SE1250881A1 - Komponenter för medicinska kretsar - Google Patents

Abstract

KOMPONENTER FOR MEDICINSKA ICRETSAR Sammandrag: Andande medicinska kretskomponenter och forfaranden for framstallning av dessa beskrivs. Dessa komponenter innefattar andande, skummade material som är permeabla for vattenanga och vasentligen impermeabla Rr flytande vatten och konvektivt gasflode. De beskrivna materialen och forfarandena kan innefattas i en mangd komponenter, inklusive ror, Y-kopplingar, kateterfasten och patientgranssnitt, och de är lampliga for anvandning i en mangd medicinska kretsar, inklusive insufflations-, anestesi- och andningskretsar. KOMPONENTER FOR MEDICINSKA ICRETSAR PRIORITET Denna patentansokan aberopar prioritet fran den provisoriska US-patentansokan 61/289 089, med titeln "Components for Medical Circuits", ingiven den 22 december 2009 och vilken harmed inforlivas i sin helhet inforlivas Uri genom referens. BAKGRUND Tekniskt omri.de Denna beskrivning hanfor sig i allmanhet till komponenter for medicinska kretsar, och specifikt till medicinska kretskomponenter som tillhandahaller befuktade gaser till och/eller avlagsnar befuktade gaser fran en patient, sasom vid positivt luftvagstryck (PAP), respirator-, anestesi-, ventilator- och insufflationssystem. Teknikens standpunkt medicinska tillampningar fOrekommer olika komponenter som transporterar gaser med hog relativ luftfuktighet till och frail patienter. Kondensation kan vara ett problem nar gasema med hog fuktighet kommer i kontakt med vaggarna i en komponent med lagre temperatur. Kondensation beror emellertid pa manga faktorer, vilka inte bara innefattar komponentens temperaturprofil utan aven gasens flodeshastighet, komponentens geometri och den inneboende "andningsfOrmagan" hos materialet som komponenten bestar av, d.v.s. materialets fOrmaga aft slappa igenom vattenanga samtidigt som det vasentligen motstar konvektivt flode av vatten eller gas.

Description

KOMPONENTER FOR MEDICINSKA ICRETSAR Sammandrag: Andande medicinska kretskomponenter och forfaranden for framstallning av dessa beskrivs. Dessa komponenter innefattar andande, skummade material som är permeabla for vattenanga och vasentligen impermeabla Rr flytande vatten och konvektivt gasflode. De beskrivna materialen och forfarandena kan innefattas i en mangd komponenter, inklusive ror, Y-kopplingar, kateterfasten och patientgranssnitt, och de är lampliga for anvandning i en mangd medicinska kretsar, inklusive insufflations-, anestesi- och andningskretsar.

KOMPONENTER FOR MEDICINSKA ICRETSAR PRIORITET Denna patentansokan aberopar prioritet fran den provisoriska US-patentansokan 61/289 089, med titeln "Components for Medical Circuits", ingiven den 22 december 2009 och vilken harmed inforlivas i sin helhet inforlivas Uri genom referens.

BAKGRUND Tekniskt omri.de Denna beskrivning hanfor sig i allmanhet till komponenter for medicinska kretsar, och specifikt till medicinska kretskomponenter som tillhandahaller befuktade gaser till och/eller avlagsnar befuktade gaser fran en patient, sasom vid positivt luftvagstryck (PAP), respirator-, anestesi-, ventilator- och insufflationssystem.

Teknikens standpunkt medicinska tillampningar fOrekommer olika komponenter som transporterar gaser med hog relativ luftfuktighet till och frail patienter. Kondensation kan vara ett problem nar gasema med hog fuktighet kommer i kontakt med vaggarna i en komponent med lagre temperatur. Kondensation beror emellertid pa manga faktorer, vilka inte bara innefattar komponentens temperaturprofil utan aven gasens flodeshastighet, komponentens geometri och den inneboende "andningsfOrmagan" hos materialet som komponenten bestar av, d.v.s. materialets fOrmaga aft slappa igenom vattenanga samtidigt som det vasentligen motstar konvektivt flode av vatten eller gas.

WO 2011/0772- 1 -PCT/1B2010/003454 KOMPONENTER FOR MEDICINSKA KRETSAR Sammandrag: Andande medicinska kretskomponenter och forfaranden for framstallning av dessa beskrivs. Dessa komponenter innefattar andande, skummade material som är permeabla for vattenanga och vasentligen impermeabla far flytande vatten och konvektivt gasflode. De beskrivna materialen och farfarandena kan innefattas i en mangd komponenter, inklusive ror, Y-kopplingar, kateterfasten och patientganssnitt, och de ar lampliga for anvandning i en mangd medicinska kretsar, inklusive insufflations-, anestesi- och andningskretsar.

KOMPONENTER FOR MEDICINSKA KRETSAR PRIORITET Denna patentansiikan aberopar prioritet fran den provisoriska US-patentansOkan 61/289 089, med titeln "Components for Medical Circuits", ingiven den 22 december 2009 och vilken harmed inforlivas i sin helhet infOrlivas hari genom referens.

BAKGRUND Tekniskt omrade Denna beskrivning hanfOr sig i allmanhet till komponenter for medicinska kretsar, och specifikt till medicinska kretskomponenter som tillhandahaller befuktade gaser till och/eller avlagsnar befuktade gaser fran en patient, sasom vid positivt luftvagstryck (PAP), respirator-, anestesi-, ventilator- och insufflationssystem.

Teknikens standpunkt I medicinska tillampningar farekommer olika komponenter som transporterar gaser med hog relativ luftfuktighet till och fran patienter. Kondensation kan vara ett problem nar gaserna med hog fuktighet kommer i kontakt med vaggarna i en komponent med lagre temperatur. Kondensation beror emellertid pa manga faktorer, vilka inte bara innefattar komponentens temperaturprofil utan amen gasens flodeshastighet, komponentens geometri och den inneboende "andningsfOrmagan" hos materialet som komponenten bestar av, d.v.s. materialets Rh-maga all slappa igenom vattenanga samtidigt som det vasentligen motstar konvektivt Mode av vatten eller gas.

WO 2011/0772- 2 -PCT/IB2010/003454 I PAP-system (ventileringssystem som till en patient tillhandahaller andningsgas vid positivt tryck) anvands t.ex. andningsror for leverans och avlagsnande av inandnings- och utandningsgaser. I dessa tillampningar liksom i andra andningstillampningar, sasom assisterad andning, levereras gasema som andas in av en patient vanligen genom ett inhalationsror vid en fuktighet som är nara mattnad. De andningsgaser som andas ut av en patient strommar genom ett utandningsror och ãr vanligen fullstandigt mattade. Kondens kan bildas pa innervaggama i en komponent i andningskretsen under patientens inandning, och avsevarda kondensnivaer kan bildas under patientens utandning. Sadan kondens är sarskilt skadlig nar den är lokaliserad tiara patienten. Till exempel kan rorlig kondens som bildas i ett andningsror (inhalationsror eller utandningsror) andas in av en patient och eventuellt leda till hostattacker eller annat obehag.

Ett annat exempel är insufflationssystem, vilka ocksa levererar och avlagsnar befuktade gaser. Under laparoskopisk kirurgi med insufflering kan det vara onskvart med befuktning av insufflationsgasen (vanligen CO2) innan den strommar in i bukhalan. Detta kan forebygga "uttorlcning" av patientens inre organ och forkorta den tid som kravs fOr aterhamtning efter ingeppet. Aven vid anvandning av torr insufflationsgas kan gasen mattas eftersom den absorberar fukt fran patientens bukhala. Fukten i gasema tenderar att kondensera pa vaggarna i insufflationssystemets utloppsarm eller -ror. Vattenangan kan aven kondensera pa andra komponenter i insufflationssystemet, sasom filter. Vattenanga som kondenserar pa filtret och som bildar vatska som rinner langs armarna (inlopp eller utlopp) är ett kraftigt oonskat fenomen. Vatten som har kondenserat pa vaggarna kan t.ex. matta filtret och leda till blockering. Detta kan leda till olcat mottryck och hindra systemet fran att eliminera rok. Vidare kan flytande vatten i armarna rinna in i annan ansluten utrustning, vilket är icke onskvart.

Fors& har gjorts att minska kondensationens skadliga effekter genom innefattande av hoggradigt "andande" material - det viii saga material som är starkt permeabla fOr vattenanga och vasentligen impermeabla for flytande vatten och konvektivt gasflode - i rorens vaggar. Detta har emellertid erfordrat extremt tunna membranvaggar for astadkommande av tillrackligt hog andningsformaga for forebyggande eller minskning av kondensation. Som en foljd har rot- med 35 godtagbar andningsformaga haft sa tunna vaggar att roren har behovt avsevarda forstarlcningsatgarder. Dessa forstarkningsatgarder gör framstallningsforfarandet dyrare, mer tidskravande och komplicerat. Foljaktligen kvarstar ett behov for WO 2011/0772- 3 -PCT/1B2010/003454 andande, men anda starka, komponenter till medicinska kretsar for leverans av befuktade gaser.

SAMMANFATTNING Material och forfaranden for framstallning av andande medicinska kretskomponenter, sasom andande komponenter till insufflations-, anestesi- eller andningskretsar, beskrivs hari i olika utforingsformer. Dessa andande komponenter innefattar andande, skummade material som är permeabla for vattenanga och 10 vasentligen impermeabla for flytande vatten och konvektivt gasflode. De beskrivna materialen och forfarandena kan innefattas i en mangd komponenter, inklusive ror, Y-kopplingar, kateterfasten och patientgranssnitt.

En medicinsk kretskomponent for anvandning tillsammans med befuktad gas beskrivs. I atminstone en utffiringsform kan komponenten innefatta en vagg som definierar ett innerutrymme, varvid atminstone en del av namnda vagg bestar av ett andande, skummat material som är anpassat for medgivande av transmission av vattenanga men som vasentligen forhindrar transmission av flytande vatten.

I olika utforingsformer besitter ovanstaende komponent en, nagra eller samtliga av thljande egenskaper. Diffusionskoefficienten for det andande, skummade materialet kan vara atminstone 3x-7 cm2/s. Vaggtjockleken kan vara mellan 0,1 mm och 3,0 mm. Det andande, skummade materialet kan innefatta en blandning av polytnerer. Det andande, skummade materialet kan innefatta en termoplastisk elastomer med ett mjukt polyetersegment. Det andande, skummade materialet kan innefatta en termoplastisk elastomer av sampolyestertyp med ett mjukt polyetersegment. Det andande, skummade materialet kan vara sa styvt att det skummade materialet kan bojas runt en metallcylinder med 25 mm diameter utan att veckas eller kollapsa, sã som definieras i testet for okning av flodesmotstand vid bojning enligt ISO 5367:2000(E). Komponentens permeabilitet P i g- mm/m2/dygn kan vara atminstone 60 g-mm/m2/dygn vid matning i enlighet med forfarande A i ASTM E96 (med anvandning av torlcmedelsforfarandet vid en temperatur av 23 °C och en relativ luftfuktighet av 90 %). Komponentens elasticitetsmodul kan vara mellan 30 och 1 000 MPa. Permeabiliteten P kan uppfylla formeln: P> exp {0, 019[1n(M)]2 - 0,71n(M) + 6,5} WO 2011/0772- 4 -PCT/IB2010/003454 varvid M representerar den skummade polymerens elasticitetsmodul uttryckt i MPa, och M är mellan 30 och 1 000 MPa.

I olika utforingsformer besitter komponenten i enlighet med nagra eller samtliga av ovanstaende utforingsformer dessutom en, nagra eller samtliga av foljande egenskaper. Det skummade materialet kan innefatta halrum. Det skummade materialet kan ha en porositet som overstiger 25 %. Det skummade materialet kan ha en genomsnittlig halrumsstorlek i tvarriktningen som är mindre an 30 % av vaggtjockleken. Det skummade materialet kan innefatta halrum som är tillplattade 10 langs vaggens langdaxel. Atminstone 80 % av halrummen kan ha ett forhallande mellan longitudinell langd och transversell hojd som är stone an 2:1. Atminstone 10 % av halrummen kan sta i kontakt med varandra.

I vissa utforingsformer kan komponenten i enlighet med nagra eller samtliga av 1ovanstaende utffiringsformer utgora vaggen i ett ror eller vaggen i en mask. Om det skummade materialet utg8r vaggen i ett ror, kan roret t.ex. vara ett strangsprutat rot-, ett korrugerat ror eller ett strangsprutat, korrugerat rot.. Samtliga ovan namnda ror kan vara ett ror for anvandning i ett insufflationssystem.

I atminstone en utforingsform kan komponenten innefatta en vagg som definierar ett utrymme, varvid atminstone en del av vaggen bestar av ett skummat material som är permeabelt ffir vattenanga och vasentligen ickepermeabelt for flytande vatten, varvid det skummade materialets permeabilitet P vid matning i enlighet med forfarande A i ASTM E96 (med anvandning av torkmedelsforfarandet vid en 2temperatur av 23 °C och en relativ luftfuktighet av 90 %) i g-mm/m2/dygn uppgar till atminstone 60 g-mm/m2/dygn och uppfyller forrneln: P> exp{0,019[1n(M)]2 - 0,71n(M) + 6,5} varvid M representerar den skummade materialets elasticitetsmodul uttryckt i MPa, och M är mellan 30 och 1 000 MPa.

I olika utforingsformer besitter ovanstaende komponent en, nagra eller samtliga av foljande egenskaper. P kan vara Atminstone 70 g-mm/m2/dygn. M kan vara mellan 30 och 800 MPa. Vdggtjockleken kan vara mellan 0,1 mm och 3,0 mm. Det skummade materialet kan ha en porositet som overstiger 25 %. Det skummade materialet kan innefatta halrum. Det skummade materialet kan ha en genomsnittlig halrumsstorlek i tvarriktningen som är mindre an 30 % av vdggtjockleken.

WO 2011/0772- -PCT/1B2010/003454 Atminstone nagra av hAlrummen kan vara tillplattade i vaggens ldngdriktning. Atminstone 80 % av hdlrummen kan ha ett forhallande mellan longitudinell ldngd och transversell hojd som är stone an 2:1. Atminstone 10 % av halrummen kan sta i kontakt med varandra. Det andande, skummade materialet kan innefatta en termoplastisk elastomer med ett mjukt polyetersegment. Det andande, skummade materialet kan innefatta en termoplastisk elastomer av sampolyestertyp med ett mjukt polyetersegment.

I vissa uffliringsformer kan komponenten i enlighet med nAgra eller samtliga av ovanstaende utforingsformer utgora vaggen i ett ror eller vaggen i en patientmask.

Om det skummade materialet utgor vaggen i ett ror, kan roret t.ex. vara ett strangsprutat ror, ett korrugerat kir eller ett strangsprutat, korrugerat ror. Samtliga ovan namnda ror kan vara ett ror for anvandning i ett insufflationssystem.

Ett forfarande fOr framstallning av en medicinsk kretskomponent beskrivs ocksa. I atminstone en utforingsform innefattar forfarandet blandning av en huvudsats av skumningsmedel (en blandning av en bdrarpolymer och aktivt skumningsmedel) i ett polymert basmaterial och bildning av en flytande blandning, vilket medger frisattning av gasbubblor frAn skumningsmedlet i den flytande blandningens basmaterialdel, och stoppande av frisattningen av gasbubblor och bearbetning av blandningen under bildning av en komponent som är permeabel for vattenAnga.

I olika utfaringsformer besitter ovansgende forfarande en, nAgra eller samtliga av frziljande egenskaper. Skumningsmedlet och/eller det polymera basmaterialet kan 25 vdljas och blandningen kan bearbetas for bildning av en for vattenanga permeabel komponent som innefattar en fast polymer och halrum som är jarnnt fardelade i den fasta polymeren. Komponentens permeabilitet P i g-mm/m2/dygn kan vara Atminstone 60 g-mm/m2/dygn eller atminstone 70 g-mm/m2/dygn vid matning i enlighet med forfarande A i ASTM E96 (med anvandning av torkmedelsforfarandet vid en temperatur av 23 °C och en relativ luftfuktighet av 90 %). Komponentens elasticitetsmodul kan vara mellan 30 och 1 000 MPa. P kan uppfylla formeln: P> exp {0,019[1n(M)]2 — 0,71n(M) + 6,5} varvid M representerar den skummade polymerens elasticitetsmodul uttryckt i MPa, och M är mellan 30 och 1 000 MPa, eller mellan 30 och 800 MPa. Vdggtjockleken kan vara mellan 0,1 mm och 3,0 mm.

