SE505120C2 - System och förfarande för nummerpresentation vid en mångfald inkommande telefonledningar - Google Patents

Description

505 120 2 Nummerpresentation kan av tekniska skäl inte omfatta telefon- abonnemang som ej är anslutna till det så kallade AXE-systemet, men detta byggs hela tiden ut och det är redan idag få som inte har så kallad AXE-anslutning.

Det finns därför ett önskemål om ett system som kan nummer- presentera en mångfald linjer samtidigt, varvid exempelvis företag sedan skulle kunna t. ex. föra statistik över inkomna samtal och dela upp de inkomna samtalen inom företaget så att en viss kund alltid utgángsmässigt kan få sama kontaktperson med ledning av anropets abonnentnumer. Ett sådant system skulle också lämpligen lagra de nummer som ringt till företaget efter kontorstid, då ingen finns på företaget och kan svara i telefon.

Redogörelse för uppfinningen En primär målsättning i enlighet den föreliggande uppfinningen är att erbjuda exempelvis företag med en mångfald inkomande telefonledningar ett antal fördelar och möjligheter som härmed kan erhållas genom utnyttjande teleoperatörens tillhandahållande av en nummerpresentationstjänst.

En andra målsättning är att alltså underlätta arbetet för en växeloperatör som inte längre behöver personligen besvara alla inkommande anrop utan kan direkt vidarebefordra dessa till lämplig anknytning.

I enlighet med ett första syfte med den föreliggande uppfinningen visas ett externt system för uppsamling och presentation av abonnentnummerinformation för anropande abonnent utsänt genom DTMF-signalering via ett stationärt telenät, varvid systemet för varje enskild telefonlinje innefattar en linjeprocessor med ett minne för nællanlagring, vilken vidare är via en bussledning kopplad till en central processor eller en huvudprocessor för uppsamling av varje linjes inkomande numerinformation, en enhet för konvertering av inkommande DTMF-signalering vid varje linje- processor till binär kod utgörande nummerinformationen, varjämte 3 varje linjeprocessor vidare omfattar ett antal underfunktioner för hantering och vidaresändning av inkommen nummerinformation, samt har varje linjeprocessor en unik identifiering som vidare- befordras till den centrala processorn tillsammans med nummerin- formationen för presentation.

I enlighet med ett andra syfte med den föreliggande uppfinningen visas ett förfarande för nummerpresention vid en mångfald inkom- mande telefonledningar med utnyttjande av abonnentnummerinfor- mation för anropande abonnent utsänt genom DTMF-signalering via ett stationàrt telenät, varvid förfarandet innefattar stegen med anslutning av varje inkommande ledning till en linjeprocessor via en DTMF-omvandlare för mottagning av utsänd abonnentnummerinfor- mation, omvandling i linj eprocessorn av DTMF-signalerna med hjälp av en första underfunktion till en binär kod för mellanlagring i ett minne, samt överföring av den binära koden samt en unik adress för linjeprocessorn med hjälp av en andra underfunktion via en gemensam bussledning till en central processor eller en huvudprocessor med en huvudfunktion att insamla och hantera inkommande nummerinformation.

Ytterligare syften och fördelar i enlighet med den föreliggande uppfinningen fastställs genom de beroende patentkraven 2 - 5 respektive 7 - 8.

