SE1550098A1 - Schaberanordning - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG FOljande uppfinning avser en schaberanordning med ett langstrackt schaberblad avsett att kontinuerligt arbeta mot en vals (2) och/eller cylinderyta (20) under avskrapning eller avstrykning av material (1B) pa ytan (20), vilken schaberanordning (5) innefattar en till valsens eller cylinderytans langd anpassad bararbalk (10) med ett fasthallningsarrangemang (4) for positionering av en barardel (3) anordnat att, i ett spar (15) i langdled, glidbart uppbara schaberbladet (6) kannete cknad av att barardelen (3) innefattar ett bararblad (30), ett vid bararbladet (30) anordnat lapporgan (14), och ett mellan lapporganet (14) och bararbladet anordnat distanselement (12), varvid bararbladet (30), lapporganet (14) och distanselementet (12) ar anordnade att utmed en fOrsta langsidokant av bararbladet (30) mellan sig bildar namnda spar (15) fOr glidbar positionering i langdled av schaberbladet (6) under stod av bararbladet (30), lappen (14) och distanselementet (12).

Description

SCHABERANORDNING TEKNISKT OMRADE Foreliggande uppfinning hanfor sig till en schaberanordning med ett langstrackt schaberblad avsett att kontinuerligt arbeta mot en vals eller cylinderyta under avskrapning eller avstrykning av material pa ytan, vilken schaberanordning innefattar en till valsens eller cylinderytans langd anpassad hallare med ett till schaberbladets tjocklek anpassat spar for mottagning av en langsida av schaberbladet, vars andra langsida skjuter ut ur hallarsparet, vilket spar är dimensionerat att medge glidbar positionering i langdled av schaberbladet under stod av vaggar som definierar sparet.

Med "schaber" avses har en tunn linjal eller tunt blad, vanligen av metall, som kontinuerligt arbetar mot en vals- eller cylinderyta under avskrapning eller avstrykning Schaberanordningen kommer nedan att beskrivas vid anvandning for losskrappning av en pappersbana fran en Yankeecylinder i en mjukpappersmaskin, men schaberanordningen kan naturligtvis Wen anvandas for avskrapning av material fran andra vats- eller cylinderytor och Wen i andra maskiner an pappersmaskiner, samt dessutom i vissa applikationer for utjamning av smetskikt och avskrapning av overskott vid bestrykning samt vid tryckning TEKNIKENS STANDPUNKT Vid tillverkning av mjukpapper, t.ex. toalettpapper, hushallspapper, servetter och liknande hygienprodukter uppnas vanligen papperets mjukhet och absorptionsformaga genom ett s.k. krappningsforfarande. Detta forfarande tillgâr sâ, att det annu vata fiberskiktet/banan, som bildas vid papperets formning leds in pa en torkcylinder och att den fardigtorkade, eller delvis torkade, banan skrapas och dras av pa cylindems utgangssida varefter den leds vidare till efterfoljande eventuell ytterligare torkning och/eller upprullning. Dessa torkcylindrar kallas inom branschen "yankeecylindrar".

Det kannetecknande med dessa cylindrar är den stora diametern, som är 3-5 meter. Torkningen av pappersbanan sker genom kontakten med den varma ytan, som vanligen är uppvarmd genom invandig 'angtillforsel, samt utvandig hetluft, ibland kompletterad med IR-straining Vid den °van namnda avtagningen (avskrapningen) sker saledes den s.k. krappningen. I denna process "skrapas" den lopande banan av fran cylindem med ett s.k. motstallt blad, 2 som med ett visst tryck ligger an mot cylinderytan. Genom att den lopande banan moter namnda blads trubbiga yta, sker en mikroveckning av banan/papperet. Denna mikroveckning, som alltsa kallas krappning, okar papperets tjocklek och mjukhet. En forutsattning for att krappning skall uppsth är att den lopande banan har viss vidhaftning mot cylinderytan. Denna vidhaftning kan uppsfa naturligt genom att papperet inte är fulltorkat eller att papperets fibersammansattning innehafter bestandsdelar som haftar mot cylinderytan. Ett vanligt forekommande satt att uppnà onskad vidhaftning är dock att utifran tillfora cylinderytan klistrande medel. Detta sker vanligen genom att det klistrande amnet i lagkoncentrerad form sprutas pa cylinderytan.