WO 2011/0772- 6 -PCT/1B2010/003454 I olika utffiringsformer besitter forfarandet i enlighet med nagra eller samtliga av ovanstaende utffiringsformer dessutom en, naga eller samtliga av ffiljande egenskaper. Det skummade materialet kan innefatta halrum. Det skummade materialet kan ha en porositet som overstiger 25 %. Den genomsnittliga halrumsstorleken i tvarriktningen kan vara mindre an 30 % av vaggtjockleken. Det skummade materialet kan innefatta halrum som ãr tillplattade langs vaggens langdaxel. Atminstone 80 % av halrummen kan ha ett forhallande mellan longitudinell langd och transversell hojd som är stone an 2:1. Atminstone 10 % av 10 halrummen kan sta i kontakt med varandra. Det andande, skummade materialet kan innefatta en termoplastisk elastomer med ett mjukt polyetersegment. Det andande, skummade materialet kan innefatta en termoplastisk elastomer av sampolyestertyp med ett mjukt polyetersegment.

I vissa utfOringsformer kan forfarandet i enlighet med nagra eller samtliga av ovanstaende utforingsformer innefatta bearbetning av den for vattenanga permeabla komponenten till ett ror eller bearbetning av den for vattenanga permeabla komponenten till en mask. Om forfarandet innefattar bearbetning av komponenten till ett ror, kan bearbetningsforfarandet for blandningen innefatta strangsprutning av blandningen i form av ett r5r. Bearbetning av blandningen kan aven innefatta samtidig strangsprutning av ett flertal forstarkande ribbor pa nagon av rorets ytor. Ribborna kan ordnas pa rorformens inneryta eller pa rorformens ytteryta, eller pa rorformens inneryta och ytteryta. I synnerhet kan ribborna ordnas langs rorformens omkrets, t.ex. ordnade lungs omkretsen av rorformens inneryta.

Ribborna kan vara generellt longitudinellt ordnade langs en stracka av rorformen.

Bearbetning av blandningen kan awn innefatta korrugering av den strangsprutade rorformen. Om den strangsprutade rorformen är korrugerad kan rorformen innefatta ribbor eller ribborna kan uteslutas.

Ett ror for leverans av befuktad gas till eller fran en patient beskrivs ocksa. I Atminstone en utforingsform innefattar roret ett inlopp och ett utlopp och en strangsprutad, korrugerad ledning bestaende av skummad polymer, vilken är permeabel for vattenanga och vdsentligen impermeabel for flytande vatten och konvektivt gasflode, varvid ledningen bestaende av skummad polymer är ordnad sa att den medger flode av befuktad gas fran inloppet till utloppet i ett utrymme som omsluts av ledningen. Roret kan vidare innefatta ett flertal forstdrkande ribbor. Ribborna kan ordnas pa rorformens inneryta eller pa rorformens ytteryta, eller pa rorformens inneryta och ytteryta. I synnerhet kan ribborna ordnas langs WO 2011/0772- 7 -PCT/1B2010/003454 rorformens omkrets, t.ex. ordnade langs omkretsen av rorformens inneryta. Ribborna kan vara generellt longitudinellt ordnade langs en stracka av rorformen, mellan inloppet och utloppet.

I olika utforingsformer besitter ovanstaende ror, antingen med eller utan ovan beskrivna ribbor, en, nagra eller samtliga av ftiljande egenskaper. Ledningen bestaende av skummad polymer kan innefatta ett fast termoplastiskt elastomermaterial och cellulara halrum som är jamnt fOrdelade i det fasta materialet. Ledningen bestaende av skummad polymer kan ha en inneryta intill det slutna utrymmet, och en innervolym intill innerytan, varvid atminstone vissa av de cellulara halrummen star i forbindelse med andra cellulara halrum, varvid det bildas oppna cellfOrbindelser som framjar forflyttning av vattenanga genom ledningen. Atminstone 10 % eller atminstone 20 % av de cellulara halrummen kan sta i kontakt med andra cellulara halmm. Det skummade materialet kan ha en porositet som overstiger 25 %. Den genomsnittliga halrumsstorleken i tvarriktningen kan vara mindre an 30 % av vaggtjockleken eller mindre an 10 % av vaggtjockleken. Atminstone nagra av halrummen kan vara tillplattade i ledningens langdriktning. Tillplattningen kan beskrivas i form av ett forhallande mellan longitudinell langd och transversell 1140 som är storre an 2:1 eller storre an 3:1. 20 Atminstone 80 % av halrummen kan ha denna tillplattning.

I olika utfaringsformer besitter roret i enlighet med nagra eller samtliga av ovanstaende utioringsformer dessutom en, nagra eller samtliga av fOljande egenskaper. Ledningen bestaende av skummad polymer kan ha en vaggtjocklek 25 som är mellan 0,1 mm och 3,0 mm. Komponentens permeabilitet P i g-mm/m2 kan vara atminstone 60 g-mm/m2/dygn vid matning i enlighet med farfarande A i ASTM E96 (med anvandning av torkmedelsforfarandet vid en temperatur av 23 °C och en relativ luftfuktighet av 90 %). Komponentens elasticitetsmodul kan vara mellan 30 och 1 000 MPa. P kan uppfylla formeln: 30 P> exp 019[1n(M)]2 - 0,71n(M) + 6,51 varvid M representerar den skummade polymerens elasticitetsmodul uttryckt i MPa, och M är mellan 30 och 1 000 MPa. Ledningen bestaende av skummad 35 polymer kan vara sá styv att ledningen bestaende av skummad polymer kan bojas runt en metallcylinder med 25 mm diameter utan att veckas eller kollapsa, sa som definieras i testet fir &fling av flodesmotstand vid bojning enligt ISO 5367:2000(E).

WO 2011/0772- 8 -PCT/1B2010/003454 I atminstone en utforingsform innefattar roret ett inlopp och ett utlopp och en ledning bestaende av skummad polymer, vilken är permeabel for vattenanga och vasentligen impermeabel for flytande vatten och konvektivt gasflode, pa ett sadant 5 satt att ledningen bestaende av skummad polymer mojliggor flode av befuktad gas fran inloppet till utloppet i ett utrymme som omsluts av ledningen, varvid ledningen bestaende av skummad polymer innefattar ett fast elastomermaterial och cellulara halrum som är j arrint fordelade i det fasta materialet. Ledningen bestaende av skummad polymer kan ha en inneryta intill det slutna utrymmet, och en innervolym intill innerytan. Atminstone vissa av de cellulara halrummen i innervolymen kan sta. i fOrbindelse med andra cellulara halrum, varvid det bildas oppna cellfarbindelser som frarnjar forflyttning av vattenanga genom ledningen.

I olika utforingsformer besitter ovanstaende ror en, nap-a eller samtliga av fOljande 15 egenskaper. Ledningen bestaende av skummad polymer kan ha en diffusionskoefficient som overstiger 3x1 e cm2/s. Ledningen kan vara strangsprutad. Ledningen kan vara korrugerad. Roret kan vidare innefatta ett flertal forstarkande ribbor. Ribboma kan ordnas pa rorformens inneryta eller pa rorformens ytteryta, eller pa rorformens inneryta och ytteryta. I synnerhet kan ribboma ordnas langs rorformens omkrets, t.ex. ordnade langs omkretsen av rorformens inneryta. Ribboma kan vara generellt longitudinellt ordnade Fangs en stracka av rorformen, mellan inloppet och utloppet. Roret kan innefatta en varmeledning. Ledningen kan vara generellt longitudinellt ordnade tangs ledningen bestaende av skummad polymer, mellan inloppet och utloppet.

I olika utfOringsforrner besitter roret i enlighet med nagra eller samtliga av ovanstaende utforingsformer dessutom en, nagra eller samtliga av foljande egenskaper. Atminstone 10 % eller Atminstone 20 % av de cellulara halrummen i innervolymen kan sta i kontakt med andra cellulara halrum. Det skummade materialet kan ha en porositet som 8verstiger 25 %. Atminstone nagra av halrummen kan vara tillplattade i ledningens langdriktning. Tillplattningen kan beskrivas i form av ett forhallande mellan longitudinell langd och transversell hOjd som är stone an 2:1 eller stone an 3:1. Atminstone 80 % av halrummen kan ha denna tillplattning. Innervolymen kan ha en genomsnittlig halrumsstorlek i 35 tvarriktningen som är mindre an 30 % eller mindre an 10 % av vaggtjockleken hos ledningen bestaende av skummad polymer. Ledningen bestaende av skummad polymer kan ha en vaggtjocklek som är mellan 0,1 mm och 3,0 mm. Rorets permeabilitet P i g-mm/m2/dygn kan vara atminstone 60 g-mm/m2/dygn vid WO 2011/0772- 9 -PCT/IB2010/003454 matning i enlighet med fcirfarande A i ASTM E96 (med anvandning av torlcmedelsforfarandet vid en temperatur av 23 °C och en relativ luftfuktighet av 90 %). Rorets elasticitetsmodul kan vara mellan 30 och 1 000 MPa. P kan uppfylla formeln: P> exp {0,019[1n(M)]2 - 0,71n(M) + 6,5} varvid M representerar den skummade polymerens elasticitetsmodul uttryckt i MPa. Ledningen bestaende av skummad polymer kan vidare ha ett ytterskikt intill 10 innervolymen, varvid de celluldra halrummen i ytterskiktet är slutna. Skikttjockleken kan vara mellan 5 och 10 % av vaggtjockleken, t.ex. mellan 10 och 50 1.un.

Ett forfarande for framstallning av ett ror som lampar sig for leverans av befuktad gas till eller fran en patient beskrivs ocksa. I atminstone en utfOringsform innefattar forfarandet blandning av ett skumningsmedel i ett basmaterial under bildning av ett extrudat varvid basmaterialet innefattar en eller flera termoplastiska elastomerer, laggande av tryck pa extrudatet med anvandning av en strangsprutningsmaskin under bildning av ett ihaligt ror, leverering av det ihàliga 20roret till en korrugatorform, avsvalning av det ihaliga roret i korrugatorformen, och urtagning av det avsvalnade ihaliga roret ur korrugatorformen, varvid det bildas ett korrugerat ror som är permeabelt for vattenanga.

I olika utforingsformer besitter ovanstaende forfarande en, nagra eller samtliga av foljande egenskaper. Roret kan ha en vaggtjocklek som är mellan 0,1 mm och 3,0 mm. Det korrugerade roret kan innefatta fast termoplastisk elastomer och halrum som bildas av de gasbubblor som frisatts fran skumningsmedlet. Den maximala halrumsdiametern i tvarriktningen kan vara mindre an en tredjedel av den minsta vaggtjockleken. Det korrugerade rorets porositet kan vara storre an 25 %.

Basmaterialet kan ha en diffusionskoefficient som overstiger 0,75x-7 cm2/s.

Basmaterialet kan ha en dragmodul som overstiger 15 MPa.

Ett forfarande for leverans av befuktad gas till eller fran en patient beskrivs ocksa. I atminstone en utforingsform innefattar fOrfarandet tillhandahallande av en medicinsk kretskomponent, vilken innefattar en vagg bestaende av ett andande, slcummat material, som ansluter den medicinska kretskomponenten till en patient, och overfOring av befuktad gas via den medicinska kretskomponenten, varvid den medicinska kretskomponenten medger passage av vattenanga genom WO 2011/0772- 10 -PCT/IB2010/003454 komponentens vagg men vasentligen fcirhindrar overforing av flytande vatten och konvektivt gasflode genom komponentens vagg.

I olika utforingsformer besitter ovanstaende forfarande en, nagra eller samtliga av faljande egenskaper. Diffusionskoefficienten for det andande, skummade materialet kan vara atminstone 3x-7 cm2/s. Vaggtjockleken kan vara mellan 0,1 mm och 3,0 mm. Det andande, skummade materialet kan innefatta en termoplastisk elastomer med ett mjukt polyetersegment. I synnerhet kan det andande, skummade materialet innefatta en termoplastisk elastomer av 10 sampolyestertyp med ett mjukt polyetersegment. Det andande, skummade materialet kan vara sit styvt att det skummade materialet kan bojas runt en metallcylinder med 25 mm diameter utan att veckas eller kollapsa, sit som definieras i testet for olcning av flodesmotstand vid bojning enligt ISO 5367:2000(E). Komponentens permeabilitet P i g-mm/m2/dygn kan vara 15 atminstone 60 g-mm/m2/dygn vid matning i enlighet med forfarande A i ASTM E96 (med anvandning av torlcmedelsforfarandet vid en temperatur av 23 °C och en relativ luftfuktighet av 90 %). Komponentens elasticitetsmodul kan vara mellan 30 och 1 000 MPa. P kan uppfylla formeln: 20P> exp {0,019[1n(M)]2 - 0,71n(M) + 6,5} varvid M representerar den skummade polymerens elasticitetsmodul uttryckt i MPa, och M är mellan 30 och 1 000 MPa.

I olika utforingsformer besitter forfarandet i enlighet med nagra eller samtliga av ovanstaende utforingsformer dessutom en, nagra eller samtliga av foljande egenskaper. Det skummade materialet kan innefatta halrum. Atminstone 10 % av halrummen kan sta i kontakt med varandra. Det skummade materialet kan ha en porositet som overstiger 25 %. Det skummade materialet kan ha en genomsnittlig halrumsstorlek i tvarriktningen som är mindre an 30 % av vaggtjockleken. Atminstone nagra av halrummen kan vara tillplattade i komponentens langdriktning. Tillplattningen kan beskrivas i form av ett forhallande mellan longitudinell langd och transversell hojd som är stone an 2:1 eller storre an 3:1. Atminstone 80 % av halrummen kan ha denna tillplattning.

I vissa utforingsformer kan overforing av befuktad gas via den medicinska kretsen innefatta overforing av befuktad gas genom ett ror som innefattar det andande, skummade materialet, eller overforing av befuktad gas via en mask som innefattar WO 2011/0772- 11 -PCT/IB2010/003454 det andande, skummade materialet, eller overforing av befulctad gas via ett insuffleringsror som innefattar det andande, skummade materialet.

Foreliggande uppfinning innefattar samtliga ovanstdende utforingsformer, och den avser aven konstruktioner i enlighet med de thljande exemplen.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Exemplifierande utforingsformer, i vilka de olika sardragen hos de beskrivna systemen och farfarandena realiseras, kommer nu att beskrivas med hanvisning till ritningarna. Ritningarna och anslutna beskrivningar tillhandahalls thr askddliggorande av utforingsformer och inte for begrdnsning av beskrivningens rackvidd.

I figur 1 askadliggiirs schematiskt en medicinsk krets som innefattar andande komponenter.

Figur 2A är en log/log-graf over permeabilitet mot Youngs modul for nagra kanda andande material som anvands i komponenter till medicinska kretsar, och Figur 2B är en log/log-graf Over permeabilitet mot Youngs modul far kanda material och far andande skummade polymermaterial som diskuteras Figur 3 är en graf Over relativ diffusivitet mot porositet for andande skummade polymermaterial i enlighet med utforingsformer som diskuteras hari.

Figur 4A till 4D är mikrofotografier av ett exemplifierande skummat, korrugerat ror, Figur 4E till 4F ãr mikrofotografier av ett annat exemplifierande skummat, korrugerat ror, Figur 4G till 4H är mikrofotografier av ett exemplifierande skummat, strangsprutat rot-, Figur 41 och 4J är mikrofotografier av ett annat exemplifierande skummat, strangsprutat ror, Figur 4K är ett mikrofotografi av en ickeskummad, strangsprutad remsa som är fi-amstalld ur en polymerblandning, Figur 4L och 4M är mikrofotografier av en skummad, strangsprutad remsa som är framstalld ur polymerblandningen, och Figur 4N och 40 är mikrofotografier av en ickeskummad, strangsprutad polymerremsa. figur 5 dskadliggors schematiskt en komponent till en medicinsk krets, vilken innefattar ett andande, skummat polymermaterial.

WO 2011/0772- 12 -PCT/IB2010/003454 Figur 6A ãr en sidoplanvy av en rorformad komponent som innefattar ett andande, skummat polymermaterial, och Figur 6B är en tvarsnittsvy av rorkomponenten i Fig. 6A. 5 Figur 7A är en frontperspektivvy av en rorformad komponent som innefattar integrerade forstarkande ribbor, varvid komponenten är delvis korrugerad, Figur 7B är en frontperspektivvy av den rorformade komponenten, varvid komponenten är fullstandigt korrugerad.

Figur 8A är ett frontperspektivfotografi av en altemativ konfiguration av en korrugerad, r6rformad komponent som innefattar ribbor, Figur 8B är ett frontperspektivfotografi av den rorformade komponenten i Fig. 8A och Figur 8C är ett korrugatorblock som är ldmpligt fOr framstallning av den rorformade komponenten i Fig. 8A och 8B.

I figur 9 askddliggors schematiskt en andningskrets i enlighet med atminstone en utfOringsform.

I figur 10 Askadliggors schematiskt en komponent som innefattar ett koaxialror i 20 enlighet med atminstone en utfOringsform.

