SE505131C2 - Sätt och anordning för avskiljning av ett ytskikt från en vattenmassa - Google Patents

Description

505 10 15 20 25 30 35 131 _2- Den i Fig. 1 och 2 schematiskt visade anordningen innefattar ett upptagningskärl 11, vars sidvägg bildas av en underdel 12 och en i denna teleskopiskt anordnad överdel 13, som nedtill har en utåtriktad, mot insidan på underdelen tätande fläns 14 och som upptill har en ringformig flytkropp 15. Upptagnings- kärlet 11 har en bottenvägg 16 med en öppning 17 genom vilken ur det av kärlet 11 bildade av en pump 18. vatten kan pumpas in i och ut upptagningsrummet A med hjälp Till upptagningskärlet 11 hör även en lockplatta 19 med en fast i förhållande till under- De element 19A som förbinder öppning 20. Lockplattan 19 är delen 12 och bottenväggen 16. lockplattan med dessa delar är markerade med enkla linjer i Fig. 1-3.

En ej närmare visad uppsamlingsbehållare 21 är tätande an- sluten till lockplattan 19 på sådant sätt, att en intagsdel 21A på behållaren ligger mitt över öppningen 20 i lockplat- tan. Uppsamlingsbehållaren 21 kan utgöras av en flytande slangformig "tank" av film- eller dukmaterial och tjänar på det nedan närmare beskrivna sättet som mottagare för olja som överförs från upptagningskärlet 11. Behållaren 21 tätar mot lockplattan med en tätningsring 22 som omger öppningen 20.

Vidare hör till upptagningskärlet 11 en innanför flytkroppen 15 anordnad och med denna i stort sett koncentrisk ringformig flytkropp 23 med en nedåtriktad, likaså ringformig "kjol" 24.

Denna "kjol", som visas vara stympat konisk med lilländen nedåt men som även kan ha annan form, kan vara utförd med en viss elasticitet.

Flytkroppen 23 är förenad med flytkroppen 15 under förmedling av ett antal band eller andra böjliga förbindningsorgan 25, så att den kan röra sig relativt obehindrat upp och ned i förhållande till flytkroppen 15. Vätska kan passera genom det ringformiga mellanrummet, betecknat med R, mellan flytkrop- parna 15 och 23 utan hinder av förbindningsorganen 25, efter- som dessa bara täcker en liten del av detta mellanrum. 10 15 20 25 30 35 505 131 _3- Förutom det ovan beskrivna upptagningskärlet 11 med till- hörande delar har upptagningsanordningen ett antal, ex.vis tre, runt om upptagningskärlet jämnt fördelade, ett stycke utanför upptagningskärlet placerade flytkroppar, i det föl- jande benämnda stabiliseringskroppar och betecknade med 26, som är fasta i förhållande till upptagningskärlets underdel 12. Dessa stabiliseringskroppar 26 har sådan lyftkraft i vattnet att de skjuter upp ett stycke över vattenytan i det i Fig. 1 visade jämviktsläget, där upptagningskärlet 11 är i huvudsak helt vattenfyllt. Sett uppifrån i Fig. 1-3 finns mellan stabiliseringskropparna 26 en fri strömningspassage mellan upptagningskärlet 11 och den vattenmassa som omger upptagningsanordningen.

Varje stabiliseringskropp 26 har formen av en upp- och ned- vänd burk, vars översta, närmast burkens botten belägna del inrymmer ett flytblock 27 av ett lätt material, ex.vis cell- plast, medan den nedre delen är öppen. Stabiliseringskroppen är så utformad och anordnad, att utrymmet B under flytblocket 27 vattenfylls när upptagningsanordningen "sjösätts". En ej visad backventilanordning i stabiliseringskroppen underlättar vattenfyllningen av det nämnda utrymmet genom att släppa ut kvarvarande luft men stänger när detta utrymme sätts under undertryck.

