SE506436C2 - Förfarande och anordning för att driva av adsorbat från en bädd av adsorptionsmaterial - Google Patents

Description

506 436 10 15 20 25 30 35 på grund av återadsorption av desorbat, som desorberats bakom värme- fronten. Framför värmefronten bildas således en koncentrationsvåg, det vill säga ett område med förhöjd lösningsmedelskoncentration. När denna koncentrationsvåg når bäddens yta, stiger under en kortare tid koncentrationen i strippgasen, som lämnar bädden, till en nivå som kan vara flera gånger högre än medelkoncentrationen i den utgående stripp- gasen under desorptionsfasen.

Den varierande koncentrationen av lösningsmedel i den utgående stripp- gasen medför vid anläggningar med fast bädd att luft endast i vissa fall kan användas som strippgas, då risk föreligger att lösningsme- delskoncentrationen under viss del av desorptionsfasen kommer in i gasens explosionsområde. På grund av explosionsrisken måste således vid anläggningar med fast bädd ofta kvävgas eller annan relativt dyrbar inert gas användas som strippgas.

Samtidigt har nya lagar och förordningar medfört att allt högre krav ställs på rening av lösningsmedelshaltig avluft samt på gasrenings- utrustningars effektivitet. Det är därför viktigt att anordningar för rening kan göras små, driftsbilliga och effektiva.

REDoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Ändamålet med uppfinningen är att erbjuda ett förfarande medelst vilket nackdelar hos förfaranden och anordningar enligt känd teknik kan elimineras.

Denna uppgift har lösts genom ett förfarande vid vilket värmefronten, som av gasflödet induceras i bädden, styrs att successivt nå bäddens gasutträdessida. En anordning för uppfinningens genomförande känne- tecknas av att bäddytor, som passeras av gasflödet, medelst inbördes placering och/eller utformning och/eller styrning av gasflödet är så anordnade att värmefronten, som av gasflödet induceras i bädden, succesivt når bäddens gasutträdesyta. 10 ^l5 20 25 30 35 sus 4 Ytterligare kännetecken på och fördelar med uppfinningen kommå framgå av den följande beskrivningen samt av efterföljande pat I beskrivningen kommmer uppfinningen att belysas genom exempel si; att entkrav. på avdrivning av adsorbat. Det skall inses att uppfinningens principer är tillämpbara även för avdrivning av absorbat eller kombínerande adsorbat och absorbat.

KORT FIGURBESKRIVNING I den följande beskrivningen kommer att hänvisas till bifogade rit- ningsfigurer av vilka Fig. 1 visar en principskiss, som åskådliggör apparater och kompo- nenter vid en anläggning för gasrening och avdrivninå av adsorbat enligt en första föredragen utföringsform ai uppe finningen, Å ägt É Fig. 1A visar schematiskt en perspektivisk vy av ett bäddelement som ingår i apparaturen enligt Fig. 1, V Fig. 2 visar ett snitt genom en adsorptionsbädd enligt en g utföringsform av uppfinningen, vilken används vid del exemplifierande försöken, I Fig. 3 visar ett snitt genom en adsorptionsbädd enligt en fjärde Å utföringsform, vid vilken bäddelementen har formen av rätblock, Fig. 3A visar ett snitt utefter linjen A-A i Fig. 3, i Fig. 3B visar ett snitt utefter linjen B-B i Fig. 3A, Fig. 3C visar samma vy som Fig. 3B då ett spjäll för strypningåavš strippluft har snedställts, lO 15 20 25 30 35 506 436 Fig. 4 visar ett snitt genom en adsorptionsbädd enligt en tredje utföringsform, som illustrerar känd teknik, och som används vid jämförelseexperiment, och Fig. 5 utgör ett diagram som visar desorptionsflödets halt av lösningsmedel vid utträdet ur reningsbäddar enligt nämnda första, andra och tredje utföringsformer vid utförda försök.

BESRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER I Fig. l betecknas med 1 en inkommande kanal för förorenad luft, med 2 en utgående kanal för renad luft och med 3a respektive 3b bäddelement, som tillsammans bildar en bädd 4 för rening av förorenad luft. Ett spjäll 15 är insatt i den utgående kanalen 2 för renad luft och ett spjäll 16 är insatt i den inkommande kanalen 1 för förorenad luft.

Vardera bäddelementet 3a, 3b har formen av en hexaeder med tre rektan- gulära sidor 3c, 3d, 3e, en kvadratisk sida Éf och två sidor 3g med formen av en trapets med två rätvinkliga hörn. En av de rektangulära sidorna - sidan 3e - lutar mot den kvadratiska yttersidan 3f och bildar icke rät vinkel mot de båda andra rektangulära sidorna 3c, 3d, vilka bildar topp- eller bottensidor i elementet. Lutningen mellan ytorna 3e och 3f är sådan att förhållandet mellan den större och den mindre av de parallella sidokanterna hos den trapetsformiga sidan 3g är minst lika med 1.5 och högst lika med 3.

Bädden 4 bildas av de båda bäddelementen 3a, 3b genom att dessa anordnas med de lutande sidorna 3e vända mot varandra, och omvända, så att bädden 4 får den yttre formen av ett rätblock eller parallellepi- ped. De båda elementen 3a, 3b är åtskilda av en skivformig spalt 7.

Det inses att denna har samma lutning som sidorna 3e. Företrädesvis är de båda bäddelementen 3a, 3b inbördes lika, varvid spalten 7 kommer att sträcka sig snett symmetriskt genom bädden 4. Bäddelementen 3a, 3b innehåller granulärt adsorbentmaterial, exempelvis aktivt kol 14. Även andra adsorptionsmedel och/eller absorptionsmedel kan tänkas, exempel- vis zeolitmaterial, adsorberande polymera material, jonbytarmaterial och motsvarande. 10 '15 20 25 30 35 Sßßtéßß Bäddelementens 3a, 3b utsidor 3f och mot varandra vända sidor Se kan bildas av perforerad plåt, nät eller motsvarande som medger pa sàge av förorenad luft, som skall renas respektive strippluft avsedd för regenerering av adsorptionsmedlet 14. Övriga sidor 3c, 3d, 3g är täta.

En sugfläkt 18 är anordnad i den utgående kanalen 2 för renad ldft.

Sugfläkten 18 upprätthåller under reningsfasen erforderligt undertrgck för att leda luftströmmen i önskad riktning från rågaskällan, det vill säga genom den inkommande kanalen 1 till en första luftlåda lfiá få tàši llïen bäddens 4 ingångssida och därifrån genom det första bäddelem bädden 4, genom spalten 7 och genom det andra bäddelementet andra luftlåda l7b på bäddens 4 utgångssida och till den utgå kanalen 2.

En brännare har betecknats 5. Med denna förbränns lösningsme à :som vid regenereringen avlägsnas från bädden 4 via spalten 7, som medelst en kanal 8 är förbunden med brännaren 5. I ledningen 8 finns även en strippgasfläkt 13. Strippgasfläkten 13 är anordnad att vid stfiippníng -upprätthålla erforderligt undertryck för att leda uppvärmd stríppgas från en inkommande ledning 12 för strippgas via ledningarna 9fi,'$b till luftlådorna l7a l7b, från luftlådorna l7a l7b genom respëktive bäddelement 3a, 3b till spalten 7, där gasflödena möts, och fëåni I spalten 7 genom ledningen 8 till brännaren 5. Tillförseln av štríppgas till luftlådorna l7a, l7b kan avbrytas och regleras medelst ve ilet lla, llb i ledningarna 9a, 9b. En uppvärmningsanordning för sšríppgas i ledningen 12 har betecknats 20.

Anordningen enligt Fig. 1 ingår i ett regenererande system för asï rening baserat på adsorptíon i en bädd med granulärt adsorptiåns atëe rial, varvid regenereringen av bädden sker därigenom att adsonbatet desorberas genom uppvärmning och ventilering av adsorbentmateëislet.

Denna uppvärmning och ventilering sker därigenom att uppvärmd tripp- gas leds genom bädden. Utrustningen kan exempelvis användas får luft- rening under ett skift per dygn, varvid regenereringen av adsorptions- medlet sker under ett annat skift. lO 15 20 25 30 35 506 456 Under luftreníngsfasen hålls spjällen 15 och 16 öppna, och ventilerna lla, llb och 10 för strippluft hålls stängda. Den förorenade luften tillförs således anordningen via kanalen 1 och leds med bibehållen flödesriktníng genom bädden 4 till utloppsledningen 2 för renad luft.

Därvid renas luften genom att föroreningar, exempelvis lösningsmedel, adsorberas på adsorbentmaterialet 14 i bädden 4.

Bädden 4 har en begränsad adsorptionskapacitet. Adsorbentmaterialet måste därför regenereras med jämna mellanrum enligt en viss i förväg bestämd cykel eller senast då bäddens adsorptionskapacitet utnyttjats till mättnad. Under regenereringsfasen hålls spjällen 15 och 16 stängda, medan ventilerna lla, llb och 10 hålls öppna. Strippluft sugs genom systemet med hjälp av fläkten 13. Strippluften värms av uppvärm- ningsanordningen 20 i ledningen 12. Den värmda strippluften sugs genom systemet med hjälp av fläkten 13. Från ledningen 12 delas den värmda luften upp i två flöden, ett flöde som via ledningen 9a och ventilen lla leds in i den första luftlådan l7a och ett flöde som via ledningen 9b och ventilen llb leds in i den andra luftlådan l7b. Med hjälp av ventilerna lla, llb kan strippluftströmmarna till respektive luftlådor regleras. Från luftlådorna 17a, l7b sugs den värmda strippluften genom respektive hexaederformade bäddelement 3a respektive Bb till spalten 7. Därifrån sugs det återförenade strippluftsflödet genom ledningen 10 till brännaren 5.

Genom att bäddelementen 3a, 3b i genomskärning har formen av en parallelltrapets kommer strippluften att ha varierande vägsträcka att passera genom respektive bäddelement i avhängighet av området genom vilket luften tränger igenom bäddmaterialet. I de undre delarna av bäddelementet 3a respektive i det övre delarna av bäddelementet 3b har strippluften sålunda en kort väg att passera genom bäddmaterialet från respektive luftlåda 17, 17b till spalten 7, medan strippluften i övre delen av bäddelementet 3a respektive i nedre delen av bäddelementet 3b har längre väg att passera genom bäddmaterialet. Detta har till resul- tat att den värmefront som bildas i bäddmaterialet på grund av den uppvärmda strippluften når fram succesivt till spalten 7 med början i bäddelementens 3a, 3b "tunnare" partier. Spalten 7 kommer därför att 10 415 20 25 30 35 506 š43.6_ ta emot de avdrivna brännbara föroreningarna, exempelvis lösnings- medel, i måttlig koncentration under en förhållandevis lång tid; å vilket är fördelaktigt, eftersom explosionsrisk därmed kan undvikas.

Brännaren 5 kan sålunda ta emot strippluft med lämplig halt av _ I lösningsmedel utan risk. Genom förbränning i brännaren 5 destrueras det avdrivna lösningsmedlet eller motsvarande förorening.

Genom uppfinningen uppnås sålunda att man får en hög jämn konsentra- tion av lösningsmedel i utgående strippgas vid regenereringen, vilket är av betydelse för förbränningssteget. Särskilt viktigt är att; lösningsmedelsångorna i strippgasen inte når sådan koncentrat,Vö explosionsrisk föreligger. Detta uppnås alltså genom att koncentrae tionsvågen framför den genom bädden framskridande värmefront : successivt når fram till bäddytan på utgångssidan, i detta fall dei sidor 3e som är vända mot spalten 7, det vill säga koncentrationsvågen passerar ut genom en bäddyta 3e som inte är parallell med vågån själv och därför ej heller med värmefronten.

Under regenereringsfasen är de båda bäddelementen 3a och 3b pårallell- kopplade, varvid man får den önskade effekten med avseende påísuccesiv utpassering av koncentrationsvågen. Under reningsfasen är bädåele-i menten 3a och 3b däremot seriekopplade, varvid bädden 4 fungešår som ett konventionellt lösningsmedelsfilter med rätblocksform, vííket är fördelaktigt genom att det ger ett optimalt utnyttjande av adsorbent- materialet.

I Fig.2 illustreras en utföringsform där bädden 4' har formenâwf hexaeder med i princip samma utformning som ett av bäddelemen 3b i föregående utföringsform. I detta fall måste bäddens sma tëå aë. taste: parti dimensioneras med hänsyn till önskad kapacitet hos bädden, vilket gör att de tjockare partierna av bädden måste överdime 13%” 2 neras. Detta innebär att adsorbentmaterialet i detta fall inte kan' utnyttjas optimalt. Denna utföringsform är med andra ord intå bästa. Inte heller under regenereringen kan uppnås så hög utj n ä; ny. 3.. ämníng av koncentrationsvågen som vid föregående utföringsform. Jämfört med en 10 15 20 25 30 35 506 436 helt rätblocksformad, parallellepipedisk bädd uppnås dock betydande fördelar.

Fig. 3 visar en utföringsform vid vilken bäddelementen har formen av rätblock. Anordningen enligt Fig. 3 överensstämmer i stora delar med anordningen enligt Fig. l. Sålunda är anordningen enligt Fig. 3 utrustad med ventiler lla", llb" och 10", sugfläktar 13" och 18", rörledningar 9a", 9b" och 8", spjäll 15" och 16" samt en utgående ledning för renad 2", vilka samtliga har sin motsvarighet hos anordningen enligt Fig. 1. Anordningen enligt Fig. 3 har även två bäddelement 3a", 3b", som till skillnad från anordningen enligt Fig. 1 vart och ett har formen av ett rätblock.

Mellan bäddelementen 3a", 3b" finns ett utrymme som är indelat i vertikala kanaler 27a, b, c. d, e med rektangulär tvärsnittsarea.

Kanalerna bildas av vertikala rektangulära plåtar, som är anordnade mellan bäddelementen 3a", 3b". I nedre änden av kanalerna 27a, b, c, d, e är en suglåda 24 för strippluft anordnad. Lådan står i förbindelse med sugfläkten 13" via en rörledning 8", som är utrustad med en ventil 10".

Vid kanalernas 27a, b, c, d, e nedre ände är ett skjutspjäll 28 anordnat. Spjället 28 kan bestå av ett vinkeljärn, som är vridbart anordnat kring en vertikal axel 25 och medelst en skruv eller liknande anordning kan inställas i olika vridníngslägen. I det läge som visas i Fig. 38 stryps strippluften lika mycket i var och en av kanalerna 27a, b, c, d, e. Om skjutspjället 28 vrids till läget enligt Fig. 3C stryps strippluften genom kanalen 27a maximalt och strippluften genom kanalen 27e minimalt.

Under luftrening hålls spjällen 15", 16" öppna och ventilerna 10" och lla", llb" hålls stängda. Fläkten 18" suger då förorenad luft genom bäddelementen och i horisontell riktning genom kanalerna 27a, b, c, d, 6. 10 '15 20 25 30 35 9 Vid regenerering av bäddelementen strängs spjällen 15", 16" ooh ventilerna 10" och lla", llb" öppnas, varvid strippluften sugs genom bäddelementen 3a", 3b" in mot kanalerna 27a, b, c, d, e. Genom A snedställning av spjället 28 anordnas en strypning i passagenfimellan kanalerna 27 och suglådan 28. Denna strypning blir vid den snedställ- ning som visas i Fig. 3C störst för kanalen 27a och minst förškanalen 27e. Mellanliggande kanaler erhåller en successivt minskande štrypning i riktning från kanalen 27a till kanalen 27e. Tryckfallet på grund av denna strypning är stort i jämförelse med tryckfallet i kanalerna 27a, b, c, d, e, vilket medför att luftmängden genom varje enskiláïkšnal 27a, b, c, d, e kommer att vara beroende av strypningens storLëÉÄ åos de kanaler 27a, b, c, d, e, hos vilka passagen från kanalen till lådan 24 har stor tvärsnittsarea blir således luftmängden, som pass rar,; relativt stor och hos kanaler, hos vilka motsvarande passage har liten tvärsnittarea, blir den passerande luftmängden mindre. Eftersom kanalerna 27a, b, c, d, e har samma tvärsnittsarea kommer strippluftens hastighet i varje enskild kanal 27a, b, c, d, e att variera med tvärsnittsarean hos passagen till lådan 24. När tvärsnittsarean ökar, ökar också luftmängden som per tidsenhet passerar kanalen och därmed även strippluftens hastighet. I fig. 3A har medelst hastighetspilar Va, Vb, VC, Vd, Ve åskådliggjortsiflur 2 strippluftens hastighet ökar stegvis från kanalen 27a till kanalen 27e vid en snedställning av spjället 28 som visas i Fig. 3C.

Genom de delar av bäddelementet Sa", 3b" som ansluter till kanalen 27e kommer således en större mängd strippluft att passera än genom de delar av bäddelementen som ansluter till kanalen 27a. Värmetfillförseln till de delar av bäddelementen som passeras av strippluft, som leds till kanalen 27e, kommer således att vara större än värmetillfänseln till övriga delar av bäddelementen. Den värmefront som tränger igehom bäddelementen mot kanalerna 27a, b, c, d, e kommer således attàframe skrida fortast i de delar av bäddelementen som passeras av sfrippluft som leds till kanalen 27e. Värmefronten genom varje enskilt bädd-É element kommer således att successivt nå kanalerna 27a, b, c, d, e, varvid den först når kanalen 27e och sist kanalen 27a om spjället 28 10 15 20 25 30 35 506 436 10 är inställt såsom visas i Fig. 3C. Värmefronten styrs på så sätt att successivt nå bäddelementets gasutträdessida.

Man kan även tänka sig andra utföringsformer inom uppfinningstankens ram. I de beskrivna utföringsexemplen hade bäddelementen plana begränsningsytor. Strippluftens inträngningsyta till reningsbädden kan emellertid också vara krökt, exempelvis en cirkulär cylindrisk mantel- yta. Värmefronten blir i detta fall i huvudsak cirkulär cylindrisk med ökande eller minskande krökningsradie, vilket i sin tur är avhängigt av om inträngningsytan är konkav eller konvex. I ett sådant fall kan koncentrationsvågen anordnas att succesivt nå fram till en cirkulär cylindrisk utgående bäddyta, om de mantelytorna genererande cirklarna inte är koncentriska. Även andra modifikationer än de ovan anförda är möjliga utan att man därför avviker från uppfinningens allmänna principer och utan att den modifierade anordníngen faller utanför gränserna för de efterföljande patentkraven..

REnoGöRELsE FÖR FöRsöK I en försöksanläggning, som var anordnad så att olika typer av reningsbäddar kunde installeras, genomfördes försök med avskiljning av lösningsmedel från en gas. Försöken innefattade en adsorptionsfas under vilken lösningsmedelhaltig gas leddes genom reningsbädden och lösningsmedel adsorberades av adsorptionsmaterialet och en desorp- tionsfas varvid en varm luftström leddes genom bädden och lösnings- medel desorberades och således avlägsnades från adsorptionsmedlet i form av desorbat. Försöken genomfördes under i övrigt oförändrade förhållanden med tre olika typer av reningsbäddar, här betecknade I, II och III.

Bädden av typen I överensstämde i sin allmäna uppbyggnad med bädden 4 enligt Fíg. 1. Bädden av typ I hade således den yttre formen av ett rätblock, som i detta fall hade dimensionerna 0.5 m x O.5m x 0.15 m och var uppdelad i två inbördes lika bäddelement 3a, 3b. Spalten 7 mellan bäddelementen var så anordnad att den lutade i förhållande till bäddens kvadratiska yttersidor 3f. De parallella kantlängderna hos bäddelementens sidor 3g (Fig. 3A) var 0.05 respektive 0.1 m. Såväl 10 15 20 25 30 35 506436 11 adsorptionsflödet som desorptionsflödet leddes genom bädden i riktning vinkelrätt mot de kvadratiska ytorna 3f, varvid dock adsorptäonåflödet leddes från den ena till den andra kvadratiska ytan under passage av de seriekopplade bäddelementen 3a, 3b och av spalten 7, medanšdesorp- tíonsflödet uppdelades i två delflöden, som vart och ett passerade ett av de parallellkopplade bäddelementen 3a, 3b för att i spalten 7 återigen förenas till ett utgående desorptionsflöde.

Bädden av typen II var inte uppdelad i separata bäddelement utan be- stod av en homogen hexaederformad bädd 4' med den form som beàkrivits i anslutning till Fig. 2. Den kvadratiska sidan hade dimensionen 0.5 m x 0.5 m. Den minsta av de rektangulära sidorna, toppsidan med hänvis- ning till Fig. 2, hade måtten 0.5 m x 0.15 m. Den största av de¿: É rektangulära sidorna, den sida som är vänd mot luftlådan l7al, šíg. 2. lutade 1 förhåliende till bäddene kvadretieke ytcereide, det viäl sega den sida som är vänd mot den andra luftlådan l7b'. Lutningen var densamma som vid bädden av typ I ovan. Såväl adsorptionsflödet som. desorptíonsflödet leddes genom bädden i riktning vinkelrätt met den kvadratíska ytan. som utgjorde ingångsyta för flödet, det vill sägà genom att först passera genom luftlådan l7b'. Utträdesytan var den yta som var vänd mot luftlådan 17a', Fig. 2.

Bädden av typen III har i Fig. 4 betecknats 4". Denna bestod enligt konventionell teknik av ett enda bäddelement i form av ett homogent rätblock med dimensionerna 0.5 m x 0.5 m x 0.15 m. Såväl adsorptíons- flödet som desorptionsflödet leddes genom bädden i riktning vinkelrätt mot de kvadratiska ytorna.

Exempel 1: Reningsbädd typ I Luft looom”/h under e h 0.1 g/ms 0.8 kg Adsorption: Lösningsmedelshalt Lösningsmedelsmängd Lösningsmedel: Xylen 50 % Styren 50 % lO 15 20 25 30 35 506 456 Desorption: Exempel 2: Adsorption: Desorption: Exempel 3: Adsorption: 12 Luft. so m3 /h Desorptionstíd A h Lösningsmedelsmängd 0.76 kg Maximal lösningsmedels- koncentration i desorptionsflödet 5 g/m3 Reningsbädd typ II Luft 1ooo m” /h under s h Lösningsmedelshalt 0.1 g/ma Lösningsmedelsmängd 0.8 kg Lösningsmedel: Xylen 50 % Styren 50 % Luft so m” /h Desorptionstid 4 h Lösningsmedelsmängd 0.76 kg Maximal lösningsmedels- koncentration i desorptionsflödet 6 g/m3 Reningsbädd typ III Loff looonfi /h under s h Lösníngsmedelshalt 0.1 g/m3 Lösningsmedelsmängd 0.8 kg Lösningsmedel: Xylen 50 % Styren 50 % 10 '15 20 25 30 35 sne 436 13 Desorption: Luft 5Om3/h Desorptionstíd 4 h Lösníngsmedelsmängd 0.76 kg Maximal lösningsmedels- koncentration i desorptionsflödet 15 g/ma Diagrammet enligt Fíg. 5 visar desorptionsflödets halt av lösšiflgs- medel vid utträdet ur reningsbäddar av typen I, II och III som funktion av tiden, som förflutit sedan desorptionsfasens börj§mÅ*Dei framgår av detta diagram att mest gynsamma flödesbild erhålls hed reningsbädd av typen I. Då man har en rätblocksformad adsorptionsbädd, såsom bädden 4", erhålls en markant koncentrationstopp, då köäoentf rationsvågen tränger fram till bäddens utgångssida, något som %@n undvikas genom uppfinningen , och i synnerhet om denna ges den¿A utföringsform som illustrerats i Fig. 1 och som beskrivits i det föregående.

Claims (11)

506 456 M 20 25 30 PATENTKRAV

1. Förfarande för att driva av adsorbat, exempelvis lösningsmedel från en bädd (4) av adsorptionsmaterial (14), exempelvis aktivt kol, med hjälp av ett varmt, bädden passerande gasflöde, exempelvis lufi, så att en koncentrationsvåg induceras, vilken drivs genom bädden av det varma gasflödet, k ä n n e t e c k n a t av att koncentrationsvågen styrs att succesivt nå bäddytans gasutträdessida genom att delflöden av gasflödet leds med olika våglängder och/eller olika hastigheter genom bädden (4).

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att gasflödet vid inträde i och utträde ur bädden (4) leds genom icke parallella bäddytor (3f respektive 3e).

3. Förfarande enligt krav 1, k ä n n et e c k n at av att gasflödet vid inträde i och utträde ur bädden (4) leds genom parallella bäddytor.

4. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att förhållandet mellan största avståndet i gasflödets riktning mellan bäddytan (3f) för gasinträde och bäddytan (3e) för gasutträde och motsvarande minsta avstånd är minst lika med 1.3 och högst lika med 3. och att nämnda förhållande företrädesvis ligger mellan 1.6 och 2.0.

5. Anordning för genomförande av förfarandet enligt krav 1, innefattar en bädd av adsorptionsmaterial samt medel för ledning av ett gasflöde genom bädden, k ä n n e t e c k n a d av att bäddytor, som passeras av gasflödet, medelst inbördes placering och/eller utformning och/eller styrning av gasflödet är så anordnade att koncentrationsvågen, som av gasflödet induceras i bädden (4), når bäddytan (3e) för gasutträde succesivt.

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att bäddytoma för gasflödets inträde i och utträde ur bädden (4) icke är parallella.

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda bäddytor är parallella.

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda bäddytor med varandra bildar en sådan vinkel att största avståndet i gasflödets riktning mellan bäddytan (3f) för gasinträde och bäddytan (3e) för gasutträde och motsvarande minsta avstånd är minst lika med 1.3 och högst lika med 3, och att nämnda förhållande företrädesvis ligger mellan 1.6 och 2.0. sne #36

9. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar (Én, 9b) som delar upp gasflödet i delflöden och att den innefattar en eller flera strypaxšiordningar (1 la, llb), som medger strypning av delflödenas hastighet. i

10. Anordning enligt något av kraven 5-9, k ä n n e t e c k n a d av att bâdden består av åtminstone tvâ bâddelement (3a, 3b) som under adsorbtionsfasen är seriekopfilade, medan bäddelementen under avdrivningsfasen - desorptionsfasen - är paralleliifioiwplade, varvid delflöden av avdrivningsgasen har olika långa vägsträckor att passera genom bäddelementen. i i i

11. ll. Anordning enligt något av kraven 5-9, k ä n n e t e c k n a d av att bäddeitlíestär av auninszone wa baaaelemen: (av, av), som under aasarpfionsfasen är serieiïçøpapiade, medan bäddelementen under avdrivningsfasen - desorptionsfasen - är varvid delflöden är anordnade att passera genom bäddelementen med olika hastighet.