Figur 11A är en sidoplanvy av ett patientgranssnitt av masktyp i enlighet med atminstone en utfOringsform, och Figur 11B ãr en frontperspektivvy av patientgranssnittet i Fig. 11A.

Figur 12 är en sidoperspektivvy av en patient som bar ett patientgranssnitt av naskatetertyp i enlighet med Atminstone en utfOringsform.

I figur 13 askadliggors schematiskt ett kateterfaste i enlighet med atminstone en 30 utfOringsform.

I figur 14 askadliggors schematiskt ett system for befuktad insufflering i enlighet med Atminstone en utfOringsform, vilket system innefattar inlopps- och utloppsarmar.

I figur 15 askadliggors schematiskt ett fOrfarande for framstallning av en komponent i enlighet med atminstone en utfOringsform.

WO 2011/0772- 13 -PCT/IB2010/003454 Figur 16A och 16B ãr mikrofotografier som visar en strangsprutad skumpolymer som har ett ytterskikt.

Figur 17 är ett flodesschema som visar ett fOrfarande for framstallning av en komponent i enlighet med atminstone en utforingsform.

I figur 18 visas en ideal sorptions-/desorptionskurva med konstant diffusivitet.

I figur 19 visas representativa experimentella desorptionskurvor.

Figur 20 är en graf Over experimentell mot beraknad desorptionskurva.

I ritningarna ateranvands referensnummer for indikering av motsvarighet mellan refererade (eller liknande) element. Dessutom indikerar fOrsta siffran i vane 15 referensnummer den figur i vilken elementet fOrst upptrader.

DETALJERAD BESICRIVNING I fOljande detaljerade beslcrivning visas nya material och fOrfaranden for framstallning av andande medicinska kretskomponenter, sasom andande komponenter till insufflations-, anestesi- eller andningskretsar. Som forklaras ovan är dessa andande komponenter permeabla for vattenanga och vasentligen impermeabla for flytande vatten och konvektivt gasflode. De beskrivna materialen och forfarandena kan innefattas i en mangd komponenter, inklusive ror (t.ex. inandningsror och utandningsrar och andra r6r mellan olika element i en andningskrets, sasom ventilatorer, befuktare, filter, vattenfallor, provledningar, anslutningar, gasanalysatorer och liknande), Y-kopplingar, kateterfasten och patientgranssnitt (t.ex. masker som tacker nasan och ansiktet, kanyler, naskuddar, etc.), i en mangd olika medicinska kretsar. Medicinsk krets är en bred term, och den avses ha sin for fackmannen ordinara och brukliga betydelse (d.v.s. den skall inte begransas till nagon sarskild eller anpassad betydelse). Saledes avses en medicinsk krets innefatta oppna kretsar, sasom vissa CPAP-system vilka kan innefatta ett enda inandningsror mellan en ventilator/inblasare och ett patientgranssnitt, say@ som slutna kretsar.

Andningskrets som innefattar andande komponenter WO 2011/0772- 14 -PCT/IB2010/003454 For en mer detaljerad forstaelse av beskrivningen hanvisas det forst till figur 1, vilken visar en andningskrets i enlighet med minst en utforingsform som innefattar en eller flera andande komponenter. Ett sadant andningssystem kan vara ett system for positivt luftvagstryck (PAP) med variabel tryckniva eller med tva fasta trycknivaer, eller nagon annan form av respirationsterapi. I den exemplifierande andningskretsen tar en patient 101 emot befuktad gas via ett andande inandningsror 103. Rot- är en bred term, och den avses ha sin for fackmannen ordinara och brukliga betydelse (d.v.s. den skall inte begransas till nagon sarskild eller anpassad betydelse), och den innefattar, utan begransning, ickecylindriska Iedninger. Ett inandningsror är ett ror som är ordnat for leverans av befuktade andningsgaser till en patient. Andande ror diskuteras mer detaljerat i det nedanstaende.

Befuktade gaser kan transporteras i kretsen i figur 1 enligt foljande. Torra gaser fardas fran en ventilator/inblAsare 105 till en befuktare 107, vilken befuktar de torra gasema. Befuktaren 107 är ansluten till inandningsrorets 103 inlopp 109 (dnden for mottagande av befuktade gaser) via en port 111, varvid befuktade gaser tillhandahalls till inandningsroret 103. Gasema strommar genom inandningsroret 103 till utloppet 113 (anden for utt8mning av befuktade gaser), och sedan till patienten 101 via ett patientgranssnitt 115 som är anslutet till utloppet 113. Ett utandningsror 117 är ocksa anslutet till patientgranssnittet 115. Ett utandningsror är ett ror som är ordnat for forflyttning av utandade befuktade andningsgaser bort fran en patient. Har aterfor utandningsror 117 utandade befuktade gaser fran patientgranssnittet 115 till ventilatorn/inblasaren 105.

I detta exempel tranger torra gaser in i ventilatom/inblasaren 105 genom ett inlopp 119. En flakt 121 kan forbdttra gasflodet in i ventilatorn/inblasaren genom dragning av luft eller annan gas genom inloppet 119. Fldkten 121 kan t.ex. vara en fldkt med variabel hastighet, varvid en elektronisk kontrollanordning 123 styr 30 flakthastigheten. I synnerhet kan funktionen hos den elektroniska kontrollanordningen 123 styras av en elektronisk huvudkontrollanordning 125 som svar pa indata fran huvudkontrollanordningen 125 och ett anvandarbestamt fOrutbestamt erfordrat varde (forinstallt varde) pa tryck eller flakthastighet via ett regl age 127.

Befuktaren 107 innefattar en befuktningskamrnare 129 som innehaller en volym vatten 130 eller annan lämplig befuktande vatska. Foretradesvis är befuktningskammaren 129 avtagbar fi-an befuktaren 107 efter anvandning.

WO 2011/0772- 15 -PCT/IB2010/003454 Avtagbarheten medger snabbare sterilisering eller kassering av befuktningskammaren 129. Emellertid kan befuktarens 107 befuktningskammardel 129 vara konstruerad i ett stycke. Befuktningskammarens 129 lcropp kan best a av nagot ickeledande glas- eller plastmaterial. Men befuktningskammaren 129 kan 5 aven innefatta ledande komponenter. Till exempel kan befuktningskammaren 129 innefatta en starkt varmeledande bas (t.ex. en aluminiumbas) som star i kontakt med eller forknippas med en varmeplatta 131 pa befuktaren 107.

Befuktaren 107 kan aven innefatta elektroniska styrmedel. I detta exempel innefattar befuktaren 107 en elektronisk, analog eller digital huvudkontroll 125.

Foretradesvis är huvudkontrollen 125 en mikroprocessorbaserad kontroll som exekverar mjukvarukommandon som är lagrade i ett tillhorande minne. Som svar pa anvandarinstallda fukt- eller temperaturvarden, t.ex. via reglaget 133, och andra inmatningar bestammer huvudkontrollen 125 nar (eller i vilken utstrackning) 1varmeplattan 131 skall sattas under spanning for uppvarmning av vattnet 1i befuktningskammaren 129.

Vilket lampligt patientgranssnitt 115 som helst kan anvandas. Patientgranssnitt är en bred term, och den avses ha sin for fackmannen ordinara och brukliga betydelse (d.v.s. den skall inte begransas till nagon sarskild eller anpassad betydelse), och den innefattar, utan begransning, masker (sasom ansiktsmasker och nasmasker), kanyler och naskuddar. Ett patientgranssnitt definierar vanligen ett gasutrymme som, nar det är i bruk, tar emot varma och fuktiga andningsgaser, och armed finns det risk felt- kondensbildning. Pa grund av narheten mellan patientgranssnittet 1 och patienten 101 är detta starkt oonskat. For hantering av risken for kondensbildning kan en temperaturprob 135 anslutas till inandningsroret 103 tiara patientgranssnittet 115, eller till patientgranssnittet 115. Temperaturproben 135 overvakar temperaturen i narheten av, eller vid patientgranssnittet 115. En varmeledning (visas ej) som star i forbindelse med temperaturproben kan anvandas vid justering av temperaturen i patientgranssnittet 115 och/eller i inandningsroret 103 for homing av inandningsr8rets 103 och/eller patientgranssnittets 115 temperatur over mattnadstemperaturen. Som tillagg (eller alternativ) till en temperaturprob och varmeledning kan patientgranssnittet 115 aven innefatta ett andande ganssnitt, sa som beskriv mer detaljerat nedan med avseende pa figur 11A, 11B och 12.

I figur 1 aterfOrs utandade befuktade gaser fran patientganssnittet 115 till ventilatorn/inblasaren 105 via utandningsr6ret 117. Utandningsroret 117 innefattar WO 2011/0772- 16 -PCT/IB2010/003454 foretradesvis ett andande, skummat material enligt beslcrivning nedan. Emellertid kan utandningsroret 117 aven vara ett for fackmannen kant medicinskt ror. I vilket fall som heist kan utandningsroret 117 ha en integxerad temperaturprob och/eller vanneledning, sa som beskrivs ovan med avseende pa inandningsroret 103, for reducering av risken far kondensbildning. Dessutom behover utandningsroret 117 inte aterfora utandade gaser till ventilatorn/inblasaren 105. Alternativt kan utandade befuktade gaser ledas direkt till omgivningen eller till annan kringliggande utrustning, sasom en lufttvattare/-filter (visas ej). I vissa utforingsformer utesluts utandningsroret helt och 10 Skummade polymerer for framstallning av andande komponenter Som forklaras ovan med avseende pa figur 1, kan andande komponenter, sasom roteller patientgranssnitt, anvandas i andningskretsar. Andningsformaga är onskvard for ffirebyggande av kondensbildning i dessa komponenter. Ett matt pa materialets andningsffirmaga är permeabilitet (uttryckt som g-mm/m2/dygn). Ett annat matt pa andningsformaga är diffusiviteten far vatten i materialet (diffusionskoefficienten, matt i cm2/s). Vid likartade testbetingelser, t.ex. vid liknande temperaturer, är ett givet materials permeabilitet och diffusivitet direkt proportionella mot varandra.

Det är kant att andande termoplastiska elastomermaterial (TPE enligt ISO 18064:2003(E), vilken harmed inforlivas i sin helhet genom denna referens) är sarskilt väl lampade for framstallning av dessa andande komponenter. Emellertid är dessa kanda material brackliga, och de erfordrar avsevard forstarkning for att bli anvandbara.

Det upptacktes ovantat att forhallandet mellan andningsffirmaga och materialstyrka forbattrades genom anvandning av skummade polymermaterial, inklusive tidigare Lancia andande polymerer, vid formning av komponenter. Genom infOrlivning av hOggradigt andande skummat material kan komponenter framstallas, vilka bade ãr 30 relativt bojstyva och har hog andningsformaga. pa liknande satt kan komponenter framstallda av det skummade materialet som beskrivs hari aven ha relativt hog motstandskraft mot krossning och motstandskraft mot knackning. Som en ffiljd är det mojligt att framstalla ror med tillrackligt bra bulkegenskaper (t.ex. tjocklek, material, materialblandning, elasticitetsmodul, andningsformaga och/eller 35 bulkstyvhet) fOr uppfyllande av kraven i standarden ISO 5367:2000(E) (namligen testet for okat flodesmotstand) utan extra forstarkning, och vilka aven har tillracklig andningsformaga sa som definieras mer detaljerat nedan. ISO 5367:2000(E) inforlivas harmed i sin helhet genom denna referens. Det har till WO 2011/0772- 17 -PCT/IB2010/003454 exempel upptackts att andande termoplastiska elastomermaterial (TPE-material), sasom ARNITEL® VT 3108, är sarskilt val lampade for skumning och formning till komponenter i enlighet med olika utforingsformer. Forhallandet mellan andningsformAga och styrka for detta material kan forbdttras avsevart genom skumning av materialet samtidigt som det formas till en produkt eller komponent.

Vissa utforingsformer innefattar alltsa insikten att vissa skummade polymerer kan anvandas vid framstallning av andande komponenter pA. ett sadant sat att komponenterna bar kombinerade Youngs modulegenskaper (styvhet) och 10 permeabilitetsegenskaper (andningsformaga) som är avsevart farbattrade jamfort med kanda andande material. Dessa nya skummade polymerer och forfaranden far framstallning av de skummade polymererna och medicinska kretskomponenterna som innefattar sadana skummade polymerer beskrivs hari i form av askadliggorande exempel. PA grund av sin hoga permeabilitet medger dessa 15 skummade polymerer snabb diffusion av vattenanga genom materialet. Detta reducerar kondensbildning inuti komponenten genom overforing av vatteninga fan de befuktade gaserna inuti komponenten till den omgivande luften eller till andra, torrare gaser pa komponentens andra sida. Arida. är komponenterna som framstalls ur dessa skummade polymerer awn styva, sjalybdrande, krossresistenta eller halvstyva, och de behover eventuellt ingen ytterligare forstarkning. De skummade polymererna är anvandbara vid framstallning av medicinska kretskomponenter eftersom den skummade polymeren medger overfering av vattenanga frAn gaser, samtidigt som overfaring av flytande vatten hindras. De är dessutom vdsentligen impermeabla for konvektivt gasflode, pa ett sadant salt att de 25 kan anyandas vid framstallning av komponenter for leverans av befuktade gaser.

Generellt är den skummade polymeren enligt Atminstone en utfaringsform en andande skummad termoplastisk polymer. Foretrddesvis ãr den andande termoplastiska polymeren en skummad termoplastisk elastomer (eller TPE enligt definition i ISO 18064:2003(E)), sasom (1) en termoplastisk elastomer av sampolyestertyp (t.ex. ARNITEL®, vilken är en termoplastisk elastomer av sampolyestertyp med ett mjukt polyetersegment, eller andra TPC- eller TPC-ETmaterial enligt definition i ISO 18064:2003(E)), eller (2) en polyeterblockamid (t.ex. PEBAX®, vilken an en termoplastisk polyamidelastomer med ett mjukt 35 polyetersegment, eller andra TPA-ET-material enligt definition i ISO 18064:2003(E)), eller (3) en termoplastisk polyuretan (TPU-material enligt definition i ISO 18064:2003(E)), eller (4) en skummad polymerblandning, sAsom en TPE/polybutylentereftalatblandning (PBT, t.ex. DURANEX® 500FP). Om den WO 2011/0772- 18 -PCT/IB2010/003454 andande termoplastiska polymeren är en skummad TPE/PBT-blandning, innefattar blandningen foretradesvis mellan 80 vikt% och 99 vikt% (eller ca 80 vikt% och 99 vikt%) TPE och 20 vikt% och 1 vikt% (eller ca 20 vikt% och 1 vikt%) PBT.

I samtliga ovanstaende utforingsformer kan det skummade materialets porositet vara storre an 25 % (eller ca 25 %) sasom mellan 25 % och 60 % (eller cirka 25 eller 60 %), eller mellan 30 och 50 % (eller ca 30 och 50 %). I atminstone en utforingsform har maximalt 5 % (eller ca 5 %) av halrummen i namnda skummade material en diameter som overstiger 500 gm. 10 Figur 2A är en log/log-graf over litteraturvarden fOr permeabilitet mot Youngs modul for andande material som är kanda for fackmannen. Vardena varierar Over sex tiopotenser, bade for modul och ffir permeabilitet.

Figur 2B visar figur 2A med datapunkter inlagda fran exempel pa exemplifierande skummande polymerer enligt olika utffiringsformer som beskrivs har, markerade som #1 till #4 och #6. Det upptacktes aft kombinerad modul och permeabilitet fOr samtliga tidigare kanda material inte overskred linjen 201, som representerar formeln: ln(P) = 0,019(1n(M))2— 0,71n(M) + 6, varvid P representerar materialets permeabilitet i g-mm/m2/dygn matt i enlighet med forfarande A i ASTM E96 (med anvandning av torkmedelsforfarandet vid en 2temperatur av 23 °C och en relativ lutlfuktighet av 90 %), och varvid M representerar Youngs modul, matt i MPa, for materialet. ASTM E96 inforlivas harmed i sin helhet genom denna referens.

For de skummade material som representeras av punkterna #1 till #4, #6 och #8 i figur 2B uppfyller permeabiliteten P formeln: P> exp {0,019[1n(M)]2— 0,71n(M) + 6,5} Saledes har de skummade polyrnerema kombinerade nivaer av andningsforrnaga och styvhet som inte är tidigare kanda.