Beskrivning av figurerna Uppfinningen kommer att beskrivas i fornl av en föredragen, belysande utföringsform och med hjälp av de bifogade ritningarna där lika hänvisningsbeteckningar anger lika eller motsvarande element och där: Fig. 1 är en belysande översikt av funktionen för ett nummer- presentationsuppsamlingssystem enligt den föreliggande uppfinningen tillsammans med en.persondator där insamlade nummer presenteras, lagras och ytterligare bearbetas, 505 120 4 Fig. 2A och 2 B visar i tvâ delar ett flödesschema över en intern Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig. huvudfunktion för ett antal linjeprocessorer i en belysande utföringsform i enlighet med uppfinningen, 3 visar ett flödesschema som illustrerar en intern under- II XMITII uppfinningen och specifikt i form av en teckenöverför- funktion för linjeprocessorerna i enlighet med ingsrutin till en huvudprocessor, 4A och 4B visar i två delar ytterligare ett flödesschema över huvudprocessorns huvudfunktion, 5 är ett belysande flödesschema över en annan av huvud- processorns underfunktioner, "skicka till PC", och speci- fikt i form av en teckenöverföringsrutin till en person- dator, 6 är ett belysande flödesschema över ytterligare en av huvudprocessorns underfunktioner, "Avläs bussdata“, och specifikt i form av en teckenmottagningsrutin från linje- prOCQSSOreIna . 7 är ett belysande flödesschema över ännu en av processorns "XM-RS232“, underfunktion till figur 5 för asynkron, sändning av underfunktioner, och specifikt i form av en tecken till persondatorn, 8 är en belysande beskrivning anslutningar till en databuss varvid informationsöverföring sker genom fyra databitar och styrning genom signalerna "BUSY“, "CLOCK", "ACK".

En belysande utföringsform Systemet och förfarandet i enlighet med den föreliggande uppfinningen skulle underlätta arbetsbördan för exempelvis en växeltelefonist pà ett företag genom att vederbörande inte hela tiden behöver svara för att få reda pà vem en ringande person 505 120 5 söker. Växeltelefonisten kan vidarebefordra samtalet till rätt person pä företaget utan att svara, då det genom ett externt system i förhållande till växeln, i enlighet med uppfinningen är känt vilken abonnent som ringer. Förutsättningen är då endast att vederbörande har ringt tidigare och därmed finns lagrad som tidigare kund.

Statistik kan alltså lätt föras över t. ex. varifrån samtal kommer, vilka som ringer ofta eller vilken tid på dygnet som är mest belastad av telefontrafik. Företag kan även använda systemet till att välja bort oönskade samtal genom att ej svara på det uppkomna numret.

I figur 1 visas en belysande översikt av funktionen för ett nummerpresentationsuppsamlingssystem enligt den föreliggande uppfinningen tillsammans med en persondator där insamlade nummer lagras. Systemet i enlighet med 'uppfinningen. baseras på en processor på varje inkommande linje, varvid processorn lagrar inkommet anrops nummerinformationziett minne. Varje linjeproces- sor är sammankopplad med en central processor som i tur och ordning samlar in varje linjeprocessors information. Den centrala processorn vidarebefordrar sedan inkomen information till en persondator. Informationen som linjeprocessorerna lagrar är den numerpresentation som telefonoperatören, exempelvis Telia, sänder ut vid varje inkommande samtal förutsatt att denna tjänst beställts. Nummerpresentationen är ett verifierat och väl fungerande system som i Sverige täcker hela det så kallade AXE- nätet.

I figur 1 visas i en belysande utföringsfonn en översikt av systemets uppbyggnad, där en huvudprocessor 1 samlar upp information frán ett antal linjeprocessorer 10-15 och vid- arebefordrar denna till en persondator 2 (PC). Informationen som linjeprocessorerna 10-15 samlar in kommer frän en DTMF-omvand- lare, vilken enligt känd teknik genererar' 4 bitars datain- formation ur signaleringsfrekvenserna pà de inkommande linjerna 16-21. Denna informationen benämns allmänt Caller_ID (Uppring- 505 120 6 ar_Identitet). Vardera.linjeprocessorn.l0-15 lagrar informationen i ett minne 4-9 under tiden som en gemensam bussledning 3 med 4 + 3 bitar är upptagen. När bussledningen 3 är ledig överför respektive linjeprocessor 10-15 den i minnet 4-9 lagrade informationen via bussledningen 3 till huvudprocessorn 1 som i sin tur exempelvis vidarebefordrar informationen till en PC 2.