Den aktivt verkande maskinkomponenten i krappningsprocessen är alltsa ett motstallt blad, en s.k. krappningsschaber, som med ett tryck ligger an mot cylinderytan och vars langsida har en anslagsyta, som skrapar av och mikroveckar papperet. Krappningsschabern är positionerad i en hallare, vanligen en balk, som har foljande huvudfunktioner: Astadkomma ett reglerbart anliggningstryck av krappschabem mot cylinderytan.

Mojliggora till- och franlaggning av krappschabem.

Mojliggora snabbt byte av krappschaber.

Krappschaberns kontakt med cylinderytan utsatter bade krappschabern och cylinderytan for slitage Detta medfor negativa konsekvenser i processen, i form av slitage. Konsekvensema av slitage är for krappschaberns del att den maste bytas, vilket forutom kostnaden for krappschabem, innebar avsevarda kostnader for produktionsbortfall i samband med bytet. Konsekvensema av slitage av cylinderytan är att kostsamma omslipningar av ytan dâ och dâ maste genomforas. Eftersom cylindem är ett tryckkarl maste cylindem ocksa inneha en viss manteltjocklek. Detta innebar att cylindem maste belaggas med en ny slityta efter ett visst antal omslipningar. En annan konsekvens av krappschaberslitaget är att kvaliteten pa det krappade papperet forandras med graden av slitage.

For att hâlla nere slitaget är det viktigt att liana ett sâ litet tryck som mojligt mellan krappschaberspetsen och cylinderytan. Dock maste ett visst minimitryck upprattftallas for att hindra pappersbanan- eller delar av pappersbanan, att passera mellan krappschabern och cylinderytan, vilket annars fororsakar banbrott.

I patentpublikationen US 2010/0032112 (Eriksson) visas och beskrivs en metod och en anordning for krappning dar traditionella krappningsblad ersatts med ett band som 3 kontinuerligt eller diskontinuerligt matas fram i pappersmaskinens tvarsriktning Under utvecklingsarbetets gang har det visat sig att den foredragna utforingsformen av uppfinningen varit behaftad med huvudsakligen tva problem. Det ena problemet är att den foredragna utforingsformen kravde utbyte av hela bladhallarenheten vilket medfOrde stora investerings kostnader for anvandaren.

En konventionell bladhallarenhet visas och beskrivs i US 3 778 861 (Goodnow). Hallarenheten har tva kammare, och sehaberbladet skjuter ut ur den ena kammaren och ett mot schaberbladet anliggande anpressblad skjuter ut ur den andra kammaren. Den uppfinning som beskrivs i US 2010/0032112 (Eriksson) kan inte anvandas tillsammans med bladhallarenheten enligt US 3 778 861 (Goodnow).

Utbyte av traditionella krappningsblad mot ett kontinuerligt eller diskontinuerligt frammatat band är kant genom t.ex. US 5,138,740 (Goodnow et al.) dar tya. bandandar 15 kan forbindas med varandra och bandet kan anvandas i bladhallarenheten enligt US 3 778 861 (Goodnow).

Andra schaberanordningar som anvander schaberband är kanda genom t.ex. US 6,651,303 (Toivanen et al.) och US 6,202,252 (Harrison), men ej heller dessa kan anvandas tillsammans med konventionella bladhallarenheter sasom den ovannamnda US 3 778 861 (Goodnow). I US 6,202,252 (Harrison) visas ocksa att schaberbandets langsidokanter kan vara spegelsymmetriskt snedslipade. Efter anvandning av den forsta snedslipade kanten rullas bandet upp pa en spole, och efter vandning av spolen upp och ner är den oanviinda snedslipade andra kanten klar att anviinda fOr schabring.