När anordningen skall användas för oljeupptagning sänks den ned i den vattenmassa från vars yta olja skall tas upp. I Fig. 1 visas anordningen overksam, nämligen i ett läge där upptagningskärlet 11 har fyllts med vatten genom bottenöpp- ningen 17 och flytkroppen 15 på upptagningskärlets överdel 13 har anlagts tätande mot lockplattan 19.

I detta läge kan pumpen 18 startas för att pumpa ut vatten nedåt ur upptagningskärlet 11 genom bottenöppningen 17.

Utpumpningen medför att vattenytan i upptagningskärlet sjun- ker så att det bildas en vattensänka innanför flytkroppen 15, dvs. vattennivån blir lägre innanför flytkroppen 15 än utan- för denna. 505 131 10 15 20 25 30 35 _ 4 _ Den nivåskillnad mellan vätskan i upptagningskärlet 11 och den upptagningskärlet omgivande vätskan som sålunda uppkommer inverkar på två sätt på den övre delen 13 av upptagningskär- let.

För det första minskar lyftkraften på flytkroppen 15 något, eftersom den av flytkroppen undanträngda vätskevolymen min- skar i motsvarighet till nivåskillnaden. Den del av lyft- kraften som beror på nedsänkning av en del av flytkroppen i vätskan i upptagningskärlet minskar ju på grund av nivåsänk- ningen.

För det andra kommer det hydrostatiska trycket på översidan av överdelens fläns 14 att bli större än det hydrostatiska trycket på undersidan så att en nedåtriktad resultantkraft kommer att påverka flänsen.

Resultatet blir att upptagningskärlets 11 överdel 13 för- skjuts nedåt i förhållande till dess underdel 12. Ehuru lyft- kraften på den del av flytkroppen 15 som är nedsänkt i vat- tenmassan utanför den översta delen på flytkroppen då ökar något, kommer i ett visst läge flytkroppen 15 att komma under den vattenmassans yta, så att det av olja eller olja och vatten bestående ytskiktet på den omgivande vattenmassan kommer att rinna in i upptagningskärlet 11 över den av över- sidan på flytkroppen 15 bildade överströmningskanten K.

Den vätska, olja och vatten, som på detta sätt rinner in över flytkroppen 15 kommer att avlänkas nedåt i upptagningsrummet A av den innanförliggande flytkroppen 23 med kjolen 24. Ström- ningshastigheten kommer därvid att snabbt minska på grund av att strömningstvärsnittet ökar, dvs. nedåtrörelsen hos väts- kan kommer att gradvis bromsas upp och den lättare oljan kan passera under underkanten på kjolen 24 och samlas på ytan i det utrymme S som flytkroppen 23 med kjolen 24 avgränsar.

Detta visas i Fig. 2. Olja kan naturligtvis även samlas i det ringformiga mellanrummet R mellan flytkropparna 15 och 23. 10 15 20 25 30 35 505 131 _5- Utrymmet S innanför flytkroppen 23 med kjolen 24 utgör en stabiliseringszon där oljan kan skiktas utan störning från den radiellt över flytkroppen 15 inströmmande vätskan.

Utpumpningen av vatten ur upptagningskärlet 11 och den där- igenom minskade vattenmängden i detta medför att den totala tyngden hos den vattenfyllda upptagningsanordningen minskar.

Följden blir att stabiliseringskropparna 26 lyfter hela upp- tagningsanordningen till en något högre nivå. Denna lyftning motverkas emellertid av att vattenvolymerna i den nedre delen B av stabiliseringskropparna 26 förblir sammankopplade med dessa och därför måste följa med uppåt och således kommer att Verka som extra tyngder.

