SE1650153A1 - Rotoraggregat, förfarande, mataranordning samt lantbruksredskap för matning av granulärt eller pulverformigt material - Google Patents

Abstract

Detta dokument visar ett rotoraggregat (20) för matning av granulärt eller pulverformigt material i ett lantbruksredskap, vilket rotoraggregat är utformat att mottas i ett delvis cylindriskt matarutrymme hos en mataranordning för volumetrisk matning. Roto ragg reg atet (20) omfattar en insatsdel (21), vilken är till storlek och form anpassad att införas i matarutrymmet samt att väsentligen förhindra att luft passerar förbi insatsdelen när denna är införd i matarutrymmet, och en rötor (22), vilken är roterbar relativt insatsdelen. Insatsdelen (21) definierar ett rotorutrymme (218), i vilket rotorn (22) är roterbar, och rotorn är utformad att tillsammans med insatsdelen åstadkomma en luftsluss. Insatsdelen (21) omfattar ett med rotorn samverkande väggparti (214, 215), vilket befinner sig radiellt utanför rotorns radiellt yttersta parti.(Fig 3a)

Description

ROTORAGGREGAT. FÖRFARANDE. IVIATARANORDNING SAMTLANTBRUKSREDSKAP FÖR IVIATNING AV GRANULÄRT ELLERPULVERFOFWIIGT IVIATERIAL Tekniskt område Detta dokument avser ett rotoraggregat, en mataranordning och ettlantbruksredskap för matning av granulärt eller pulverformigt material.

Vidare avser dokumentet ett förfarande för matning av granulärt ellerpulverformigt material i ett lantbruksredskap.

BakgrundDet finns ett flertal lantbruksredskap som är utformade för att fördela granulärt material pà mark som lantbruksredskapet färdas över. Sàdantgranulärt material kan exempelvis vara utsäde, gödning och/ellerbekämpningsmedel.

Framförallt när det gäller utsäde förekommer en mängd olikakornstorlekar. Exempelvis är rapsfrön mycket smä, medan frön för spannmäl,säsom vete, korn, havre och räg, normalt sett är större. Därtill varierar dentäthet med vilken olika typer av utsäde skall fördelas.

Särskilt sämaskiner med större arbetsbredd omfattar ofta en eller fleracentrala behällare, fràn vilka materialet matas med hjälp av gravitationen tillen matare som omfattar en matarrotor, vilken är roterbar i ett matarutrymme iett matarhus. l\/latarrotorn bestämmer den takt med vilken materialet matas tillen luftkanal, där materialet tas upp i en luftström och förs till en eller flerafördelare, vilka fördelar materialet vidare till ett antal säbillar, eventuellt viamellanliggande singulerings- eller flödesutjämnande anordningar.

En utmaning vid sädana här sämaskiner är att utnyttja det skapadeluftflödet maximalt, inte minst för att reducera energianvändningen, menocksä för att undvika att tvingas överdimensionera den eller de fläktar somanvänds för att skapa luftflödet.

En potentiellt svag punkt i ett sädant här system är material-inblandningen. Det finns i huvudsak tre olika strategier för att förhindra att en 2 del av luftflödet försvinner via mataren: (i) att täta behällaren, bl.a.innebärande att behällarens päfyllnadsöppning mäste förses med etttätslutande lock; (ii) att hindra luftflödet frän att ta sig förbi mataren; och (iii)att med hjälp av ett venturimunstycke àstadkomma ett vakuum nedanförmataren.

Strategin (ii) har befunnits ha god potential för att àstadkommaenergieffektiv matning. Det àterstàr dock en del utmaningar.

En sàdan utmaning är att àstadkomma en matare som är flexibel nogatt kunna hantera ett stort spann av fröstorlekar och ett stort spann avutmatningstakter.

En känd matare, vilken visas i sökandens bruksanvisning "VäderstadSpirit serie ST400-900S, ST 400C", 902612-sv, 2015-09-14. Denna matarehar en matarvals eller rotor, vilken fyller upp väsentligen hela matarutrymmetsaxiella längd och vilken har vingar, som ocksä sträcker sig över väsentligenhela rotorns axiella längd. Vingarna har en radiell längd som uppgär till merän 30 °/-.~ av rotorns radie, sett frän ett geometriskt rotationscentrum.

För mindre fröstorlekar, säsom rapsfrön, kan rotorn bytas ut mot en"rapsrotor", vilken omfattar en insats, vilken fyller upp större delen avmatarutrymmets axiella längd, och vilken har en relativt insatsen roterbarrotor, vilken sträcker sig över mindre än 25 °/> av matarutrymmets axiellalängd och vilken har radiella utskott som vart och ett sträcker sig över mindreän hälften av rotorns axiella längd och över mindre än 20 °/> av rotorns radie.

Det finns behov av en förbättrad matare, särskilt med avseende päflexibilitet och lufttäthet i backriktningen.

SammanfattningEtt allmänt ändamäl är säledes att àstadkomma en i ovanstäende avseenden förbättrad matare.

Uppfinningen definieras av de bifogade självständiga patentkraven.Utföringsformer framgàr av de osjälvständiga patentkraven, av den följandebeskrivningen och av de bifogade ritningarna. 3 Enligt en första aspekt àstadkoms ett rotoraggregat för matning avgranulärt eller pulverformigt material i ett lantbruksredskap, vilketrotoraggregat är utformat att mottas i ett delvis cylindriskt matarutrymme hosen mataranordning för volumetrisk matning. Fïotoraggregatet omfattar eninsatsdel, vilken är till storlek och form anpassad att införas i matarutrymmetsamt att väsentligen förhindra att luft passerar förbi insatsdelen när denna ärinförd i matarutrymmet, och en rotor, vilken är roterbar relativt insatsdelen.lnsatsdelen definierar ett rotorutrymme, i vilket rotorn är roterbar, och rotornär utformad att tillsammans med insatsdelen àstadkomma en luftsluss.lnsatsdelen omfattar ett med rotorn samverkande väggparti, vilket befinnersig radiellt utanför rotorns radiellt yttersta parti. l\/led att "väsentligen förhindra att luft passerar förbi insatsdelen" avsesatt endast för sammanhanget försumbar luftmängd kan passera mellaninsatsdelen och matarutrymmets inàt vända väggar. Företrädesvis förhindrassàdant läckage fullständigt. l\/led ""luftsluss"" avses här att rotorn tätar relativt insatsdelen, sä attingen, eller mycket litet, luft kan passera i rotorns backriktning.