Det andra problemet i uppfinningen enligt US 2010/0032112 (Eriksson) bestar i att den del som bar upp och styr krappningsbandet, genom sin sandwichkonstruktion och sin fasta inspanning i bararbalken, inte är flexibel nog for att alstra jamnt bandtryck langs hela cylinderytan. Eft ojamnt bandtryck leder till ojamnt slitage av krappningsbandet och kan aven orsaka notningsskador pa vals- eller cylinderytan. Svarighetema att fâ jamnt bandtryck kan till en del orsakas av att vals- eller cylinderytan ar krokt pa grund av all valsen/cylindern är sâ belastad att dess rotationsaxel är krokt, att vals- eller cylinderytan dr bomberad, eller att cylindern är utsatt for inre overtryck.

Livslangden pa krappschabern kan okas genom att schabems spets och kontaktyta mot cylindem har en belaggning av haxdare material an sjalva baskroppen av krappschabern. 4 Exempel pa denna losning beskrivs i GB 2128551. Problemet med denna losning är att det hardare materialet lattare kan skada cylinderytan, genom bl.a. slitage.

For att minska slitage pa cylinderytan kan det amne som akar pappersbanans vidhaftning mot cylinderytan kombineras med ett amne som bygger upp ett skikt pA cylinderytan. Genom detta kommer krappschaberns spets att "skrapa" i det uppbyggda skiktet i stallet for att "skrapa" mot cylinderytan. Nackdelen med denna metod är bl.a. hog forbrukning av kemikalier och forsamrad varmetransport genom cylindem samt att kemikalierester blandas in i papperet.

Aven om gangtiderna for krappschabrarna kan forlangas med ovan namnda metoder maste dock krappschabem bytas efter mer eller mindre langa produktionsintervall. Fors& har gjorts for att minska detta problem genom att kontinuerligt mata en lang traditionell krappschaber, i sin langdriktning. Nagra, av flera, problem som gjort att metoden inte fat faste pa marknaden är att konstruktion medfOr kostsamt underhall, att injusteringsmajligheterna är begransade, att metoden kraver stort utrymme pA bada sidor om maskinen, samt att forbrukningen av schabrar blir hog p.g.a. att matningshastigheten maste vara sa hog att inte skillnaden i forslitning mellan in- och utgangssida ger skillnader i kvalitet mellan de bada sidoma.

KORT REDOGORELSE FOR UPPFINNINGEN Andamalet med foreliggande uppfinning är att astadkomma en schaberanordning, med kontinuerlig eller intermittent langdmatning av ett schaberblad som kan anvandas i konventionella bladhallarenheter och inte kraver utbyta av dessa.

Detta andamal uppnas enligt uppfinningen genom aft i en schaberanordning av det i forst stycket ovan angivna slaget innefattar hallaren eft bararblad, ett lapporgan, och ett mellan lapporganet och bararbladet anordnat distanselement, varvid bararbladet, lapporganet och distanselementet är sa sammanfogade med varandra aft de utmed en forsta langsidokant av bararbladet mellan sig bildar det namnda sparet for i langdled glidbar positionering av schaberbladet under stod av bararbladet, lappen och distanselementet.

Tack vare uppfinningen uppnas fordelen med kraftigt minskade installationskostnader genom att befintliga bladhallarenheter kan ateranvandas och att produktionsbortfall i samband med installation kan reduceras avsevart.

For att minska bararbladets bojstyvhet är det lampligt att distanselementet är uppdelat i en rad av efter varandra foljande distanselementdelar, att lapporganet ar uppdelat i en rad av efter varandra ffiljande lappdelar, samt att antalet distanselementdelar är lika stort som antalet lappdelar. Lampligtvis är sammanfogningen, utford med skruvar eller nitar (ev. svetsning och/eller limning), varvid det är lampligt att antalet skruvar eller nitar är dubbelt sa stort som antalet distanselementdelar och antalet lappdelar, och att vaije skruv eller nit gar igenom en lappdel och en distanselementdel, men heist ej uttrader utanfor yttre ytan av bararbladet, som dar med fordel är slatt for flexibel samverkan med en anpressningsmekanism.