Anslutningar på linjeprocessorerna framgår vidare av figur 8: Port A = En ingående anslutning med fyra bitar för avläsning av information från DTMF-omvandlaren, Port B = En ingående anslutning för avläsning av signalen "STROBE" med en bit ("STROBE" = bit som anger att information finns att läsa), en in- och utgående anslutning för avläsning/ut- skrivning av signalen "BUSY" med en bit ("BUSY" = bit som anger att bussen är upptagen), en ingående anslutning för avläsning av signalen "ACK" med en bit ("ACK" = bit som anger att huvudpro- cessorn är läst utsänd information), en utgående anslutning för avgivande av signalen "CLOCK" (“CLOCKW = bit soni anger' att information finns att avläsa på bussens databitar) samt utgående anslutningar för avlämnande av fyra bitar datainformation.

Anslutningar på huvudprocessorn är motsvarande: Port A = En ingående anslutning för avläsning av bussled- ningens fyra databitar, Port B = Anslutning av bussledningens tre signalbitar varav en in- och utgående anslutning för avläsning/utskrivning av biten för signalen "BUSY", en utgående anslutning för utskrivning av biten för signalen "ACK“, och en ingående anslutning för avläsning av biten för signalen "CLOCK" samt vidare en utgående anslutning för en bit "TX" för angivande transmission av data seriellt till, exempelvis, en persondator.

I figur 2A och 2B demonstreras linjeprocessorernas 10-15 interna funktion genom ett flödesschema där det framgår hur avläsningen av inkommande information hanteras. Steget 100, Start, ställer in exempelvis avbrottshantering, minnespekare, variabler, pro- cessortyp och anslutningsinformation. För att kunna avläsa 505 120 7 respektive skriva information måste in- och utportarna (I/O) initieras, varvid detta sker i steg 101. Initieringen talar om vilka anslutningar som skall användas för avläsning och ut- skrivning. För att inget skräp skall finnas i minnet där inkommande information skall lagras töms minnet i steget 102.

Positionen i minnet där första tecknet skall skrivas initieras i steget 103. Denna position eller minnespekare inkrementeras när ett tecken har avlästs och skrivits till den aktuella minnespeka- ren i steg 106. Linjeprocessorn stannar upp och väntar pà att det skall finnas information att läsa, varvid detta sker först när anslutningen "STROBE" är satt vid steg 104. Nu kan linjeproces- sorn avläsa port A vid steg 105, som nu innehåller det första tecknet i nummerpresentationssträngen_ DTMF-omvandlaren håller anslutningen "STROBE" satt då en signalfrekvens finns att avläsa.

När signalfrekvensen försvinner nollställs anslutningen "STROBE" vid steg 107. En verifiering att en nummerpresentationssträng kan avläsas måste ske för att inte en massa skräptecken skall avläsas. Giltiga initieringstecken är 'A', 'B' eller 'D' i steg 108.

Om ett giltigt initieringstecken ej är det första tecknet som avläses är den inkommande nummerpresentationssträngen ej giltig och förkastas genast i steg 109. När en sträng är läst kon- firmeras detta med ett tecken 'C' i steg 110 (Fig. 2B). Om inte konfirmation erhålls genom tecknet 'C' går funktionen tillbaka till steg 104 i fig. 2A.

När en giltig nummerpresentationssträng har avlästs helt skall den skickas till huvudprocessorn, vilken funktion framgår i fig. 2B. Ominitiering av minnespekaren och porten som skall skicka nummerpresentationssträngen sker för att ändra linjeprocessorns aktiva anslutningar till utgångar istället för ingångar. Minnes- pekaren ställs på det första inlästa tecknet i nummerpresenta- tionssträngen vid steg 111. Vid steg 112 sker kontroll om biten "BUSY" är satt. År biten för "BUSY" satt är bussledningen för tillfället upptagenn Linjeprocessorn 'väntar då på att buss- ledningen skall bli ledig. När bussledningen blir ledig sätts 505 120 8 biten "BUSY" vid steg 113 för att markera att bussledningen används av denna linjeprocessor. (Ingen annan linjeprocessor kan alltså använda bussledningen så länge denna linjeprocessor har satt biten “BUSY"). För en extra säkerhetskontroll får inte biten "CLOCK" vara satt, och om den är satt nollställs biten "BUSY" i steget 118 och en ny kontroll sker. Linjeprocessorn anropar nu en, underfunktion kallad "XMIT" vilken illustreras i flödes- diagramet i figur 3. Underfunktionen överför den nu i minnet lagrade nummerpresentationssträngen_ När underfunktionen är klar nollställs biten "BUSY" i steg 116 och funktionen startar om vid steg 101 (Fig. 2A).

I figur 3 visas hur överföringen sker av den i minnet lagrade numerpresentationssträngen. Funktionen skriver ut ett ur minnet avläst tecken i steg 200 genom databitarna i port B i steg 201.

Därefter sätts biten "CLOCK“. Denna bit talar om för huvudproces- sorn att information på bussledningens dataledningar finns att avläsa. När huvudprocessorn har avläst databitarna sätter huvud- processorn biten "ACK" och talar om för linjeprocessorn att den är klar med avläsningen. Linjeprocessorn väntar pá att biten "ACK" skall bli satt i steg 203. Ett tecken är nu utskrivet pà bussens dataledningar och huvudprocessorn har avläst tecknet, biten "CLOCK" nollställs i steg 205 och en kontroll av minnespe- karen utförs. År minnespekarens innehåll = "C" i steg 205 innebär det att hela nummerpresentationsstràngen är utskriven. Om inte ökas minnespekaren i steg 208 och en ny avläsning och en ny utskrift sker tills hela nummerpresentationssträngen är ut- skriven. För att huvudprocessorn skall veta från vilken linje informationen komer ifrån överförs nu den aktuella linjeproces- sorns unika adress ut på bussens dataledningar i steg 206. Även nu kommer en konfirmation genom huvudprocessorn att ske. Konfir- mationen är likvärdig med stegen 202 - 204. Linjeprocessorn är nu klar och återgår i steg 207 till huvudfunktionens steg 115 (Fig. 2B).

I figur 4A och 4B beskrivs huvudprocessorns 1 interna funktion genom ett flödesschema som visar hur avläsningen av inkommande 505 120 9 information hanteras. Steget 300, Start, ställer in avbrottshan- tering, minnespekare, variabler, processortyp, och anslutningsin- formation. För att kunna avläsa, respektive skriva, information måste I/O-portarna initieras, varvid detta sker vid steg 301. In- itieringen talar om vilka anslutningar som skall användas för avläsning och utskrivning. För att inget skräp skall finnas i minnet där inkommande information skall lagras töms minnet i steg 304, samt nollställs minnespekaren och teckenräknaren i steg 305 av samma anledning. För säkerhets skull är inlagt en längre paus i steg 302 pà J. sekund (läng :i dessa sammanhang) innan ett initieringsmeddelande i steg 303 sänds till persondatorn 2, som talar om. att hela systemet är klart för att börja arbeta.

Huvudprocessorn väntar tills biten "BUSY" är satt i steg 306 innan den börjar avläsningen av inkommande data. För att avläsa inkomande data anropar huvudprocessorns huvudfunktion i steget 307 (Fig. 4B) en underfunktion kallad "Avläs BUSSDATA", se även figur 6. Om det inlästa tecknet inte är lika med avslutnings- tecknet "C" i steg 308 skall teckenräknaren ökas i steg 309 och ett nytt anrop göras i steg 307 av "Avläs BUSSDATA" för avläsning av nästa tecken. När en hel nummerpresentationssträng är avläst måste en unik linjeprocessors adress avläsas i steg 310 för att huvudprocessorn skall veta vilken. linje nummerpresentationen kommer ifrån. Detta sker genom att på nytt anropa funktionen "Avläs BUSSDATA" vid steg 310. När den unika adressen hämtats, sparas den efter nummerpresentationssträngen i minnet och teckenräknaren ökas med längden på adressen i steget 311. Huvud- processorn anropar "skicka till PC" i steg 312, vilken under- funktion visas i figur 5, för att överföra den i minnet lagrade nummerpresentationssträngen till persondatorn 2. När nummerpre- sentationssträngen är Överförd rensas minnet i steget 304 (Fig. 4A) för att kunna ta emot nästa nummerpresentationssträng.

I figur 5 beskrivs huvudprocessorns underfunktion kallad "skicka till PC". Denna funktion överför den nu i minnet lagrade informationen till en persondator genom att först nollställa en minnespekare i steg 400 så att den pekar pá det första lagrade tecknet i minnet. Därefter läser i steg 401 huvudprocessorn det 505 120 10 första tecknet med hjälp av minnespekaren och omvandlar detta tecken fràn den 4 bitars binära DTMF koden till en 8 bitars binär kod i steg 402 enligt följande tabell I.

Tabell I Binär DTMF-kod Decimalt DTMF-Kod i Binärt ASCII 0000 0 " " 01000100 0001 1 " " 00110001 0010 2 "Z" 00110010 0011 3 "3" 00110011 0100 4 "4" 00110100 0101 5 "5" 00110101 0110 6 " " 00110110 0111 7 " " 00110111 1000 8 " " 00111000 1001 9 “9" 00111001 1010 10 " " 00110000 1011 11 "*" eller 0x2A 00101010 1100 12 "#" 00100011 1101 13 "A" 01000001 1110 14 "B" 01000010 1111 15 "C" 01000011 För att inga linjeprocessorer skall skicka någon nummerpresenta- tionssträng under tiden huvudprocessonn är upptagen med att skicka den i minnet lagrade nummerpresentationssträngen sätter huvudprocessorn biten "BUSY" i steg 403 och anropar en under- funktion kallad "XM-RS232" i steg 404, se även figur 7, för att överföra tecknet via det vanliga gränssnittet RS232 enligt teknikens ståndpunkt med en hastighet 9600 bitar per sekund. När tecknet är sänt ökas i steg 405 minnespekaren så att den pekar på nästa tecken. Om minnespekarens värde i. steg 406 skulle överensstämma med värdet som teckenräknaren har är hela nummer- presentationssträngen överförd och då skall bara tecken för radretur och radmatning sändas i steg 407, och vilka har värdena #13 och #10 enligt ASCII-teckentabellfnxi enlighet med vedertagen standard. Underfunktionen är nu klar och återgår i steg 408 till huvudfunktionens steg 312 (Fig. 4b).

I figur 6 beskrivs en av huvudprocessorns underfunktioner kallad "Avläs BUSSDATA". Varje gång biten "CLOCK" är satt i steg 500 finns det ett tecken att läsa från de fyra datalinjerna.

Huvudprocessorn läser i steg 501 av port a, som är kopplad till bussledningen och lagrar det avlästa tecknet på minnespekaren i steg 502. För att linjeprocessorn som skickade tecknet skall veta att huvudprocessorn har avläst tecknet sätts biten "ACK" i steg 505 120 ll 503. Linjeprocessorn komer att nollställa biten "CLOCK" och detta mäste huvudprocessorn invänta i steg 504. När biten "CLOCK" är nollställd nollställer huvudprocessorn biten "ACK" i steg 505 och ökar därefter i steg 506 minnespekaren så att den pekar pá minnesposition där nästa tecken skall lagras. Ett tecken är nu avläst och lagrat i minnet och underfunktionen återgår i steg 507 till huvudfunktionen endera vid steg 307 eller steg 310 beroende på varifrån anropet till underfunktionen kom.

I figur 7 beskrivs en.ytterligare underfunktion kallad "XM-RS232" till underfunktionen "skicka till PC". Denna ytterligre under- funktion sänder över ett tecken via ett gränssnitt RS232 med hastigheten 9600 bitar per sekund. Protokollet som är standardi- serat använder 9600 bitar per sekund, 8 bitars teckenlängd, ingen paritet, 1 stoppbit, vilket enligt gängse teknik brukar betecknas med 9600,8,N,l. Underfunktionen i fig. 7 sätter en räknare kallad X-räknare till 8 i steg 600 vilket motsvarar teckenlängden 8 bitar. Enligt standardiserad asynkron teckenöverföring krävs först en startbit och den motsvarar en nolla och därför noll- ställs i steg 601 biten TX som.motsvarar den bit som skall sändas via dataöverföringsanslutningen som används . För att överföringen därvid skall ske med rätt hastighet krävs en noga beräknad paus i steg 602 och 'vilken styrs lämpligen med huvudprocessorns klockfrekvens som utgångspunkt. Det tecken som skall skickas roteras sedan binärt ett steg åt höger i steg 603, vilket medför att den bit som skall skickas hamnar som huvudprocessorns statusregistersbit med namnet "Carry". Om biten “Carry" är satt i steg 604 skall biten TX sättas i steg 605 annars skall biten TX nollställas i steg 606. En bit är nu sänd och underfunktionen räknar ned antalet bitar som är kvar att överföras genom att dekrementera X-räknaren i steg 607. Om X-räknaren skulle vara noll i steg 608 är hela tecknet sänt och underfunktionen àtergär vid steg 609 till den anropande underfunktionen, dvs steg 404 i underfunktionen "Skicka till PC". Annars görs nu ytterligare en paus i steg 602, tecknet roteras ett steg åt höger i steg 603 osv enligt figur 7. 505 120 12 I figur 8 beskrivs i en sammanfattning det ovan beskrivna data- flödets riktningar liksonxanslutninga1'mellan huvudprocessorn och linjeprocessorna. Dessutom 'visar figur 8 till vilka portar datainformationens alla olika bitar är anslutna. De olika funktionerna och underfunktionerna kan av fackmannen åstadkommas genom endera en lämplig hårdvara i form av en elektronisk koppling innefattande exemplevis logiska grindar, räknare, shiftregister och. minnen eller' med hjälp av en, motsvarande mjukvara lämpligen lagrad ieaidirekt exekverbar kod anpassad för den valda processorn som utför funktionerna.

Belysande applikationsexempel.

När en person ringer skickar telefonoperatören exempelvis ut följande nummerpresentationssträng1 "D0l8123456C".

Existerande koder är t.ex.: D = Start av Caller_ID (Nummerpresentationssträng för abonnent- numer.

C = Slut pà informationssträng A = Start av Caller_ID vid vidarekopplingsnummer.

B = Start av Specialkod, som t.ex. kan vara för ej AXE-anslutet abonnentnummer, utlandssamtal, spärrat abonnentnummer osv.

Nummerpresentationssträngen lagras i linjeprocessorns minne och skickas vidare till huvudprocessorn så fort bussledningen inte är upptagen. Dessutonxskickas sedan linjeprocessorns unika adress till huvudprocessorn. Linjeprocessorn.och.huvudprocessornLär'båda i en föredragen utföringsform exempelvis en processor tillverkad av Microchip Technology Inc. med beteckningen PIC l6C84.

Huvudprocessorn erhåller då exempelvis följande informations- sträng: "D018l23456C023" där alltså "D" = intitieringstecken, "018123456" - telefonnumret för den uppringande abonnenten, "C"= tecken för slut på telefonnumret och därefter den unika lin- jeprocessorns adress "023", vilket skulle exempelvis ange inkommande linje nummer 23. Antalet linjer kunde till exempel vara upp till 256 linjer med användning av åtta bitar för U1 CD U1 ...A PO CD 13 linjeprocessorns adress, men genom att öka antalet bitar för denna information kan i praktiken antalet linjer vara ett godtyckligt antal betydligt större än 256, Huvudprocessorn skickar i sin tur nummerpresentationssträngen vidare, efter konvertering till ASCII, till persondatorn 2 som visar på sin skärm vem som ringer. Har personen ringt tidigare kan operatören vid persondatorn förutom uppgifter om tid och datum se direkt vem det är med namn och adress som ringer om denne ringt tidigare och operatören då matat in namn och adress- uppgifter för just detta abonnentnummer. Exempelvis erhålls en information: Linje 023, Tid: 11:11:11, Datum: 1995-09-09, 018-123456, Uppsala Börje Börjesson, Hyttans AB Kontaktperson : Sven Svensson ---- Ringde senast : 12:13:00, 1995-08-20.