Genom att insatsdelen och rotorn bildar en luftsluss och insatsdelenhar ett väggparti som ligger radiellt utanför rotorn, är det möjligt attàstadkomma en matare som utnyttjar en rotor vars diameter kan väljas fritt.l\/led en rotor med mindre diameter kan man vid ett givet deplacement köravid högre varvtal. l\/led stor diameter krävs grunda celler (utrymmen mellanrotorns blad/vingar) för att àstadkomma ett litet deplacement. Djupare cellerär dock att föredra, eftersom deras fyllnadsgrad är jämnare. Variationer ifyllnadsgrad uppstàr där utsädet möter begränsningsytor, säsom bladen,botten och väggpartiet. Därmed blir variationen i fyllnadsgrad större vidgrunda celler än vid djupa celler.

Det med rotorn samverkande väggpartiet kan ha en mot rotorutrymmetvänd yta, vilken stàr i tätande kontakt med rotorns radiellt yttersta parti. l\/led "tätande kontakt" avses här en kontakt som motverkar genomströmning av luft i rotorns backriktning. 4 Den mot rotorutrymmet vända ytan kan omfatta ett första väggparti,vilket kan vara krökt, företrädesvis med cirkulär krökning och sträcka sig överen vinkel kring rotorns rotationsaxel uppgäende till mindre än 21 O°,företrädesvis mindre än 180°.

Den mot rotorutrymmet vända ytan kan omfatta ett andra väggparti,vilket kan vara krökt, företrädesvis med cirkulär krökning och sträcka sig överen vinkel kring rotorns rotationsaxel uppgående till mindre än 150°,företrädesvis mindre än 120° eller mindre än 100°.

En axiell yta hos rotorn kan stà i tätande kontakt med en axiellbegränsningsvägg hos rotorutrymmet.

Axiella begränsningsväggar kan föreligga pà bäda sidor avrotorutrymmet. Begränsningsväggen kan vara väsentligen ringformad, meden radiell utsträckning som motsvarar en radiell längd hos rotorns blad.Exempelvis kan begränsningsväggens radiella utsträckning vara 95-150 °/> avrotorbladens axiella längd.

Den axiella begränsningsväggen kan uppvisa rensdel, inrättad attfänga upp och företrädesvis leda bort partiklar eller skräp som klämts mellanrotorn och den axiella begränsningsväggen.

En sàdan rensdel kan omfatta en eller flera i den axiellabegränsningsväggen anordnade kanter, vars utsträckning löper tvärsbegränsningsväggen. Kanten kan avgränsa en axiell öppning, äs ellerförsänkning, sä att material som av kanten skrapas av rotorn kan föras iriktning radiellt utàt genom öppningen, längs äsen eller i försänkningen.

Ett övre parti hos insatsdelen kan uppvisa minst ett inlopp tillrotorutrymmet, varvid inloppet omfattar en rasyta som ästadkommer enrasvinkel nedàt mot rotorutrymmet.

Väggpartiet, eller dess tangent, kan ha en minsta vinkel mothorisontalplanet, vilken är mindre än 60°, företrädesvis mindre än 50°, mindreän 40° eller mindre än 30°. Företrädesvis kan vinkeln dock vara större än 5°,större än 10°, större än 15° eller större än 20°.

Ett eller flera väggpartier kan luta nedàt mot inloppet, väsentligenparallellt med insatsdelens axialriktning. Ytterligare väggparti eller väggpartier 5 kan luta nedàt mot inloppet, väsentligen vinkelrätt mot insatsdelensaxialriktning. lnloppet kan omfatta minst en inloppskant som sträcker sig längsrotorns axiella längd och som uppvisar en vinkel om 5°-85° motaxialriktningen, företrädesvis 10°-80° eller 10°-70°.

Företrädesvis befinner sig kanten vid en nedströms del av inloppet,dvs. vid den del av inloppet där materialet dras in i rotorutrymmet.

En sàdan kant kan bidra till att granuler som riskerar komma i kläm vidrotorns bladtoppar kan föras ät sidan och glida ur rotorns grepp utan attskadas.

En utloppsöppning fràn rotorutrymmet kan uppvisa ökande axiellbredd, sett i en riktning parallellt med en rotationsriktning hos rotorn vidutloppsöppningen. lnsatsdelen kan uppvisa ett fràn rotorutrymmet i axiell riktning àtskiljtutrymme, vilket har en nedàt vänd öppning och vilket uppvisar en nedàt motöppningen sluttande materialbrygga, vilken avgränsar ett väsentligencirkelsektorformigt utrymme i insatsdelen.

Den mot öppningen sluttande väggen kan utgöras av en vägg som ärskiljd fràn den vägg som bildar insatsdelens allmänt cylindriska form.Företrädesvis uppvisar den mot öppningen sluttande väggen en vinkel mot etthorisontalplan, vilken är större än en vinkel för en tangent hos den vägg sombildar insatsdelens allmänt cylindriska form, vid denna väggs nedersta parti. lnsatsdelen kan uppvisa minst en fixeringsdel för fixering avinsatsdelen relativt matarutrymmet.