For att ytterligare minska bararbladets bojstyvhet, har bararbladet foretradesvis ett flertal tvargaende avspanningsslitsar, som utgar fran en andra langsidokant av bararbladet och är jamnt fordelade utmed bararbladets längd. Dessa slitsar har lampligtvis en langd av 50-75 % av bararbladets bredd. Slitsarna minskar termiska spanningar i bararbladet bladet som orsakas av ojamn temperaturfordelning Foretradesvis stoder sig den namnda andra langsidokanten av bararbladet mot bottnen av en kammare bildad mellan en forsta lapp och en andra lapp i en schaberbalk eller annan bararbalk, varvid kammaren är sa utformad att den medger en viss vickning av bararbladet i urtagningen medan bararbladet stoder sig mot namnda botten. Den for funktionen viktiga vickbarheten, som i US 2010/0032112 (Eriksson) utgjordes av en forsvagning i narheten av den fast inspanda delen kan alltsa enligt uppfinningen ske i bararbladets stodpunkt i bararbalken.

Foretradesvis innefattar bararbalken en andra kammare bildad mellan namnda andra lapp och en tredje lapp, och ett anpressblad stracker sig fran en botten i namnda andra kammare ut mellan den andra och den tredje lappen till linjeanliggning mot bdrarbladet utmed en linje i anslutning till bottnen av sparet for schaberbladet. Harigenom underlattas uppnaendet av eft jamnt anliggningstryck for schaberbladet.

Det är ldmpligt att schaberbladet har en langd som är flera ganger stone an langden av den vats- eller cylinderyta som schaberbladet skall arbeta mot och alltsa är bandformigt. Pa sa salt uppnas minskade stopptider for bladbyte.

Om sa onskas kan schaberbandets andar är fasta till varandra for bildning av ett kontinuerligt schaberband. 6 For ett schaberblad som ska anvandas for krappning av en mjukpappersbana kan det yara lampligt att atminstone den ena langsidokanten av schaberbladet är slipad till en yinkel av omkring 60° till omkring 90°mot angransande sidor ay schaberbladet for att ge en i manga fall (ej begransande) onskad vinkel av omkring 80° till omkring 110° mellan den slipade ytan och en tangent till vals- eller cylinderytan i schaberbladets anliggningspunkt mot vals- eller cylinderytan.

Om sâ onskas kan bada langsidokanterna av schaberbandet vara sâ slipade att schaberbandet har ett rotationssymmetriskt tvarsnitt, och att den ena bandanden vid sammanfogningen ay andarna vridits ett halyt vary relativt den andra for bildning av ett Mobiusband med en enda sida och en enda langsidokant. Darigenom kan den sammanhangande drifttiden for schaberbandet mellan bandbyten fordubblas.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV DE BIFOGADE RITNINGARNA I det foljande kommer uppfinningen att beskrivas narmare med hanyisning till foredragna utforingsformer och de bifogade ritningama.

Figur 1 är en schematisk sidovy ay en kand krappschaber (US 2010/0032112 (Eriksson)), vilken vy visar principerna for densamma.

Figur 2 är en schematisk sidovy ay en krappschaber innefattande en schaberanordning enligt uppfinningen med ett schaberblad och en hallare, som är monterad i en kand typ av traditionell bararbalk och innefattar ett bararblad, ett lapporgan och ett mellanliggande distanselement och halls i en barbalk, som ocksa hailer ett mot bararbladet anliggande anpressblad.

Figur 3 är en planyy ay en del ay ett foredraget utforande ay hallaren.