Tidigare Ärenden: Driftstörning på köpt anläggning.

Operatören, eller- onx det är en växeltelefonist, kan därmed omedelbart koppla vidare samtalet till den angivna personen inom företaget, som har haft hand om den ringande personens tidigare ärenden. Växeltelefonisten behöver alltså inte svara pà samtalet för att veta till vem samtalet skall vidarekopplas. En loggbok över inkomna samtal förs för att operatören skall kunna se vilka kunder som ringt under en viss period och hur fördelningen av ärenden varit mellan till exempel olika handläggare. Systemet medger också funktioner son1 t. ex om en person ringer när företaget inte är bemannat så kan operatören i efterhand söka i den förda loggboken efter personens telefonnummer och ringa upp denne person. Systemet är vidare uppbyggt så att när det ringer vet växeltelefonisten även vilken ingående linje den ringande personen finns pâ. Det uppstår alltså inte några missförstånd då det ringer flera personer samtidigt. Skulle en kontaktperson inte vara tillgänglig på företaget kan växeltelefonisten meddela den ringande personen genom att systemet har i programmet på persondatorn inbyggda funktioner för1neddelanden1nellan stationer i företagets nätverk. Systemets program för persondatorn.kan även 565 120 14 lämna möjligheter för växeltelefonisten att välja bort oönskade samtal. Systemet är lämpligen uppbyggt så att datorn som är kopplad till nummeruppsamlingsenheten inte är tvungen att enbart hantera nummeruppsamlingen utan även kan användas till andra ändamål samtidigt som numeruppsamlingen sker.

När en person ringer ställer sig ett fönster för nummerupp- samlingspresentationen främst på skärmen och operatören.kan svara på det inkommande samtalet. Systemet kan även av sig självt meddela kontaktpersonen, som kanske sitter vid en annan station, att nu finns det en person pà en viss linje som söker denne.

Operatören behöver alltså inte ropa pä den sökta kontaktpärsonen.

Den primära målsättningen i enlighet med den visade utförings- formen av den föreliggande uppfinningen är att därmed erbjuda exempelvis företag med en mångfald inkomande telefonledningar ett antal fördelar och möjligheter som härigenom kan erhållas genom utnyttjande teleoperatörens tillhandahållande av en numerpresentationstjänst. Det vill säga att kunna avläsa vem som ringer innan första ringsignalen har nått fram. Företaget kan enkelt registrera inkomna samtal och föra bok över dessa på ett motsvarande sätt som erbjuds av enkla en-linjers system enligt teknikens ståndpunkt.

Den andra målsättningen är att alltså underlätta arbetet för växeltelefonister som inte längre behöver svara på alla in- kommande samtal utan kan vidarebefordra dem till rätt kontakt- person utan att behöva svara. Detta underlättar även problematik då den sökta personen inte är anträffbar då växeltelefonisten kan meddela kunden direkt att sökta person inte är anträffbar och kontaktpersonen kan sedan via ett elektroniskt meddelande informeras att han/hon har sökts av en viss person. Ett sådant system ersätter därmed även ett direktnumersystem men erbjuder större flexibilitet att styra inkommande kunders förfrågningar t. ex. vid ordinarie handläggares frånvaro. 505 120 15 Ytterligare ändamål med systemet är att skapa en förutsättning för företaget att kunna samköra sitt egna befintliga kundregister med nummerinformationen mottagen på de inkommande telefonled- ningarna. Företag kan därvid fà upp information om personen som ringer i samma ögonblick vederbörande ringer. Vidare kan statistik föras över telefontrafiken.pá företaget genom att varje inkommen samtalsregistrering lagras och inte raderas förrän genom speciellt kommando. Statistik kan därmed föras över t. ex. hur ofta vissa personer ringer, vilka tider de ringer, när de ringde senast, hur många samtal man fár in under vissa perioder eller fràn vilka riktnumersomràden personer ringer.