Fixeringsdelen kan omfatta ett eller flera radiella utskott ellerförsänkningar, vilka kan sträcka sig längs hela eller delar av insatsdelensaxiella längd, och vilka kan samverka med en eller flera utskott,försänkningar, kanter, lister eller liknande hos matarutrymmet. Fixeringsdelenkan vara utformad att säkerställa att en förutbestämd inbördes orienteringmellan matarutrymmet och insatsdelen upprätthàlls under drift. lnsatsdelen kan vara bildad av minst tvà insatsdelspartier, vilka ärlöstagbart sammanfogningsbara. 6 lnsatsdelspartierna kan uppvisa väsentligen lika stora ytterdiametrar.

En skarv mellan insatsdelspartierna kan ästadkommas vidrotorutrymmet, sä att sammanfogning av insatsdelspartierna roterbart fixerarrotorn i rotorutrymmet. Själva sammanfogningen kan åstadkommas med hjälpav valbart förband, sàsom skruvförband, snäppförband eller bajonnettförbandmellan insatsdelpartierna, eller med hjälp av separata fästorgan, sàsomskruv, bult eller liknande. lnsatsdelspartiernas axiella längder kan förhälla sig som x:1-x, där x är15 °/-,~ - 50 °/°.

Rotorn kan omfatta minst tvä rotorpartier, omfattande respektiveuppsättning rotorblad som är jämnt fördelade kring rotorns periferi, och varvidrotorbladsuppsättningarna är vinkelförskjutna relativt varandra med en vinkelsom är mindre än 360/N, där N är antalet rotorblad hos ett av rotorpartierna.

Fïotorpartierna har företrädesvis samma antal rotorblad. Vinkeln ärföreträdesvis 360°/2N +/- 10%.

Rotorn kan vidare omfatta en radiellt sig sträckande vägg, vilken skiljerrotorbladsuppsättningarna frän varandra.

Fïotoraggregat kan vidare innefatta en förslutningsdel, vars läge relativtinsatsdelen är ställbart i ätminstone axiell riktning för att styra mängdenmaterial som matas till rotorn.

Rotorn kan ha en yttre omkretsdiameter som är mindre än enytterdiameter hos insatsdelen, företrädesvis mindre än 90 °/> eller mindre än80 °/> av insatsdelens ytterdiameter.

Rotorn kan omfatta en yttre doseringsdel och en inre navdel, varvidnavdelen är utformad av ett styvare material än doseringsdelen.

Exempelvis kan navdelen ha högre elasticitetsmodul ändoseringsdelen.

Enligt en andra aspekt, ästadkoms ett förfarande för matning avgranulärt eller pulverformigt material frän ett lantbruksredskap till mark övervilken lantbruksredskapet färdas. Förfarandet omfattar att anordna ettrotoraggregat enligt vad som beskrivits ovan i ett matarutrymme hos en medlantbruksredskapet associerad mataranordning, och att, med hjälp av det i 7 mataranordningen anordnade rotoraggregatet, mata materialet fràn enbehàllare till en kanal för luftflödesbaserad transport av materialet.

Under nämnda matning, kan ett lufttrycki behållaren skilja sig frànlantbruksredskapet omgivande lufttryck med mindre än 1 °/>, företrädesvismindre än 0,5 °/>, och ett lufttryck i kanalen kan skilja sig fràn det omgivandelufttrycket med mer än 1-15 °/>, företrädesvis 2-10 °/>. l\/led "kanalen" avses här den del av kanalen som befinner sig underrotorn, dvs. den del av kanalen i vilken det av rotorn matade materialet tasupp av luftströmnen.

Det inses att det är önskvärt att trycket i kanalen är sä lägt som möjligt,eftersom tryckskillnaden över mataren dä minimeras.

Enligt en tredje aspekt, àstadkoms en mataranordning för matning avgranulärt material fràn en behàllare till en kanal för luftflödesbaserad transportav det granulära materialet i ett lantbruksredskap. l\/lataranordningen omfattarett matarutrymme, vilket är anpassat att motta en matarrotor, samt ettrotoraggregat enligt vad som beskrivits ovan, varvid rotoraggregatet ärpositionerbart i matarutrymmet, sä att luftläckage frànkanalen förbimataranordningen till behàllaren, under drift, är <30 m3/h, företrädesvis <15m3/h.

Konventionella anordningar läcker betydligt mer än 30 m3/h ibackriktningen för varje mataranordning.

Under normala förhällanden kan ett luftflöde i kanalen uppgäende tillomkring 400-500 m3/h àstadkommas. Därmed kan läckaget förbimataranordningen, med hjälp av det häri visade konceptet hàllas under 6 °/>,företrädesvis under 3 °/>, under 1 °/> eller till och med under 0,5 °/> av detluftflöde som àstadkoms i kanalen.

Detta luftläckage är det läckage som följer med rotorcellerna efter detatt dessa tömts och ätergàr för att fyllas med nytt material. Övrigt läckage ärförsumbart.

Enligt en fjärde aspekt, àstadkoms ett lantbruksredskap för utspridningav granulärt material till mark över vilket lantbruksredskapet färdas,omfattande en mataranordning enligt vad som beskrivits ovan.

Kort beskrivning av ritninqarna Fig 1a är en schematisk vy av ett lantbruksredskap.

Fig 1b är en schematisk bild av en mataranordning.

Fig 2 visar en mataranordning enligt ett första utförande.

Fig 3a-3f visar en rotorinsats enligt ett första utförande.

Fig 4a-4c visar en mataranordning enligt ett andra utförande.Fig 5a-5j visar en rotorinsats enligt ett andra utförande.

Fig 6a-6d visar en rotorinsats enligt ett tredje utförande.