Figur 4 är en forstorad tyarsnittsvy av schaberbladet och angransande delar ay hallaren enligt snittlinjen IV—IV i figur 3.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FOREDRAGNA UTFORINGSFORMER I Fig. 1 visas en sidovy av krappschaberanordning 5 i enlighet med US 2010/0032112 (Eriksson), med vilken en pa mantelytan 20 av en yankeecylinder 2 vidhaftad mjukpappersbana 1B krappas loss frail mantelytan 20 under bildning av en krappad mjukpappersbana 1C. Krappschaberanordningen 5 är vridbart upphangd i en forankringsdel 8, har foretradesvis i form av axeltappar. Genom vridrorelsen kan 7 krappschaberanordningen 5 positioneras i arbetslage respektive franfallt inaktivt lage. Krappschaberanordningen innefattar en bararbalk 10 bestaende av en langstrackt kropp med forankringsorgan (t.ex. cirkulara urtagningar) amnade fOr namnda axeltappar. Vid kroppens ovre parti finns en klack 77 vid vilken en hallardel 3 finns inspand med ett fasthallningsarrangemang 4. Ett schaberblad (som aven kan betecknas som avskrapningsband) 6 finns glidande/forflyttningsbart anordnat i en spalt i hallardelen 3. I syfte att kunna nyttja derma konstruktion optimalt finns en pivoterbar led 34, har i form av en midja som utgor en pivoterbar, fjadrande led. Genom pivotering av partiet ovanfor pivotleden 34 kan schaberbladet 6 ges olika tryck och/eller vinkel 3 for sin anliggning mot mantelytan 20. Resultatet av krappningsoperationen, dvs. bl.a. tjockleken och makrostrukturen hos den krappade pappersbanan 1C, styrs dock inte framst av vinkeln p utan av den s.k. anslags- eller stOtvinkeln mellan uppstromssegmentet av en tangent till mantelytan 20 i schaberbladets 6 anliggningspunkt 62 och schaberbladets anslags- eller stotyta 60 for den ankommande banan 1B.

Vidare visas en anpressningsanordning 9, som bestar av en langstrackt (eller i langdled uppdelad/ sektionerad) kropp och vilken ungefar mitt pa namnda kropp är pivoterbart anordnad kring en pivotpunkt 7. Vid anpressningskroppens ovre ande finns ett anpressningsdon 91 (vilket kan vara langstrackt eller sektionerat), som med sin ande anligger mot haftardelen 3 fangs en linje ovanfOr namnda ledpunkten 34, sâ att en anpressning med hjalp av anpressningsdonet 91 kan paverka anpressningskraften av schaberbladet 6. Anpressningskraft kan anbringas medelst ett eller flera tryckorgan 96 (fOretradesvis en flexibel, uppblasbar slang) fa att styra schaberbladets anpressningstryck mot mantelytan 20 vid dess kontaktlinje 62.

I figur 2 visas en vy fran sidan av ett utforande enligt uppfinningen. En viktig skillnad i forhallande till den kanda tekniken som visas i figur 1 är att uppfinningen kan nyttja en hallaranordning 8 och bararbalk 10 enligt eft konventionellt, vanligen anvant utforande.

I figur 2 visas en slags konventionell hallaranordning 8 med en konventionell bararbalk 10 och ett konventionellt anpressningsarrangemang 9, vid vilken ett schaberarrangemang 3,6,12,14 finns anordnat, i enligt med ett foredraget utforande av uppfinningen.

Det uppfinningsenliga schaberarrangemanget omfattar en hallardel 3 i form av ett bararblad 30, vid vilket upptill finns anordnat en forflyttningsbar slitdel 6. Slitdelen 6 är rorligt anordnad i en spalt 15 (se fig. 4) som anordnas mellan ett lapporgan 14 och 8 bararbladets ovre ande. Distansbrickor 12 finns anordnade mellan lapporganet 14 och bdrarbladet 30, i syfte att skapa en onskad spalt 15, som mojliggor stabilt anordnande av slitdelen 6 men med tillrackligt utrymme i spalten 15 for att pa onskat vis kunna forskjuta slitdelen 6 i dess langdriktning. Bararbladet 30 är anordnat i en forsta kammare 100 som finns anordnad mellan en forsta lapp 102 och en andra lapp 103 i bdrarbalken 10, vilka fOretradelsevis är utformade i enighet med konventionell schaberteknik. Enligt ett foredraget utforande enligt uppfinningen är bararbladet 30 utformat sa att ett traditionellt schaberblad kan anvandas som utgangsmaterial, vilket innebar manga fordelar aven ur ett kostnadsperspektiv. Saledes är bdrarbladet lampligen i stal och har lampligen en tjocklek T i intervallet 0,5-3 mm samt en bredd B i intervallet 75-150 mm. Bdrarbladet 30 stottar med sin nedre dnde 31 mot bottnen 101 i kammaren 100 och fastklams vid drift med sin nedre ande 31 i ett yttre horn A av bottnen, vilket horn A da fungerar som ett slags pivapunkt for bararbladet 30 och som mojliggor att hallarbladets kan flexa inuti utrymmet i den forsta kammaren 100.