Samspelet mellan de krafter som på detta sätt verkar dels på den vertikalt lättrörliga överdelen 13 av upptagningskärlet 11, dels på upptagningsanordningen i dess helhet ger en käns- lig och snabb självreglering av höjdläget för flytkroppen 15 och överströmningskanten K och därmed en följsam anpassning av vätskeinströmningen i upptagningskärlet till utpumpningen. Är i ett visst ögonblick inströmningen i upptagningskärlet för snabb i förhållande till utpumpningen kommer nivåskillna- den (eller, mer precist, den hydrostatiska tryckskillnaden) mellan vätskan i upptagningskärlet och den detta omgivande vätskan att minska, varvid flytkroppen 15 rör sig uppåt och begränsar inströmningen. Är i stället utpumpningen för snabb i förhållande till inströmningen kommer på motsvarande sätt flytkroppen 15 att röra sig nedåt för att öka inströmningen.

Den kraftmässiga frikopplingen i vertikal led av den lättrör- liga överdelen 13 med överströmningskanten K från den mycket trögrörliga upptagningsanordningen i övrigt med den i upptag- ningskärlet 11 och stabiliseringskropparna 26 upptagna vat- tenvolymen gör att höjdläget för överströmningskanten K myc- ket följsamt självregleras i beroende av nivåändringar hos den omgivande vattenmassan och hos vätskeytan i upptagnings- kärlet. 505 131 10 15 20 25 30 35 _6- Efter en tid reverseras pumpen 18 för att pumpa in vatten underifrån i upptagningskärlet 11. Därvid kommer flytkroppar- na 15 och 23 att anläggas mot undersidan på lockplattan 19.

Flytkroppen 15 verkar som en avstängningsventil mellan det inre av upptagningskärlet 11 och den omgivande vattenmassan.

Den ökade vattenmängden i upptagningskärlet medför att hela upptagningsanordningen rör sig nedåt i vattenmassan, men efter en viss rörelse nedåt motverkas fortsatt nedåtrörelse av lyftkraften på stabiliseringskropparna 26, som ju följer med i rörelsen. Det översta skiktet i upptagningskärlet, dvs. oljeskiktet i utrymmet S innanför flytkroppen 23 med kjolen 24 pressas ut i den på den omgivande vattenmassan flytande uppsamlingsbehållaren 21 genom lockplattans öppning 20 och behållarens intagsdel 21A med tätningsringen 22. Detta illu- streras i Fig. 3. översta skiktet till av en deplacerande Den beskrivna utdrivningen av det lätta uppsamlingsbehållaren 21 genom införing kon- tyngre vätska i upptagningsrummet A kan ske i ett enda, tinuerligt försiggående moment. Den kan emellertid också ske intermittent eller i flera på varandra följande moment genom att införingen av den deplacerande vätskan tidvis avbryts.

Under avbrotts- eller viloperioderna, då såleds ingen väsent- lig strömming till eller från upptagningsrummet A förekommer, kan oljedroppar eller oljeklumpar i upptagningsrummet ostört går upp mot ytan i utrymmet S.

Efter avslutad överföring av oljan till uppsamlingsbehållaren 21 kan pumpen 18 reverseras på nytt och det ovan beskrivna förloppet upprepas. Därvid kommer lockplattan 19 och därmed även intagsdelen 21A på behållaren 21 att på nytt inta det i Fig. 2 visade förhöjda läget, så att tillbakaströmning av innehållet i behållaren 21 genom lockplattans öppning 20 undviks.

Omställningen från den i Fig. 2 visade ackumuleringen av olja i upptagningskärlet 11 till den i Fig. 3 visade överföringen av den ackumulerade oljan till uppsamlingsbehållaren 21 och 10 15 20 25 30 35 505 131 _7- även omställningen tillbaka till ackumuleringen kan ske på olika sätt och med olika hjälpmedel. Ex.vis kan höjden på det ackumulerade oljeskiktet fastställas med ledning av effekt- förbrukningen hos den pumpen 18 drivande motorn, varvid omkoppling till överföringsläget i Fig. 3 kan ske automatiskt när en viss skikttjocklek har uppnåtts. Även omkopplingen tillbaka till ackumuleringsläget i Fig. 2 kan ske automatiskt i beroende av pumpmotorns effektförbrukning.