Detaljerad beskrivningFig 1a visar översiktligt ett lantbruksredskap 1 i form av en sàmaskin, vilken omfattar en ram 10, utsädesbehällare 11, en mataranordning 12 förvolumetrisk matning av utsäde fràn utsädesbehällaren till ett pneumatisktmatningssystem. Det pneumatiska matningssystemet omfattar en fläkt (ejvisad) som alstrar ett luftflöde, ett par kanaler 14a, 14b, vilka leder luftflödettill mataranordningen 12 och vilka leder ett utsädesblandat luftflöde vidare tillrespektive fördelare 16a, 16b. Fördelarna 16a, 16b är anordnade att ledautsädesblandade luftflöden till respektive sàbill 17a, 17b, eventuellt medsingulerings-anordning (ej visad) eller annan flödesutjämnande anordningdäremellan.

Fig 1b visar en mataranordning 12, vilken omfattar ett matarhus 121med ett inlopp 122, en drivenhet 123, här i form av en elektrisk motor, samtett par kanalpartier 124a, 124b, i vilka utlopp fràn mataranordningen mynnar.

Kanalerna 14a, 14b ansluter till mataranordningens 12 kanalpartier124a, 124b.

Fig 2 visar en perspektivvy av en mataranordning 12 enligt ett förstautförande. Denna mataranordning är av s k volumetrisk typ, dvs. den matarmaterial med hjälp av en matarrotor som omfattar ett flertal rotorblad 221,mellan vilka definieras ett flertal perifera fack 227 med förutbestämd volym. l\/latarrotorn inryms i ett matarhus 121, vilket definierar ett matarutrymme 125, som har allmänt cylindrisk form, dvs. cylindrisk form med 9 undantag för inlopp 122 och utlopp. En drivanordning 123 är förbunden medrotorn för att bringa denna att rotera i matarhuset. En sädan drivanordningkan omfatta en elmotor, som visat, men den kan också omfatta en hydrauliskteller pneumatiskt driven motor. Som ytterligare alternativ kan drivanordningenvara förbunden med en mekaniskt markföljande anordning.

Utsädesbehàllarens 11 nedre parti ansluts till mataranordningensinlopp 122 och till mataranordningens utlopp ansluts en eller flera avluftkanalerna 14a, 14b.

Det inses att en mataranordning 12 sàledes kan betjäna en eller fleraluftkanaler 14a, 14b. Därtill kan ett lantbruksredskap 1 omfatta en eller fleramataranordningar 12, vilka är anslutna till en eller flera utsädesbehàllare 11.

Vid normal drift av mataranordningen, exempelvis för grödor med storafrön och/eller där stor volym per tidsenhet behöver matas, används enmatarrotor (ej visad) som fyller upp väsentligen hela det cylindriska utrymmesom definieras i matarhuset. l\/latarrotorn är uttagbar och utbytbar genom enöppning i matarhusets gavel, varigenom matarrotorn kan föras i axiell riktningin i, respektive ut ur, matarutrymmet.

I den i fig 2 visade mataranordningen, har en sädan matarrotor (ejvisad) ersatts av ett insatsaggregat 20, vilket omfattar en insatsdel 21, somfixeras i matarutrymmet, och en rotor 22, som är roterbar relativt insatsdelen21. l fig 3a-3e visas insatsaggregatet 20 i närmare detalj och i fig 3f visasen sprängskiss av insatsaggregatet 20.

Som framgàr av fig 3a-3f har insatsaggregatet 20 en allmänt cylindriskyttre form, vilken är anpassad efter formen hos det väsentligen cylindriskautrymme som utgör matarutrymmet 125. lnsatsdelen 20 har en yttre diameterDy som är lika med eller nàgot mindre än innerdiametern hos matarutrymmet,sä att insatsdelen är införbar i axiell riktning i matarutrymmet sä att ingen ellerobetydligt litet luft kan passera mellan insatsdelens 20 yttre vägg 214, 215och matarutrymmets 125 inre vägg. Det är möjligt att anordna en eller fleratätningslister (ej visade) mellan insatsdelen och matarutrymmets väggar.Sädana tätningslister kan integreras med insatsdelens yttre väggar.

Som framgàr av fig 3a har insatsdelen ett inloppsparti 217 med uppàtvända rasytor 211a, 211b, 212a, 212b, 213a, 213b vilka, setti axiell riktning,sluttar nedàt mot ett rotorutrymme som inrymmer rotorn 22, sä att materialsom matas fràn exempelvis en utsädesbehàllare 11 kommer att rasa motrotorn 22 för att kunna matas vidare av denna. Fïasytorna kan vara plana,konvexa eller konkava, sett i ett plan vinkelrätt mot axialriktningen. De kanäven vara plana, konvexa eller konkava sett i ett vertikalplan som innehàllerrotationscentrum för rotorn.

Fïasytorna 211a, 21 1 b, 212a, 212b, 213a, 213b kan alltsà omfatta ytor211a, 211b pà respektive axiella sidor av rotorn.

Som komplement, kan rasytorna omfatta ytor 212a, 212b, 213a, 213bsom lutar ät ett häll som är väsentligen vinkelrätt mot de pà nämnda axiellasidor om rotorn belägna ytorna. Dessa ytor är alltsà belägna pà respektivesidor av rotorutrymmets inlopp, sett i riktning vinkelrätt mot axialriktningen Da.

Fïasytorna 211a, 21 1 b, 212a, 212b, 213a, 213b lutar alltsà nedàt motett rotorinlopp 218i (fig So). Ett inlopp 218i till rotorutrymmet 218 kan sägas haett uppströmsparti 218iu och ett nedströmsparti 218in, där rotorn 22, settovanifràn, rör sig fràn uppströmspartiet 218iu till nedströmspartiet 218in. Viduppströmspartiet 218iu kommer alltsà tomma rotorfack 227 fram för att fyllasmed material och vid nedströmspartiet 218in dras alltsà materialet in irotorutrymmet.