Kammaren 100 har lampligen en bredd som vasentligen overstiger tjocklek t av hallarbladet 30. Vidare framgar att bararbalken 10 är anordnad med en andra kammare 104 inuti vilken finns anordnat ett anpressningsblad 91, samt ett utjamningsdon 96 ingaende i en anpressningsanordning 9 ocksa i enlighet med i sig kand teknik. Med utjamningsdonet 96 i samverkan med en tredje lapp 105 kan anpressningskraften F av anpressningsbladet 91 regleras pa i sig kant vis och darmed utova en onskad anpressningskraft F mot hallardelen 3 och damned slitdelen 6 i anliggning mot ytan 20 av valsen 2. Under drift kan slitdelen 6 antingen med vissa intervall, eller kontinuerligt forflyttas for att fornya slitytan 60 hos slitdelen 6. Slitdelen är lampligen gjord i stal lampligen med en tjocklek T i intervallet 0,4-1,5 mm och en bredd b i intervallet 10 - mm.

Figur 3 visas en del av ett bararblad 30 enligt uppfinningen sett framifran. Det framgar att lapporganet 14 lampligen är anordnat i form av ett flertal separata element 14', vilka fasts vid bararbladet 30 med hjalp av skruvelement 13. I vanstra delen av figur 3 visas att foretradesvis anvands cirkulara brickor 12', foretradesvis standarbrickor i rostfritt stal, som distanselement 12 for att astadkomma ett onskat gap S Indian bdrarbladet 30 och lapporganet 14 for att utan fastklamning inrymma slitdelen 6. I en position narmre mitten i figur 3 indikeras att distanselementet 12 aven kan ha en annan utformning, excmpelvis i form av rektangulara brickor 12". Det inscs att det distanselemcntet 12 sjalvfallet alien kan utgoras av en langstrackt sammanhallen enhet, antingen i sig sjalv eller integrerad med lapporganet 14. 9 I figur 4 visas ett tvarsnitt av ovre delen av ett bdrarblad 3 med slitdel 6, sa som indikeras i figur 3. Det framgar att slitdelen 6 inskjuter ett tillräckligt stycke ned i gapet 15 som bildas mellan lapporganet 14 och bararbladets Ovre del 31 for att erhalla tillräckligt stod for anpressning mot valsen 2. Vidare framgar att lapporganet 14 är anordnat med sin ovre ande 140 pa avstand X (lampligen ca 3-15 mm) nedanfor bdrarbladets Ovre ande 31, i syfte att kunna skapa tillrackligt utrymme mellan slitdelen 6 och valsytan 20 for att anordna slitdelen 6 med onskad vinkel 13 i forhallande till valsytan 20 och att den ovre delen av lapporganet med fordel är anordnad med en fasning 14 A i samma syfte. Vidare visas att brickan 12 med fOrdel är anordnad med hjalp av skruv 13 som har lasgang 13 A, eller pa annat vis är sakert forankrad i bdrarbladet 3. Foretradesvis anspannes skruvarna 13 hart mot brickan12, vilket kan ytterligare sakerstalla saker fOrankring. En mojlig modiftkation är att anordna en cirkular bricka 12' som genom att ej fastklammas mot bdrarbladet 3 kan anordnas fritt roterbar kring skruven 13, varigenom forflyttning av slitdelen 6 ytterligare kan underldttas.

Claims (12)

PATENTKRAV

1. Schaberanordning med ett langstrackt schaberblad avsett att kontinuerligt arbeta mot en vals (2) och/eller cylinderyta (20) under avskrapning eller avstrykning av material (1B) pa ytan (20), vilken schaberanordning (5) innefattar en till valsens eller cylinderytans langd anpassad bararbalk (10) med ett fasthallningsarrangemang (4) for positionering av en barardel (3) anordnat att, i ett spar (15) i langdled, glidbart uppbara schaberbladet (6) kannetecknad av att barardelen (3) innefattar ett bararblad (30), ett vid bararbladet (30) anordnat lapporgan (14), och ett mellan lapporganet (14) och bararbladet anordnat distanselement (12), varvid bararbladet (30), lapporganet (14) och distanselementet (12) är anordnade att utmed en forsta langsidokant av bararbladet (30) mellan sig bildar namnda spar (15) for glidbar positionering i langdled av schaberbladet (6) under stod av bararbladet (30), lappen (14) och distanselementet (12).