Systemet och förfarandet i enlighet med den föreliggande upp- finningen kan givetvis av fackmannen modifieras och utföras på en mångfald olika sätt utan att avvika från uppfinningens andemening och omfattning, vilket definieras genom de bilagda patentkraven.

Claims (8)

505 120 16 PATENTKRAV

1. System för extern uppsamling och presentation av abonnent- nummerinformation för anropande abonnent utsänt genonl DTMF- signalering via ett stationärt telenät, k ä n n e t e c k n a t av att systemet innefattar en linjeprocessor (10-15) för varje enskild telefonlinje med ett minne (4-9) för mellanlagring, varvid linjeprocessorn är via en bussledning (3) kopplad till en central processor eller en huvudprocessor (1) för uppsamling och hantering av alla ingående linjers inkomande numerinformation en enhet för konvertering (16-21) av inkommande DTMF-signale- ring vid varje linjeprocessor till en binär kod utgörande nummer- informationen, och att varje linjeprocessor vidare omfattar ett antal underfunktioner för hantering och vidaresändning av inkommen nummerinformation, varjàmte varje linjeprocessor har en unik identifiering som vidarebefordras tillsammans med nummerin- formationen för presentation.

2. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att antalet linjeprocessorer (10-15) är lika med antalet ingående ledningar som skall övervakas, varvid linjeprocessorns unika identifiering anger en specifik inkommande telefonledning.

3. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att linjeprocessorn (10-15) utgörs av en enkretsprocessor, varvid denna innefattar dels minnet (4-9) i form ett internt läs/skriv- minne för mellanlagring av mottagen abonnentnununerinformation och dels ett internt programmerbart läsminne för fast definition av dess funktioner.

4. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att bussledningen (3) innefattar dels ett antal dataledningar för överföring av den binära koden för numerinformation och dels ett ytterligare antal ledningar för överföring av ett antal styrsig- naler. 505 12Û 17

5. System enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a t av att vidare innefatta en persondator kopplad till den centrala processor eller huvudprocessorn (1) för att i enlighet med ett eget styrprogram ta emot, bearbeta och lagra inkomande information, samt visa bearbetad information.

6. Förfarande för nummerpresention vid en mångfald inkommande telefonledningar med utnyttjande av abonnentnummerinformation för anropande abonnent utsänt genom DTMF-signalering via ett stationärt telenät, k ä n n e t e c k n a t av stegen extern anslutning av varje inkommande ledning till en lin- jeprocessor (10-15) via en DTMF-omvandlare (16-21) för mottagning av utsänd abonnentnummerinformation, omvandling i linjeprocessorn av mottagen DTMF-signalering med hjälp av en första underfunktion till en binär kod för mellan- lagring i ett minne (4-9), överföring av den binära koden samt en unik adress för linjeprocessorn (10-15) med hjälp av en andra underfunktion via en gemensam bussledning (3) till en central processor eller en huvudprocessor (1) med en huvudfunktion att insamla och hantera inkommande nummerinformation.

7. Förfarande enligt krav 6 vidare innefattande stegen överföring av informationen från den central processorn eller huvudprocessorn (1) med hjälp av en tredje underfunktion till en persondator (3) för att i enlighet med ett styrprogram i persondatorn (3) ta emot, bearbeta och lagra inkommande in- formation, samt presentation av nummerinformation för inkommande samtal på mångfalden inkommande telefonledningar med hjälp av persondatorn.

8. Förfarande enligt krav 6 vidare innefattande steget tolkning och bearbetning1ned hjälp av persondatorn av inkommen nummerinformation för fastställande av lämplig åtgärd i samband med ett anrop på någon av mångfalden inkommande telefonledningar.