Fiotorutrymmet 218 kan omfatta ett matningsparti 218m, i vilketrotorfacken är väsentligen fyllda med material samt ett returparti 218r, i vilketrotorfacken är väsentligen tomma. l\/latningspartiet 218m bildas mellan rotornoch en matningspartivägg 214, vilken kan sträcka sig omkring 90°-210°,företrädesvis omkring 150°-180°, kring rotationsaxeln Da. Returpartiet 218rkan bildas mellan rotorn och en returpartivägg 215, vilken kan sträcka sigomkring 120°-70°, företrädesvis omkring 80°-100°, kring rotationsaxeln.

Det inses att vid returpartiet kan en eller flera ventileringskanaler tillomgivningen àstadkommas, sä att eventuellt övertryck som kan föreligga i rotorcellerna kan ventileras bort. 11 Vid nedströmspartiet 218in kan en inloppskant 2171 (fig 3e) varaanordnad, vilken har en riktning som är 5°-85° relativt rotationsriktningen R.Företrädesvis har kanten 2171 en riktning som är 20°-70° eller 30°-60° relativtrotationsriktningen Fi. lnloppskanten kan sträcka sig över hela rotorns axiellalängd. l\/led hänvisning till fig 3c kan rotorn vara bildad i ett stycke, av tvà ellerflera sammanfogade delar eller av delar som bildats genomflerkomponentsformsprutning_ Enligt det visade utförandet, kan rotorn 22 omfatta ett radiellt yttre parti221, vilket bildar rotorbladen, samt ett radiellt inre parti 222, vilket bildar ettnav och eventuellt även en del av en drivaxel 223. Det inre partiet 222 kan hahögre styvhet, typiskt sett högre elasticitetsmodul, än det yttre partiet 221. Detyttre partiet 221 kan exempelvis bildas av ett mjukt och elastisktpolymermaterial, exempelvis ett gummielastiskt material. Det inre partiet 222kan bildas av en härdplast eller termoplast. De inre och yttre partierna 221,222 kan förses med förband 224 i form av exempelvis radiella utskottoch/eller urtagningar för att förhindra inbördes rotation mellan partierna 221,222.

Det inre partiet 222 kan även förses med förband 225 för att motverkarotation relativt en drivaxel fràn drivenheten 123. Även sädant förband 225kan omfatta radiella utskott och/eller urtagningar.

Vid insatsdelens 21 nedre parti àstadkoms ett utlopp 219 för detmaterial som matas av rotorn 22. Ett utlopp 218o fràn rotorutrymmet 218 kan,analogt med inloppet 218i, ha ett uppströmsparti 218ou och ett nedströms-parti 218on, där rotorn 22, sett underifràn, rör sig fràn uppströmspartiet 218oumot nedströmspartiet 218on, och där uppströmspartiet 218ou är det parti vidvilket fack 227 fyllda med material kommer fràn inloppet 217, och därnedströmspartiet är det parti där väsentligen tomma fack gär tillbaka viareturpartiet för att fyllas pä.

Utloppet 218o fràn rotorutrymmet kan uppvisa en öppning 2181 medfràn uppströmspartiet 218ou och i riktning mot nedströmspartiet 218onökande bredd. Exempelvis kan bredden hos öppningen 2181 öka fràn noll via 12 en bredd som är mindre än den minsta granuldiameter som anordningen äravsedd för. Bredden kan öka till en bredd motsvarande rotorns axiella breddeller till och med mer. Bredden kan öka över en längd, sett i rotornsomkretsriktning, vilken är större än motsvarande längd hos tvä rotorfack,företrädesvis motsvarande en längd av tre eller fyra rotorfack. Bredden kanöka linjärt, degressivt eller progressivt.

Vidare kan själva insatsdelen 21 ha en utloppsöppning 219, vilken harstörre öppningsarea än rotorutrymmets utlopp. lnsatsdelens utloppsöppningkan vara väsentligen lika stor som matarutrymmets 125 utloppsöppning, säatt dessa väsentligen sammanfaller med varandra. lnsatsaggregatet 20 kan vara försett med organ 216a, 216b, 216c föratt förhindra rotation relativt matarutrymmet, dvs. för att säkerställa attinsatsaggregatets inlopp alltid sammanfaller med matarutrymmets inlopp.Sädana organ kan omfatta hakar, tappar eller liknande som är utformade attgripa in med exempelvis befintliga kanter hos matarutrymmet. Exempelviskan sàdana hakar eller tappar gripa in med kanter som bildas mellan matarutrymmets cylindriska väggpartier och dess inlopp och/eller dess utlopp.

Ett annat alternativ är att läta nämnda organ ingripa med ettrensningsspàr i matarutrymmets cylindriska väggparti.

Som ytterligare alternativ kan en eller flera särskilda orienteringsdelarästadkommas i matarutrymmet, varvid motsvarande delar àstadkoms pà elleri insatsaggregatet. l\/led hänvisning till fig 3f, kan insatsaggregatet 20 vara bildat av ett pardelar 20a, 20b, vilka kan sammanfogas i axiell riktning Da sä attrotorutrymmet 218 bildas mellan de tvä delarna 20a, 20b. Delarna kan alltsàbilda axiellt intilliggande partier av insatsaggregatet 20.

Sammanfogningen av delarna 20a, 20b kan ästadkommas pà enmängd olika sätt. Exempelvis kan delarna vara försedda med integreradesamverkande ingreppsorgan, sàsom gängor, bajonettfästen ellersnäppfästen. Som alternativ, eller komplement, kan delarna varasammanfogade med separata fästorgan 23, sàsom skruv, mutter, lästappar, klämmor eller liknande. 13 Företrädesvis ästadkoms sammanfogningen pà reversibelt sätt, sä attdelarna kan kopplas isär för att bytas ut, eller för rengöring och/eller byte avrotorn.