Permeabiliteten och modulen hos en skummad polymer kan valjas for erhallande av ffirbattrad styvhet och/eller andningsffirmaga i komponenter som innefattar den WO 2011/0772- 19 -PCT/182010/003454 skummade polymeren. Foretradesvis bar materialet vara tillrackligt styvt for att inte Ian krossas, veckas eller andra volym under tryck. Den andande, skummade polymeren bor t.ex. vara sa styv att den skummade polymeren kan bojas runt en metallcylinder med 25 mm diameter utan att veckas eller kollapsa, sa som definieras i testet for okning av flodesmotstand vid bojning enligt ISO 5367:2000(E). Darfar är modulen M stone an 30 MPa (eller ca 30 MPa) i atminstone en utforingsform. Linjen M = 30 MPa indikeras i figur 2B som linjen 203. Det kan emellertid aven vara onskvart att begransa komponentens styvhet, att Ora komponenten enklare att hantera eller att forbdttra patientkomforten. Darfor 10 kan modulen M i vissa utforingsformer begransas till mindre an 1000 MPa (eller ca 1000 MPa). Linjen M = 1000 MPa indikeras som linjen 205. Det kan aven vara onskvart att begransa modulen M till mindre an 800 MPa (eller ca 800 MPa), eller till mindre an 500 MPa (eller ca 500 MPa).

Dessutom kan det vara onskvart att valja en andningsformaga som är tillrackligt hog ftir forebyggande av kondensation i en mangd olika vanliga anvandningsomrAden och komponenter. Det upptacktes att diffusiviteten hos en skummad polymer är en funktion av porositeten. Detta askadliggors i Tabell 1 vilken är en sarnmanfattning, vid varje relativ luftfuktighet (RH), av forhallande mellan diffusiviteten vid en specifik porositet (D) dividerad med diffusiviteten, vid samma RH, for fast ARNITEL® VT 3108 (Do). Grafen utifran data i Tabell 1 visas i figur 3.

TABELL 1 VARDEN AV RELATIV DIFFUSIVITET D/Do Punkt nr Provnamn Porositet RH=100 RH=97 RH=92 RH=84 RH=7RH=69 FmdAdl 0,168 1,18 1,09 1,19 1,17 1 AB-14.2 0,337 2,2,26 2,27 2 MB 27 4 % 0,41 2,61 2,68 2,73 2,64 3,21 3 FIIA-2 0,466 4,28 4,11 3,2,9 4 FIIA-0,53 6,60 7,13 7,79 4 FIIA-0,53 7,08 5,90 7 FIIA-1 0 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Batch 15 wts 0,56 7,19 Batch 15 wts 0,56 7,44 6,83 6,36 6,98 Batch 15 f 0,54,97 5,37 6,02 5,99 6,06 WO 2011/0772- -PCT/1132010/003454 MB 27 6 % 0,52 5,60 5,19 5,52 6,17 6,9 MB 41.4 0,462 3,91 3,59 3,74 4,06 MB 22.1 0,241 1,61,66 1,56 Foljaktligen är det miftjligt att valja en lamplig pen-neabilitetsniva och/eller porositet fOr den skummande polymeren for definiering av en passande andningsformaga. I vissa utforingsformer är permeabiliteten P hogre an 60 g- 5 mm/m2/dygn (eller ca 60 g-mrn/m2/dygn), matt i enlighet med ASTM E96, forfarande A. En permeabilitet av 60 g-mm/m2/dygn representerar 66 % okning jamfort med fast ARNITEL® VT 3108. Linjen P = 60 g-mm/m2/dygn indikeras som linjen 207. Det kan aven vara onskvart att valja en permeabilitet P som är hogre an • 70 Mpa g-min/m2/dygn (eller ca 70 g-mrn/m2/dygn) i vissa 10utfciringsformer.

Det är mojligt att hanffira permeabilitet till en motsvarande porositet. En permeabilitet av 60 g-mm/m2/dygn är 1,66 ganger vardet for fast ARNITEL® VT 3108. Med kannedom om att permeabiliteten är direkt proportionell mot diffusiviteten blir det mojligt att soka en motsvarande porositet, vid vilken diffusivitetsforhallandet overstiger 1,66 fran figur 3. Ur figur 3 framgar att motsvarande porositet är storre an 25 %. Foljaktligen är porositeten stOrre an 25 % (eller ca 25 %) i vissa utffiringsformer. Det kan Oven vara onskvart att valja en porositet som är Wye an 30 % (eller ca 30 %) i vissa utforingsformer. En porositet 20 av 30 % motsvarar en permeabilitet av 70 g-mm/m2/dygn (eller ca 70 gmm/m2/dygn), sá som forklaras ovan.

Det kan aven vara onskvart att begransa porositeten i den skummade polymeren for ffirbyggande av lackage av flytande vatten genom halrummen. Om den skummade polymeren inte har nagon yttre skiktstruktur (diskuteras mer detaljerat nedan), kan det vara onskvart att ha en porositet som ar mindre an 45 % (eller ca 45 %). Om den skummade polymeren har en yttre skiktstruktur, kan en porositet som är mindre an 60 % (eller ca 60 %) vara lamplig. Det har upptackts att en porositet mellan 25 och 60 % (eller ca 25 och 60 %) for skummad ARNITEL® VT 3108 är lamplig vid framstallning av komponenter for medicinska kretsar sa som beskrivs har. Till exempel kan en porositet av 30 % (eller daromkring) ffirbattra andningsformagan hos ARNITEL® VT 3108 upp till 2 ganger. En relativt blygsam modulolcning kan motverkas genom extra tjocklek i komponenten, sa som beskrivs nedan, samtidigt som liknande andningsformaga bibehalls. Det har upptackts att en 35 porositet mellan 30 och 50 % (eller ca 30 och 50 %) for skummad ARNITEL® VT WO 2011/0772- 21 -PCT/IB2010/003454 3108 ãr sarskilt vãl lampad for framstallning av dessa komponenter. Det inses aft ovanstaende enbart ãr exempel pa lampliga porositeter och motsvarande material egenskaper.

Som diskuteras ovan är ett annat matt pa andningsformaga diffusiviteten for vatten i materialet (diffusionskoefficienten, matt i cm2/s). Vid likartade testbetingelser är permeabilitet och diffusivitet direkt proportionella mot varandra for ett specifikt basmaterial. I olika utforingsformer har den skummade polymeren en diffusionskoefficient som är hogre an 3x-7 cm2/s (eller daromkring), 10 foretradesvis hogre an 6x 1 e cm2/s (eller daromkring). For en stay av skummad ARNITEL® VT 3108 med diameter 0,1625 cm och en porositet av 47 % har t.ex. diffusionskoefficienten beraknats vara lika med (eller ungefar lika med) 7,6x-7 cm2/s. Som ett annat exempel har diffusionskoefficienten fOr en stay av skummad ARNITEL® VT 3108 med diameter 0,0505 cm och en porositet av 13 % beraknats 15 vara lika med (eller ungefar lika med) 3,3x1e cm2/s.

Prov #1 till #4 i figur 2B innefattar skummad ARNITEL® VT 3108. Det fi-amgar att dessa material, och i synnerhet prov #4 vid en porositet av 53 %, har battre prestanda an nagot annat kant material med avseende pa deras kombinerade permeabilitet och modul. For prov #4 resulterade skumningsforfarandet i nara 6,gangers permeabilitetsokning vid 97 % RH, samtidigt som modulen fortfarande var 30 % av den hos ren ARNITEL® VT 3108.

I fig. 2B representerar punkten #1 data for ett prov som benamns "AB 14.2a". AB 14.2a är ett vuxenror av skummad, korrugerad ARNITEL® VT 3108 med en ytterdiameter av 24,5 cm. Experimentdata fran detta prov innefattar mikrofotogyafier (visas i figur 4A till 4D och sammanfattas i Tabell 2), porositet och provets medeltjocklek (visas i Tabell 3), modul (visas i Tabell 4), och diffusivitetens variation med RH (sammanfattas i Tabell 1).

Punkt #2 representerar data for ett prov som benamns "MB 27 4 %". MB 27 4 % är ett barnror av skummad, korrugerad ARNITEL® VT 3108 med en ytterdiameter av 15,46 cm. Roret strangsprutades ur en blandning av en baspolymer (ARNITEL® VT 3108) och 4 vikt% (eller ca 4 vikt%) av en huvudsats med skumningsmedel (som innefattade polyetylen och 20 vikt% Clariant HYDROCEROL® BIH-10E). Experimentdata fran detta prov innefattar mikrofotografier (visas i figur 4E och 4F och sammanfattas i Tabell 2), porositet WO 2011/0772- 22 -PCT/IB2010/003454 och provets medeltjocklek (visas i Tabell 3), modul (visas i Tabell 4), och diffusivitetens variation med RH (sammanfattas i Tabell 1).

Punkt #3 representerar data for ett prov som benamns "FIIA-2". FIIA-2 är en skummad, strangsprutad remsa av ARNITEL® VT 3108. Experimentdata fran detta prov innefattar mikrofotografier (visas i figur 4G och 4H och sammanfattas i Tabell 2), porositet och provets medeltjocklek (visas i Tabell 3), modul (visas i Tabell 4), och diffusivitetens variation med RH (sammanfattas i Tabell 1). Dimensionernas variation med vatteninnehallet mattes ocksd. Det fastslogs att ldngdens variation med vatteninnehallet kan beskrivas med foljande ekvation: A—x = 0,3683(W%)-0,1626(W%)2 varvid W% är gram vatten som absorberas per gram ton- polymer X is är den uppmatta dimensionen, och X0 är den uppmatta dimensionen vid W% = 0.

Punkt #4 representerar data for ett prov som benamns "FIIA-5". FIIA-5 är en skummad, strangsprutad remsa av ARNITEL® VT 3108. Experimentdata fran detta prov innefattar mikrofotografier (visas i figur 41 och 4J och sammanfattas i Tabell 2), porositet och provets medeltjocklek (visas i Tabell 3), modul (visas i Tabell 4), och diffusivitetens variation med RH (sammanfattas i Tabell 1). Dimensionernas variation med vatteninnehallet mattes ocksd. Det fastslogs att ldngdens variation med vatteninnehdllet (A X/Xo) kan beskrivas med foljande ekvation: X A — = 0 3674(W%)-0,3012(W%)2 io Punkt #5 representerar data fOr ett prov som bendmns "80/20 ARNITEL/PBT". 80/20 ARNITEL/PBT är en strangsprutad remsa av polymer som framstalls ur en 80/20 vikt% blandning av ARNITEL® VT 3108 och polybutylentereftalat (PBT). Experimentdata frAn detta prov innefattar mikrofotografier (visas i figur 4K och sammanfattas i Tabell 2), provets medeltjocklek (visas i Tabell 3), modul (visas i Tabell 4), och diffusiviteten vid RH = 100 (sammanfattas i Tabell 1).

WO 2011/0772— 23 —PCT/IB2010/003454 Punkt #6 representerar data far ett prov som benamns "80/20 ARNITEL/PBT skummad". 80/20 ARNITEL/PBT är en skummad, strangsprutad remsa av polymer som framstalls ur en 80/20 vikt% blandning av ARNITEL® VT 3108 och PBT. Experimentdata fi-An detta prov innefattar milcrofotografier (visas i figur 4L och 4M och sammanfattas i Tabell 2), porositet och provets medeltjocklek (visas i Tabell 3), modul (visas i Tabell 4), och diffusiviteten vid RH = 100 (sammanfattas i Tabell 1).

Punkt #7 representerar data for ett prov som benamns "FIIA-1". FIIA-1 är en 10 strangsprutad remsa av fast ARNITEL® VT 3108. Experimentdata frail detta prov innefattar mikrofotografier (visas i figur 4N och 40 och sammanfattas i Tabell 2), provets medeltjocklek (visas i Tabell 3), modul (visas i Tabell 4), och diffiisivitetens variation med RH (sammanfattas i Tabell 1). Dimensionernas variation med vatteninnehallet mattes ocks5.. Variationen i alla tre dimensioner (langd, bredd och tjocklek) med vatteninnehallet befanns vara nastan identisk (d.v.s. isotrop expansion), och den kunde beskrivas i feljande ekvation: X A— = 0,4123(W%)-0,1410(W%)2 dro 20 Detta samband anvandes vid berakning av variationen i provtjocklek med tiden vid experiment med vattendesorption.

Slutligen representerar punkt #8 data for ett prov som benamns "TPU/Acetal fmd 10 %". TPU/Acetal fmd 10 % hr en strangsprutad remsa av en formad blandning 25 av ESTANE® 58245 (en TPU) och acetal. Experimentdata frail detta prov innefattar porositet och provets medeltjocklek (visas i Tabell 3), modul (visas i Tabell 4), och diffusiviteten (visas i Tabell 4).

I figur 2B visas aven en punkt som är markt "FmdAdl". FmdAdl är ett vuxenror 30 av skummad, korrugerad ARNITEL® VT 3108 med en ytterdiameter av 24,5 cm. Experimentdata frAn detta prov innefattar porositet och provets medeltjocklek (visas i Tabell 3), modul (visas i Tabell 4), och diffusivitetens variation med RH (sammanfattas i Tabell 1). 35 Ytterligare oskummade och skummade polymermaterial, vilka inte plottas i figur 2A eller 2B, beskrivs nedan.

WO 2011/0772- 24 -PCT/IB2010/003454 "Batch 15 wts", "Batch 15 f', "MB27 0%", "MB27 6%", "MB22.1", "MB32.1", och "MB41.4" är harm& av skummad, korrugerad ARNITEL® VT 3108 med en ytterdiameter av 15,46 cm. Experimentdata fran dessa prover innefattar porositet och provets medeltjocklek (visas i Tabell 3) och diffusivitetens variation med RH (sammanfattas i Tabell 1). For MB32.1 mattes aven dimensionernas variation med vatteninnehallet. Det upptacktes att variationen beskrevs av ekvationen: A x = 0 4614(W%)-0,1742(W%)2 Xo "TPU, ESTANE 58245" är ett ror av oskummad, korrugerad TPU (ESTANE® 58245) med en vaggtjocklek av 0,048 cm. Experimentdata fran detta prov innefattar porositet och provets medeltjocklek (visas i Tabell 3), modul (visas i Tabell 4), och diffusiviteten (visas i Tabell 4).

TABELL 2 SAMMANFATTNING AV MIKROFOTOGRAFIER Punkt nr Provnamn Forstoring Kommentar 1 AB 14.2a 10x (figur 3A, C) 20x (figur 3B, D), Manga celler tillplattade 'Agra sammankopplade Samtliga celler mycket tillplattade manga sammankopplade 2 MB27 4% 10x (figur 3E) 20x (figur 3F) 3 FIIA-2 20x (figur 3G) 30x (figur 3H) Mycket tillplattade celler manga sammankopplade 4 FIIA-20x (figur 31) 30x (figur 3J) Mycket tillplattade celler manga sammankopplade Inga celler observerades 80/20 ARNITEL/PBT 20x (figur 3K) 6 80/ ARNITEL/PBT, skummad 15x (figur 3L) 20x (figur 3M) Cellerna är sfariska och isolerade frail varandra 7 FIIA-1 20x (figur 3N) 30x (figur 30) Inga celler observerades Mikrofotografierna visar att de skummade polymerproverna (prov #1 till #4 och #6) innefattar celler eller halrum i den fasta polyrneren. Det är Onskvart att WO 2011/0772- -PCT/IB2010/003454 storleken av dessa halrum i tvdrriktningen är mindre an 30 % (eller ca 30 %) av den skummade polymerens tjocklek, t.ex. mindre an 10 % (eller ca 10 %) av totaltjockleken. 5 Mikrofotografierna visar awn att for vissa skummade polymerprover som hamnar ovanfer linjerna 201 och 207 (P > 60 g-mrn/m2/dygn) i figur 2B (ndmligen proverna #1 till #4) är halrummen avsevart tillplattade och inte sfariska. Den tillplattade formen hos halrummen medfor i sin tur att polymeren mellan halrummen ocksa plattas ut. Det upptacktes att polymerens tillplattade form farbattrade de mekaniska egenskaperna hos komponenter som innefattade den skummade polymeren. Det anses att langre strackor av kontinuerlig polymer i ldngdriktningen okar modulen i denna riktning. DdrfOr innefattar atminstone en utforingsform insikten att det kan vara fOrdelaktigt for den skummade polymeren att innefatta atminstone en del halrum, t.ex. 'atminstone 80 % eller ddromkring, som är tillplattade ldngs den longitudinella axeln. Forhallandet fOr denna tillplattning (ldngd:hojd) är feretradesvis atminstone 2:1 (eller ca 2:1) eller atminstone 3:1 (eller ca 3:1), t.ex. mellan 2:1 och 7:1 (eller ca 2:1 och 7:1) eller mellan 3:1 och 7:1 (eller ca 3:1 och 7:1).

Det observerades dven att tomrummen i dessa prover inte var isolerade frail varandra. Manga av tomrummen var sammankopplade eller forenade. Det vill saga, polymeren hade "oppna celler". Den oppna cellstrukturen hos dessa skummade polymerer farbdttrar andningsformagan eftersom den medger att vattenangan fOrflyttar sig leinge strackor, bade axiellt (eller transversellt) och longitudinellt, utan att behova passera genom fast polymer. Foretradesvis är atminstone 10 % (eller ca 10 %) av halrummen i kontakt med varandra. I vissa utforingsformer är atminstone 20 % (eller ca 20 %) av halrummen i kontakt med andra halrum.

TABELL 3 SAMMANFATTNING AV POROSITET OCH MEDELTJOCKLEK Punkt nr Provnamn Porositet, % Medeltjocklek, cm 0,507 FmdAdl 16,8 1 AB 14.2a 33,7 0,0487 2 MB27 4% 41,0 0,0628 WO 2011/0772- 26 -PCT/IB2010/003454 3 FIIA-2 46,6 0,173 4 FIIA-53,0 0,198 80/20 ARNITEL/PBT 0,0 0,1807 6 80/ARNITEL/PBT, skummad 20,0 0,1647 7 FIIA-1 0,0 0,124 8 TPU/Acetal, skummad 10% 15,0-20,0 0,139 TPU, ESTANE 5820,0 0,048 Batch 15 wts 56,0 0,0799 Batch 15 f 56,0 0,0799 MB27 0% 0,0 0,0256 MB27 6% 52,0 0,0941 MB22.1 24,1 0,057 MB32.1 33,2 0,0448 MB41.4 46,2 0,0829 TABELL 4 SAMMANFATTNING AV MODUL, DIFFUSIVITET OCH PERMEABILITET Punkt nr Provnamn Modul, MP a Diffusivitetvid RH=97, cm2IS Permeabilitet, g-mm/m2/dygn ARNITELO VT 3108 122 2,11x-7 36 FmdAdl 96,8 2,30x-7 39 1 AB 14.2 61,4,77x-7 81,4 2 MB 27 4 % 5,65x-7 96, 3 FIIA-2 47,7 8,66x-7 147,6 4 FIIA-41,7 13,7x-7 234 80/20 ARNITEL/PBT 371,46x-7 24,8 6 80/ARNITEL/PBT, skummad 266 1,9x-7 32, 7 FIIA-1 122 2,11x-7 36 8 TPU/Acetal,skummad 37 6,59x-6 151 10% TPU, ESTANE 58218 2,41x-7 80 WO 2011/0772— 27 —PCT/IB2010/003454 I Tabell 4, beraknades permeabilitetsdata for ARNITEL®-baserade prover genom anvandning av forhallandet: Dprov PPr" PARMTIM vr 3108 DARNITEL VT 3108 varvid P -prov representerar provets permeabilitet, PARNITEL VT 3108 representerar permeabiliteten hos ARNITEL® VT 3108, Dprov representerar provets diffusivitet och DARNITEL VT 3108 representerar diffusiviteten hos ARNITEL® VT 3108. Pa liknande satt beraknades permeabilitetsdata for TPU (ESTANES)-baserade prover 10 genom anvandning av forhallandet: 0,7 Dprov PPr"rz PESTAN:550n "-"ESTANEMNS PEST ANE 582och DESTANE 58248 representerar penneabiliteten respektive diffusiviteten 15 hos ESTANE® 58245. Faktorn 0,7 avspeglar den lagre vattenhalten i det blandade provet.

Ett annat lampligt polymermaterial är polyeterbaserad termoplastisk polyuretan (TPU), vilket har god andningsformaga och rivstyrka. Emellertid har TPU dalig styvhet (lagt varde pa Youngs modul). Mycket forslcning har gjorts for forbattring av materialets styvhet genom inblandning av andra polymerer. Emellertid har det upptackts att, aven om blandning av TPU med andra polymerer kan ge olcad styvhet, andningsformagan hos den blandade polymeren kan minska allvarligt.

Efter tester har blandningar identifierats, vilka starkt forbattrar mekanisk styvhet utan reducering av andningsformagan till en icke godtagbar niva. En exemplifierande blandning är blandningen av sampolyester TPE/PBT som diskuteras ovan. En annan exemplifierande blandning innefattar TPU och polykarbonat-akrylonitril butadien styren (PC-ABS, said t.ex. som WONDERLOY8). Ett lampligt viktforhallande mellan TPU och WONDERLOY® är 70:30 (eller ca 70:30). Tester som utfordes med anvandning av en strangsprutningsmaskin med 19 mm diameter och med en skruv har visat att draghallfastheten hos blandningen uppvisar en markant Rh-batting av styvhet jamfOrt med enbart TPU (14 ganger eller daromkring), samtidigt som angtransmissionshastigheten endast visar pa en mindre reduktion av andningsfermagan (30 % eller daromkring). Genom skumning av TPU- WO 2011/0772- 28 -PCT/IB2010/003454 WONDERLOY8-polymerblandningen kan ytterligare forbattring av andningsformagan i forhallande till styvheten uppnas, sa som beskrivs ovan.

Som diskuteras ovan innefattar ytterligare en exemplifierande blandning i enlighet 5 med atminstone en utforingsform en TPU (ESTANE® 58245) och acetal, en forening som har mycket lag andningsformaga (permeabilitet) och lagt vattenupptag. En skummad remsa (porositet mellan 15 och 20 % eller ca 15 och 20 %) framstalldes av ESTANE® 58245 och acetal i ett viktforhallande av 70:(eller ca 70:30). Medelprovtjockleken var 0,139 cm. Blandningens vattenupptag vid 100 % RH var 0,38 g vatten per g torr polymer (38 %). Provets diffusivitet mattes ur desorptionskurvan och befanns vara 6,59x-6 cm2/s vid 23 °C. Provets modul var 34 MPa, och permeabiliteten beraknades till 151 g-mm/m2/dygn.

Dessa resultat är jamfOrbara med ett kontrollexempel som innefattar oskummad 15 TPU (ESTANE® 58245). Ett korrugerat ror strangsprutades med en vaggtjocklek av 0,048 cm och ett vattenupptag vid 100 % RH av 0,53 g vatten per g torr polymer (53 %). Det oskummade provets diffusivitet mattes ur desorptionskurvan och befanns vara 2,41x7 cm2/s vid 23 °C. Modulen var 18 MPa. Permeabiliteten hos denna polymer är 80 g-mm/m2/dygn.

Komponenter som innefattar skummade polymerer Det inses att de skummade, andande materialen som beskrivs ovan later sig anvandas i ma'nga medicinska komponenter i vilka ett kraftigt andande men anda sjalvbarande, halvstyvt material är fordelaktigt. Foljaktligen är alla de egenskaper hos det andande skummade material som diskuteras ovan tillampbara pa dessa komponenter. Det foljande är enbart nagra exempel pa komponenter for vilka det skummade, andande materialet tillhandahaller nya fordelar som tidigare inte har varit mojliga. Manipulering av porositeten, tjockleken och halrummens storlek medger bred anpassning av de framstallda komponenternas bulkegenskaper.

Generellt innefattar en komponent en vagg som definierar ett innerutrymme, varvid atminstone en del av namnda vagg bestar av ett andande, skummat material, sa som beskrivs ovan, vilket medger transmission av vattenanga fran gaser i innerutrymmet men vasentligen forhindrar transmission av flytande vatten.

Foretradesvis är vaggen aven impermeabel for konvektivt gasflOde i innerutrymmet, vilket innefattar andningsgaser, anestesigaser, insufflationsgaser och/eller rok.

WO 2011/0772- 29 -PCT/1B2010/003454 Genom sin andningsformaga bildar vaggen en vag for vattenanga fran gasutrymmet till omradet pa andra sidan vaggen. I vissa utfOringsformer finns det en vag fOr vattenanga fran gasutrymmet till omgivande lull genom namnda 5 andande, skummade material. Vagen genom materialet kan vara en direkt vdg, och vaggen är exponerad direkt for den omgivande luften. Alternativt är vagen indirekt, och vagen passerar genom en eller flera andra vaggar mellan gasutrymmet och den omgivande luften. I andra utforingsformer kan det finnas ett andra gasutrymme (som benamns svepgasutrymme) pa andra sidan av namnda vagg, i stallet fOr omgivande lull. Detta svepgasutrymme kan i sin tur tommas indirekt till omgivande lull. I detta fall gar vattenangans vdg fran gasutrymmet till svepgasutrymmet.

I samtliga ovanstaende utforingsformer kan hela den omgivande vaggen besta av det skununade materialet. I atminstone en utforingsform har atminstone ett omrade av vaggen en tjocklek mellan 0,1 och 3,0 mm (eller ca 0,1 och 3,0 mm), sasom mellan 0,1 och 1,5 mm (eller ca 0,1 och 1,5 mm). Till exempel kan atminstone ett omrade av vaggen ha en tjocklek mellan 0,7 och 1,0 mm (eller ca 0,7 och 1,0 mm), sasom mellan 0,7 och 3,0 mm (eller ca 0,7 och 3,0 mm).

I samtliga ovanstaende utforingsformer kan vaggen innefatta atminstone tva zoner. Den forsta zonen är ett ytterskikt som innefattar ett skikt avskummat material med vasentligen slutna celler, och den andra zonen är ett innerskikt som är belaget intill ytterskiktet och mellan ytterskiktet och gasutrymmet. Skikttjockleken kan vara mellan 5 och 10 % (eller ca 5 och 10 %) av vaggtjockleken, t.ex. mellan 10 och gm (eller ca 10 och 50 gm). Bade den forsta zonen och den andra zonen innefattar halrum. I vissa utforingsformer har maximalt 5 % (eller ca 5 %) av halrummen i den forsta zonen en diameter som overstiger 100 gm. Halrummen i den andra zonen är stone an halrummen i den forsta zonen. I vissa utforingsformer har t.ex. 30 maximalt 5 % (eller ca 5 %) av halrummen i namnda andra zon en diameter som overstiger 700 gm.

I samtliga ovanstaende utforingsformer kan vaggen aven innefatta atminstone en forstarkande ribba som styvgor vaggen, eller atminstone ett omrade i vilket vaggen lokalt är tjockare for att styvgora vaggen.

Komponenten kan vara ett patientgranssnitt, eller ett ror, sasom ett andningsror for anvandning i en andningslcrets, eller ett ror och atminstone en del av ett WO 2011/0772- -PCT/IB2010/003454 patientgranssnitt, eller en ledning (d.v.s. en del av ett rot- som inte behover vara slutet ldngs sin omkrets) fOr anvandning i en andningslcrets, eller en mask (inklusive en maskstomme och en forslutning kring maskstommens kant, varvid maskstommen innefattar vaggen och en avsevard majoritet av vaggen bestir av det andande, skummade materialet), och en komponent i ett insufflationssystem, sasom ett ror eller en ledning for anvandning i atminstone en del av utloppsarmen i ett insufflationssystem.

Det hanvisas nu till figur 5, vilken visar en komponent 501 enligt Atminstone en 10 utfbringsform. Komponenten 501 framstalls med en vagg 503 som definierar ett gasutrymme 50pa en sida. Vaggen 503 innefattar en andande, skummad polymer enligt beskrivning ovan. Vaggen, representerad som den streckade linjen 507, kan eventuellt definiera ett helt slutet gasutrymme 505.Vid anvandning kan gasutrymmet vara vasentligen slutet, pa ett sadant satt att vaggen 503 definierar 15 gasutrymmet 505 pa ena sidan av vaggen 503 och utrymmet 505 innehaller en befuktad gas.

PA andra sidan av vaggen 503 finns ett andra gasutrymme 509. I atminstone en utforingsform är det andra gasutrymmet 509 omgivande lull. Vaggen 503 i 20 komponenten 501 bestir av ett andande, skummat material som medger transmission av vattenanga men vasentligen forhindrar transmission av flytande vatten och konvektivt flode av andningsgaser. For att det andande materialet skall kunna medge torkning av gaserna i utrymmet 505 är vaggens 503 ytteryta exponerad for omgivande tuft eller for en ton svepgas i ett andra gasutrymme 509. 25 I en sadan utforingsform kan gaser med h8g relativ fuktighet i gasutrymmet 505 torkas genom overforing av vatten genom vaggen 503 in i det andra gasutrymmet 509, vilket t.ex. kan vara omgivande lull. Torkning av gasema i gasutrymmet 505 är anvandbar vid astadkommande och/eller forebyggande av kondensbildning i gasutrymmet 505 nar det fylls med en relativt varm eller fuktig 30 gas/luft/andningsgas.

I ett exempel kan komponenten 501 vara ett patientganssnitt, sasom en andningsmask, och gasutrymmet 505 kan atminstone delvis definieras av vaggen 503 och av en patients ansikte (visas ej) varvid utrymmet 505 vasentligen innesluts. I detta exempel representeras patientens ansikte av den streckade linjen 507. I en annan utforingsform kan komponenten 501 vara ett andningsror (inandningsror eller utandningsror). Patientgranssnitt och andningsror diskuteras mer detaljerat nedan.

WO 2011/0772- 31 -PCT/IB2010/003454 Andande rtir Vid assisterad andning, i synnerhet i medicinska tillampningar, tillhandahills och returneras gaser med hog relativ fuktighet genom bojliga andningsror av relativt begransad storlek, typiskt i ett interval! mellan 10 och 25 mm (eller ca 10 och 25 mm) diameter (vilket interval! tacker tillampningar for bide vuxna och nyfadda). Sidana andningsror ãr i idealfallet mycket Latta, motstindskraftiga mot vecicning eller klarnning, och flexibla far sakerstallande av basta mojliga prestanda och 10 komfortnivi for patienten. Den lap vikten hos ett andningsror är mycket viktig Eareduktion av !crafter mot patientganssnittet som orsakas av andningsrorets vikt. Av liknande skE maste andningsror vara flexibla och latt kunna bojas far uppnaende av en hog niva av patientkomfort, vilket i sin tur kan forbattra patientens fciljsamhet. Extremt latta och bojliga komponenter är emellertid vanligen svaga och tenderar att veckas pa ett overdrivet sat. Det upptacktes att ett ror som innefattar den ovan beskrivna skummade polymeren kan motsta veckning och klamning, samtidigt som det är !att och tillrackligt bojligt far en farbattrad patientkomfort. 20 Eftersom ett ror är en komponent, är detaljerna for den komponent som diskuteras ovan tillampliga aven pi roret som diskuteras har. Generellt innefattar ett rot- i en medicinsk bets ett inlopp (for mottagning av befuktade gaser), ett utlopp (for utdrivning av befuktade gaser) och en omslutande vagg som definierar itminstone en passage for gas mellan namnda inlopp och namnda utlopp, varvid itminstone en 25 del av namnda omslutande vagg bestir av ett andande, skummat material som medger transmission av vatteninga men vasentligen forhindrar transmission av flytande vatten och konvektivt flode av andningsgaser. I itminstone en utforingsform är roret ett strangsprutat, korrugerat ror. Det medicinska kretsroret kan anvandas som ett andningsror eller -ledning, eller ett ror eller en ledning far en arm i ett insufflationssystem. Roret kan t.ex. vara ett utandningsror respektive en utloppsledning. Roret kan amen vara en del av ett patientgranssnitt.

Roret kan vara bojligt. Det viii saga, roret kan b8jas runt en stay med diameter 25 mm utan att veckas eller kollapsa. Foretradesvis är roret flexibelt sa som definieras av godkant resultat i testet av olcat floclesmotstind vid bOjning i enlighet med ISO 5367:2000(E).

WO 2011/0772- 32 -PCT/IB2010/003454 I samtliga ovansdende utfOringsformer kan roret ha en langd mellan 1 och 2 m (eller ca 1 och 2 m), t.ex. 1,5 m (eller ca 1,5 m). Ett ror kan ha en medeldiameter mellan 10 och 25 mm (eller ca 10 och 25 mm). I atminstone en utfOringsform har atminstone ett omrade av vaggen en tjocklek mellan 0,1 och 1,2 mm (eller ca 0,1 och 1,2 mm), sasom mellan 0,6 mm och 1,0 mm (eller ca 0,6 och 1,0 mm). Ett ror innefattar foretradesvis en andande inneslutande vagg ldngs en avsevard del av rorets totala langd. I en utforingsform innefattar t.ex. atminstone 80 % av rorets ldngd en andande inneslutande vagg. Den andande vaggen är fOretradesvis beldgen proximalt om rorets inloppsdnde for mottagande av befuktad gas. For ett rOr med ldngden 1,5 m (eller ca 1,5 m) innefattar t.ex. Atminstone 1,2 m (eller ca 1,2 m) av roret en andande vagg, med borjan proximalt om inloppsdnden.

Genom sin andningsfOrmaga bildar vaggen en vdg for vattenAnga fran gasutrymmet till omradet pa andra sidan vaggen. I vissa utforingsformer finns det 15 en vdg for vatteninga fran gasutrymmet till omgivande luft genom namnda andande, skummade material. Vagen genom materialet kan vara en direkt vdg, och vaggen är exponerad direkt for den omgivande luften. Till exempel är roret i atminstone en utfOringsform ett andningsror och avslutas med en ffirsta anslutning vid namnda inlopp och en andra anslutning vid namnda utlopp. Endast en passagevag for gaser tillhandahalls i ldngden mellan namnda inloppsanslutning och namnda utloppsanslutning.

Alternativt är vagen indirekt, och vagen passerar genom en eller flera andra vaggar mellan gasutrymmet och den omgivande luften. I andra utforingsformer kan det finnas ett andra gasutrymme (som bendmns svepgasutrymme) pa andra sidan av namnda vagg, i stallet fOr omgivande luft. Detta svepgasutrymme kan i sin tur tommas indirekt till omgivande luft. I detta fall gar vattenangans vdg fran gasutrymmet till svepgasutrymmet. Roret kan t.ex. vara ett koaxialt andningsror. I ett koaxialt andningsror är gasutrymmet en inandningsarm eller en utandningsarm, och det andra gasutrymmet är den andra av namnda inandningsarm eller utandningsarm. En (1) passagevag for gaser tillhandahalls mellan inloppet till namnda inandningsarm och utloppet frail namnda inandningsarm, och en (1) passagevag fOr gaser tillhandahalls mellan inloppet till namnda utandningsarm och utloppet fran namonda utandningsarm. I en utfOringsform är gasutrymmet namnda inandningsarm, och namnda andra gasutrymme är namnda utandningsarm. Alternativt kan gasutrymmet vara utandningsarmen, och det andra gasutrymmet är dd. inandningsarmen.

WO 2011/0772- 33 -PCT/1132010/003454 Som forklara ovan i anslutning till komponentbeskrivningen kan vaggen i samtliga ovanstaende utfOringsformer innefatta atminstone tva zoner. Den ffirsta zonen är ett ytterskikt som innefattar ett skikt avskummat material med vasentligen slutna celler, och den andra zonen är ett innerskikt som är belaget intill ytterskiktet och mellan ytterskiktet och gasutrymmet. Skikttjockleken kan vara mellan 5 och 10 % (eller ca 5 och 10 %) av vaggtjockleken, t.ex. mellan 10 och 50 pm (eller ca 10 och 50 gm). Bade den forsta zonen och den andra zonen innefattar halrum. I vissa utforingsformer har maximalt 5 % (eller ca 5 %) av halrummen i den fOrsta zonen en diameter som overstiger 100 pm. Halrummen i den andra zonen är storre an halrummen i den f6rsta zonen. I vissa utforingsformer har t.ex. maximalt 5 % (eller ca 5 %) av halrummen i namnda andra zon en diameter som overstiger 700 pm.

Vidare kan roret i samtliga ovanstaende utfOringsformer innefatta ett flertal ffirstarkande ribbor som är ordnade kring den inneslutande vaggen. Dessa ribbor kan strangsprutas tillsammans med roret fOr generell inriktning langs rorets langdaxel. Foretradesvis forekommer tre till atta forstarkande ribbor, i synnerhet tre till fem forstarkande ribbor.

I tillagg till ovanstaende, och fOr reducering eller eliminering av kondensbildning inuti roret och fOr vidmakthallande av en vasentligen enhetlig temperatur i gasflodet genom roret vid anvandning, kan en varmare, t.ex. av resistanstradstyp, tillhandahallas i rorets passagevag eller i rorvaggen.

I en specifik utfOringsform har roret en langd av 1,525 m (eller daromkring), en vikt av 54 g (eller daromkring), en porositet av 35 % (eller daromkring), en pneumatisk compliance av 0,23 ml/cm H20/m (eller daromkring) och en permeabilitet av 85 g-mrn/m2/dygn (eller daromkring). Roret framstalls ur 95 % (eller ca 95 %) ARNITEL® VT 3108 och 5 % (eller ca 5 %) av en huvudsats med skumningsmedel som innefattar polyetylen och 20 % (eller ca 20 %) Clariant HYDROCEROL® BIH-10E.

Det hanvisas nu till figur 6A och 6B, vilka visar ett andande ror 601 i enlighet med atminstone en utforingsform. Figur 6A visar en sidovy av roret 601, medan Fig. 6B visar ett tvarsnitt av roret 601 langs samma sidovy som Fig. 2A. Bade i figur 6A och i figur 6B indikeras horisontalaxeln som linjen 603-603. Rorvaggen, vilken visas som vagg 605 i figur 6B bestar av ett andande, skummat material sa som beskrivs ovan. Vaggen 605 kan ha en tjocklek mellan 100 och 1500 pm (eller ca 100 och 1500 pm) fOr ett andningsror med typiska dimensioner — diameter mellan WO 2011/0772- 34 -PCT/IB2010/003454 12 och 20 mm (eller ca 12 och 20 mm) for neonatal- respektive vuxenbruk, och langd 1 till 2 m (eller ca 1 till 2 m). Emellertid kan vaggen 605 vara upp till 3 mm (eller ca 3 mm) tjock och fortfarande leverera god andningsfOrmaga.

Roret 601 är korrugerat (det viii saga, roret har asar och dalar i sin yta).

Forfarandet far framstallning av det korrugerade roret diskuteras mer detaljerat nedan med avseende pa figur 15. I vissa utfOringsformer har emellertid roret en slat yta.

Det hanvisas nu till figur 7A och 7B, vilka visar ett andande ror 701 i enlighet med atminstone en utforingsform. Aterigen framstalls roret 701 ur ett skummat, andande material, sa som beskrivs i nagot av exemplen har. Roret innefattar vidare ett flertal forstarkande ribbor 703, vilka kan strangsprutas tillsammans med roret. Ribbornas 703 form bestams av sprutmunstyckets huvud, och storlek och skumningsniva styrs av temperatur och tryck vid uttrangandet ur munstycket.

Ribborna 703 kan besta av samma skummade polymer som roret 701. Alternativt kan ribborna 703 besta av ett annat material an roret. Detta kan astadkommas genom anvandning av samextrudering. Som visas i figur 7A kan roret 701 strangsprutas med ribborna 703 pa plats och darefter korrugeras under bildning av den "streckade" struktur som visas i figur 7B. I vissa utfOringsformer innefattar ett ror mellan tre och atta fOrstarkande ribbor, sasom mellan tre och fern forstarkande ribbor. Sadana extra fOrstarkta ror kan finna anvandning i en eller flera av de rorkomponenter som beslcrivs i denna specifikation med avseende pa medicinska kretsar.

Det hanvisas nu till figur 8A och 8B, vilka visar ett alternativt utfOrande av ett ribbat, andande ror 801 i enlighet med atminstone en utfOringsform. I figur 8B syns upphojda ribbor 803 i utrytnmet mellan asama i rorets insida 801. Figur 8C visar en korrugator som är lamplig fOr framstallning av roret som visas i figur 8A och 8B. Blocket innefattar upphojda delar 805 mellan asdelarna 807 vilka kommer att bilda de upphojda ribborna nar roret tas ur korrugatom. Det inses att aven andra fOrstarkningsforfaranden kan anvandas for st8djande av roret fOr ytterligare fOrbattring av dess upptradande (sAsom compliance, dragstyrka, flodesmotstand med b8jnings- och krossningsmotstand). Dessa fOrfaranden kan eventuellt integreras med fOrfarandet fOr framstallning av roret.

WO 2011/0772- -PCT/IB2010/003454 Det hanvisas nu till figur 9, som visar en annan exemplifierande medicinsk krets enligt atminstone en utforingsform. Kretsen innefattar tva andande ror som innefattar en andande, skummad polymer enligt beskrivning ovan, namligen ett inandningsror 103och ett utandningsror 117. Inandningsrorets 103 och utandningsrorets 117 egenskaper liknar de hos roren som beskrivs ovan med avseende pa figur 1. Inandningsroret 103 har ett inlopp 109 som kommunicerar med en befuktare 115 och ett utlopp 113, genom vilket befuktade gaser tillhandahalls till patienten 101. Utandningsraret 117 har ocksa ett inlopp 109 som tar emot utandade, befuktade gaser fran patienten, och ett utlopp 113. Som beskrivs ovan med avseende pa figur 1 kan utandningsrOrets 117 utlopp 113 ventilera utandade gaser till atmosfaren, till ventilator-/inblasningsenheten 115 till en lufttvattare/filter (visas ej) eller till flagon annan passande plats.

Som beskrivs ovan med avseende pa figur 1 kan varmetradar 901 placeras inuti inandningsroret 103 och/eller utandningsroret 117 for reducering av risken for kondensbildning genom temperaturhojning over mattnadstemperaturen.

I detta exempel innefattar utandningsriiret 117 en koppling (liar en Y-koppling 903) for anslutning till andra komponenter. Y-kopplingen 903 är t.ex. ordnad for anslutning till inandningsr8ret 103 och till ett patientgranssnitt (visas ej).

Utforingsformen enligt figur 9 är naturligtvis bara exemplifierande. En komponent enligt atminstone en utfOringsform innefattar ett andande skummat polymerror. Komponenten kan vidare innefatta en lamplig anslutning. Foretradesvis innefattar aven anslutningen den andande, skummade polymeren.

Det hanvisas nu till figur 10, vilken visar ett koaxialror 1001 enligt atminstone en utforingsform. I detta exempel tillhandahalls koaxialroret 1001 mellan en patient 101 och en ventilator 1005. Utandningsgaser och inandningsgaser strommar vardera antingen i innerroret 1007 eller i utrymmet 1009 mellan innerroret 1007 och ytterthret 1011. Det inses att ytterroret 1011 kanske inte är exakt inriktat langs innerroret 1007. "Koaxial" hanfor sig snarare till ett ror som är belaget inuti ett armat DIV. Vid anvandning overfors vattenanga, men inte flytande vatten, genom en skummad, andande rorvagg sa som fikklaras nedan.

Av van-neoverforingsskal transporteras inandningsgaserna i innerriiret 1007 i utrymmet 1013 dari, medan utandningsgaserna transporteras i utrymmet 1009 mellan innerroret 1007 och ytterroret 1011. Denna lutflodeskonfiguration indikeras med pilar.

WO 2011/0772- 36 -PCT/IB2010/003454 Innerroret 1007 framstalls med anvandning av det andande, skummade material som beskrivs hari. Saledes kan fukt i utandningsflodets utrymme 1009 passera genom det skummade, andande materialet for befuktning av inandningsflodet i 5 inandningsflodets utrymme 1013. Vid gasflode i ett motstromsarrangemang sá som visas i exemplet, tillhandahaller det andande materialet avsevard passiv befuktning av inandningsflodet.

Vid anvandning av ett koaxialror 1001 kommer ventilatom 1005 eventuellt inte att registrera ett lackage i innerroret 1007. Ett sadant lackage kan kortsluta patienten 101, vilket betyder att patienten 101 inte kommer att fOrses med tillrackligt mycket syre. Sadan kortslutning kan detekteras genom placering av en sensor vid koaxialrorets 1001 patientande. Denna sensor kan placeras i patientandens anslutning 1015. En kortslutning narmare ventilatom 1005 kommer att leda till att patienten 101 kontinuerligt aterinandas luftvolymen narmast patienten 101. Detta kommer att medfora en hojning av koldioxidkoncentrationen i inandningsflodets utrymme 1013 nara patienten 101, vilket kan detekteras direkt genom anvandning av en CO2-sensor. En sadan sensor kan innefatta nAgon av de sensorer som fOr narvarande finns kommersiellt tillgangliga. Altemativt kan denna aterinandning detekteras genom overvakning av gastemperaturen vid patientandens anslutning 1015, varvid en temperaturolcning Over en fOrutbestamd niva indikerar att aterinandning sker.

I tillagg till ovanstAende, och fOr reducering eller eliminering av kondensbildning i antingen innerroret 1007 eller ytterroret 1011 och for vidmakthallande av en vasentligen enhetlig temperatur i gasflodet genom koaxialroret 1001, kan en varmare, t.ex. av resistanstradstyp, tillhandahAllas i antingen innerroret 1007 eller ytterroret 1011, belagen i gasutrymmena 1009 eller 1013 eller i innerrorets 1007 eller ytterr6rets 1011 vaggar.

I en altemativ utfOringsform av koaxialroret 1001, i vilken passiv befuktning inte onskas, kan den skummade, andande vaggen utgora ytterrorets 1011 yttervagg. Ordnat pa detta satt star ytterroret 1011 i kontakt med omgivande luft, och den andande vaggen medger utbyte av vattenanga mellan de relativt fuktiga utandningsgaserna och den omgivande luften. Som ett resultat kan kondensbildning kontrolleras och/eller forebyggas.

Andningsmask WO 2011/0772- 37 -PCT/IB2010/003454 Inom teknikomradet andningsanordningar finns ett far fackmannen valiant utbud av andningsmasker, vilka tacker nasan och/eller murmen pA en patient far tillhandahallande aven kontinuerlig forslutning kring det nasala och/eller orala omradet i patientens ansikte pa ett sadant satt att gas kan tillhandahallas i masken under positivt tryck far konsumtion av patienten. Anvandningsomradena fiir sadana masker stracker sig fran hoghojdsandning (t.ex. tillampningar inom luftfart) till tillampningar inom gruvindustri och brandforsvar, och till olika medicinska, diagnostiska och terapeutiska tillampningar.

En tillampning av en sadan mask är vid respiratorisk befuktningsbehandling. Detta system bestar vanligen av en ventilator, befuktare, andningskrets och patientgranssnitt, sasom en mask eller naskanyl. Vid denna typ av behandling tillhandahalls fuktig luft till patienten, och till foljd av temperaturskillnaden mellan 15 den fuktiga luften och omgivningen kan den fuktiga luften kondensera och bilda vattendroppar. Vid langre behandling (upp till !Agra dygn) kan dessa droppar bilda vattensamlingar i masken vilket kan hamma behandlingen, Oka risken for oavsiktlig inandning av vatten och leda till obehag och/eller kvavning av patienten.

Ett krav pa sadana ansiktsmasker har varit att de skall tillhandahalla effektiv tatning mot patientens ansikte for forebyggande av lackage av den gas som tillhandahalls. I tidigare maskkonstruktioner har god tatning mellan mask och ansikte i manga fall bara uppnatts till priset av avsevart obehag far patienten. Detta problem är storst i tillampningar, i synnerhet medicinska tillampningar, dar patienten maste bara en sadan mask kontinuerligt under timmar eller t.o.m. dagar. I sadana situationer kommer patienten inte att tolerera masken under langxe perioder, och optimala behandlings- eller diagnosmal kommer saledes inte att uppnas, eller uppnas endast med stor svarighet och avsevart obehag far patienten.

Nedan beskrivs olika forbattringar vid leverans av andningsterapi. I synnerhet beskrivs ett patientgranssnitt som är komfortabelt far patienten att bara och som atminstone delvis innefattar ett omrAde i patientgranssnittet som är permeabelt far vattenanga (andande) och som bestar av ett skummat, andande material sa som beskrivs har. En stor del av masken (eller hela masken) kan besta av det 35 skummade, andande materialet, varvid nytta dras av de unika styrkeegenskaperna och den hoga andningsformagan.

WO 2011/0772- 38 -PCT/IB2010/003454 Det hanvisas nu till figur 11A och 11B, vilka visar en andningsmask 1101 i enlighet med atminstone en utforingsform. Det inses att detta patientgranssnitt kan anvandas vid andningsbehandling generellt eller tillsammans med en ventilator, men det kommer nu att beslcrivas nedan med avseende pa anvandning i ett befuktat system far positivt luftvagstryck (PAP). Det inses aven att foljande beskrivning kan tillampas pa nasmasker, oralmasker, oronasalmasker, nasgrimmor och helmasker eftersom materialet kan formas till en sjalvbarande, halvstyv struktur med hog andningsformaga, snarare an att vara begransat till de mycket tunna filmstrukturerna enligt kand telcnik.

Masken 1101 innefattar en ihalig lcropp 1103 med ett inlopp 1105 for anslutning till ett inandningsror. Masken 1101 placeras pa patientens 101 ansikte med hjalp av remmarna 1109 som sakras lcring patientens 101 bakhuvud. Spannkraften fran remmarna 1109 pa den ihaliga lcroppen 1103 sakerstaller tillracklig 15 komprimerande kraft pa maskkudden 1111 fOr tillhandahallande av effektiv forslutning mot patientens 101 ansikte. Ett antal fastklammor är anslutna till masken for fastande av glidorgan for anslutning av masken 1101 till remmarna 1109. Utandningsgaserna kan stromma ut genom en ventil (visas ej) i masken 1101, genom en ytterligare utandningsledning (visas ej) eller genom anvandning 20 av nagot annat, lilcnande forfarande som är kant for fackmannen.

Den ihaliga lcroppen 1103 är framstalld av ett skummat polymermaterial enligt beskrivning har. Ett sadant material tillhandahaller den erfordrade styvheten till masken 1101, liksom en hog andningsformaga. Tidigare fors& att tillhandahalla 25 en mask 1101 med andande ytor har erfordrat anvandning av tunna membran few uppnaende av tillrackligt hog andningsformaga. Dessa membran har erfordrat stod fran ytterligare forstarkningar, sasom en stark maskstomme, och de har aven erfordrat skydd mot skador. Ytor med andande membran bars vanligen upp av stod i utskurna omraden i maskstommen. Med de sjalvbarande andande, skummade polymererna som beslcrivs hari kan emellertid stora delar av masken 1101 (eller hela masken 1101) besta av den skummade polymeren, varvid nytta dras av de unika styrkeegenskaperna och den hoga andningsformagan. Resultatet ãr en sjalvbarande, halvstyv mask 1101, vilken i sin helhet kan vara hoggradigt andande.

Alternativt stora omraden i den ihaliga lcroppen 1103 kunna vara bortskurna, pa ett sadant salt att den ihaliga kroppen 1103 vasentligen bestar av ett skelett med en yttre omlcrets. Inlagg framstallda av det skummade, sjalvbarande, andande materialet som beslcrivs hari kan placeras i de utskurna omradena och forankras for WO 2011/0772- 39 -PCT/IB2010/003454 fOrebyggande eller reducering av droppbildning inuti masken 1101 under utdragen befuktningsbehandling, varvid fukt tillats tranga ut till den omgivande miljön. Det finns ett antal ferfaranden fOr fastning av den andande strukturen till den ihaliga kroppen 1103, vilka kan innefattar limning, ultraljudssvetsning, overgjutning, samextrudering, eller en tat snappkoppling mellan den skummade, andande insatsen och den ihaliga kroppen 1103.

Det inses att ytterligare forstarIcningsstrukturer ocksa kan tillhandahallas, t.ex. till en mask bestaende av det skummade, andande materialet, fOr ytterligare 10 anpassning av komponentens bojningsegenskaper. Till exempel kan ribbor infOras pa maskens inre och/eller yttre yta. Lokal variation i vdggtjockleken kan ocksa anvandas fOr uppstyvning/fOrsvagning av vissa omraden fOr fat-batting av passformen till en patients ansiktsdrag, och/eller fOr tillhandahallande av regioner med annu hogre andningsfOrmaga. I synnerhet kan denna typ av fOrstarkning vara 15 mycket anvandbar vid anpassning av bojningsegenskaperna hos en komponent i vissa riktningar langs vilka olika belastningsmonster kan fOrutspas. Dessa fOrdelar har inte varit mojliga eller lika Mita att uppna med de mycket tunna och brdckliga membran som har anvants hittills.

Naskanyl Det hinvisas nu till figur 12, vilken visar ett patientgranssnitt med en ndskanyl 1201 enligt atminstone en utforingsform. Naskanylen 1201 innefattar en kanyllcropp 1203 och ett kort tilloppsror 1205. Den skummade, andande polymer som beskriv häri kan utnyttjas i kanylkroppen 1203 och/eller i det korta tilloppsroret 1205 for hantering och/eller forebyggande av kondensbildning i dessa komponenters gasutrymmen. Tilldmpningar aterfinns aven i inandningsroret 601, vilket awn har beskrivits tidigare.

Kateterfaste Ytterligare en medicinsk krets i vilken andande, skummade polymerer kan tillampas är kateterfasten. Ett kateterfaste kopplar samman en komponent i patientgranssnittet, sasom ett munstycke, en nasmask eller ett endotrakealror, med de tva armarna eller andningsroren i en andningskrets. Kopplingen till de tva armarna i andningskretsen sker i allmanhet via en Y-koppling. Under patientens inandnings- och utandningscykler spelar var och en av andningskretsens tva armar en tydlig roll, den ena som inandningsledning och den andra som WO 2011/0772- 40 -PCT/IB2010/003454 utandningsledning. Kateterfastet spelar en dubbel roll eftersom det transporterar bade inandnings- och utandningsgaser. Foljaktligen kan kateterfastet forknippas med betydande nackdelar. En viss volym utandad luft kvarstar i kateterfastet mellan inandning och utandning. Foljaktligen kommer en del tuft att aterinandas av patienten. Aven om det kan godtas är aterinandning generellt inte onskvdrt, och om avsevard aterinandning är sannolik kan en hojning av syrgasnivan erfordras.

Gaser som inhaleras av en patient i ett valskott ventilationssystem levereras i ett tillstand med en fuktighet som ligger nara mattnadsnivan och med en temperatur nara kroppstemperaturen, vanligen vid en temperatur mellan 33 och 37 °C (eller ca 33 och 37 °C). Denna temperatur kan vidmakthallas genom anvandning av en varmare i inandningsroret, upp till den punkt i vilken gaserna trdnger in i kateterfastet. Gaser som andas ut av en patient aterfors fullstdndigt mattade och utsats far ytterligare avsvalning medan de strommar genom kateterfastet.

Foljaktligen kan, dven om bara lite kondens bildas pa innervaggarna under patientens inandning, avsevarda mangder kondens bildas under patientens utandning. Kondens som bildas pa kateterfastets insida ãr sdrskilt farlig pa grund av dess narhet till patienten. Rot.lig kondens som andas eller andas in av en patient kan leda till hostattacker eller annat obehag.

Det hdnvisas nu till figur 13, vilken visar en ett kateterfaste 1301 enligt atminstone en utforingsform. Kateterfastet 1301 innefattar e n Y - koppling 1303 vid ventilatoranden. Ett innerror 1305 stracker sig koaxiellt med ett ytterror 1307. Innerroret 1305 bars i sin patientande upp av en innerrorskoppling 1309, vilken i sin tur bars upp av stodbalkarna 1311 frail kopplingen 1313 i patientanden.

Innerroret 1305 bars i sin andra ande upp av en andra innerrorskoppling 1315, vilken utgor en del av ventilatorandens Y-koppling 1303.

Den andra innerrorskopplingen 1315 kommunicerar med inandningsrorets koppling 1317 Atminstone en del av ytterrorets 1307 vagg bestar av ett skummat, andande material enligt beskrivning hdri. I vissa utforingsformer bestar ytterroret 1307 i sin helhet av skummat, andande material.

Vid anvandning har kateterfastet 1301 ett inandningsflode som tranger in i kateterfastet 1301 sa som indikeras av pilen 1319. Inandningsflodet passerar genom innerroret 1305 och tranger ut till patienten genom patientandens koppling 1313, sa som indikeras av pilarna 1319. Vid patients utandning, antingen den assisteras eller inte, passerar utandade gaser genom patientdndens koppling 1313 WO 2011/0772- 41 -PCT/IB2010/003454 och in i utrymmet som omger innerri5ret 1305 sa som indikeras av pilarna 1321. Dessa gaser passerar langs ytterrorets 1307 insida, sa som indikeras av pilaren 1321 och ut genom utandningsrorets koppling 1323 i Y-kopplingen 1303, sa som indikeras av pilarna 1325. Vid passage genom kateterfastet 1301, i utrymmet mellan innerroret 1305 och ytterroret 1307, kan vattenangan passera genom det for vattenanga permeabla, skummade ytterroret 1307. I vissa utforingsformer är ytterroret 1307 i sin helhet andande. Aven om de utandade gaserna kan genomga en viss temperatursankning nar de passerar genom kateterfastet 1301 till utandningsrorets koppling 1323, erhalls pa detta satt en samtidig reduktion av 10 fuktigheten genom att vattenanga passerar genom det andande, skummade materialet i ytterroret 1307. Foljaktligen reduceras utandningsflodets relativa mattnad, och darned fcirebyggs aven kondensbildning. De rorvaggar som bestar av det skummade, andande materialet kan ha en vdggtjocklek mellan 0,1 och 3 mm (eller ca 0,1 och 3,0 mm), och de kan vara tillrackligt styva Rh- att vara sjalvbarande, eller halvstyva, samtidigt som de bibehaller en hog andningsformaga.

Kateterfastet 1301 som innefattar de andande, skummade polymerer som beskrivs hari innefattar uttryckligen separering av inandnings- och utandningsflodena genom kateterfastet 1301, varvid aterandning reduceras avsevart. Kondensbildning 20 reduceras awn genom reducering av de utandade gasernas fuktighet samtidigt som dessa gasers temperatur sjunker.

Komponent i ett insufflations- eller riikelimineringssystem 25 Laparoskopisk kirurgi, aven kallad minimalt invasiv kirurgi (MIS) eller titthalskirurgi, är ett modernt kirurgiskt forfarande varvid bukoperationer utfors via sma snitt (vanligen 0,5 till 1,5 cm) jamfOrt med de stone snitt som behover laggas vid traditionella kirurgiska forfaranden. Laparoskopisk kirurgi innefattar operationer i bukhalan eller backenet.

Under laparoskopisk kirurgi med insufflering kan det aven vara onskvart med befuktning av insufflationsgasen (vanligen CO2) innan den strommar in i bukhalan. Detta kan forebygga "uttorkning" av patientens inre organ och forkorta den tid som kravs for aterhamtning efter ingreppet. Aven vid anvandning av ton insufflationsgas kan gasen mattas eftersom den absorberar fukt ftan patientens bukhala. Fukten i gaserna tenderar att kondensera pa vaggarna i insufflationssystemets utloppsarm eller -ledning. Vattenfingan kan aven kondensera pa andra komponenter i insufflationssystemet, sasom filter. Vattenanga WO 2011/0772- 42 -PCT/IB2010/003454 som kondenserar pa filtret och som bildar vatska som rinner ldngs artnarna (inlopp eller utlopp) är ett kraftigt oOnskat fenomen. Vatten som har kondenserat pa vaggarna kan t.ex. matta filtret och leda till blockering. Dena kan leda till okat mottryck och hindra systemet fran att eliminera rok. Vidare kan flytande vatten i armarna rinna in i annan ansluten utrustning, vilket är icke onskvart.

Vid t.ex. buldcirurgi insuffleras bukhalan vanligen med koldioxidgas for Astadkommande av ett arbets- och observationsutrymme. Den gas som generellt anvands Or CO2, vilken är vanligt fOrekommande i manniskokroppen och kan 10 absorberas av vavnader och avldgsnas via andningssystemet. Den är dessutom icke brannbar, vilket är viktigt eftersom anvandning av elektrokirurgiska instrument är vanlig vid laparoskopiska ingrepp. StandardfOrfarandet vid laparoskopisk kirurgi har varit anvandning av torra gaser. Det ãr emellertid Oven onskvart med befuktning av CO2 eller annan insufflationsgas innan den strommar in i bukhalan.

Detta kan fcirebygga "uttorlcning" av patientens inre organ och fOrkorta den tid som hays fOr Aterhamtning efter ingreppet. Insufflationssystem innefattar generellt befuktningskammare som innehaller en viss mangd vatten. Befuktaren innefattar i allmanhet en vanneplatta som \Tanner vattnet sã att vattenanga bildas, vilken overfOrs till de instrommande gaserna fOr befuktning av gaserna. Gaserna transporteras ut ur befuktaren tillsammans med vattenangan.

Kirurgiska ingrepp innefattar ofta elektrokirurgi eller elektrokoagulering och i okande grad anvandning av laser. Anvandningen av dessa anordningar tenderar att ge upphov till kirurgisk rok i arbetsutrymmet pa grund av vavnadsbrarming.

Rokelimineringssystem i vilka en utloppsarm anvands är vanligt fOrekommande vid avldgsnande av roken fran operationsstallet sa att kirurgen kan se vad hon eller han gör, och sA att dessa potentiellt skadliga amnen inte stannar kvar i kroppshalan efter ingreppet. Utloppsarmens ena ande är ansluten till, eller instucken i, ett andra snitt (eller ibland i samma snitt). Ett typiskt rOkelimineringssystem innefattar vanligen en punktionsnal med en kanyl i ena anden for underldttande av inforande i operationsstallet. Roken tranger ut ur den insufflerade bukhalan genom utloppsarmen. Utloppsarmen kan vara ansluten till anden av ett laparoskopiskt instrument fOr tillhandahallande av evakuering nara stallet ddr elektrokoagulering sker. Gasema och roken fran kroppshalan filtreras vanligen genom ett filter fOr avldgsnande av partiklar innan de slams ut till atomsthren. Filtret kan Oven vara utformat fOr avlagsnande av kemikalier och eventuella skadliga mikroorganismer fran den kirugiska roken.

WO 2011/0772- 43 -PCT/IB2010/003454 Det hanvisas nu till figur 14, vilken visar ett insuffleringssystem 1401 enligt atminstone en utforingsform. Insuffieringssystemet 1401 innefattar en insufflator 1403 som producerar ett floozie av insufflationsgaser vid ett tryck som overstiger atmosfartrycket for leverans till patientens 1405 buk- eller peritonealhala. Gaserna 5 strommar in i en befuktare 1407 som innefattar en varmeplatta 1409 och en befuktningskammare 1411, varvid kammaren 1411 vid anvandning star i kontakt med varmeplattan 1409 pa ett sadant satt att varmeplattan 1409 tillhandahaller varme till kammaren 1411. I befuktaren 1407, passerar insufflationsgaserna genom kammaren 1411 pa ett sadant satt att de befuktas till en lamplig fuktighetsniva. 10 Systemet 1401 innefattar en leveranskrets 1413 som ansluter befuktningskammaren 1411 till patientens 1405 peritonealhala eller till operationsstallet. Ledningen 1413 har en forsta ande och en andra ande, varvid den fOrsta anden ür ansluten till fuktkammarens 1411 utlopp och tar emot befuktade gaser fran kammaren 1411. Ledningens 1413 andra ande placeras i patientens 140 operationsstalle eller peritonealhala, och befuktade insufflationsgaser fardas frail kammaren 1411 genom ledningen 1413 och tilloperationsstallet for insufflering och expandering av operationsstallet eller peritonealhalan. Systemet innefattar aven en styrenhet (visas ej) som reglerar fuktmangden som tillhandahalls till gaserna genom styrning av effekten som tillhandahalls till varmeplattan 1409.

Styrenheten kan aven anvandas for overvakning av vattennivan i befuktningskammaren 1411. Ett rokelimineringssystem 1415 visas, vilket leder ut ur patientens 1405 kroppshala. 25 Rokelimineringssystemet 1415 kan anvandas tillsammans med insufflationssystemet 1401 som beskrivs ovan, eller anvandas tillsammans med andra lampliga insufflationssystem. Rokelimineringssystemet 1415 irmefattar en utlopps- eller avgAngsarm 1417, ett utloppsaggregat 1419 och ett filter 1421. Utloppsarmen 1417 ansluter mellan filtret 1421 och utloppsaggregatet 1419, vilket vid anvandning är belaget i eller nara patientens 1405 operationsstalle eller peritonealhala. Utloppsarmen 1417 är ett sjalvbarande ror (det vill saga, r8ret bar upp sin egen vikt utan att kollapsa) med tva oppna andar: en ande for operationsstallet och en utloppsande.

Gasema som tillhandahalls av insufflationssystemet 1401 ar redan befuktade nar de tranger in i patientens 1405 kroppshala. Eftersom kroppshalan redan Ar fuktig tenderar gaserna att inte forlora fukt i kroppen, och de kan bli fullstandigt mattade om de inte redan befinner sig vid mattnadspunkten. Om gaserna är torra vid WO 2011/0772- 44 -PCT/1132010/003454 intrangandet i kroppshalan tenderar de att befuktas ndr de passerar genom kroppshalan genom upptagande av fukt fran den fuktiga atmosfaren i kroppshalan, over de inre organen. 5 Nar de mattade gaserna tranger ut ur patientens 1405 kroppshala passerar de langs utloppsarmens 1417 kallare vaggar, vilka normalt har en ldngd av 1 m (eller ddromkring). Fukten i gaserna tenderar att kondensera pa utloppsarmens 1417 och/eller utloppsaggregatets 1419 vaggar och/eller i filtret 1421. VattenAngan som kondenserar i filtret 1421 och avrinning ldngs utloppsarmen 1417 fran fukt som har kondenserat pa vaggarna, kan matta filtret 1421 och leda till att det blockeras.

Detta kan leda till okat mottryck och hindra systemet fran att eliminera rOk.

Den kondenserade fukten i filtret 1421 kan leda till att filtret 1421 blockeras helt eller delvis, vilket leder till ett okat mottryck och minskad verkningsgrad hos filtret pa grund av blockeringen. Detta är ofordelaktigt eftersom det &ale mottrycket forsamrar systemets formaga att effektivt eliminera den kirurgiska roken. Den kirurgiska rök som kvarstar pa operationsstallet i operationshalan eller i elimineringssystemets krets kan vara skadlig for patienten eftersom den kirurgiska roken innehaller flera potentiella toxiner som kan dras in i operationshalan eller i patientens 1405 vavnader. Kirurgernas synfalt kan blockeras eller skymmas pa grund av kirurgisk rök som kvarstar pa operationsstallet och inte evakueras, vilket kan leda till en farlig arbetsmiljo for kirurgerna. Kondensationen kan delvis blockera filtret 1421, vilket leder till reducerad filtrering av toxiner i den kirurgiska roken. Detta kan leda till uttrangande av potentiellt skadliga amnen, sisom 2luktdmnen, kirurgisk rok, clod cellvavnad etc., i operationssalen. Denna typ av amnen kan vara skadliga fOr halsan, och de kan medfora manga hdlsoproblem flir ldkare och patienter.