Fig. 1-3 är avsedda att åskådliggöra det uppfinningsenliga förfarandets och den uppfinningsenliga anordningens principer snarare än att visa en föredragen utföringsform av uppfin- ningen. Det skall dock framhållas att det inom ramen för upp- finningen är möjligt att frångå framställningen i dessa figu- rer. Ex.vis kan överföringen av oljan (eller det flytande föroreningsmaterial av annat slag som skall tas upp) ske mer eller mindre kontinuerligt med hjälp av en separat pumpanord- ning vars intag ligger i skiktet av ackumulerad olja. Vidare behöver det med avseende på höjden och följaktligen med avseende på volymen variabla upptagningskärlet 11 naturligt- vis inte vara cylindriskt eller sammansatt av två separata delar som i Fig. 1-3.

Fig. 4-7 visar schematiskt ett exempel på en utföringsform av den uppfinningsenliga upptagningsanordningen, varvid Fig. 4-6 visar anordningen i funktionslägen som motsvarar funktionslä- gena i Fig. 1-3, medan Fig. 7 visar anordningen sedd uppi- från.

Den i fig. 4-7 visade upptagningsanordningen överensstämmer i sina huvuddrag med den i Fig. 1-3 visade upptagningsanord- ningen, både ifråga om den principiella uppbyggnaden och det principiella arbetssättet.

Upptagningskärlet 31 med upptagningsrummet A är i detta fall utfört som en i höjdled dragspelsartat kollaberbar konstruk- tion. Sidväggen 32 bildas av ett böjligt men väsentligen otöjbart duk- eller filmmaterial och är lagd kring ett antal 505 151 10 15 20 25 30 35 _8- stela cirkulära ringar 33, ex.vis av plast eller lättmetall.

I utsträckt läge såsom visas i figurerna ligger dessa ringar på avstånd från varandra, men vid demontering av anordningen kan de ligga intill varandra eller rent av den ena inuti den andra. Den understa ringen 33 är förenad med en bottenplatta 34 som har en öppning 35 och en i denna placerad pumpanord- ning 36. På den översta ringen 33 sitter en ringformig flyt- kropp 37, som bildar överströmningskanten K och motsvarar den flytkropp 15 som visas i Fig. 1-3.

Inuti den övre delen av upptagningskärlet 31 och i huvudsak koncentriskt med detta och med flytkroppen 37 finns en ring- formig flytkropp 38 med en från denna hängande "kjol" 39 svarande mot flytkroppen 23 resp. kjolen 24 i Fig. 1-3.

Kjolen 39 är på liknande sätt som upptagningskärlet 31 en kollaberbar konstruktion, som är bildad av ett böjligt men väsentligen otöjbart duk- eller filmmaterial lagt kring ett antal stela ringar 40. Flytkroppen 38 är även här ansluten till flytkroppen 37 eller den översta av ringarna 33 så att den kan fritt röra sig upp och ned i förhållande till flyt- kroppen 37 men hela tiden hålls i huvudsak koncentrisk med denna. Utrymmet mellan flytkropparna 37 och 38 och utrymmet innanför flytkroppen 38 med kjolen 39 är även här betecknade med R resp. S.

Liksom i Fig. 1-3 är en lockplatta 41 med en öppning 42 anordnad i ett fast läge i förhållande till bottenplattan 34.

Närmare bestämt är bottenplattan 34 och lockplattan 41 lös- tagbart fastsatta på sex i omkretsled jämnt fördelade verti- kala rör 43. Innanför dessa rör kan flytkroppen 37 och den övre delen av upptagningskärlets 31 sidvägg 32, och därmed flytkroppen 38 med kjolen 39, röra sig upp och ned.