2. Schaberanordning enligt patentkrav 1, kannetecknad av att namnda bararbalk (10) är anordnad med en forsta kammare (100) anordnad att inrymma en langsida av bararbladet (30), vars andra langsida skjuter ut ur namnda kammare (100).

3. Schaberanordning enligt krav 2, kannetecknad av att namnda kammare (100) i tvarled har en minsta oppning (D) som är storre an tjockleken (T) av bararbladet (30), samt foretradesvis namnda andra langsidokanten av bararbladet (30) stoder sig mot bottnen (101) av namnda kammare (100), varvid kammaren (100) är sâ utformad att den medger en viss vickning av barbladet (30) i urtagningen medan bararbladet (30) stodjer sig mot namnda botten (101).

4. Schaberanordning enligt nagot av ovan krav, kannetecknad av att distanselementet (12) utgors av en med avseende pa lapporganet (14) separat del.

5. Schaberanordning enligt med patentkrav 4 kannetecknad av att namnda distanselement (12) är uppdelat i en rad av efter varandra foljande distanselementdelar (12', 12").

6. Schaberanordning enligt nagot av ovan krav, kannetecknad av att lapporganet (14) är uppdelat i en rad av efter varandra foljande lappdelar (14'). 11

7. Schaberanordning enligt krav 5 och 6, kannetecknad av att antalet distanselementdelar (12', 12") är stone an antalet lappdelar (14').

8. Schaberanordning enligt nagot av kraven 1-7, kannetecknad av att bararbladet (30) har ett flertal tvargaende avspanningsslitsar (35) utgaende fran en andra langsidokant av bararbladet, vilka foretradesvis är jamnt fOrdelade utmed bararbladets langd.

9. Schaberanordning enligt nagot av ovan krav, kannetecknad av att schaberbladet (6) har en bredd (b) som är 5-50 % av bararbladets bredd (B), foretradesvis 10 — 30 %.

10. Schaberanordning enligt krav 9, kannetecknad av att bararbalken (10) innefattar en andra kammare (104) bildad mellan en andra lapp (103) och en tredje lapp (105), och att ett anpressblad (91) stracker sig fran en botten i namnda andra kammare ut mellan den andra och den tredje lappen (103, 105) till linjeanliggning mot bararbladet (30), foretradesvis i anslutning till bottnen av sparet (15) for schaberbladet (6).

11. Schaberanordning enligt nagot av kraven 1-10, kannetecknad av att schaberbladet (6) har en langd som är flera ganger stOrre an langden av den vals- eller cylinderyta (2,20) som schaberbladet (6) skall arbeta mot, varvid foretradesvis schaberbandets andar ar fasta till varandra for bildning av ett kontinuerligt schaberband.

12. Schaberanordning enligt krav 11, kannetecknad av att atminstone den ena langsidokanten (60) av schaberbladet (6) är slipad till en vinkel av omkring 60° till omkring 90'mot angransande sidor av schaberbladet (6) for att ge en onskad vinkel av omkring 80° till omkring 95° mellan den slipade ytan och en tangent till vals- eller cylinderytan (2,20) i schaberbladets anliggningspunkt mot vals- eller cylinderytan, varvid foretradesvis bada langsidokanterna av schaberbladet (6) dr sâ slipade att schaberbandet har ett rotationssymmetriskt tvarsnitt, och att den ena bandanden vid sammanfogningen av andarna vridits ett halvt vary relativt den andra for bildning av ett Mobiusband med en enda sida och en enda langsidokant. 1/4 Fig- 2 2/4 3/4 IV 14' 132" 12" 12' 14' 12' 13 -;6'®66eece 61-61 b: