsfritt tryckningssystem som kan användas vid framställning av relativt tjocka slutliga produkter. Ännu ett syfte med denna uppfinning är att tillhandahålla ett elektrografiskt tryckningssystem som är speciellt lämpligt för färgsystem med höga hastigheter. Ännu ett syfte med denna uppfinning är att tillhandahålla ett elektrografiskt tryckningssystem som är speciellt lämpligt för färgsystem med höga hastigheter och utnyttjande flytande to- Her . Ännu ett syfte med denna uppfinning är att tillhandahålla ett elektrografiskt tryckningssystem, varvid väsentligt tjockare dielektriska lager med låg kapacitans kan användas och som kan tillhandahålla exakta àtergivningar av gràskalebilder. Ännu ett syfte med denna uppfinning är att tillhandahålla ett nytt elektrografiskt tryckningssystem lämpligt för såväl di- rekt som överförande bildgivning. Ännu ett syfte med denna uppfinning är att tillhandahålla ett anslagsfritt tryckningssystem som kan producera kontinuerliga tontryck av tidskriftskvalitet vid snabba hastigheter. Ännu ett syfte med denna uppfinning är att tillhandahålla ett nytt system och en ny apparat för att framställa produkter som bär färgade bilder av förbättrad kvalitet, densitet och upp- lösning. 10 15 20 25 30 35 506 560 7 Ovannämnda syften och andra uppnås enligt denna uppfinning genom att tillhanda ett tryckningssystem som kan använda orga- niska dielektriska lager upp till omkring 10 mils tjocklek eller mer. I föreliggande system är dessa tjockare dielektris- ka lager elektrostatiskt bildgivna genom användning av ett nytt tryckhuvud. Efter det att tryckhuvudet avsatt den latenta bilden pà ytan av dielektrikumet användes en ny flytande toner bestående i huvudsak av samma harts som i dielektrikumet för att forma en synlig bild. Ehuru processen enligt föreliggande uppfinning kan användas för monokromatisk tryckning är den speciellt lämplig för användning i ett flerfärgssystem. Även är föreliggande nya system kapabelt till väsentlig förbättring i gráskaleàtergivning. Exempelvis kan det tillhandahålla upp till 128 nivåer på gràskalan. I ett flerfärgssystem passerar det bildgivna dielektriska bildgivande lagret progressivt genom en serie av framkallningsstationer var och en innehål- lande den lämpliga färgade tonern. Dessa framkallningsstatio- ner kan vara progressivt belägna runt ett ledande bärarmateri- al, t.ex. en trumma eller ett ändlöst band. Det dielektriska materialet avsättes på det ledande bärarmaterialet. Uttrycket "ledande bärarmaterial" använt genomgående i denna beskrivning innefattar trummor, band, ändlösa band eller kombinationer därav. I vissa fall kan ett band och en trumma användas i samma system. Varje toner svarar mot selektivt latenta bilder motsvarande den flerfärgade bilden i. den önskade slutliga färgbalansen. Färgpastning av de resulterande färgbilderna kan uppnås medelst något känt färgpastningsorgan såsom t.ex. det angivet i US-A-4 821 066. Noggrannheten i färgpastningen kan kontrolleras genom korrekt avkänningsmekanism. Dessutom är.det betydelsefullt för föreliggande uppfinning att den lämpliga tonerpartikeln användes, dvs. en som kommer att svara mot tryck, lösningsmedel, sprutning, värme eller andra lämpliga fixeringar utan någon väsentlig deformation av tonerpartikeln eller reduktion av tonerpartikelns diameter. En betydelsefull aspekt vad gäller denna uppfinning är att tonern eller to- ningsmaterialet innehåller samma harts som det harts som an- vändes i det dielektriska lagret. Genom uttrycket "samma" 10 15 20 25 30 35 506 560 8 avses antingen det identiska hartset eller ett harts från samma familj, såsom t.ex. polyvinylklorid och sampolymerer av vinylklorid med mindre delar av vinylacetat eller andra mate- rial etc.

Uttrycken "dielektrikum“ eller "dielektriskt lager" använda genomgående i beskrivningen och efterföljande patentkrav är avsedda att innefatta filmer, pulver, vätskesammansättningar, belagda och obelagda papper, blandningar därav eller någon annan lämplig form av ett dielektrikum användbart i förelig- gande uppfinning. Ytterst stor noggrannhet måste vidtagas för att undvika defekter i det dielektriska lagret. Defekter såsom t.ex. ytporer i det dielektriska lagret kan förorsaka fullkom- lig driftstörning av systemet beroende på laddningsläckage, laddningsavtappning eller andra elektriska brister förbundna med integriteten för den latenta bilden. Några dielektrikum som kan avsättas på endera eller både trumman eller bandet och användbara i föreliggande system innefattar organiska hartser, såsom t.ex. akryler, såsom polymetylmetakrylat, vinylbaserade polymera material, och andra lämpliga organiska hartser in- nefattande polyimider angivna senare i denna beskrivning.

Dessutom måste de bildgivande karakteristika för det använda dielektrikumet inte påverkas av några kraftigt förhöjda tempe- raturer använda i tryckningsprocessen eller av höga fuktig- heter.

Dessutom måste dielektrikumet ha väsentlig dielektrisk håll- fasthet, hög laddningsmottagning och relativt låga laddnings- läckagevärden. Dessa påverkas av relativ fuktighet (beroende på ångabsorption av några material) och temperatur, emedan vissa dielektriska material förlorar sina dielektriska egen- skaper vid förhöjda temperaturer. Bildgivning skall äga rum under Tg för dielektrikumet. Såsom angivet tidigare måste det vara i huvudsak fritt från ytporer och måste ha korrekta in- byggda vidhäftande karakteristika i syfte att binda toner, andra lager eller andra baser. Díelektrikum för användning i denna uppfinning innefattande de som angivits ovan måste till- 10 15 20 25 30 35 506 560 9 handahálla samtliga av de ovan angivna dielektriska och fysi- kaliska egenskaperna. Andra kända tjocka oorganiska dielekt- riska. material såsom 't.ex. aluminiumoxid, glasemaljer och liknande skall noggrant undvikas beroende på deras tendens att spricka under pàkänning och därigenom skapa sprick- och yt- defekter. Även beroende på deras relativa affinitet till vat- ten skulle de kunna förorsaka en annan elektrisk läckagebana och tillförsel av joner som förorsakar dielektrisk absorption.

Om det emellertid befinnes lämpligt kan vissa oorganiska mate- rial kombineras med organiska dielektrikum enligt denna upp- finning. Resistiviteten för det dielektriska lagret enligt föreliggande uppfinning skall vara åtminstone 1012 ohm-cm. En flerlagrad konstruktion kan användas för att skapa nämnda dielektriska lager i syfte att uppnå de önskade karakteristi- korna angivna ovan. Såsom tidigare angivits är det även be- tydelsefullt att det dielektriska lagret antingen ett monola- ger eller multilager har en hög laddningsmottagning och vä- sentlig dielektrisk hàllfasthet.

Laddningsbilden skapas på det dielektriska lagret såsom ovan angivits medelst ett nytt tryckhuvud, vilket är modifierat speciellt för att fungera med de tjockare dielektriska lagren enligt denna uppfinning. Allmänt i jonografiska system skapar det använda huvudet relativt urladdningar med hög spänning och hög frekvens, vilka urladdningar initieras mellan två elektro- der. Denna urladdning skapar en pol av negativa och positiva joner i luftområdet intilliggande fingerelektroden. De negati- va jonerna accelereras av ett positivt fält resulterande i en avsättning av en laddning på ytan av det dielektriska lagret och bildar därigenom den latenta bilden. Såsom tidigare för- klarats är existerande tryckhuvuden icke användbara i före- liggande uppfinning, emedan antalet joner avsatta per RF-cykel är alltför stort. Ett nytt tryckhuvud erfordras för att till- handahálla de nödvändiga laddnings- och bildkarakteristikorna erfordrade i systemet enligt denna uppfinning. Allmänt skiljer sig detta nya tryckhuvud från typiska tryckhuvuden enligt känd 10 15 20 25 30 35 506 560 10 teknik (såsom t.ex. det angivet i US-A-4 160 257) på följande sätt: (1) det har större avstånd mellan finger- och skärmelektroder- na, (2) tillsats av en ytterligare skärmelektrod utöver den för- sta, (3) ändring av diametern för hålet i fingerelektroden och (4) någon kombination av ovanstående.

Luftknivarna kan innefatta ytterligare hål nära jonprojek- tionshuvudet för att införa en inert gas, företrädesvis kväve, i närheten av jonprojektionshuvudet för att förhindra exoter- miska kemiska reaktioner som kan äga rum under joniseringen och därigenom väsentligt reducera driftstemperaturen för jonp- rojektionshuvudet.