Rören 43 uppbär parvis tre stabiliseringskroppar 44 (motsva- rande stabiliseringskropparna 26 i Fig. 1-3) under förmedling av tre par av radiellt utskjutande övre och undre horisontel- la konsoler 45. Som framgår av Fig. 7 är stabiliseringskrop- parna 44 jämnt fördelade i omkretsled kring upptagningskärlet 10 15 20 25 30 35 505 131 _ 9 _ 31 och placerade på radiellt avstånd utanför detta. De yttre ändarna av konsolerna 45 i varje konsolpar är löstagbart fastsatta på ett vertikalt rör 46. Kring den övre delen av röret 46 är stabiliseringskroppen 44 anordnad.

Stabiliseringskropparna 44 är på liknande sätt som upptag- ningskärlet 31 utförda som en vertikalt kollaberbar konstruk- tion av en sidvägg 47 av böjligt duk- eller filmmaterial och ett antal runda stela ringar 48. Den översta delen av det utrymme som sidväggen 47 avgränsar är utfyllt av ett flyt- block 49 av ex.vis cellplast medan den nedanför flytblocket belägna delen av detta utrymme är avsett att under upptag- ningsanordningens arbete vara fyllt med vatten. För att sidväggen skall hållas utsträckt är den understa ringen 48 därvid lösbart fixerad vid röret 46.

Vid den övre änden av varje rör 46 sitter en backventil 50, som tillåter luft i utrymmet under flytblocket att avgå uppåt när detta utrymme skall fyllas med vatten men som stänger när ett undertryck uppkommer i detta utrymme, så att Vattenut- strömning från utrymmet förhindras. Vattenfyllningen och ut- luftningen kan ske via röret 46 såsom är markerat med pilar i Fig. 4.

På samma sätt som i Fig. 1-3 är en uppsamlingsbehållare 51 tätande ansluten till lockplattan 41 på sådant sätt att en intagsdel 5lA av behållaren ligger mitt över öppningen 42, som omges av en tätningsring 52 på behållaren.

Anordningen i Fig. 4-7 arbetar i allt väsentligt på det sätt som har beskrivits ovan i anslutning till Fig. 1-3. En viss skillnad ligger dock i att i det visade cylindriska utföran- det hos upptagningskärlet 31 finns ingen differentialtryckyta motsvarande den som tillhandahålls av de motsatta tryckytorna på flänsen 14 i Fig. 1-3. I stället kommer en neddragande kraft på flytkroppen 37 att åstadkommas på grund av att tryckskillnaden över upptagningskärlets böjliga sidvägg 32 medför att sidväggen deformeras inåt och därigenom drar 505 131 10 15 20 25 30 35 _10.. ringarna 33 mot varandra, så att hela upptagningskärlet kon- traheras vertikalt. Om så önskas kan dock en differential- tryckyta åstadkommas genom att upptagningskärlet görs smalare upptill än nedtill.

Som framgår av Fig. 4-7 kan den uppfinningsenliga upptag- ningsanordningen utföras som en mycket lätt, snabbt samman- sättbar och isärtagbar, lätt transporterad konstruktion. Den kan dessutom göras billig. Det är därför ekonomiskt realis- tiskt att tillverka anordningen i stora antal och placera ut anordningarna på sådant sätt att de på kort tid kan transpor- teras till varje tänkbart insatsställe och där göras insats- klara på mycket kort tid. Den allsidiga inströmningen i upp- tagningskärlet och den snabba avskiljningen av det lättare materialet i upptagningskärlet ger hög avskiljningskapacitet.

I det utförande som har beskrivits ovan självregleras höjd- läget för överströmningskanten K i huvudsak i huvudsak under inverkan av tre olika krafter, nämligen tyngdkraften, en hydrostatisk lyftkraft och en hydrostatisk tryckkraft.

Tyngdkraften på upptagningskärlets från upptagningsanord- ningen i övrigt, och då i synnerhet den i denna upptagna vätskevolymen, vertikalt frikopplade överdel strävar ständigt att föra överdelen och därmed överströmningskanten K nedåt.

