SE505025C2 - Förfarande och anordning vid gasrening - Google Patents

Description

505 025 10 15 20 25 30 35 TEKNISK BAKGRUND Rening av förorenad gas i syfte att avlägsna partikelfonniga eller gasformiga ämnen är en viktig och vanlig process i det moderna industrisamhället. Ett stort antal metoder har utvecklats och det finns numer oftast ett flertal metoder att välja mellan när en gasreningsanläggning skall byggas även när mycket speciella föroreningar skall avlägsnas.

Partikelformiga föroreningar avlägsnas ofta med hjälp av dynamiska avskiljare, exv. cykloner, elektrostatiska avskilj are eller spärrfilter, slangfilter eller kassettfilter.

Gasformiga föroreningar avlägsnas vanligtvis via omvägen att man med någon tillsats överför gaserna till partikelfonniga änmen, antingen genom att de binds på ytan av partiklar som införes, torra eller våta, eller genom att de bringas att reagera med införda ämnen, även i gasfonn eller vätskeforrn, så att den bildade produkten är i partikelforrn. Reaktionsprodlilden avskiljes sedan i en partikelavskiljare.

En metod som i många sammanhang är fördelaktig är att man leder den förorenade gasen genom ett regn av finfördelad vätska eller förbi ytor som överströmmas av en vätska. Med dessa metoder bereds möjlighet för såväl uppfångning av partiklar i vätskan som att gaskomponenter i den förorenade gasen löses i vätskan. Vätskan kan då även innehålla ärnnen som överför de lösta gaskomponentema till fast form, för att dessa lättare skall kunna avskiljas från vätskan.

Vätskan kan även senare behandlas för avskiljning av aktuella föroreningar, i gasform eller fast form, eventuellt för återvinning av ämnena och den behandlade vätskan kan återföras till gasreningsanläggningen för fömyat bruk.

En grov indelning av dessa gasreningsanläggningar är i öppna tom, där gasen enbart möter en finfördelad vätska, och i fyllkroppssloubbrar eller fyllkroppskolonner, där gasen strömmar genom ett tom som är fyllt med exv. sadelfonniga eller skruvfiäderfonniga smådetalj er, vilka översprutas med vätska så att en vätskefilm rinner nedåt över väsentligen hela den sammanlagda ytan.

Då fyllkroppsskrubbrar inte ligger inom tillämpningsområdet för föreliggande uppfinning kommer de inte att behandlas här.

Exempel på öppna torn för t.ex avskiljning av svaveldioxid finns i bl.a. US- 3,532,595, där såväl vertikala torn som skrubbrar med horisontell gasföring visas och vätska tillföres på ett flertal nivåer eller positioner. I US-4,l64,399 anvisas ett enklare tom där vätska införes enbart på en nivå men fördelas efier uppfångning på flera nivåer.

US-2,523,44l visar en kombination av ett öppet tom med en fyllkroppssektion. 10 15 20 25 30 35 505 025 Ovan nämnda tekniker förutsätter väsentligen att vätskan som används i gastvätten under huvuddelen av sin rörelse i tornen faller eller strömmar nedåt p.g.a. gravitationen. Det är dock även känt att man kan bygga skrubbrar som genererar mer eller mindre horisontella vätskeridåer genom vilka gasen bringas att strömma.

Exempel på detta finns i den mycket komplicerade konstruktion som beskrivs i SE- 103 474, där gasens nedåtgående rörelse förutsättes ske till stor del längs de vertikala väggarna. Två andra exempel är US-2,589,956 och US-3,69l,731.

En mellanliggande variant visas i US-4,5 83,999, där tvättvätskan tillföres horisontellt men sannolikt efter en viss uppbromsning faller nedåt som ett regn av finfördelade droppar.

I ett tvättom för absorption av svaveldioxid tillförs vanligtvis vätska på 4-6 nivåer. På varje nivå firms flera dysor som fördelar små droppar inom ett område som ofiast har formen av ett konformigt skal, hålkonstyp, eller inom en hel kon, fullkonstyp. Toppvinkeln på denna kon är 90 till 1200.