Flytande toner föredrages i hög grad i föreliggande system gentemot torra toner beroende på uppnåbar gråskaleförmàga, ökad densitet, densitetskontroll och upplösning. Följande överväganden är betydelsefulla vid val av den flytande tonern enligt denna uppfinning: (1) färgstabilitet vid exponering till ultraviolett ljus, (2) färgstabilitet vid bindning i ett system med mjuknings- medel och utsatt för förhöjda temperaturer, (3) färgtonomfång uppnåbart med tonern, (4) möjlighet att erhålla den önskade maximala optiska densi- teten, dvs. (1,7), och (5) förmåga att erhålla den önskade optiska densiteten över området för densiteter använda i uppfinningen (q/m-förhållan- de).

Dessutom är val av hartser för den flytande tonern betydelse- fullt av vidhäftningsskâl. Speciellt när en medelvidhäftning av den dekorerade bilden enbart erfordras vid en dielektrisk yta kan konventionella familjer användas i tonern, vilka är liknande de för dielektrikumet. I de fall när större vidhäft- ning erfordras såsom t.ex. när höga optiska densiteter erfor- 10 15 20 25 30 35 506 Sáß ll dras och det är önskvärt att vidhäfta toner mellan tvâ filmer kan en ny toner användande andra vidhäftningsfrämjare använ- das. Dessa vidhäftningsfrämjare kan antingen förappliceras till filmerna eller kan innefattas i själva tonern. Vidhäft- ningsfrämjarna kan vara ett fast vätningsmedel vilket befräm- jar bindningen mellan icke kompatibla material. Det befrämjar även bindning vid användning i toner med höga pigment till bindemedel-förhållanden.

I föreliggande system kan den tonade bilden fixeras genom lämpligt medel såsom t.ex. värme, lösningsmedel, tryck, sprut- fixering eller annat lämpligt fixeringsorgan. Typiska fixe- ringsorgan är beskrivna i US-A-4 267 556, 4 518 468 och 4 494 129. Eftersom det dielektriska lagret avlägsnas från det ledande bärarmaterialet vid avslutningen av processen enligt denna uppfinning erfordras inte rening av återstående laddning eller förorening.

Dielektrikumet kan avsättas pà ett ledande bärarmaterial genom något lämpligt avgivningsorgan som ger en väsentligen defekt- fri exponerad yta. Såsom angivits tidigare användes ett ledan- de bärarmaterial. I de beskrivna exemplen användes en ledande trumma eller ett ändlöst band. Emellertid avses att system användande såväl ett band som en trumma är avsedda att inne- fattas. Det finns situationer där såväl en trumma som ett band med fördel kan användas i samma apparat och system. Även när antingen trumma eller band användes enbart avses att den andra eller något annat lämpligt bärarmaterial innefattas, eftersom de är ekvivalenta för denna uppfinning. Även uttrycket "bärar- material" är avsedd att innefatta band, trummor och/eller något annat organ pä vilket det dielektriska lagret avsättes, transporteras och eventuellt separeras och genom vilket en elektrisk returbana till en känd potential tillhandahälles.

I en utföringsform av uppfinningen avsättes en flytande di- elektrisk sammansättning på den övre ytan av en ledande trumma eller ett kontinuerligt band. I en utföringsform av uppfin- 10 15 pzo 25 30 35 506 560 12 ningen avsättes en flytande dielektrisk sammansättning på den övre ytan av en ledande trumma eller ett kontinuerligt band.

Det finns situationer där såväl en trumma som ett band med fördel kan användas i samma apparat och system. Även när an- tingen "trumma" eller "band" användes enbart är det avsett att den andra innefattas, eftersom de är ekvivalenta vad gäller denna uppfinning. Även uttrycket "bärarmaterial" är avsett att innefatta band eller trummor och liknande pá vilka det dielektriska lagret avsättes och eventuellt separeras fràn.

Efter dielektrisk avsättning av det dielektriska avgivnings- organet matas sedan det dielektriska lagret genom organ för att härda och för att avlägsna vätskan eller lösningsmedlet och bildar därigenom ett kontinuerligt dielektriskt lager på bandet. Även ehuru hartser från lösningsmedel, slam, disper- _ sioner och kolloider kan resultera i en ytporfri elektrisk film efter lösningsmedelsavdunstning, kan torra hartser appli- ceras till det ledande bärarmaterialet och smältes för att bilda samma typ av dielektrisk film. Även härdbara hartser kan appliceras såsom väsentligt högre torrsubstanser fotopolymeri- serade och/eller tvärbundna för att ge eller forma det önskade dielektrikumet på det ledande bärarmaterialet. Detta kontinu- erliga lager måste efter hârdning kunna mottaga och hålla en latent elektrostatisk laddning. Det dielektriska lagret är företrädesvis omkring 0,2 till omkring 1,5 mils tjockt men kan vara upp till omkring 10 mils tjockt om lämpligt. Ett ändlöst band föredrages i vissa fall gentemot en trumma beroende på utrymmesavväganden, enhetlighet i förfarandet och toleranser, bättre kontroll av det dielektriska lagret när avsatt såsom en vätska, enkelhet vid separering av produkten och för att äs- tadkomma ett mer energieffektivt system.

En annan metod för att erhålla ett dielektriskt lager pá det ledande bärarmaterialet är att använda en förformad dielekt- risk film. Denna film matas vanligen till ett ändlöst band från en spole eller annat avgivningsorgan. Det upplindas på det ledande bärarmaterialet och värmelamineras för att åstad- 10 15 20 25 30 35 506 560 13 komma en mycket tät och säker kontakt med bärarmaterialet.

Vissa dielektrikum såsom t.ex. fast PVC-film och polyesterte- reftalat kan appliceras direkt på det ledande bandet eller trumman under användning av enbart värme och tryck. Alterna- tivt kan ett tunt dielektrikum göras till del av den ledande trumman eller det ändlösa bandet och laddas till en känd po- tential genom något standardorgan. Den förformade dielektriska filmen kan vara motsatt laddad och sedan appliceras till den laddade dielektriska sidan av den ledande trumman eller det ändlösa bandet och därigenom skapa ett elektrostatiskt fält och följaktligen en kraft som kraftigt attraherar den förför- made dielektriska filmen till den ledande trumman eller det ändlösa bandet. Kontakten måste vara tillräckligt säker för att medge det dielektriska lagret att matas och behandlas genom varje station men till sist avtagbart vid reparerings- stationen. När det dielektriska lagret formats på det ledande bandet eller trumman urladdas det genom konventionella organ för att tillhandahålla en elektriskt ren, oförorenad yta som kan mottaga en skarp bildliknande jonisk laddning. I den före- dragna utföringsformen är värmelamineringssteget tillräckligt för att binda den till det ledande bärarmaterialet och för att urladda filmen. I vissa fall appliceras emellertid en lätt förspänning till den dielektriska filmen före bild-laddning med det jonografiska huvudet för att eliminera bakgrundsfärg på de områden av den bildgivna filmen där ingen färg önskas.

Denna spänning är minimal och anlägges vanligen endast för den första färgen från tonersystemet. Den kan anslutas före varje jonografiska tryckhuvud. Vi har funnit att användningen av en koronaurladdare som är elektroniskt reglerad för att applicera en positiv dc-spänning till dielektrikumet är mycket användbar för att kontrollera bakgrundsfärg i områden där vi icke önskar färg. Oönskad bakgrundsfärg är resultatet av många faktorer och att kontrollera detta är betydelsefullt i tryck som har öppna fältkonstruktioner och lätta färgningar, såsom t.ex. beige. Även för dessa situationer där värme inte användes för att säkra filmen vid det ledande bärarmaterialet kan en koro- naurladdare användas före den jonografiska tryckpatronen. 10 15 20 25 30 35 506 560 14 Efter det att det nya tryckhuvudet enligt denna uppfinning används för att avsätta den latenta bilden pà det dielektriska lagret passerar det ändlösa bandet eller trumman och det bild- givna dielektriska lagret genom en framkallningsstation där dielektrikumet tonas genom användning av en ny flytande toner.

Denna flytande toner innehåller ett harts som är av samma familj som användes i dielektrikumet, dvs. av vinyl-, akrylat- eller polyesterfamilj. Den valda hartsfamiljen är icke enbart en funktion av dess förmåga att binda vid den dielektriska filmen som har blivit bildgiven utan även temperaturen som användes i fixeringen av tonern. I vissa fall är enbart den erforderliga temperaturen för att avdunsta ISOPAR nödvändigt för att fixera den tonade eller framkallade bilden. När bilden är tonad, matas trumman eller band/dielektriska sammansätt- ningen över en uppvärmd platta eller genom en het lufttorkare.

Detta steg avdunstar ISOPAR-bäraren och vidhäftar eller fixe- rar tonern till det dielektriska bärarmaterialet. Andra lämp- liga torknings- och fixeringsorgan kan användas sàsom t.ex. infraröd värmetryckfixering, sprutfixering och kombinationer härav. Sprutfixering utföres genom användning av lösningsme- delsspray eller -dimma, vilket de av harts inkapslade pigment- partiklarna.

Toner bestående av såväl färger som pigment användes såsom färgämnen i denna uppfinning. Deras val beror primärt pà den slutliga användningsapplikationen. I fallet av ett trycknings- system med fyra färger användes pigment i denna uppfinning för att ge full färggamut till var och en av de primära färgerna och svart. När det gäller att skapa en värmeöverförbar bild kan förädlingsbara färgämnen, ofta dispersionsfärgämnen an- vändas. Genom korrekt användning av färgämne och material kan dekorativa bilder göras att bli del av det dielektriska lagret eller värmeöverförda till ett annat material efter det att fixeringen vid lägre temperatur fullbordats.

När bilden fixerats vid dielektrikumet kyles det och avlägsnas fràn bandet och kan i en följande process ytterligare fästas 10 15 20 25 30 35 fšfló ß 560 15 vid en tjockare basstruktur. I den föredragna utföringsformen av uppfinningen lamineras en vit eller klar dielektrisk film, t.ex. styv PVC, till en trumma av rostfritt stål eller ett band, jonografiskt bildgives och tonas med flytande toner.

Temperaturen för den tonade filmen och trumman eller bandet ökas för att avdunsta ISOPAR och vidhäfta tonern tillsammans och till den dielektriska filmen. Efter kylning avlägsnas den bildgivna filmen från trumman eller bandet och àterlindas.

För tillämpningar som kräver större vidhäftning kan ett binde- medel eller flera bindemedel förappliceras till den ena eller båda sidorna av dielektrikumet och/eller till trumman eller bandet före lamineringen av dielektrikumet till bandet, eller i någon kombination därav. Detta ger en större grad av vid- häftning av tonern till dielektrikumet och av den bildgivna dielektriska filmen till andra bärarmaterial för dessa pro- dukter som erfordrar en mer krävande och permanent typ av vidhäftning.

Vid exempelvis framställning av en golvplatteprodukt förappli- ceras ett tunt akryliskt bindemedel till en dielektrisk film av PVC för större vidhäftning av tonern till det bildgivna dielektrikumet och till en annan klar PVC-film som är efter- laminerad till den för ett skydd pá golvet av denna bild. I detta fall är ett bindemedel mellan det ledande bandet och den dielektriska filmen av PVC icke erfordrad för att bilda en permanent bindning mellan den och en med kalksten fylld platt- bas av PVC i efterlamineringsförfaranden.

Den slutliga bildgivna produkten består av ett dielektriskt lager, företrädesvis ett klart eller vitt dielektrikum omkring 0,5 till 4 mils tjock. Denna produkt kan användas vid efter- följande framställning av affischer, fotografiska simulering- ar, väggbeklädnader och golv- och takplattor. Om man önskar framställa ett flerfärgat tryck med en illusion av djup kan ett lager av tunn klar film dispenseras över en förbildgiven film, vars kombination kan tryckas under användning av tidiga- 10 15 20 25 30 506 560 16 re beskrivna steg. Denna process kan upprepas för vilket som helst antal lager och olika färger. Dessa tunna klara filmer är approximativt 2,5 mils tjocka men kan vara av vilken som helst lämplig tjocklek beroende pà det önskade resultatet. När en illusion av bilddjup önskas, är det första dielektriska lagret företrädesvis vitreflekterande och de följande dielekt- riska lagren är färglösa. Samtliga dielektriska lager kan emellertid vara färglösa om detta förbättrar de önskade resul- taten. Uttrycket "dielektriskt lager" genom hela denna be- skrivning och efterföljande patentkrav är avsedd att innefatta ett eller flera lager av ett dielektriskt material. Det finns flera versioner av föreliggande process, speciellt de som innefattar följande systembehandlingar- Exempelvis kan i en efterföljande behandlingsprocedur vilket som helst bärarmate- rial såsom t.ex. de använda i tapetbaser, plattbaskonstruktio- ner eller någon annan dekorativ produkt kombineras med det bildgivna dielektriska lagret.

En 1,5 mils styv vit dielektrisk film av polyvinylklorid, framställd av Orchard Corp., St. Louis, Ho., USA, vidhäftades ett 3 mils tjockt band av rostfritt stål under användning av en dielektrisk vinylbeläggning framställd av en sammansättning bestående av 20% torrhalt av VAGH-harts, framställt av Union Carbide i ett lösningsmedel av metylisobutylketon (MIBK). I detta fall, innan VAGH-beläggningen hade torkat helt, och vid en yttemperatur av 250'F på bandet applicerades den 1,5 mils vita filmen. Filmen innehöll en 0,2 mils beläggning av samma VAGH-harts, vilket var förapplicerat vid filmen under använd- ning av konventionellt rotogravyrtryckningsorgan. Efter kyl- ning blev den koronaurladdad och elektrografiskt bildgiven under användning av ett S3000 jonografiskt tryckhuvud fram- ställt av Delphax Systems, Mississauga, Kanada, i kombination 10 15 20 25 30 v06 56Û 17 med en kväveomgivning. Huvudet var átskilt approximativt 10 mils över ytan för den dielektriska beläggningen. Kvävet bil- dade ett inert och kylande skydd mellan tryckhuvudets botten- skärm och den dielektriska beläggningen. Pulsbreddmodulering av huvudet tillfört av en separat elektronikpackning varierade mellan 0,8 och 2,2 mikrosekunder i 16 lika tidsökningar. Ladd- ningen applicerades till den dielektriska beläggningen i form av ett schackrutemönster med olika laddningsnivåer. Dielektri- kumet tonades sedan med en cyanvätsketoner (CPA-04) tillhanda- hållet av Research Labs of Australia, Adelaide, Australien.

Tonern hade en 4% koncentration i ISOPAR G. Det använda fram- kallningssystemet var en trevalstyp använt av Savin Corp., Stanford, Conn., USA, i 7450 fotokopieringsapparat och anpas- sat för denna process. Efter avdunstning av ISOPAR fixerades den tonade bilden i ett fixeringsnyp av stål över gummivals vid en yttemperatur av 200°F. Fixeringsvalsen hade en tempera- tur av 125'F för att hindra tonern fràn att lyfta från den dielektriska ytan när den passerar genom nypet. Den tonade bilden matades sedan till en operation med bindemedelsbelägg- ning där VAGH-harts applicerades från en 20% torrhaltslösning och torkades. Den resulterande konstruktionen laminerades sedan till en 3 mils tjock styv klar polyvinylkloridfilm under användning av värme och tryck i en laminator. Denna överlami- nerade konstruktion transporterades och kyldes för att separe- ra från bandet. Den resulterande filmen visade distinkta block av cyanfärg belägna pà den dielektriska filmen och hade olika optiska densiteter och visade uppnåendet av 16 nivåer av grått.

Den resulterande konstruktionen avlägsnades från bandet vid omgivningstemperaturer och vidhäftades en 60 mils tjock platta för att bilda en golvplattekonstruktion. 10 15 20 25 30 35 506 560 18 Det följande är exempel på den specifika anslagsfria tryck- ningsprocessen enligt föreliggande uppfinning som inte kräver ett separat lamineringssteg.

EKšEEšl_l En 1,5 mils styv vit dielektrisk PVC-film framställd av Or- chard Corporation förbelades med en l8,5% torrhaltsbeläggning av VAGH-harts från ett lämpligt lösningsmedel. Beläggningen applicerades vid en hastighet av 0,3-0,4 g/kvadratfot under användning av en bladbeläggare. Ytan av den torkade belägg- ningen var kontinuerlig, porfri och jämn. Den belagda filmen avgavs från ett upplindningsstativ och vidhäftade vid ett band av rostfritt stål under användning av värme och tryck i kom- bination med ett uppvärmt trevalsnyp. Efter bindning av filmen till bandet mätte filmen 90-100°C. Den vidhäftade filmen puls bandet transporterades under en ac-koronaurladdare för att neutralisera ytan av den dielektriska filmen. Ett S3000 jonog- rafiskt tryckhuvud framställt av Delphax Systems, Mississauga, Ontario, Kanada, i kombination med en kväveomgivning användes för att applicera laddning till den dielektriska filmen. Huvu- det var åtskilt 10 mils över ytan av den dielektriska filmen.

Kvävet bildade ett inert och kylsystem för tryckhuvudet och den dielektriska filmen.

Pulsbreddmodulering av huvudet tillförd av en separat elektro- níkpackning varierade mellan 0,8 och 2,2 mikrosekunder i 16 lika tidsökningar. Laddningen applicerades till den dielekt- riska beläggningen i form av ett schackrutemönster med olika laddningsniváer. Dielektrikumet tonades sedan med en cyan- vätsketoner (serie 100) tillhandahàllen av Hilord Chemical Corporation, Hauppauge, New York, USA. Tonern hade en 4% kon- centration i ISOPAR G. Det använda framkallningssystemet var en trevalstyp använd av Savin Corporation, Stamford, Conn., USA, i 7450 fotokopieringsapparaten och anpassat för denna 10 15 20 25 30 35 506 560 19 process. ISOPAR G avdunstades från den tonade ytan och tempe- raturen för filmen medan den fortfarande var vidhâftad bandet ökades för att inställa tonern till VAGH-beläggningen. Efter uppvärmning till en temperatur av omkring 70 till l00°C kyldes den till omgivningsförhállanden och avlägsnades lätt från bandet av rostfritt stål. Kombinationen av: användningen av en förbelagd styv vit PVC-film, uppvärmningen av den tonade bil- den plus filmen till en temperatur som vidhåftar tonern till den bindemedelsbelagda dielektriska filmen och vid vilken tem- peratur filmen är väl förankrad vid bandet och sålunda bibe- hållande filmens stabilitet under värmefixering, och kylning av den tonade filmen tillräckligt för att separera den från bandet medger denna förbättring att ske resulterande i en rulle eller ett ark av bildbelagt och tonat dielektrikum som icke kräver något överlamineringssteg för att förhindra krymp- ning.

I en eftertryckningssystemoperation för att ge bättre rivhàll- fasthet åt den tonade bilden gavs tonern ett tunt skyddande överlager genom att spruta samma harts från en mer utspädd lösning (16,7%) av samma VAGH-harts. En lösningsmedelsbland- ning av MIBK och HEK användes i sprutningsblandningen. Den sprutbelagda bilden lufttorkades sedan. Efter torkning kunde inte bilden rivas från ytan av den dielektriska filmen. Den resulterande filmen visade distinkta block av cyanfärg mellan de tvâ VAGI-I-beläggningarna på. den dielektriska filmen med olika optiska densiteter och visade uppnàendet av 16 nivåer av grått. Dessutom kan den elektrografiskt bildgivna konstruktio- nen ytterligare behandlas genom att vidhäfta den icke bild- givna sidan av dielektrikumet till en 10 mils tjock vinylbe- lagd papp under användning av konventionell lamineringsutrust- ning som är tillgänglig inom industrin.

EK§mD§l_2 Det bildbelagda dielektrikumet från exempel l behandlades vidare till ett golvplattematerial genom att använda konven- 10 15 20 25 30 35 506 560 20 tionell efterbindande teknik. Utgående fràn det bildbelagda dielektrikumet enligt exempel 1 som har kylts, separerats från bandet och àterlindats pà en rulle, blev detta material värme- bundet till en 80 mils tjock plattbas bestående av kalksten, fyllmedel och vinyl: stabilisatorer, bindemedel och mjukmedel.

Fackmän kan använda antingen valsbindningsteknik eller plan- bäddsteknik. Dessutom under samma eftertryckningsbindnings- operation blev ett klart skyddande överlager bundet till den bildgivna ytan av dielektrikumet. Detta lager bestod av en 3 mils klar styv PVC-film tillhandahållen av Klockner Pentaplast of America, Gordonville, Va., USA.

I ett separat beläggningsförfarande blev en sida av denna klara film förbelagd med ett VAGH-harts från en 20% torrhalts ketonlösning vid en hastighet av 0,3-0,4 g/kvadratfot. Den VAGH-belagda sidan av den 3 mils klara filmen bringades till kontakt med den tonade bilden av dielektrikumet under över- lagringen. Bindningsförhállandena i den uppvärmda pressen var: 320°F, 20 sekunder och 80 psi.

Efter kylning till omgivningsförhállanden i pressen hade den resulterande konstruktionen en permanent bindning mellan samt- liga lager innefattande den elektrografiska bilden och bildens yta är väl skyddad frán fotsteg genom det 3 mils klara styva slitningslagret av vinyl. Dessutom var denna konstruktion upphöjd under användning återigen av konventionell upphöj- ningsteknik för att införa tredimensionalitet till ytan av plattan och sålunda ytterligare förbättra den visuella esteti- ken för den dekorerade ytprodukten.

Samma vita styva dielektriska PVC-film enligt exempel 1 men med en tjocklek av 2,7 mils vidhäftades vid bandet av rost- fritt stål. Emellertid applicerades i detta fall inte VAGH- beläggningen enligt exempel 1 till den vita filmen såsom ett separat steg före förandet av filmen till tryckningssystemet. 10 15 20 25 30 35 21 Samma jonografiska huvudform och process som användes i ex- empel 1 användes i detta exempel för att bildgiva det laddade dielektrikumet. I detta fall tonades det laddade dielektriku- met under användning av cyantoner 48T framställt av Hilord Chemical Corporation vid 1% koncentration. Denna toner har en vidhäftningsbefrâmjare inbyggd i sammansättningen och den adhesiva förbeläggningen pá den dielektriska filmen erfordra- des inte. Under ISOPAR-avdunstning medan filmen fortfarande var vidhäftad vid bandet mätte yttemperaturen inuti torknings- sektionen omkring 100°C. Efter kylning till omgivningsförhál- landen avlägsnades filmen fràn bandet utan någon sträckning eller väsentlig storleksändring. Den resulterande filmen visa- de uppnàendet av ett flertal nivåer av grått och en tonad bild som hade utmärkt vidhäftning vid dielektrikumet. Den tonade bilden kunde inte rivas från ytan av dielektrikumet efter det att den var kyld och separerad från bandet.

Denna förbättrade vidhäftning beror delvis pá: användning av dielektriska material som innehåller mindre mjukningsmedel, användning av nya typer av toner, och till olika förbättringar av tryckningssystemet. Användningen av de nya flytande tonerna som innehåller vidhäftningsbefrämjare kommer att binda direkt vid dielektrikumet med enbart värme. Även är den dielektriska filmen väl vidhäftad vid det ledande bärarmaterialet efter tonerframkallning och under värmefixering och möjliggör sålun- da den tonade bilden att uppvärmas utan ogynnsamma effekter på bilden under behandlingen. Efter kylning av den tonade bilden på bandet lossnade den tonade filmen lätt från bandet utan märkbar storleksändring vare sig genom krympning och/eller sträckning.

Exsmlv-:LA En 'vit dielektrisk beläggning framställd med 38% torrhalt bestod av A21 harts framställt av Rohm & Haas, Philadelphia, Pa., USA, och Ti02 pigment, i ett ketonlösningsmedel applice- rades till ett band av rostfritt stal under användning av en 10 15 20 25 30 35 506 560 22 bladbeläggare. Efter avdunstning av lösningsmedlet och ugns- torkning hade den torra filmen en tjocklek av 1,5 mils. Tg (glass transition temperature) för detta material var 105°C och materialet är mycket styvt och stabilt vid rumstemperatur och ett utmärkt dielektrikum för bildgivning. Dessutom gör det vita dielektriska materialet när uppvärmt till erforderliga processtemperaturer under tryckning detta material idealiskt för uppfinningen. Materialet blir flexibelt men det är väl vidhäftat vid det ledande bandet och det bibehálles stabilt under behandlingen även efter kylning och separering frán bandet.

Den vita dielektriska filmen nu vidhäftad vid det ledande bandet behandlades sedan i tryckningssystemet under användning av det bildgivande systemet beskrivet i exempel 1 och den applicerade tonern var DPB-1 svart toner tillverkat av Hilord Chemical Corp. Efter separering från bandet innehöll filmen cyanbilder som visade olika skuggor av grått och vilka inte kunde avrivas eller bestrykas. Filmen blev sedan efterbunden till en 1,5 mils tjock styv PVC-film innehållande uv-stabili- satorer vilket gav väderbeståndighet utomhus. För att till- handahålla en styvare konstruktion kunde dessutom baksidan av det vita dielektrikumet eller dess icke bildgivna yta återigen efterförbindas men vid en med vinyllatex belagd affischkar- tong.

Exemnelj En 1,5 mils vit styv PVC dielektrisk film framställd av Or- chard Corp., St. Louis, Mo., USA, förbelades med harts till- handahållen av Rohm & Haas, Philadelphia, Pa., USA. Det appli- cerades vid en hastighet av 0,3-0,4 g/kvadratfot av en 20% torrhalts beläggning från en keton- och acetatlösning, vilken applicerades till bandet av rostfritt stål under användning av processen enligt exempel 3. Efter att ha värmebundit filmen vid bandet mätte filmen 90-100°C. Filmen och bandet urladdades elektriskt och kyldes till 50°C. En laddad bild applicerades 10 15 20 25 30 35 506 560 23 till den urladdade filmen under användning av ett pulsbredd- moduleringssystem liknande det som användes i exempel 1. Den första applicerade färgen var gul toner Y3 tillhandahållen av Hilord Chemical Corporation från ISOPAR G vid 1% koncentra- tion. Överskott av ISOPAR avlägsnades från ytan under använd- ning av valsframkallningssystemet liknande det enligt exempel 1. 100% laddat upphävande uppnàddes efter framkallning av den gula tonern. Kvarvarande ISOPAR avdunstades och värmefixering- en av tonern till filmen utfördes såsom i exempel 3. Den fixe- rade tonern kunde inte avrivas från ytan av den vita PVC-fil- men även efter kylning av den till omgivningsförhållanden.

Den andra färgen hos ett flerfärgstryckningssystem, magenta, applicerades till samma dielektriska film innehållande den fixerade gula tonern genom att mata den ännu vidhäftade di- elektriska filmen under samma jonografiska tryckenhet, givande åt den en andra pulsbreddmodulerad laddning, och framkallande den under användning av samma tonerframkallningssystem men med magentatoner. Filmen fasthölls fortfarande tillräckligt vid bandet vid rumstemperatur men dess vidhäftning kan förbättras med användning av samma värme före bildgivning om detta skulle befinnas vara nödvändigt. I detta fall användes ingen värme och filmen delaminerades inte från bandet under stegen: bild- givning, tonerapplicering och framkallning av magentabilden.

En 50/50 blandning av magenta M10 och M12 tillhandahàllna av Hilord Chemical Corporation vid en 1% koncentration i ISOPAR G användes för att framkalla bilden. ISOPAR-avdunstning och magentatoner värmefixering var identiska med dem använda för den gula tonern. Återigen erhölls 100% laddningsupphävande för alla laddade områden för den dielektriska filmen. Dessutom áterfördes inte någon gul toner till magentatanken och ej heller applicerades någon magentatoner till någon av de olad- dade ytorna på dielektrikumet. Efter kylning uppnåddes utmärkt vidhäftning mellan de gula och magenta tonerna med utmärkt mönsterdefinition av den magenta färgen på toppen av de tidi- gare mönsterareorna med gul toner. Den gula bilden störes inte 10 15 20 25 30 35 506 560 24 vid passerandet genom valsframkallningssystemet under magenta- tonerapplicering och framkallning.

Två ytterligare färger applicerades på ett liknande sätt vid filmen som fortfarande var vidhäftad bandet. Cyantoner 48T och svart toner DPB 1 tillhandahállna av Hilord Chemical Corpora- tion och vid en 1% koncentration applicerades till laddade bilder på den dielektriska filmen som nu har såväl gul färg som magentafärg väl vidhäftade vid den ursprungliga vita PVC- filmen. Efter det att den svarta tonern fixerats vid den vita PVC-filmen nu innehållande de tre färgerna plus vitt kyldes filmen till omgivningsförhållanden och separerades från det ledande bandet. Den resulterande bilden var stabil, det fanns ingen krympning av filmen under separering och de fyra tonerna kunde inte avlägsnas frán varandra ej heller fràn det ur-^ sprungliga vita förbelagda PVC-dielektrikumet genom att avriva ytan. Appliceringen av varje successiv toner påverkade inte någon av den tidigare applicerade tonern och ingen mönsterför- vrängning inträffade efter slutlig separering från bandet.

K li ll 3 I 1 . . V .! .

Fig. 1 är en schematisk sidovy av tryckningssystemet enligt denna uppfinning.

Fig. 2 är en schematisk sidovy av en andra utföringsform av tryckningssystemet enligt denna uppfinning.

Fig. 3 är en schematisk sidovy av en annan utföringsform av tryckningssystemet enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 4 är en sidovy av tryckningssystemet enligt denna upp- finning utnyttjande ett flertal duplikatstationer.

Fig. 5 är en schematisk sidovy av det nya tryckningssystemet enligt denna uppfinning användande en trumma såsom det ledande bärarmaterialet. 10 15 20 25 30 35 25 I förtydligande syfte är på ritningarna flera stationer opro- portionerligt illustrerande i förhållande till hela systemet.

Dessutom är oväsentliga delar icke visade.

I fig. 1 är visat ett tryckningssystem med ett ändlöst band 1 av rostfritt stål eller annat ledande material vilket drives medelst något lämpligt kraftorgan. Detta band 1 är anordnat omkring en serie av primärrullar 2 och andra lämpliga stöd- och styrkonstruktioner. Bandet 1 drives genom en serie elekt- rografiska stationer vilka är i huvudsak liknande de som an- vändes i konventionell elektrografi eller xerografi, dvs. laddnings-, framkallnings- och fixeringsstationer. Emellertid användes i föreliggande process ett väsentligt tjockare dielektriskt material och kan beläggas på bandet 1 av lösning, av pulver eller vätskesammansättning. Ehuru vi vill beskriva det dielektriska materialet såsom belagt av en lösning, kan om lämpligt dielektrikumet tillsättas såsom en härdbar dielekt- risk sammansättning eller såsom ett dielektrikum såsom ovan definierats. Denna beläggning åstadkommas vid station 3 för avsättningsbeläggning. Station 3 kan vara något lämpligt dielektriskt avgivningsorgan som kan tillhandahålla någon form av ett dielektrikum lämpligt för processen enligt denna upp- finning. Efter lösningsavsättningen vid station 3 matas bandet 1 med den flytande dielektriska sammansättningen därpå genom en avdunstningskammare 4 där vätskan eller lösningsmedlet hos den dielektriska sammansättningen avlägsnas, lämnande ett vitt eller färglöst dielektriskt lager 5 på bandet 1. För att till- försäkra att lagret 5 har en yta fri från defekter kan åtmins- tone en ytterligare tunn klar eller vit eller annan färgad dielektrisk film 10 anordnas vid den dielektriska valsstatio- nen 6. Det avses att dielektrikumet 5 avsatt vid station 3 och den dielektriska filmen 10 tillförd vid station 6 nu tillhan- dahåller ett slutligt dielektriskt lager med en tjocklek av upp till omkring 10,0 mils. Närvarande på bandet 1 är nu ett tvålagers dielektriskt material innefattande det dielektriska 10 15 20 25 30 35 506 560 26 lagret 5 avsatt vid station 3 och den dielektriska filmen 10 avsatt vid filmstationen 6. Filmen av dielektrikum 10 kan ha ett inbyggt vidhäftande material som kan aktiveras av en vär- mare vid filmstationen 6. Såsom kommer att beskrivas nedan i samband med fig. 2 och 3 kan stationerna 3 och 6 användas tillsammans eller separat från varandra i föreliggande system.

När de ytdefektfria dielektriska lagren 5 och 10 avsatts på bandet 1 yturladdas det kombinerade dielektriska lagret genom koronaurladdaren 7 för att tillförsäkra ett elektriskt rent dielektrikum som kan mottaga och bibehålla den latenta bild- laddningen. När det hänvisas till "dielektriskt lager" i denna fig. 1 avses att innefatta lagren 5 och 10. När det dielekt- riska lagret har urladdats medelst något lämpligt organ matas det genom bildstation 8 som består av en apparat för att alstra laddade partiklar i bildform. Dessa joner i bildvis form extraheras från tryckhuvudet vid station 8 för att bilda den latenta elektrostatiska bilden på de kombinerade dielekt- riska lagren 5 och 10. Det nya tryckhuvudet använt i denna uppfinning användes i en kväveatmosfär eller annan inert at- mosfär där exotermiska kemiska reaktioner förhindras och där- igenom i hög grad reducerar driftstemperaturen för tryckhuvu- det. Detta ökar livslängden för tryckhuvudet och ger förbät- trad prestanda. Dessutom användes en luftkniv med jonprojek- tionshuvudet vilken förhindrar exponering av jonprojektionshu- vudet åt tonerpartiklar och/eller lösningsmedel i flytande toner genom att rena utrymmet runt jonprojektionshuvudet med lösningsfri luft eller andra gaser. Det dielektriska lagret innehållande den latenta bilden matas sedan genom en flytande toner vid framkallningsstationen 59 där den latenta bilden göres synlig. Det föredrages att den nya flytande tonern an- vänd i föreliggande uppfinning består av ett harts av samma familj som hartset använt i de dielektriska lagren 5 och 10.

Genom att använda samma familj av hartser i såväl tonern som dielektrikumet erhålles större vidhäftning av tonerpartiklarna till det dielektriska lagret. Den tonade bilden passeras sedan under en uppvärmd platta 11 för att avdunsta ISOPAR och/eller andra lösningsmedel från den flytande tonern. ISOPAR är ett 10 15 20 25 30 35 506 560 27 registrerat varumärke, som innehas av Exxon. Det dielektriska lagret kan sedan matas genom värme- eller trycknypvalsar 12 där den tonade bilden fixeras vid dielektrikumet. Det vidhäf- tande hartset använt i tonern förutom ovannämnda syfte hjälper de tonade partiklarna att vidhäfta vid varandra och vid det dielektriska lagret 10. I ett färgsystem upprepas ovannämnda process med efterföljande färgstationer tills den önskade färgade bilden erhålles och fixeras. Det resulterande dielekt- riska lagret kan användas såsom en slutlig produkt eller kan efter separeringsstationen 19 kombineras med andra baser i efterföljande processteg. Exempelvis kan en tjockare bas såsom t.ex. platta, tapet, väv eller liknande vidhäftas vid den undre ytan (icke bildgivna ytan) av det dielektriska lagret.

Det resulterande kombinerade lagret matas genom temperaturreg- lerkammare 18 vilken kan uppvärmas eller kylas eller en kom- binerad uppvärmnings-kylnings-kammare, vilken tillsammans med 11 avdunstar ISOPAR, fixerar tonern och kyler den kombinerade konstruktionen. Det dielektriska lagret kan sedan matas genom tryckfixvalsar 17 för att ytterligare medverka till att fixera tonern vid dielektrikumet. Vid den temperaturreglerade separa- tionsvalsen 19 separeras den slutliga produkten från bandet 1.

Den slutliga produkten 20 sammansatt av lagren 5 och 10 sepa- reras från bandet 1 genom kylning eller något annat lämpligt organ för att separera den från bandet 1. Detta sker i allmän- het vid 38°C eller mindre vid användning av material enligt denna uppfinning. För fackmän kan andra sammansättningar an- vändas som kommer att påverka separeringskarakteristika fràn bandet så att frigivningstemperaturer kommer att variera be- roende pà de använda materialen. Även för fackmän är det upp- enbart att för högre linjehastigheter såsom t.ex. de större än 30 fot/min kan ISOPAR-avdunstning äga rum över en större tids- längd. Kylningskammaren 18 kan modifieras att vara sàväl en uppvärmnings- som en kylningskammare och i samverkan med den uppvärmda plattan 11 kan all ISOPAR avdunstas fràn ytan av det dielektriska materialet 10. I detta fall kan tryckfixnypvalsar 12 öppnas och tryckfixnypvalsar 17 inta deras plats. Även kan partiell fixering äga rum under användning av båda uppsätt- 10 15 20 25 30 35 506 560 28 ningarna tryckvalsar eller någon kombination av fixeringssteg innefattande 11, 12, 18 och 17. Den slutliga produkten 20 separeras från bandet 1 genom ett temperaturreglerorgan eller något annat lämpligt organ för att separera den från bandet 1.

För material som är sammansatta att sedan vara värmereaktive- rade typer av bindemedel liksom även dielektrikum kan separe- ring från bandet 1 förhöjas genom användning av tunna loss- ningsbeläggningar såsom t.ex. Teflon FEP som är en permanent del av det ledande bandets övre yta. Teflon är ett registrerat varumärke för Dupont. Dessa material innefattar porösfria vinylmaterial bestående av polyvinylklorid, sampolymerer av vinylklorid med mindre delar av andra material såsom t.ex. vinylacetat, vinylidenklorid och andra vinylestrar såsom t.ex. vinylproprionat, vinylbutyrat liksom även alkylsubstituerade vinylestrar. Ehuru dielektrikum baserade på polyvinylklorid föredrages har uppfinningen bred tillämpning till andra poly- mera material bestående av: polyetener, polyakrylater (t.ex. polymetylmetakrylat), sampolymerer av metylmetakrylat såsom t.ex. metyl/n-butylmetakrylat, polybutylmetakrylat, polybuty- lakrylat, polyuretan, polyamider, polyestrar, polystyren och polykarbonater. Även sampolymerer av någon av de föregående eller blandningar av dessa kan användas. Dessa material kan användas för dielektrikum 5 eller den dielektriska filmen 10, och de kan vara samma eller olika. Såsom tidigare angivits kan den tonade bilden fixeras vid station 12 genom tryck, värme, sprutning eller andra lämpliga fixeringsmetoder. I vilken som helst av dessa fixeringsmetoder, speciellt i ett flerfärgssys- tem, måste tonerpartikeln fixeras utan att väsentligen defor- mera tonerpartikeln eller tonerpartikelns diameter. Detta är betydelsefullt för att bibehålla optimal färgkvalitet och upplösning av den slutliga färgbilden.

Den slutliga produkten 20 avlägsnad vid station 19 består av ett dielektriskt lager 5 och ett andra dielektriskt lager 10.

Den kombinerade tjockleken för lagren 5 och 10 är från 0,2 till omkring 10,0 mils. 10 15 20 25 30 35 506 560 29 I fig. 2 belägges en dielektrisk lösningsmedels- eller vätske- sammansättning vid station 29 pà ett ändlöst ledande band 1.

Vätskesammansättningen regleras på så sätt att vid avdunstning av lösningsmedlet eller vätskan därifrån erhålles ett dielekt- riskt lager 23 med en slutlig tjocklek av från omkring 0,2 till omkring 10,0 mils på bandet 1 och det dielektriska lag- rets yta är fri från defekter. Lösningsmedlet eller vätskan avlägsnas genom att man matar den dielektriska lösningen eller sammansättningen genom en avdunstningskammare 21. När den dielektriska beläggning av 0,2 till omkring 10,0 mils erhål- lits urladdas ytan elektriskt genom användning av en urladd- ningskorona 22 eller annat lämpligt organ. Efter urladdningen laddas det dielektriska lagret 23 i bildform vid station 30 genom samma organ som beskrivits i samband med fig. 1. Allt- eftersom det dielektriska lagret 23 förflyttas framåt bärande med sig den latenta bilden passerar det genom en framkall- ningsstation 24 där den latenta bilden tonas och göres synlig. vätskan från tonern avlägsnas och den tonade bilden kan fixe- ras genom något lämpligt organ såsom t.ex. tryck-, värme- eller sprutfixering vid fixeringsorgan 25. Temperaturregler- kamaren 26 vilken kan vara en kombinerad uppvärmnings-kyl- nings-kammare kan ersätta eller medverka till avdunstningen av ISOPAR och fixering av tonern till dielektrikumet och medverka till eller kan ersätta stegen 24A och 25. Efter det att det tonade bildgivna dielektrikumet 23 passerat genom kammaren 26 matas det genom fixeringsvalsar 34. Det bildgivna fixerade dielektriska lagret matas till kylningsvalsar 32 och 33 och avlägsnas sedan såsom den slutliga bildgivna fixerade produk- ten 28 vid separeringsvalsen 33.

Det ändlösa bandet 1 förflyttas sedan kontinuerligt till en lämplig reningsstation 35 för att avlägsna eventuellt avfall och är nu klart att mottaga ett annat lager av dielektrikum vid beläggningsstationen 29.

I fig. 3 följes samma sekvens av steg såsom beskrivits i sam- band med fig. 2 förutom att i stället för en dielektrisk lös- 10 15 20 25 30 35 506 560 30 ning avsatt vid 29 i fig. 2 pà det ändlösa bandet 1 tillför i fig. 3 en spole 36 av ett dielektriskt filmmaterial det dielektriska lagret 37 till bandets 1 yta. Denna film 37 kan även ha en tjocklek av 0,2 till 10,0 mils och är företrädesvis 0,2 till 1,5 mils. Filmen 37 vidhäftas bandet 1 genom något lämpligt organ och filmen urladdas elektriskt vid stationen 38. Filmen 37 kan ha ett applicerat bindemedel om önskvärt.

Den dielektriska filmen 37 bildladdas sedan vid stationen 39 (genom samma metod som i fig. l och 2) tonas eller framkallas vid framkallningsstationen 40 och tonern kan fixeras vid fixe- ringsvalsar eller stationen 41. Filmen frammatas sedan och passerar genom stationer 42, 43 och 47 pà ett liknande sätt som i fig. 1 och 2. Filmen frammatas sedan till kylningsvalsar 48 och separeringsvals 49 där den slutliga produkten 50 av- lägsnas från bandet 1. Det ändlösa bandet 1 kan sedan renas genom reningsblad eller annat organ 51 och är klart för att mottaga en annan filmbeläggning av dielektriskt material och cirkulering genom en annan "bildgivningscykel", dvs. bildgiv- ning, framkallning, fixering och borttagning.

I samtliga de beskrivna figurerna kan organ användas för att återcirkulera det dielektriska lagret till samma tryckhuvud för åtminstone en andra bildgivning vid en punkt efter den första bildfixeringen. Denna utföringsform kan användas i stället för flerstationssystemet visat i fig. 4. Därför kan vart och ett av systemen visade i fig. 1, 2 och 3 ha något konventionellt organ för att återcirkulera det dielektriska lagret (efter en första bildfixering) genom samma stationer, dvs. bildgivningsstation eller tryckhuvud, framkallningssta- tion, framkallningsstation eller station för avlägsnande av tonervätska och tonerfixeringsstation.

Fig. 4 visar ett bildgivande system eller tryckningssystem liknande det som beskrivits i fig. 2 förutom att i fig. 4 ett flertal bildgivande och tonande eller framkallande stationer är visade. I fig. 4 belägges ett flytande dielektrikum på ett ändlöst band l vid beläggningsstation 52 och vätskan avdunstas 10 15 20 25 30 35 506 560 31 vid torkningskammare 53. Ett slutligt dielektriskt lager 54 upp till omkring 10,0 mils kvarstår nu pá bandet 1. Detta lager 54 yturladdas sedan vid urladdningsstation 55 och bild- laddas vid tryckhuvud 56. Den latenta bilden bildad vid 56 framflyttas sedan till den första framkallningsstationen 57 där en flytande toner av en första färg appliceras. Vätskan från denna toner avlägsnas vid torkningsorgan 58 och den re- sulterande tonade bilden fixeras vid fixeringsnyp eller valsar 59 eller 66. Temperaturreglerkammare 64 som kan vara en kom- binerad uppvärmnings-kylnings-kammare kan ersätta eller med- verka till avdunstningen av ISOPAR och fixeringen av tonern till dielektrikumet 54 och medverka eller kan ersätta stegen 58 och 59. Bilden kan fixeras vid fixeringsnyp 59 eller valsar 66. Det bildgivna dielektriska lagret 54 framflyttas sedan genom urladdningsstationer 55 och tryckhuvuden 71, 72 och 73 vilka skapar latenta bilder färgvis, och framkallningsstatio- ner 60, 61 och 62 där olika färgade toner appliceras och var och en fixeras vid fixeringsvalsar 59. Varje toner vid statio- nerna 57, 60, 61 och 62 kommer att selektivt svara mot selek- tiva latenta bilder skapade genom tryckhuvudena 56, 71, 72 och 73 på det dielektriska lagret 54. En kylningsvals 67 avlägsnar värme från den resulterande bildgivna lagerkonstruktionen och denna resulterande konstruktion matas till kylsepareringsval- sar 68 där produkten 69 avlägsnas från bandet 1. Bandet 1 renas sedan och beredes för nästa cykel.

I förtydligande syfte är flera komponenter hos systemet opro- portionerligt illustrerade i förhållande till hela systemet.

Dessutom är obetydliga delar icke visade i syfte att huvud- komponenterna skall klart kunna beskrivas.

I fig. 5 är ett ledande bärarmaterial av aluminium vilket i denna figur är en trumma 74 försedd med något lämpligt organ för att rotera den. Såsom hela tiden angivits kan det ledande bärarmaterialet 74 vara något lämpligt bärarmaterial såsom t.ex. en ledande trumma eller ett ändlöst band rörligt omkring en trumma eller ett ledande bärarmaterial såsom tidigare defi- 10 15 20 25 30 35 506 560 32 nierats, vilketdera som är lämpligt. En källa med en dielekt- risk film 75 är belägen i flödesförhållande till trumman 74 och matas därpå av ett filmavgivande organ eller någon lämplig källa 75. En dielektrisk film 76 med en föredragen tjocklek av omkring 0,5 till omkring 3,0 mils matas runt filmingångsrullen 77 och över trummans 74 yta. Den använda dielektriska filmen är ett vitt dielektrikum sammansatt av poly(vinylklorid), men vilket som helst av ovannämnda dielektriska material kan an- vändas om lämpligt eller mer fördelaktigt. När den dielektris- ka filmen 76 närmar sig enhetsstationen A yturladdas den med- elst ett urladdningsorgan 78 för att tillförsäkra ett elekt- riskt rent dielektriskt lager 77 som kan mottaga och bibehålla den latenta elektrostatiska laddningen. Ett urladdningsorgan 78, 83, 88 och 93 kan användas i systemet före varje station A-D om så önskas. När det dielektriska lagret 76 urladdats matas det till station A där ett jontryckhuvud 79 avsätter en första laddning därpå i bildform. Medan fortfarande vid sta- tion A belägges bilden med ett svart tonermaterial från toner- behållaren 80 varvid tonern betecknades med BPA-06 framställt av Research Labs of Australia, Adelaide, Australien. Efter det att den svarta flytande tonern attraherats till den första latenta bilden avlägsnar ett vätskeavlägsnande eller avdunst- ningsorgan 81 den flytande komponenten från den svarta flytan- de tonern och tonern fixeras på den första latenta bilden el- ler första bilden vid bildfixeringsorganet 82. Stationen A består av komponenterna 78, 79, 80, 81 och 82. Konventionella fixeringsmetoder såsom t.ex. tryckfixering, sprutfixering, värmefixering, kombinationer av dessa eller något annat läm- pligt fixeringsorgan kan användas såsom fixeringsorgan 82. När den första bilden har fixerats matas den dielektriska filmen 76 till enhetsstationen B där ett andra tryckhuvud 84 avsätter en andra latent elektrostatisk bild på det dielektriska lagret 76. Denna andra latenta elektrostatiska bild på det dielekt- riska lagret 76 matas sedan till en andra tonerbehållare 85 innehållande en cyanvätsketoner. Denna andra toner är fram- ställd av en toner identifierad såsom CPA-04 framställd av Research Labs of Australia, Adelaide, Australien. Efter det 10 15 20 25 30 35 506 560 33 att cyanvàtsketonern kontaktat den latenta bilden och toner- partiklarna däri attraherats till den andra latenta bilden avlägsnas cyanvätsketonerns vätskekomponent vid vätskeavlägs- ningsorganet 86 och den återstående tonern fixeras på den andra latenta (eller nu toner eller framställd) bild medelst fixeringsorgan 87.

Stationen B består av elementen eller komponenterna 83, 84, 85 och 86, 87 och samtliga följande stationer kommer att vara uppbyggda av liknande komponenter.

Vid enhetsstationen C bildladdas det första och andra bild- givna elektriska lagret 76 medelst ett tredje jonprojektions- huvud 89 för att tillhandahålla en tredje latent elektrosta- tisk bild. Denna tredje bild frammatas till en tredje vätske- framkallare eller tonerbehàllare 90 med magentafärgtoner.

Denna toner är betecknad MPA-02 framställd av Research Labs of Australia, Adelaide, Australien. Efter det att magentatonern attraherats till den tredje latenta bilden avlägsnas tonerns vätskedel vid avdunstnings- eller vätskeavlägsningsorganet 91 och den kvarvarande magentatonern fixeras på plats vid fixe- ringsorganet 92.

Det bildgivna dielektriska lagret 76 matas sedan till enhets- stationen D där en fjärde latent elektrostatisk bild avsättes därpå medelst jonprojektionspatron eller -huvud 94. Såsom i tidigare stationer är den bildvisa informationen elektriskt ansluten till varje tryckhuvud vilket då svarar mot den mot- svarande bildavsättningen av joner på det dielektriska lagret 76. Denna fjärde latenta bild förflyttas nu till en fjärde behållare 95 med flytande toner där en gul toner identifierad såsom YPA-03 framställd av Research Labs of Australia, Adelai- de, Australien, avsättes i fjärde bildliknande form på det dielektriska lagret 76. Vätskeframkallaren torkas sedan vid vätskeavlägsningsorganet 96 och den fjärde bilden fixeras vid fixeringsorganet 97. De resulterande bildgivna filmlagren 76 kan sedan matas såsom produktlager 105, torkas vid torknings- 10 15 20 25 30 506 560 34 station 99 och avlägsnas från systemet vid separeringsstation 100.

Vilket som helst antal enhetsstationer mer än en kan användas i processen och apparaten enligt denna uppfinning. En betydel- sefull egenskap är att tillhandahålla ett system för färgbild- givning där registreringen är enkel och effektiv. Detta kan göras i föreliggande system med två eller flera bilder. Ett ytterligare steg efter lufttorkning vid torkningsstationen 99 kan användas i föreliggande system, dvs. där ett tjockare bärarmaterial fästes vid undersidan (icke bildgivna) av pro- duktlagret 105. Detta bärarmaterial kan vara ett baslager använt t.ex. i plattor, tapeter, takprodukter eller golvpro- dukter och liknande. Detta steg är inte visat på ritningarna, eftersom det och många andra efterprocessteg kan användas för att kombinera produktlagret 105 med ett flertal andra material eller objekt. För enkelt handhavande är den dielektriska fil- men använd i denna uppfinning företrädesvis omkring 0,5 till omkring 3,0 mils tjock, men vilken som helst önskvärd eller lämplig tjocklek kan användas. Om önskvärt kan ett efterföl- jande lamineringssteg göras om ett laminerat produktlager 105 önskas.

De föredragna och optimalt föredragna utföringsformerna av föreliggande uppfinning har ovan beskrivits och visats på bifogade ritningar för att illustrera principerna för uppfin- ningen, men det skall inses att ett flertal modifikationer kan göras utan att avvika från denna uppfínnings anda och omfatt- ning.

Claims (28)

10 15 20 25 30 35 506 560 "a 5 Parauncaav l.

En anslagsfri tryckapparat bestående i kombination av ett dielektriskt avgivningsorgan, ett ledande bårarmaterial, 'aumlnstone ett tryckhuvud, åuninstone en framkallningsstation, åtzninstone en tonerfixerande- station, och en separeringssta- tion., tillhandahållande i kombination därigenom ett trycknings- system, k a a. a a t: a a- k; a a d' a v att, aaranaa alalsknl-lska avgivningsorgan. har organ för att tillhandahålla ett dielektri- kum på nämnda ledande bårarmaterial vid en punkt i nämnda system före nämnda. tryckhuvud, och varvid nanmda separerings- station har organ. efter nämnda tonerfixerande station för att separera nämnda dielektrikam från nämnda ledande bårarmaterial. »2- TryckapparatenLigtkravl,kännetecknad av att nämnda; system. är-ett monokromatiskt system.

3. b Trgckapparatenligftlcravl,kannetecknad av att nämnda system är ett 'flerfârgssystem '

4. Tryckapparat enïigtkrav I, k' ä. n n e t e c k n a d av att nämnda avgivningsorgan har organ för att tillföra nämn- da dielektrikum. med en tjocklek' av åtminstone 0,2. mils (0,2 x 1.0“'° tim).

5. Tryckapparatenligtkrav .Lkánnetecknad av att nämnda. dielektriska avgivningsorgan har organ för att tillföra nämnda dielektrikum med en tjocklek av omkring mils till omkring l0,0 mils. ad

6. TryckapparatenligtJ-:rav 1,känneteckn att av att nämnda. dielektriska avgivningsorgan har organ för avsätta ett dielektrikum på. nämnda ledande bärarmaterial i en vätskesammansättning, varvid nämnda tryokapparat har organ för at: ausrgs vatsxasammansatcningen at: :lllscand för acc. bilda 0,2. 10 15 20 25 30 35 506 560 36 ett dielektrikum som kan mottaga och hålla en latent elektros- tatisk bild.

7. Tryokapparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda dielektrikum tillföres till det ledande bärarma- terialet medelst ett filmavgivande organ.

8. Tryckapparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda system innefattar åtminstone ett organ för att fixera bilder efterföljande varje bildframkallande station.

9. Tryckapparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda system har organ för att tillhandahålla åtmins- tone en ytterligare bildgivningscykel efter separeringen av nämnda dielektrikum från nämnda ledande bärarmaterial.

10. Tryckapparat enligt krav 1, k ä n n e't e c k n a d av organ i nämnda system efter nämnda tonerfixeringsstation för att fästa en bas eller ett stöd vid en icke bildgiven yta av nämnda dielektrikum.

ll. Tryckapparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av filmavgivande organ för att tillföra nämnda dielektrikum till nämnda ledande bärarmaterials yta vid en punkt i nämnda system före nämnda tryckhuvud.

12. En anslagsfri tryckapparat bestående av ett ledande bärarmaterial, åtminstone ett dielektrikum på nämnda ledande bärarmaterial, åtminstone ett tryckhuvud för bildvis laddning av nämnda dielektrikum, åtminstone en bildframkallningssta- tion, åtminstone en vätskeavlägsningsstation, åtminstone en tonerfixeringsstation, och en separeringsstation för att till- handahålla i kombination ett tryckningssystem, organ för att avsätta åtminstone ett första dielektrikum på nämnda ledande bärarmaterial, varvid nämnda dielektrikum har en i huvudsak kontinuerlig yta som kan mottaga och bibehålla en elektrosta-~ tisk latent bild, varvid nämnda ledande bärarmaterial har 10 15 20 25 30 35 37 2 sne seo organ för att mata det genom var och en av stationerna, k ä n n e t e c k n a d a v organ för att återcirkulera nämnda dielektrikum till ett tryckhuvud för åtminstone en andra bildvis laddning, och organ för kontinuerlig matning bortom en sista separeringsstation, organ vid nämnda separeringsstation för att avlägsna i huvudsak allt nämnda första dielektrikum från nämnda ledande bärarmaterial, organ för att mata nämnda ledande bärarmaterial bortom nämnda separeringsstation till organ som kan avsätta åtminstone ett andra dielektrikum på nämnda ledande bärarmaterial och organ för att mata nämnda andra dielektrikum till nämnda tryckhuvud och kontinuerligt genom följande stationer.

13. Tryckapparat enligt krav 12, k ä n n e. t e c k n a d av ett flertal tonerframkallningsstationer.

14. Tryckapparat enligt krav 12, k ä n n .e t e c k n a d av ett flertal tryckhuvuden belägna före nämnda framkallnings- stationer.

15. Tryckapparat enligtzkrav 12, k ä n*n e t'e c k n a d av organ för att applicera ett bindemedel till nämnda dielekt- rikum före en tonerfixeringsstation och efter bildgivning av nämnda dielektrikum.

16. Tryckapparat enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av organ för att tillhandahålla en bas eller ett stöd för nämnda dielektrikum, varvid nämnda organ är belägna i systemet efter nämnda separeringsstation.

17. Tryckapparat enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda system består i följd av åtminstone en av var och en av följande: en första dielektrisk avgivningsstation, en dielektrisk urladdningsstation, en av tryckhuvud bildgivan- de station, en bildframkallande station, en vätskeavdunst- ningsstation, en bildfixerande station, en bindemedel applice- rande station, en bärarmaterial avgivande station, och en separeringsstation, varvid nämnda tryckapparat har organ för 10 15 20 25 30 35 506 560 38 upprepad frammatning av nämnda ledande bârarmaterial genom ett flertal passeringar av nämnda stationer.

18. Tryckapparat enligt.krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att samtliga dielektrikum har en tjocklek av åtminstone 0,2 mils.

19. »Tryckapparat enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att.samtliga dielektrikum har en tjocklek av från omkring 0,2 mils till omkring 10,0 mils.

20. Tryckapparat enligtkrav 12, k ä n n e t e c k n a d av att samtliga dielektrikum avsättes på nämnda ledande bärar- material i en vätskesammansättning och har organ för att sedan avge vätskedelen därifrån för att bilda ett dielektrikum som kan mottaga och hålla en latent elektrostatisk bild.

21. En elektrografisk process som består av åtminstone en sekvens av följande steg: att tillföra ett dielektrikum till ytan av ett ledande bärarmaterial, att elektriskt urladda åtminstone en yta av nämnda dielektrikum, att tillhandahålla en bildvis laddning på den tidigare urladdade ytan av nämnda dielektrikum, att sedan mata nämnda dielektrikum genom en framkallningsstation och en framkallningsvätskeavlägsnande station där nämnda bildvisa laddning göres till en synlig -bild,_ k ä n n e t e c k n a d a v, att nämnda synliga bild fixeras vid ytan av nämnda dielektrikum för att bilda ett bildgivet dielektrikum, att avlägsna nämnda bildgivna dielektrikum från nämnda ledande bärarmaterial, att rensa nämnda ledande bärarmaterial och att upprepa nämnda steg kontinuerligt för att erhålla en önskad produkt.

22. Process enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda dielektrikum tillföres ytan för nämnda ledande bä- rarmaterial genom att avsätta en vätska innehållande dielekt- rikumet på nämnda yta, att avdunsta vätskedelen och därigenom 10 15 20 25 30 C71 C) O\ 0"! CA C) 39 bilda ett dielektrikum med lämpliga elektrografiska egenska- per.

23. Process enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda cdielektrikum 'tillföres ytan för nämnda ledande bärarmaterial medelst ett dielektriskt filmavgivande organ.

24. Process enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda dielektrikum i följd bildgives, framkallas och fixeras i ett flertal passeringar före nämnda separering.

25. Process enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d av att efter det att nämnda ledande bärarmaterial renats är nämn- da dielektrikum återigen i följd bildgivet, framkallat och fixerat i ett flertal passeringar före separering från nämnda ledande bårarmaterial.

26. Process enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d av att vid en basstödstation tillhandahàlles en tjockare bas pá en yta av nämnda dielektrikum motsatt den bildgivna ytan, varvid nämnda basstödstation är anordnad före avlägsnandet av nämnda bildgivna dielektrikum från nämnda ledande bärarmateri- al.

27. .'Process enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d av att ett 0,2 mils till 10,0 mils tjockt lager av dielektriskt material tillföres ytan av nämnda ledande bärarmaterial.

28. Process enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a df av att nämnda dielektrikum tillföres kontinuerligt till nämnda_ ledande bârarmaterial efter nämnda rensning.