Av fig 3f framgär även hur en axiell vägg 2182 som bildarrotorutrymmet 218 kan vara försedd med en kant 2183, vilken är sä utformadatt partiklar som hamnat i kläm mellan rotorn och den axiella väggen 2182skrapas av frän rotorn 21 och kan följa med radiellt utät mot utloppet 219. l fig 4a-4c visas en mataranordning 15 med ett annat utförande avinsatsaggregatet 20".

Av fig 4b framgär hur drivenheten 123 med drivaxeln 1231 kan tas lossfràn matarhuset 121 för att insatsaggregatet skall kunna tas ut, exempelvis föratt monteras i eller ur, för att bytas, underhàllas eller rengöras.

Av fig 4c framgär hur drivenheten 123 kan vara uppbyggd, här med enelektrisk motor 1232. En utgäende motoraxel 1233 kan vara försedd med enförlängning som bildar drivaxel 1231 för en ordinarie matarrotor eller för en iett insatsaggregat ingäende rotor.

Drivaxeln 1231 kan vara genomgäende, sä att en distal ände av dennaingriper med en lagerenhet 1212 pä axiellt motstäende sida avmatarutrymmet 125.

Drivenheten 123 kan fästas vid matarhuset med hjälp av skruvar,sprintar, spärrhakar, vridhakar 1211 eller annan löstagbar mekaniskinfästning, exempelvis säsom visas i fig 4b.

Det som visas häri med avseende pä matarhus 121 och drivenhet 123kan tillämpas oavsett utförande av själva insatsaggregatet 20, 20".

I fig 5a-5j visas ett insatsaggregat 20" enligt ett andra utförande.

I detta utförande är rotorn 22" modifierad jämfört med det utförandesom visas i 3a-3f. Rotorn 22" här har tvä uppsättningar rotorblad 221 a, 221 b,vilka skiljs av en radiellt sig sträckande vägg 226. Var och en avrotorbladsuppsättningarna har inbördes jämnt fördelade rotorblad, vilkamellan varje par av intilliggande rotorblad definierar respektive fack 227. Varoch en av rotoruppsättningarna 221 a, 221 b kan vara utformad i enlighet medvad som beskrevs beträffande rotorn i fig 3a-3f. 14 Den radiellt sig sträckande väggen 226 kan ha en radiell utsträckningsom är lika stor som rotorbladens radiella utsträckning. Väggen kan sträckasig frän rotorbladens radiellt sett proximala parti till deras distala partier.

Fïotorbladen kan vara fixerade vid väggen, eller rörliga relativt väggen.

Som ett specialfall, kan rotorbladen vara utformade i ett och sammamaterialstycke som väggen 226.

Alternativt kan väggens utsträckning vara nägot mindre änrotorbladens axiella utsträckning, särskilt i ett fall där rotorbladen är avseddaatt deformeras nägot som följd av deras anliggning mot rotorutrymmetscylindriska vägg 214, 215.

Rotorbladsuppsättningarna 221 a, 221 b kan vara utformade identiskamed varandra. Eventuellt kan rotorbladuppsättningarna vara förskjutna relativtvarandra sett i rotorns omkretsriktning. En sädan förskjutning kan motsvaraen vinkel om 360°/2N +/- 25 °/>, företrädesvis +/- 10 °/>, där N är antaletrotorblad i en rotorbladsuppsättning.

Den i fig 5a-5j visade rotorn 22" kan användas i insatsaggregat 20enligt fig 3a-3f, varvid den reducerar pulsationer i matningen av det granuläramaterialet.

Vidare omfattar det i fig 5a-5j visade insatsaggregatet 20" en i axiellriktning förskjutbar lucka 24, vilken är utformad sä att den helt eller delvis kanstänga till inloppet till minst en rotorbladsuppsättning 221a, 221 b, sä attrotorns matningskapacitet kan reduceras.

Enligt vad som visas i fig 5a-5j kan luckan 24 inrymmas i ett utrymme241 i en av de delar 20a", 20b" som bildar insatsdelen 20". Detta utrymme kanvara helt ätskiljt fràn resten av delen 20a", 20b", exempelvis av en vägg 242.Exempelvis kan denna vägg 242 ha väsentligen horisontell utsträckning inutidelen 20a", 20b". Genom att ästadkomma en mot rotorutrymmets inlopp vändspalt 243, vars form motsvarar luckans 24 tvärsnittsform, kan luckan helt ellerdelvis dras in i delen 20a", 20b". l\/lanövrering av luckan 24 kan ästadkommas genom en axiell öppninghos insatsdelen, exempelvis fràn dess kortsida och företrädesvis fràn denkortsida som ligger närmast drivenheten.

Själva manövreringen kan ästadkommas pä godtyckligt sätt,exempelvis med skruvar 244, som visat. l en, eller bäda, av delarna 20a", 20b" som bildar insatsdelen 20", kanen materialbrygga 245 àstadkommas, vilken bildar en större vinkel mot etthorisontalplan än en tangent till insatsdelens vägg 214 där denna möterinsatsdelens utlopp 219. l\/laterialbryggan 245 kan sträcka sig frän dennärmast utloppet 219 belägna kanten hos insatsdelens vägg och uppàt, till endel av insatsdelens vägg, vilken ligger pà en högre vertikal nivà. l\/laterialbryggan 245 kan bilda en vägg, vilken delar av utrymmet idelen i tvä helt ätskiljda delar 246, 247, varav en 247 bildar ett separatutrymme, vilket, sett i tvärsnitt, kan ha formen av ett cirkelsegment.

I det i fig 5a-5j visade utförandet är en orienteringdel 216d anordnad iform av en uppàt, mot matarutrymmets inlopp 122, sig sträckande fläns vidinsatsdelens ena axiella ände. Flänsen kan ha en utsträckning, sett längs denaxiella ändens omkretsriktning, vilken motsvarar en bredd hosmatarutrymmets inlopp 122.

En sädan fläns kan ästadkommas i stället för, eller som komplementtill, de orienteringsdelar 216a-216c som visas med hänvisning till fig 3a-3f.

I fig 5a och 5b visas insatsaggregatet 20" i ett första tillstànd, däröppningen 218i till matarutrymmet är helt öppen och i fig 5c och 5d visasinsatsaggregatet 20" i ett andra tillstànd, där öppningen 218i delvis blockerats,sä att endast den ena rotoruppsättningen 221 b utnyttjas för matning. l fig 5e visas en sprängskiss av insatsaggregatet 20". l fig 5f-5g visas insatsaggregatet 20" sett underifràn. Här visas hur enöppning 218o frän rotorutloppet har ökande bredd. Specifikt kan öppningenvara symmetriskt utformad kring en med den radiellt sig sträckande väggen226 hos rotorn 22", sä att det pä vardera sidan av väggen 226 föreligger enöppning med frän ett uppströmsparti 218ou mot ett nedströmsparti 218onökande bredd. l fig 5h visas den ena delen 20a" sedd frän dess axiella ände, närmarebestämt frän den ände vid vilken utrymmet 241 är ätkomligt för inställning avluckans 24 läge. 16 I fig 5i visas den andra delen 20b" sedd frän dess axiella ände.

I fig 5j visas en snittvy tagen genom matarutrymmet och sett i riktningmot den andra delen 20b".

I\/|ed hänvisning till fig 6a-6d kan en rotor 22"" med tvà eller fleruppsättningar rotorblad ästadkommas, vilka kan vara ätskiljda av en eller fleraradiellt sig sträckande väggar.

I fig 6a och 6b visas insatsaggregatet 20" i ett första tillstànd, däröppningen 218i till matarutrymmet är helt öppen och i fig 6c och 6d visasinsatsaggregatet 20" i ett andra tillstànd, där öppningen 218i delvis blockerats,sä att endast den ena rotorbladuppsättningen 221 b utnyttjas för matning. Även i detta utförande kan en förskjutbar lucka 24" ästadkommas.Vidare kan insatsdelen 20" bildas av ett par delar 20a"", 20b"".

Som visas i fig 6a-6d kan inloppet till rotorutrymmet vara förskjutet isidled, för att säkerställa att det parti som bildas bredvid inloppet är tillräckligtlängt, i axiell riktning, för att helt kunna inrymma luckan, när denna är iindraget läge.

I detta utförande äterfinns endast en större rasyta 211, vilken ärbelägen axiellt intilliggande inloppet till rotorutrymmet. Därtill föreligger tvàmindre, och företrädesvis brantare, rasytor 212a, 212b, 213a, 213b, vilka ärbelägna pä respektive sidor om rotorutrymmet, sett vinkelrätt motaxialriktningen.

Luckan 24" och dess funktion kan ästadkommas pä samma sätt somvisas med hänvisning till fig 5a-5j.

Det inses att även utan funktionen som luftsluss, kan den häri visade luckananvändas för att styra kapaciteten hos en mataranordning. Säledesästadkoms ett rotoraggregat 20, 20", 20"" för matning av granulärt ellerpulverformigt material i ett lantbruksredskap 1, vilket rotoraggregat är utformatatt mottas i ett delvis cylindriskt matarutrymme 125 hos en mataranordning 12för volumetrisk matning, varvid rotoraggregatet 20, 20", 20"" omfattar eninsatsdel 21, vilken är till storlek och form anpassad att införas imatarutrymmet samt att förhindra att luft passerar förbi insatsdelen när dennaär införd i matarutrymmet, och en rotor 22, 22", 22"", vilken är roterbar relativt 17 insatsdelen. Rotorn omfattar en radiellt sig sträckande vägg 226, vilken delarupp rotorn i ett par axiellt ätskiljda partier. Vart och ett av partierna kan ha enuppsättning av rotorblad, eller matarutskott. Ett sädant rotoraggregat kanvidare innefatta en förslutningsdel 24, vars läge relativt insatsdelen 20a", 20a"är ställbart i ätminstone axiell riktning för att styra mängden material som matas till rotorn 22, 22", 22".

Claims (20)

1. Rotoraggregat (20, 20”, 20") för matning av granulärt ellerpulverformigt material i ett lantbruksredskap (1), vilket rotoraggregat ärutformat att mottas i ett delvis cylindriskt matarutrymme (125) hos enmataranordning (12) för volumetrisk matning, varvid rotoraggregatet (20, 20”,20") omfattar: en insatsdel (21), vilken är till storlek och form anpassad att införas imatarutrymmet samt att väsentligen förhindra att luft passerar förbiinsatsdelen när denna är införd i matarutrymmet, och en rotor (22, 22', 22"), vilken är roterbar relativt insatsdelen, kännetecknad av att insatsdelen (21) definierar ett rotorutrymme (218), i vilket rotorn (22,22”, 22") är roterbar, varvid rotorn är utformad att tillsammans medinsatsdelen àstadkomma en luftsluss, och att insatsdelen (21) omfattar ett med rotorn samverkande väggparti(214, 215), vilket befinner sig radiellt utanför rotorns radiellt yttersta parti.

2. Rotoraggregat enligt krav 1, varvid det med rotorn (22, 22”, 22")samverkande väggpartiet (214, 215) har en mot rotorutrymmet (218) vändyta, vilken stàr i tätande kontakt med rotorns (22, 22”, 22") radiellt ytterstaparti.

3. Rotoraggregat enligt krav 1 eller 2, varvid en axiell yta hosrotorn (22, 22”, 22") stàr i tätande kontakt med en axiell begränsningsvägg(2182) hos rotorutrymmet (218).

4. Fïotoraggregat enligt krav 3, varvid den axiella begränsnings-väggen (2182) uppvisar rensdel (2183), inrättad att fànga upp ochföreträdesvis leda bort partiklar eller skräp som klämts mellan rotorn (22, 22”, 22") och den axiella begränsningsväggen (2182). 19

5. Rotoraggregat enligt krav 5, varvid inloppet (218i) omfattar minsten inloppskant (2171) som sträcker sig längs rotorns (22, 22”, 22") axiellalängd och som uppvisar en vinkel om 5°-85° mot axialriktningen, företrädesvis10°-80° eller 10°-70°.

6. Rotoraggregat enligt nàgot av föregàende krav, varvid enutloppsöppning (218o) fràn rotorutrymmet (218) uppvisar ökande axiell bredd,sett i en riktning parallellt med en rotationsriktning hos rotorn (22, 22', 22") vid utloppsöppningen.

7. Rotoraggregat enligt nàgot av föregående krav, varvidinsatsdelen (21) uppvisar ett fràn rotorutrymmet (218) i axiell riktning àtskiljtutrymme, vilket har en nedàt vänd öppning och vilket uppvisar en nedàt motöppningen sluttande materialbrygga (245), vilken avgränsar ett väsentligencirkelsektorformigt utrymme (247) i insatsdelen.

8. Rotoraggregat enligt nàgot av föregàende krav, varvidinsatsdelen uppvisar minst en fixeringsdel (216a, 216b, 216c, 216d) förfixering av insatsdelen (21) relativt matarutrymmet (125).

9. Rotoraggregat enligt nàgot av föregàende krav, varvidinsatsdelen (21) är bildad av minst tvà insatsdelspartier (20a, 20b, 20a”, 20b”,20a", 20b"), vilka är löstagbart sammanfogningsbara.

10. Fïotoraggregat enligt krav 9, varvid insatsdelspartiernas axiellalängder förhäller sig som x:1-x, där x är 15 °/> - 50 °/-.~.

11. Fïotoraggregat enligt nàgot av föregàende krav, varvid rotorn(22, 22”, 22") omfattar minst tvà rotorpartier, omfattande respektiveuppsättning rotorblad (221a, 221 b) som är fördelade kring rotorns periferi, ochvarvid rotorbladsuppsättningarna är vinkelförskjutna relativt varandra med en vinkel som är mindre än 360°/N, där N är antalet rotorblad hos ett avrotorpartierna (221 a, 221 b).

12. Fïotoraggregat enligt krav 11, vidare omfattande en radiellt sigsträckande vägg (226), vilken skiljer rotorbladsuppsättningarna (221 a, 221 b) fràn varandra.

13. Rotoraggregat enligt nägot av föregående krav, vidareinnefattande en förslutningsdel (24), vars läge relativt insatsdelen (20a”, 20a")är ställbart i àtminstone axiell riktning för att styra mängden material sommatas till rotorn (22, 22”, 22").

14. Fïotoraggregat enligt nägot av föregàende krav, varvid rotorn(22, 22”, 22") har en yttre omkretsdiameter som är mindre än en ytterdiameterhos insatsdelen, företrädesvis mindre än 90 °/> eller mindre än 80 °/> avinsatsdelens ytterdiameter.

15. Fiotoraggregat enligt nägot av föregàende krav, varvid rotorn(22, 22”, 22") omfattar en yttre doseringsdel (221) och en inre navdel (222), varvid navdelen är utformad av ett styvare material än doseringsdelen.

16. l\/lataranordning (12) för matning av granulärt material fràn enbehàllare (11) till en kanal (14a, 14b) för luftflödesbaserad transport av detgranulära materialet i ett lantbruksredskap (1 ), vilken mataranordningomfattar: ett matarutrym me (125), vilket är anpassat att motta en matarrotor,samt ett rotoraggregat (20, 20”, 20") enligt nägot av föregàende krav, varvidrotoraggregatet är positionerbart i matarutrymmet, sä att luftläckage frànkanalen (14a, 14b) förbi mataranordningen till behàllaren (11), under drift, är<3O ms/h, företrädesvis <15 ms/h. 21

17. Lantbruksredskap (1) för utspridning av granulärt material tillmark över vilket lantbruksredskapet färdas, omfattande en mataranordningenligt krav 16.

18. Förfarande för matning av granulärt eller pulverformigt materialfràn ett lantbruksredskap till mark över vilken lantbruksredskapet färdas,omfattande: att anordna ett rotoraggregat (20, 20”, 20") enligt nàgot av föregàendekrav i ett matarutrymme (125) hos en med lantbruksredskapet (1) associeradmataranordning (12), och att, med hjälp av det i mataranordningen (12) anordnaderotoraggregatet, mata materialet fràn en behällare (11) till en kanal (14a, 14b;124a, 124b) för luftflödesbaserad transport av materialet.

19. Förfarande enligt krav 18, varvid, under nämnda matning, ettlufttrycki behällaren (11) skiljer sig fràn lantbruksredskapet (1) omgivandelufttryck med mindre än 1 °/>, företrädesvis mindre än 0,5 °/-.~, och varvid ettlufttryck i kanalen (124a, 124b) skiljer sig fràn det omgivande lufttrycket medmer än 1-15 °/>, företrädesvis än 2-10 °/-.~.

20. Förfarande enligt nàgot av krav 18 eller 19, varvid ett läckagefrän kanalen (14a, 14b) förbi mataranordningen och till behällaren 11, är <6°/>, företrädesvis <3 °/>, <1 °/> eller av ett luftflöde som ästadkoms ikanalen (14a, 14b; 124a, 124b).