På varje nivå finns dysor med ett avstånd på 0,5 till l m, i ett regelbundet gitter.

Avståndet mellan nivåema är l till 2 m. Åtminstone några nivåer är placerade långt över tomets botten. Avsikten är att dessa skall ge droppar som i form av ett välfördelat regn faller genom tomet under en avsevärd del av dess höjd.

Effektiviteten i gastvätten är i hög grad beroende på relativ-rörelsen mellan droppar och gas. Det är därför vanligtvis att föredra att den förorenade gasen rör sig uppåt mot de fallande dropparna, motström, men det förkommer av varierande skäl även gastvättar där gasen rör sig nedåt i samma riktning som de fallande dropparna, medström.

Om man vill öka effektiviteten i gasreningen med denna metod har man att välja mellan att öka tomets höjd eller öka flödet av tvättvätska. Hur man än beslutar blir konsekvensen att pumparbetet ökar för en given gasvolymström.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN TEKNISKT PROBLEM De öppna tvättomen har som en väsentlig nackdel att de är mycket utryrmnes- krävande. Detta leder också till att de är dyra att bygga.

En andra nackdel som följ er av den första är att tomen vanligtvis måste göras mycket höga. Detta medför att den vätska som i form av ett regn av fina droppar skall falla ned genom tomet, först måste pumpas upp till en avsevärd höjd. Drifiskosmaden påverkas högst väsentligt av detta pumparbete. 10 15 20 25 30 505 025 UPPFINNINGENS SYFTE Gasrening med våta tvättar, s.k. skrubbrar, är sedan årtionden en etablerad teknik inom processindustrier och vid förbränningsariläggriingar. Tekniken är välbeprövad och måste anses såväl effektiv som tillförlitlig. De tydligaste nackdelarna som framgår av ovanstående avsnitt är att utrustningen blir mycket utrymmeslcrävande och därmed dyr, samt att den är energikrävande, i första hand p. g.a. det stora pumparbetet.

Det är därför en huvuduppgift för föreliggande uppfinning att anvisa ett förbättrat förfarande som möjliggör användning av väsentligt mindre gasreningsutrustning med bibehållande av kända metoders tillförlitlighet och effektivitet.

En annan uppgifi för föreliggande uppfinning är att anvisa ett förfarande och en anordning som även ger en mindre energikrävande gasrening.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning avser ett förfarande vid rening av förorenad gas, varvid den förorenade gasen leds i kontakt med finfördelad vätska för avskiljande av partiklar eller absorption av gasformiga föroreningar. Den finfördelade vätskan tillföres i form av väsentligen paraplyformade skal eller väsentligen rätlinjiga ridåer, i väsentligen regelbundna gittennönster, i två eller flera plan väsentligen vinkelräta mot huvudströmmningsriktningen för den förorenade gasen. En väsentlig del av den finfördelade vätskan tillföres så att dess hastighetskomposant i ett plan vinkelrätt mot gasfödets huvudströmmningsriktning är större än dess hastighetskomposant parallell med eller motriktad gasflödets huvudströmmningsriktning.

Lösningen på det uppställda tekniska problemet uppnås enligt föreliggande uppfinning genom att den finfördelade vätskan tillföres så att gasen växelvis koncentreras och sprides ut av den impulsverkan som vätskan, i riktningar vinkelräta mot huvudströmningsrikmingen för den förorenade gasen, utövar på gasen. Det vinkelräta avståndet mellan näraliggande plan, i vilka västkan tillföres, anpassas så att ingen väsentlig utjämning av gasflödet äger rum mellan planen. Vätsketillförslen i näraliggande plan arrangeras så att den i, i strömrnningsriktningen för gasen, nedströms beläget plan, sker där den strömmande förorenade gasen koncentrerats av impulsverkan från tillförd vätska i närmast uppströms beläget plan. 10 15 20 25 30 505 025 ALLMÄN BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN I den fortsatta beskrivningen används ordet tom som synonym till ordet tvärtom och ordet vätska som synonym till tvättvätska. Med ordet gas menas såväl inkommande förorenad gas som den gas som i kontaktpartiet är under pågående rening.

Vid förfarandet enligt uppfinningen tillföres gasen fmfördelad vätska från regelbundet arrangerade införseldon. Dessa kallas i fortsättningen för dysor, och kan vara av ett flertal utföranden. De vanligaste fonnerna torde vara don som runt en väsentligen cylindrisk kropp tillför finfördelad vätska inom en hålkon, snarast som ett paraplyforrnat skal, eller ett långsträckt don som längs en väsentligen rät linje tillför fmfördelad vätska som en ridå genererad av en tänkt rörelse av denna linje.

Dysorna är arrangerade så att den finfördelade vätskan vid sin införsel ger gasen en rörelse i sidled, d.v.s. tvärs gasens huvudströmningsriktrring, och därmed ger en koncentrationseffekt. Dysoma tillför i huvudsak vätska med en riktning vinkelrät mot den riktning som gasens huvudflöde har genom skrubbem. Dysoma kan vara riktade i samma riktning i ett helt plan och i motsatt riktning i nästa plan, men företrädesvis är samtliga plan försedda med rundstrålande, paraplyformande dysor eller med linjeforrni ga dysor som fördelar vätska i åtminstone två motsatta riktningar.

Med dysor anordnade i ett gitter, tillförande vätska i riktningar väsentligen vinkelräta mot gasflödets huvudströrnriingsriktrring, åstadkommer man en förskjutning av gasen och en koncentration så att huvudsakligen hela flödet passerar genom planet genom områden som inte ligger nära någon dysa. Med anpassade avstånd mellan dysoma ligger detta område runt tyngdpunkten för ytan som avgränsas av förbindelselinj ema mellan näraliggande dysor.

Enligt uppfinningen skall ytterligare dysor placeras mitt för dessa tyngdpunkter i ett plan nedströms det första, sett i riktningen för den strömmande gasen. Vidare skall planet läggas så nära att gasflödet inte i väsentlig omfattning hinner utj ärrmas innan gasen kommer i kontakt med den finfördelade vätskan från dysoma i detta nedströms belägna plan.

Nedströms detta andra plan arrangeras på samma sätt ett uedje plan, ett fjärde plan o.s.v. efter behov. Gasen bibringas på detta sätt en zig-zag-liknande rörelse genom kontaktpartiet.

Avstånden mellan planen skall anpassas efter dysornas konstruktion så att den vätska som tillföres i ett plan inte i väsentlig omfattning växelverkar med motriktad vätska från näraliggande dysor i de intilllliggande planen. Avståndet skall dock väljas så litet att helt droppfria områden så långt det är möjligt undvikas. 505 025 10 15 20 25 30 35 Som ett mått på växelverkan kan anges den del av dropparna från en dysa som möter en större koncentration eller droppflödesdensitet från den näraliggande dysan i ett intilliggande plan. När detta sker skall droppflödesdensiteten sett som en fördelning i mmmet tvärs över droppflödet minst ha sjunkit till 10% av det maximala värdet på aktuellt avstånd från dysan.

Då effektiviteten beror på intensiteten i kontakten mellan gas och vätska skall dock avståndet mellan planen och dysomas dropptördelriing företrädesvis anpassas så att en liten växelverkan äger rum. En liten andel av droppama från en dysa skall således komma i kontakt med en liten andel fiån nämnda näraliggande dysa. Enligt uppfinningen skall minst 0,01%, företrädesvis minst 0,l% av maximal droppflödesdensitet föreligga där en hypotetisk gränslinje mellan flödena dras vid lika densitet för båda flödena.

Om endast två plan med dysor användes kan "paraplyets" konvinkel väljas godtyckligt fór det första planet medan den för det andra planet anpassas så att paraplyerna från de båda planen nominellt tangerar varandra. Om flera plan med dysor är nödvändiga är det fördelaktigt att vätskan tilltöres i huvudsak i planet, d.v.s. med konvinkeln 1800. Då erhålles en enkel symmetri. Denna vinkel torde vara tördelaktigast även när endast två plan användes.

Fördelningen av dysor i ett plan är med fördel i form av ett regelbundet gitter.

Om samtliga plan skall bestyckas lika är den kvadratiska strukturen den törmånligaste. Det torde dock inte innebära några väsentliga nackdelar att ha ett gitter med liksidiga trianglar, även om planen då måste vara parvis olika. Även rombiska gitter och som nämnts helt rätlinjiga parallella dysor kan utan större olägenhet tillgripas.

För uppnående av uppfinningens fördelar bör antalet gitterpunkter i varje plan vara relativt stort, minst 16, företrädesvis minst25. Om linj eforniiga dysor används bör dessa vara minst 5 i varje plan.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNTN G Uppfinningen skall nu närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningar där fi g 1 visar ett vertikalt snitt genom ett tvärtom med konventionellt utförande. fig 2 visar ett vertikalt snitt genom ett tvättom utformat enligt föreliggande uppñrming 10 15 20 25 30 35 505 025 fig 3 visar en föreslagen fördelning av dysor i ett tvärtom med cirkulärt tvärsnitt fig 4 visar en altemativ fördelning av dysori ett tvättom med cirkulärt tvärsnitt fig 5 visar fördelningen av vätskedroppar kring några dysor mer detaljerat fig 6 visar droppflödesdensitetsfördelningen som funktion av en rumskoordinat för dysoma i fig 5. fig 7 visar en föreslagen fördelning av dysor i ett tvättorn med kvadratiskt tvärsnitt fig 8 visar i förenklad form gasströmningen genom ett tvättom utfört enligt uppfinningen.

BESKRIVNING AV FÖRESLAGEN UTFÖRINGSFORM I figur 1 visas, i schematisk form, ett tidigare känt tvärtom la, med ett inlopp 2 för förorenad gas, ett utlopp 3 för renad gas och ett mellanliggande kontaktparti 4. Längst ned i tvättomet la finns i bottendelen 5 uppsamlad tvättvätska 6. Tvättvätskan 6 förs med en pump 7 upp till fördelarrör 8 , med dysor 9a anordnade i övre delen av kontaktpartiet 4. Nivåskillnaden mellan planen (81-84) med dysor 9a är ungefär 2 m.

Dysoma 9a, som visas starkt förenklade, är av hålkonstyp, d.v.s. de sprider finförde- lad tvättvätska inom ett koniskt skal med toppvinkeln l20°. Tvättvätskan faller sedan ned som ett regn av fina droppar genom kontaktpartiet och samlas upp i bottendelen 5. Ovanför fördelarrören 8 och dysoma 9a finns en droppavskilj are 10. Genom en ledning 18 kan ny tvättvätska tillföras och genom en annan ledning 19 kan använd, förorenad tvättvätska bortföras.

I figur 2 visas, ocksåi schematiserad form, ett tom 1 utfört enligt föreliggande uppfinning. Detta tom 1 skiljer sig från deti figur l visade, med sin väsentligt minskade höjd. Vidare är kontaktpartiet 4 försett med dysor 9 som sprider finfördelad vätska väsentligen horisontellt, d.v.s. som en hålkonsdysa med toppvinkeln 1800.

Nivåskillnaden mellan planen med dysor är i detta fall bara 20-60 cm. För tydlighetens skull är ritningen på denna punkt inte skalenli g och den verkliga skill- naden i höjd mellan tomen la i figur 1 och 1 i figur 2 är större än den som framgår av dessa i schematiserad form. De delar av figur 2 som överensstämmer med figur 1 har försetts med satrnna referenssiffror.

I figur 3 visas för ett praktiskt fall fördelningen av dysor 9 över tvärsnittet i ett tom med cirkulärt tvärsnitt. Tomets diameter är ungefär 12 m och inuti detta har 505 025 10 15 20 25 30 35 anordnats cirka 100 dysor 9 i varje plan i ett kvadratiskt gitteimönster med delriingen ungefär 1 m. Fördelningen är antydd genom de cirklar 31 som åskådliggör hur den finfördelade vätskan 6 insprutas vid varje gitterpunkt. Figur 3a visar på detta sätt fördelningen av dysoma 9 i planen 81 och 83 i figur 2 och figur 3b visar motsvarande fördelning av dysoma i planen 82 och 84.

För att undvika att en del gas nästan rätlinjigt passerar genom tornet utmed väggarna kan dysfördelning enligt figur 4 övervägas. Här är hela tomets omkrets bestyckad med dysor 9 som är riktade inåt och insprutar vätska i väsentligen halvcirkelfoim och fördelningen av dysor 9 inuti tomet har anpassats efter detta. Som framgår blir mönstret inte helt regelbundet och anpassningen av dysomas fördelning i nästa plan måste göras på ett sätt som något avviker från det teoretiskt önskvärda.

I figur 5 visas mer detaljerat hur dysoma 9 i två näraliggande plan är anordnade i förhållande till varandra och inom vilket område fmfördelad vätska tillföres, genom ett tänkt vertikalt snitt diagonalt genom mönstren i figur 3. För att underlätta beskrivningen är skalan förvrängd så att avstånden i höjdled har ökats i förhållande till avstånden i horisontalplanet.

Från en dysa 51 i planet 81 kommer finfördelad vätska i ett flöde 61. Från en dysa 52 i planet 82 kommer ett motiiktat flöde 62. Flödena 61 och 62 är inte begränsade av antydda strömningslinjer 511, 512 och 521, 522, utan dessa betecknar gränsen inom vilken huvuddelen av flödena finns. Flödena griper delvis in i varandra och den gräns där de är väsentligen lika stora är antydd med en linje 66. Här är dock droppflödesdensiteten väsentligt mindre än i den centrala delen.

Figur 6 visar ett exempel på droppflödesdensitetsfördelning för droppflödet i figur 5 i snittet längs linjen 65. Med droppflödesdensitet menas massflöde per ytenhet. Ur figuren framgår det successiva avtagandet av flödet med ökande avstånd från respektive plan. Linjen 66 betecknar som närrmts ovan gränsen för de områden där respektive droppflöde är det dominerande.

Enligt föreliggande uppfinriing skall avståndet mellan planen 81 och 82 anpassas till fördelningen av finfördelad vätska så att droppflödesdensitetema 61 och 62 vid gränslinj en 66 båda understiger 10% av maximalvärdet som föreligger nära respektive plan 81, 82. Maximalt utnyttjande av uppfinningens fördelar förutsätter dock att avståndet mellan planen 81, 82 inte blir för stort. Droppflödesdensitetema 61, 62 bör därför vid gränslinjen 66 överstiga 0,01% av maximalvärdet, företrädesvis överstiga 0,l% av maximalvärdet.

I figur 7 visas fór ett praktiskt fall fördelningen av dysor 9 över tvärsnittet i ett tom med kvadratiskt tvärsnitt. Kvadratens sida är ungefär 12,4 m och inuti detta har anordnats cirka 100 dysor 9 i varje plan i ett kvadratiskt gitterrnönster med delningen 10 15 20 25 30 35 505 025 ungefär 1,2 m. Fördelningen är antydd genom de cirklar 71 som åskådliggör hur den fintördelade vätskan 6 insprutas vid varje gitterpunkt. Figur 7a visar på detta sätt fördelningen av dysoma 9 i planen 81 och 83 i figur 2 och figur 7b visar motsvarande fördelning av dysoma i planen 82 och 84. Figur 7 visar att kvadratiska tvärsnitt inte behöver medföra några avvikelser fiån det teoretiskt önskvärda regelbundna gittret.

Figur 8 visar i förenklad forrn hur gasen strömmar genom kontaktpartiet 4.

Strömningslinjema 11 kröker sig i meanderforrn runt dysoma 9.

Anordningens funktion är följande. Gas kommer ini tomet 1 genom inloppet 2 till kontaktpartiet 4. Den strömmar väsentligen lodrätt uppåt tills den kommer i närheten av det första planet 81 med dysor 9.

Genom dysoma 9 insprutas vätska 6 med hastigheten 10-15 m/s väsentligen horisontellt i gasen. Gasen påverkas av den finíördelade vätskan och medbringas av denna i en rikming som är ungefär horisontell tills den möter annan gas som strömmar i motsatt riktning ungefär mitt emellan dysoma 9 i samma plan 81.

Efiersom vätskedropparna här har en väsentligt lägre droppflödesdensitet än nära dysan 9, de sprids ju över större volym med ökande avstånd, passerar gasen mellan vätskedropparna uppåt mot nästa plan 82 mitt för en dysa 9 i detta andra plan.

Den på så sätt av tvättvätskans impuls i plan 81 koncentrerade gasströmmen sprids där ut av impulsen hos de vätskedroppar som insprutas i gasen av denna dysa 9.

Gasen rör sig även där väsentligen horisontellt tills den möter gas medbringad av vätskedropparna från näraliggande dysor 9.

Förloppet upprepas sedan vid passage till plan 83 o.s.v. Genom den upprepade omlänlcningen och den omväxlande accelerationen och retardationen erhålles en intensiv och effektiv växelverkan mellan gas och vätska. Vätska som i form av finfördelade droppar medryckes av gasen avskiljes i droppavskilj aren 10.

Via ledningen 19 avtappas en andel av vätskan för behandling och via ledningen 18 tillföres efter behov ny eller regenererad vätska.

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER Förfarandet enligt uppfinningen är givetvis inte begränsat till det enligt ovan beskrivna utföringsexemplet utan kan varieras på ett flertal sätt inom ramen för följande patentkrav.

Som nämnts tidigare kan dysor av flera olika utforrrmingar användas och dysoma kan arrangeras på ett flertal olika sätt. De regelbundna gittren är att föredra men avvikelser kan oña accepteras utan större nackdel. Triangulära eller rombiska gitter kan ge mycket goda resultat. Ett fördelaktigt alternativ är att vartannat plan har 505 025 10 dysor arrangerade i ett triangulärt gitter och att vartarmat har dysor arrangerade i ett sexkantigt gitter.

Vidare kan givetvis förfarandet användas vid andra processer än rening av förorenade gaser. Metoden kan med fördel appliceras i de flesta sammanhang där en gas skall kontakteras med en firifördelad vätska. Ett exempel på detta är vid värmeutvinning från varma gaser.

Claims (20)

10 15 20 25 30 505 025 11 PATENTKRAV

1. Förfarande vid rening av förorenad gas, varvid den förorenade gasen leds i kontakt med finfördelad vätska för avskiljande av partiklar eller absorption av gasformiga föroreningar och varvid den finfördelade vätskan tillföres, i form av väsentligen paraplyforrnade skal eller väsentli- gen rätlinjiga ridåer, i väsentligen regelbundna gitterxnönster, i två eller flera plan väsent- ligen vinkelräta mot huvudströmningsrikmingen for den förorenade gasen och en väsentlig del av den fmfördelade vätskan tillföres så att dess hastighetskomposant i ett plan vinkelrätt mot gasflödets huvudströmningsriktning är större än dess hastighets- komposant parallell med eller motriktad gasflödets huvudströmningsriktning, kännetecknat av att den finfördelade vätskan tillföres så att gasen växelvis koncentreras och sprides ut av den irnpulsverkan som vätskan, i riktningar vinkelräta mot huvudströmníngsriktningen för den förorenade gasen, utövar på gasen, genom att det vinkelräta avståndet mellan näraliggande plan, i vilka finfördelad vätska tillföres, anpassas så att ingen väsentlig utjämning av gasflödet äger rum mellan planen och att vätsketillförseln i näraliggande plan arrangeras så att den, i, i strömningsriktningen för gasen, nedströms beläget plan, sker där den strömmande förorenade gasen koncentrerats av irnpulsverkan från tillförd vätska i närmast uppströms beläget plan.

2. För-farande enligt patentkmv 1, k ä n n e t e c k n at av att den frnfördelade vätskan tillfores i form av droppar så att dessa, under trubbig vinkel, möter andra droppar tillfórda i samma plan och att dessa mötande droppflöden företrädesvis har väsentligen lika densi- tetsfordelning.

3. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e te c k n a t av att det vinkelräta avståndet mellan näraliggande plan, i vilka finfördelad vätska tillfóres, anpassas så att ingen väsentlig växelverkan, mellan droppar tillfórda i olika plan, sker mellan droppar med motsatt riktning. 505 02,5 12 10 15 20 25 30 35

4. Förfarande enligt patentkmv 2, k ä n n e te c k n at av att en väsentlig del av den fin- fördelade vätskan tíllföres med en riktning som ligger inom en vinkel på 20° symmetrisk kring ett plan vinkelrätt mot gasflödets huvudströmningsriktning.

5. Förfarande enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n at av att huvuddelen av den finförde- lade vätskan tillföres med en riktning som ligger inom en vinkel på 20°, företrädesvis inom en vinkel på 100, symmetriskt belägen kring ett plan vinkehätt mot gasflödets huvudström- ningsriktning.

6. Förfarande enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a t av att det vinkelräta avståndet mellan näraliggande plan, i vilka finfördelad vätska tillföres, anpassas så att växelverkan, mellan näraliggande motriktade flöden av droppar tillförda i olika plan, ej sker mellan huvuddelen av dessa droppflöden i området direkt mellan aktuella tillförselpunkter.

7. Förfarande enligt patentlcrav 6, k ä n n e t e c k n at av att det vinkelräta avståndet mellan näraliggande plan, i vilka finfördelad vätska tillföres anpassas så, att överlappningen mellan näraliggande motriktade flöden av droppar tillförda i olika plan, ger en överensstäm- ning av densitetsfördelningen i de båda droppflödena, enbart i punkter där densiteten för flödet av firifördelad vätska i respektive flöde, är högst 10% av den på aktuellt avstånd från tillförselpunkten maximala

8. Förfarande enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a t av att det vinkelräta avståndet mellan näraliggande plan, i vilka firrfördelad vätska tillföres anpassas så, att överlappningen mellan näralig gande motriktade flöden av droppar tillförda i olika plan, ger en överensstäm- ning av densitetsfördelningen i de båda droppflödena, enbart i punkter där densiteten för flödet av fmfördelad vätska i respektive flöde, är minst 0,01%, företrädesvis minst 0,1 % av den på aktuellt avstånd från tillförselpunkten maximala.

9. Anordning för genomförande av förfarandet i något av föregående patentkrav, inne- fattande ett inlopp (2) för förorenad gas, ett utlopp (3) för renad gas och ett mellan dessa beläget kontaktparti (4), genom vilket gasen bringas att strömma och i vilket införseldon (9) för insprutning av finfördelad vätska, i form av väsentligen paiaplyforrnade skal eller väsentligen rätlinjiga ridåer, anordnade att tillföra en väsentlig del av den finfördelade vätskan så att dess hastighetskomposant i ett plan vinkelrätt mot gasflödets huvudström- ningsriktning (41) är större än dess hastighetskomposant parallell med eller motriktad gasflödets huvudströmningsriktning (41), i väsentligen regelbundna gittennönster är anord- nade i två eller flera, mot gasens huvudströmriingsrikmin g (41) väsentligen vinkelräta, plan (81-84), för att tillföra finfördelad vätska så att gasen växelvis koncentreras och sprides ut 10 15 20 25 30 35 505 025 13 av den irnpulsverkan som vätskan, i riktningar vinkelräta mot huvudströmningsriktningen (41) för den förorenade gasen, utövar på gasen, kännetecknad av att det vinkelräta avståndet mellan näraliggande plan (81,82), med införseldon (9), är så litet att ingen väsentlig utjämning av gasflödet äger rum mellan planen och att intörseldonen (9), i näraliggande plan (81,82), är anordnade så att de, i, i strömnings- riktningen för gasen, nedströms beläget plan (82), är placerade där den strömmande förorenade gasen koncentrerats av irnpulsverkan från tillförd vätskai närmast uppströms beläget plan (81).

10. Anordning enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a d av att införseldonen (9) är vä- sentligen rundstrålande dysor och att dysoma (9) i respektive plan (81-84) är anordnade i ett väsentligen regelbundet gitterrnönster.

11. Anordning enligt patentkrav 9, k ä n n e te c k n a d av att införseldonen (9) är vä- sentligen rätlinjiga dysor och att dysorna (9) i respektive plan (81-84) är anordnade i ett väsentligen regelbundet mönster.

12. Anordning enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d av att gittermönstren är vä- sentligen triangulära, fyrkantiga eller sexkantíga och företrädesvis sammansatta av liksidiga figurer.

13. Anordning enligt patentkrav 12, k ä n n e t e c k n a d av att gittermönstren är vä- sentligen kvadratiska rutmönster och att gittermönstren är väsentligen lika i samtliga plan (8 1-84).

14. Anordning enligtpatentkrav 11, kännetecknad av att linjernaärraka och väsentligen parallella saint företrädesvis likforrnigt fördelade över kontaktpartíets (4) tvärsnitt.

15. Anordning enligt något av patentkrav 10 - 14, k ä n n e t e c k n a d av att dysorna (9) är anordnade att tillföra gasen fmfórdelad vätska väsentligen skivforrnigt i respektive plan (8 1-84). 10 15 20 505 025 14

16. Anordning enligt patentkrav 10, 12 eller 13, k ä n n e t e c k n a d av att gitter- mönstren i näraliggande plan (81,82) är förskjutna så att gitterpunktema i ett nedströms, sett i gasens huvudströmningsriktning, beläget plan (82) väsentligen ligger mitt för tyngdpunkterna för de månghömingar som genereras med linjer mellan näraliggande gitterpunkter i närmast uppströms beläget plan (81).

17. Anordning enligt patentkrav 11, 14 eller 15, k ä n n e t e c k n a d av att linjema i näraliggande plan (8l,82) är förskjutna så att de i ett nedströms, sett i gasens huvudström- ningsriktning, beläget plan(82) väsentligen ligger mitt för en tänkt mittlinje mitt emellan näraliggande linjeri närmast uppströms beläget plan (81).

18. Anordning enligt patentkrav 16 eller 17, k ä n n e t e c k n a d av att det vinkelräta avståndet mellan näraliggande plan (81, 82) väsentligt understiger avståndet mellan nära- liggande gitterpunkter eller näralig gande linjer i respektive plan.

19. Anordning enligt patentkrav 16, varvid kontaktpartiets (4) tvärsnitt har en diameter eller en längsta sida överstigande 1 m, företrädesvis överstigande 5 m, k ä n n e t e c k n a d av att gittetrnönstren är väsentligen kvadratiska rutmönster och att antalet gitterpunkteri respektive plan är minst 16.

20. Anordning enligt patentkrav 17, varvid kontaktpartiets (4) tvärsnitt har en diameter eller en längsta sida överstigande 1 m, företrädesvis överstigande 5 m, k ä n n e te c k n a d av att linjema är likforrnigt fördelade över kontaktpartiets (4) tvärsnitt och att antalet linjer i respektive plan är minst 5.