Lyftkraften på överdelen strävar däremot att föra överdelen och därmed överströmningskanten K uppåt.

Lyftkraften är sammansatt av två vertikala komposanter, näm- ligen en komposant som vätskan i upptagningskärlet bidrar med och en komposant som vätskan i den omgivande vattenmassan bi- drar med.

I det i Fig. 1 och 4 visade tillståndet, då på varje nivå det hydrostatiska trycket i upptagningskärlet är detsamma som det hydrostatiska trycket i den omgivande vattenmassan, ar summan av de båda lyftkraftkomposanterna lika med tyngdkraften plus 10 15 20 25 30 35 505 131 _11.. den eventuella kraft med vilken flytkroppen 15 resp. 23 pres- sas mot lockplattan.

När det hydrostatiska trycket i upptagningskärlet är mindre än det hydrostatiska trycket i den omgivande vattenmassan inverkar även som den tredje kraften en nedåtriktad kraft bestämd av tryckskillnaden.

I Fig. 1-3 påförs denna tredje kraft under förmedling av flänsen 14. I Fig. 4-7 åstadkoms kraften genom att upptag- ningskärlets sidvägg pressas inåt mellan ringarna 33 och därigenom hopsnörs horisontellt så att hela kärlet kontra- heras vertikalt.

Det ligger dock inom ramen för uppfinningen att åstadkomma en liknande självreglering på andra sätt. Ex.vis kan den sist- nämnda kraften, den tredje kraften, undvaras genom att diffe- rentialtryckytan utelämnas, så att endast en i beroende av tryckskillnaden mellan upptagningskärlet och den omgivande vattenmassan varierande lyftkraft inverkar.

En annan möjlighet är att ersätta lyftkraften, eller komplet- tera den, med en på upptagningskärlets överdel och därmed på överströmningskanten K ständigt verkande uppåtriktad kraft, ex.vis en fjäderkraft. Ytterligare en möjlighet är att påföra en nedåtriktad sådan kraft, dvs. en med tyngdkraften samver- kande kraft.

Andra, rent konstruktiva modifikationer är också möjliga. Den visade ringformen på överströmningskanten och det innanför- liggande avlänkningsorgan som utgörs av flytkroppen 23, 38 med kjolen 24, 39 är mycket fördelaktig men ej nödvändig. Det är således möjligt att låta inströmningen i upptagningsrummet ske över en överströmningskant K som ej sträcker sig runt om hela upptagningskärlet utan endast över den del av dettas omkrets (dock företrädesvis större delen av denna), varvid avlänkningsorganet kan vara begränsat till en motsvarande del av omkretsen.

Claims (26)

505 131 10 15 20 25 30 35 -_12- Patentkrav

1. Sätt att från en vattenmassa avskilja ett ytskikt, särskilt ett ytskikt innehållande olja eller annat material som flyter på vattnet, varvid i vattenmassan placeras ett upptagningskärl (11, 31) med ett upptagningsrum (A) som uppåt begränsas av en överström- ningskant (K), och upptagningsrummet fylls med vatten, en vattensänka bildas och vidmakthålls i upptagnings- rummet (A), överströmningskanten (K) bringas att inta ett överström- ningsläge i förhållande till ytskiktet, så att detta kan rinna över överströmningskanten in i vattensänkan, kännetecknat av att överströmningskanten (K) anordnas vertikalrörlig i för- hållande till en på lägre nivå i vattenmassan belägen del (16, 34) av upptagningskärlet (11, 31), och överströmningskantens (K) höjdläge i vattenmassan regle- ras genom att på överströmningskanten påförs en vertikal kraft vars storlek varierar med skillnaden i hydrostatiskt tryck mellan upptagningsrummet (A) och den upptagningskärlet (ll, 31) omgivande vattenmassan.

2. Sätt enligt patentkrav 1, kännetecknat av att den vertikala kraft som påförs på överströmningskanten (K) in- nefattar en hydrostatisk lyftkraft.

3. Sätt enligt patentkrav 2, kännetecknat av att lyft- kraften är sammansatt av två likriktade komposanter, varvid den ena komposanten är bestämd av en i upptagningsrummet (A) undanträngd vätskevolym och den andra komposanten är bestämd av en i den omgivande vattenmassan undanträngd vätskevolym.

4. Sätt enligt något av patentkrav 1-3, kännetecknat av att den vertikala kraft som påförs på överströmningskanten (K) innefattar en kraft utgörande resultanten till två mot- riktade hydrostatiska krafter på ett med i kraftöverförande förbindelse med överströmningskanten (K) stående kraftalst- 10 15 20 25 30 35 505 131 _13- ringsorgan (14, 32), varvid den ena kraften är bestämd av en inuti upptagningsrummet (A) belägen tryckyta på kraftalst- ringsorganet och den andra kraften är bestämd av en i den upptagningskärlet (11, 31) omgivande vattenmassan belägen tryckyta på kraftalstringsorganet.

5. Sätt enligt patentkrav 1, kännetecknat av att ett överliggande skikt i upptagningsrummet (A) bortförs genom en i förbindelse med detta stående uttagsöppning (20, 42).

6. Sätt enligt patentkrav 5, kännetecknat av att det överliggande skiktet bortförs med hjälp av en deplacerande vätska som förs in i den undre delen av upptagningsrummet (A) från den upptagningskärlet (11, 31) omgivande vattenmassan.

7. Sätt enligt patentkrav 6, kännetecknat av att vid bortföringen av det överliggande skiktet bringas överström- ningskanten (K) att anligga tätande mot ett ovanförliggande lock (19, 41) på upptagningskärlet (11, 31).

8. Sätt enligt något av patentkrav 1-7, kännetecknat av att höjdläget i vattenmassan för den nämnda undre delen (16, 34) av upptagningskärlet (11, 31) regleras medelst på denna del anbringade, i den kärlet omgivande vattenmassan anordnade flytkroppar (26, 44).

9. Sätt enligt patentkrav 1-8, kännetecknat av att flytkropparnas (26, 44) tyngd ökas med ökande höjdläge i vattenmassan för den nämnda undre delen (16, 34) av upptag- ningskärlet (11, 31) genom att i vattenmassan ingående, av flytkropparna avgränsade vattenvolymer sammankopplas med flytkropparna för att följa dessas rörelser i vattenmassan.

10. Sätt enligt något av patentkrav 1-9 kännetecknat av att material som strömmar in i upptagningsrummet (A) över överströmningskanten (K) omlänkas nedåt i upptagningskärlet (11, 31) av en i upptagningsrummet nedskjutande strömnings- barriär (23,24, 38,39). Asos 151 10 15 20 25 30 35 _14-

11. Anordning för avskiljning av ett ytskikt från en vattenmassa, särskilt för upptagning av olja eller annat material som flyter på vattnet, vilken anordning innefattar ett i vatten nedförbart, ett upptagningsrum (A) bildande upptagningskärl (11, 31) med en överströmningskant (K) som bildar ett inlopp till den övre delen av upptagningsrummet (A), och medel (17,18, upptagningsrummet (A), 35,36) för bortförande av vatten från kännetecknad av att överströmningskanten förhållande till en undre del (11, 31) och att medel (14,15, 31,37) överströmningskantens (K) höjdläge i vattenmassan i beroende (K) är rörlig i vertikal led i (16, 34) av upptagningskärlet är anordnade för reglering av av skillnaden i hydrostatiskt tryck mellan upptagningsrummet (A) och utsidan av upptagningskärlet (11, 31).

12. Anordning enligt patentkrav 11, kännetecknad av ett på upptagningskärlet (11, 31) ovanför upptagningsrummet (A) anordnat lock (19, 41) mot vilket överströmningskanten (K) är tätande anläggbar för att tillsluta upptagningsrummet (A) uppåt.

13. Anordning enligt patentkrav 11 eller 12, känneteck- nad av att överströmningskanten (K) är anordnad på en första flytkropp (15, 37) av vilken åtminstone en del är anordnad att undantränga vätska i upptagningsrummet (A).

14. Anordning enligt patentkrav 13, kännetecknad av att den första flytkroppen (15, 37) är anordnad att deplacera vätska såväl i upptagningsrummet (A) som i en upptagnings- kärlet (11, 31) omgivande vattenmassa.

15. Anordning enligt något av patentkrav 11-14, känne- tecknad av att överströmningskanten (K) är anordnad på en överdel (13) av upptagningskärlet (11, 31), vilken överdel är 10 15 20 25 30 35 505 131 _15- vertikalrörlig i förhållande till den nämnda undre delen (16, 34) av upptagningskärlet.

16. Anordning enligt något av patentkrav 11-15, känne- tecknad av ett med överströmninqskanten (K) förbundet tryck- alstringsorgan (14, 32) uppvisande två åt motsatta håll vända tryckytor, av vilka den ena är belägen inuti upptagnings- kärlet (11, 31), medan den andra är anordnad på utsidan av upptagningskärlet.

17. Anordning enligt patentkrav 16, kännetecknad av att upptagningskärlets (31) sidvägg (32) är böjlig över åtminsto- ne en del av upptagningskärlets höjd och att upptagnings- kärlet är hopdragbart i höjdled genom insnörning av sidväggen (32) i horisontell led under inverkan av en tryckskillnad mellan tryckytorna.

18. Anordning enligt något av patentkrav 11-17, känne- tecknad av att upptagningskärlet (31) är dragspelsartat kollaberbart i höjdled.

19. Anordning enligt något av patentkrav 11-18, känne- tecknad av ett i upptagningsrummet (A) anordnat organ (23,24, 38,39) för avlänkning nedåt av vätska som strömmar in i upptagningsrummet (A) från den omgivande vattenmassan över överströmningskanten (K).

20. Anordning enligt patentkrav 19, kännetecknad av att avlänkningsorganet (23,24, 38,39) uppbärs av en andra flyt- kropp (23, 38), som är vertikalrörlig oberoende av överström- ningskanten (K) och anordnad att uppbäras av vätska i upptag- ningsrummet (A).

21. Anordning enligt något av patentkrav 11-20, känne- tecknad av att överströmningskanten (K) sträcker sig över åt- minstone större delen av upptagningskärlets (11, 31) omkrets. 505 131 10 15 20 25 _ 16 _

22. Anordning enligt patentkrav 20 och 21, kännetecknad av att den andra flytkroppen (23, 38) avgränsar dels en mellan överströmningskanten (K) och den andra flytkroppen belägen perifer inströmningszon (R), dels en från överström- ningskanten (K) sett på den bortre sidan av den andra flyt- kroppen belägen stabiliseringszon (R).

23. Anordning enligt patentkrav 12 och något av patent- krav 13-22, kännetecknad av en i locket (19,41) anordnad uttagsöppning (20, 42) för vätska i upptagningsrummet (A).

24. Anordning enligt något av patentkrav 11-23, känne- tecknad av att nämnda medel för bortförande av vatten från upptagningsrummet innefattar en reverserbar pump (18, 36).

25. Anordning enligt något av patentkrav 11-24, känne- tecknad av ett flertal yttre flytkroppar (26, 44) som är förbundna med den nämnda undre delen (16, 34) av upptagnings- kärlet (11, 31) och anordnade att uppbära upptagningskärlet i flytande läge med den nämnda undre delen av detta nedsänkt i vattenmassan och att därvid ligga på vattenmassan på horison- tellt avstånd från upptagningskärlet.

26. Anordning enligt patentkrav 25, kännetecknad av att de yttre flytkropparna (26, 44) har utrymmen för tillkoppling av i vattenmassan ingående vattenvolymer till desamma.