Atminstone en utforingsform innefattar insikten att anvandning av en utloppsarm 1417 som har en andande vdgg, eller anvandning av en arm vars vagg innefattar andande material, skulle hjdipa till att minska detta problem. I synnerhet är ett skummat, andande material enligt beskrivning Uri ldmpligt vid framstallning av denna typ av utloppsarm 1417 som ledning fOr ett insufflationssystem pa grund av de egenskaper som har diskuterats med avseende pa det skummade materialet, komponenten och andningsroret som beskrivs ovan. En viss fuktmdngd fran de uttrangande gaserna passerar genom utloppsarmens 1417 vagg innan dessa nar filtret 1421, och det finns darfor mindre fukt i gas en som kan kondensera ut ur gasen och satta igen filtret 1421. Foljaktligen bestar utloppsarmen 1417 WO 2011/0772- -PCT/IB2010/003454 foretridesvis av ett andande, skummat material enligt beskrivning hari. Nedanstaende beslcrivna forfarande for framstallning av ett andningsror kan tillampas direkt pa ror till insuffleringssystem, inklusive inlopps- eller utloppsarmar (rokelimineringsarmar).

Framstallningsforfarande Det hanvisas nu till figur 15, vilken askadliggor ett exemplifierande fOrfarande fOr framstallning av en andande komponent som lampar sig fOr leverans av befuktad gas, sasom ett ror enligt figur 2A och figur 28 eller nagot annat rot- som diskuteras hari, enligt atminstone en utforingsform.

Generellt innefattar ett forfarande for framstallning av en komponent blandning av ett skumningsmedel i ett polymert basmaterial och bildning av en flytande blandning. Skumningsmedlet finks frisatta gasbubblor till basmaterialdelen av den flytande blandningen. Sedan stoppas frisktningen av gasbubblor, och blandningen solidifieras under bildning av den onskade komponenten. Onskvarda egenskaper hos den cardiga komponenten diskuteras ovan.

I atminstone en utforingsform innefattar forfarandet for framstallning av en komponent, sasom ett andningsror, strangsprutning av ett extrudat 1501 i smalt form i en korrugator 1503 under bildning av den 8nskade komponenten, sasom ett rot- 1505. I vissa utforingsformer har det polymera basmaterialet en diffusionskoefficient som overstiger 0,75x-7 cm2/s (eller daromkring).

Basmaterialet kan ha foljande styvhetsegenskaper: (a) en dragmodul av 15 MPa (eller ca 15 MPa), vilket kan vara onskvart for basmaterial baserade pa uretan/termoplastisk elastomer (eller TPU-baserade basmaterial, sa som definieras i ISO 18064:2003(E)), eller (b) en dragmodul av 100 MPa (eller ca 100 MPa), vilket kan vara onskvart fOr basmaterial baserade pa sampolyester/termoplastisk elastomer (eller TPC-baserade basmaterial, sa som definieras i ISO 18064:2003(E)), sasom ARNITELO-baserade basmaterial. Dessa ovanstaende egenskaper är enbart exemplifierande. Ett basmaterial behover inte ha dessa egenskaper fOr att ge upphov till ett skurnmat material med onskad andningsformaga och styvhet, och de exemplifierande modulvardena är inte uttryckligen begransade till TPU- och TPC-baserade basmaterial.

En strangspruta, sasom en Welex-strangspruta, vilken är forsedd med en skruv med 30 mm diameter och ett ringformat munstycke med 12 mm diameter och en WO 2011/0772- 46 -PCT/1132010/003454 spalt pa 0,5 mm har furmits vara ldmplig vid snabb framstallning av ror till lag kostnad. Efter uttrangande ur strangsprutningsmunstycket 1507 kan det smdlta roret 1501 passera mellan en serie av roterande formar eller block pa korrugatom 1503. En korrugator, sa som de som framstalls och tillhandahalls av UNICOR®, har ocksa funnits vara lamplig. Denna bildar ett korrugerat ror 1505.

Ovan beskrivna forfarande är enbart exemplifierande. Alternativa forfaranden for framstallning av komponenter som innefattar de skummade material som beskrivs hari är ocksa lampliga. Till exempel innefattar ett annat farfarande far 10 framstallning av en andande komponent strangsprutning av en remsa av skummat material, lindning av den skummade remsan kring en dom, och forslutning av den lindade remsans sommar med en droppe (sasom en droppe av det skummade materialet).

Skumbildning under strangsprutningsforfarandet kan utforas pa flera sat, inklusive fysisk skumning och kemisk skumning.

Vid fysisk skumning injiceras en inert gas (t.ex. CO2 eller N2), i strangsprutans behallare i en tillracklig flodeshastighet och vid ett tillrdckligt tryck far losning av gasen i den smdlta polymeren. Till exempel kan det vara ldmpligt med ett tryck som overstiger 100 bar (eller ca 100 bar) och en flodeshastighet sa lag som 1 % (eller ca 1 %) av polymerens flodeshastighet. Foretrddesvis introduceras aven ett bubbelbildande amne i polymeren far skapande av platser pa vilka skumbubbloma kan expandera. Ett exempel pA detta farfarande innefattar anvandning av en kommersiell enhet fran Sulzer for injicering av inerta gaser i dnden av en strangsprutningsbehallare och inblandning av gasen med statiska blandare fore uttrangande genom munstycket.

Kemisk skumning innefattar tillsattning av en kemikalie som inducerar en kemisk sonderfallsreaktion (endoterm eller exoterm) vid upphettning, varvid gaser frigors.

Gasernal8ses i polymersmdltan under strangsprutningsfarfarandet eftersom trycket i smaltan overstiger gasemas kritiska solubiliseringstryck. Gaserna gar ur losning nar de patraffar ett tryckfall, sasom vid (eller strax efter) uttrangandet genom munstycket. Skumningsmedel fungerar som mjukgorare och reducerar armed smaltans viskositet. En reduktion av viskositeten overfors till ett minskat smalttryck vid en given temperatur, skjuvningshastighet och geometri hos munstycket. Foljaktligen bor det noga sakerstallas att gasema inte skummar for tidigt genom hallande av trycket i strangsprutan hogre an det lcritiska WO 2011/0772- 47 -PCT/1132010/003454 solubiliseringstrycket. Trycket kan bibelfallas genom styrning av skjuvningshastigheten vid munstycket och/eller smaltans temperatur.

Ett exemplifierande fOrfarande som är ldmpligt far skumning av materialet i strangsprutan fore roren korrugeras innefattar tillsattning av ett kemiskt skumningsmedel i mangder fran 0,3 till 1,5 vikt% (eller ca 0,3 till 1,5 vikt%) till en baspolymer (sasom ARNITEL® VT 3108). Detta kan astadkommas genom direkt blandning av ett skumningsmedel i pulverform (sasom HYDROCEROL® CT 671 eller lilcnande) i baspolymeren eller genom tidigare tillblandning av en "huvudsats" 10 med skumningsmedel (det vill saga, en blandning av bdrarpolymer, shsom polyetylen), och ett aktivt skumningsmedel (sAsom HYDROCEROL® BIH-10E eller liknande) i proportionerna 80/20 vikt% eller ca 80/20 vikt% mellan bararpolymer och aktivt skumningsmedel irman blandningen matas till strangsprutningsbehallarens matningszon. I det fOrsta fallet är skumningsmedelspulvret skumningsmedel. I det andra fallet är den skumningsmedelsinnehAllande huvudsatsen skumningsmedel. HYDROCEROL® CT 671 har sonderfallstemperaturen 160 °C och solubiliseringstrycket 60 bar. ARNITEL® VT 3108 har en smdltpunkt av 185 °C. I detta strangsprutningsexempel kan darfor bearbetningstemperaturerna sankas med 10 till 20 °C (eller ca 10 till 20 °C) fOr forebyggande av tryckfall under det kritiska vardet, eftersom sankning av smdltans temperatur okar viskositeten.

Skjuvningshastigheterna (via strangsprutans hastighet) stalls in tillrdckligt h8gt fOr sakerstallande av att trycket 8verstiger det kritiska trycket, liksom far sakerstallande av att skumningsmedlet är val blandat med den smdlta polymeren. Ndr polymeren tranger ut ur munstycket paborjas skumningen, och bubblor bildas och expanderar till dess att polymeren svalnar till en punkt, vid vilken krafterna bakom bubbelexpanderingen är svagare an krafterna som behovs for deformering av den smdlta polymeren (t.ex. under polymerens smaltpunkt eller under skumningsmedlens aktiveringstemperatur, vid vilken skumningsreaktionen startar/stoppas). Avsvalning paborjas nar polymeren tranger in i korrugatorn och gjuts pa korrugatorblocken. Dessa block kyls i sin tur av korrugatorns vattenforsorjning och av formningsvakuum.

Ndr den val är skummad bestar komponenten av ett korrugerat ror som har tusentals skummade celluldra halrum som är jamnt fOrdelade ldngs komponentvaggens tjocklek. Det har upptackts att fOr ett typiskt andningsror kan en halrumsdiameter som inte overstiger ca 700 um (95 % konfidensniva) i WO 2011/0772- 48 -PCT/IB2010/003454 tvarriktningen ge upphov till en onskvard produkt. Det är emellertid fordelaktigt att halrummens diameter i tvarriktningen är mindre an 700 pm for forebyggande av halrum som stacker sig genom hela vaggfiockleken och ger upphov till en lackvag. I vissa utforingsformer far halrumsdiametern i tvarriktning inte overstiga ca 500 gm (95 % konfidensniva). Det har aven upptdckts att en halrumsdiameter i tvarriktningen som är mellan 75 och 300 pm (eller ca 75 och 300 pm) ger upphov till en hogkvalitativ produkt for medicinska kretsar. Den maximala halrumsdiametern i tvarriktningen kommer att bero pa komponentens minsta vaggtjocklek. Till exempel kan den maximala halrumsdiametem i tvarriktningen vara begransad till mindre an halften (eller ca hdlften) av den minsta vaggtjockleken. Emellertid kan den maximala halrumsdiametern i tvdrriktningen vara mindre an en tredjedel (eller ca en tredjedel), mindre an 30 % (eller ca 30 %), eller till och med mindre an en fjardedel (eller ca en fiardedel) av den minsta vaggtj ockl eken.

Som diskuteras ovan slutar skumbubbloma att vaxa nar materialet svalnar. Det har upptackts att snabb avsvalning leder till bildning av tva zoner ldngs vaggens tjocklek. Figur 16A och 16B visar ett strangsprutat skummat material som innefattar tva zoner i enlighet med atminstone en utforingsform. En forsta zon 1601 med tjocklek 100 um (eller ca 100 gm) bildar ett ytterskikt av skummat material med slutna celler pa den yta som star i kontakt med korrugatorformen/blocken. I denna zon är den genomsnittliga och den maximala halrumsstorleken mindre och skiktet har mindre bendgenhet att bilda ldckvagar genom vaggen. I den aterstaende, andra zonen 1603 svalnar materialet langsammare, och stone halrum kan leda till bildning av oppna celler. Foljaktligen innefattar atminstone en utforingsform insikten att det iir onskvart med snabb kylning av materialet efter paborjad skumning nar det tranger ut ur sprutmunstycket.

Roret kyls som en del av korrugeringsfOrfarandet ndr det val kommer i kontakt med korrugatorblocken (de metallblock mot vilka profilen far sin form). Snabb kylning astadkoms genom bibehallande av korrugatorblockens temperatur vid ett lagt varde, t.ex. 15 °C (eller ca 15 °C) genom anvandning av ett kylmedel, sasom vatten. Snabb kylning kan awn astadkommas genom modifiering av smaltans temperatur vid uttrangandet ur strangsprutan (och innan den nar blocken) till en temperatur som ligger nara polymerens smdltpunkt sa att den smdlta plasten stelnar snabbt. Detta kan astadkotnmas genom anvandning av en luftspalt mellan strangsprutan och korrugatom, vilken kan forstarkas med kylgaser och/eller WO 2011/0772- 49 -PCT/1132010/003454 luftstralar eller ett vatskebad, sasom ett vattenbad. Snabb kylning kan aven astadkommas genom okning av vakuumtrycket i blocken sá att polymeren "sugs" i metallformen mycket snabbt och darmed kyls ner innan bubbloma har haft tid att expandera fullstandigt. Ett eller flera av dessa forfaranden kan anvandas pa egen hand eller i kombination fOr erhallande av snabb kylning i olika utforingsformer.

Bildningen av ytterskiktet beror inte bara pa snabb kylning. Skiktbildningen beror aven pa materialets komposition (sasom skumningsnivan), strangsprutans hastighet, smaltans temperatur och tryck, spalten fore kylning, vattenbadets 10 temperatur och langd och slutligen avtagningshastigheten (en mekanism som drar det bildade roret fran strangsprutan). Snabb kylning beror huvudsakligen pa avtagningshastigheten, spalten och pa vattentemperaturen.

Den resulterande skikttjockleken kan vara mellan 5 och 10 % (eller ca 5 och 10 %) av vaggtjockleken, t.ex. mellan 10 och 50 gm (eller ca 10 och 50 gm). Bade den forsta zonen och den andra zonen innefattar halrum. I vissa utfaringsformer har maximalt 5 % (eller ca 5 %) av halrummen i den fOrsta zonen en diameter som 8verstiger 100 gm. Halrummen i den andra zonen är stone an halrummen i den fOrsta zonen. I vissa utforingsformer har t.ex. maximalt 5 % (eller ca 5 %) av halrummen i namnda andra zon en diameter som overstiger 700 gm.

Det hanvisas nu till figur 17, i vilken ett exemplifierande forfarande beskrivs for framstallning av ett rOr enligt atminstone en utforingsform. I det exemplifierande forfarandet blandas forst ett skumningsmedel i ett basmaterial under bildning av ett extrudat, sa som visas i block 1701. Basmaterialet innefattar en eller flera andande termoplastiska elastomerer som har en diffusionskoefficient som Overstiger 0,75x-7 cm2/s (eller ca 0,75x-7 cm2/s) och som har en dragmodul som overstiger ca 15 MPa. Extrudatet trycksatts sedan genom anvandning av en strangspruta under bildning av ett ihaligt ror, sa som visas i block 1703. Det ihaliga roret levereras till en korrugatorform sa som visas i block 1705. Det ihaliga roret tillats svalna i korrugatorformen, varvid skumningsmedlet i extrudatet tillàts avge gasbubblor, sá som visas i block 1707. Slutligen avlagsnas det svalnade ihaliga roret ur korrugatom, sa som visas i block 1709, varvid det har bildats ett ror som innefattar fast termoplastisk elastomer och halrum som har bildats av gasbubbloma. I detta exempel har det resulterande roret en vaggtjocklek mellan 0,1 och 3,0 mm (eller ca 0,1 och 3,0 mm). Den maximala halrumsdiametern i tvarriktningen är mindre an en tredjedel (eller ca en tredjedel) av den minsta WO 2011/0772- -PCT/IB2010/003454 vaggtjockleken, och det korrugerade rorets porositet ãr storre an 25 % (eller ca 25 %).

Matningar Ovan hanvisas till egenskaper som innefattar modul, porositet, massa, diameter, tjocklek och diffusivitet. I det fciljande tillhandahalls foredragna fOrfaranden for matning av dessa egenskaper. Samtliga matningar är Ors vid rumstemperatur (23 °C eller daromkring). 10 A. Modul Dragmatningar utffirdes fOr bestamning av ffirhallandet kraft/spanning for skummade, korrugerade ror under konstant strackning. Det bestamdes aft detta forhallande typiskt ãr linjart upp till 10 % strackning. En Instronmaskin som var 15 fOrsedd med en cell med belastningen 500N anvandes vid utfOrandet av detta experiment, och korrugerade ror med en langd av 200 mm anvandes som testobjekt.

En 2D axi-symmertrisk finit (numerisk) elementmodell anvandes vid extrahering 20 av materialets Young-modul ur experimentet. Geometrin hos denna modell konstruerades ur matningar av de korrugerade roren. Modellen innefattade ett linjart elastiskt (enligt Hooke) materialupptradande vid analysen av en modul av (E). Anvandningen av linjart elastiska material i modellen rattfardigas av betingelsema med liten strackning. Modellen Mils fast i ena anden och drogs i 25 andra anden under konstant belastning f6r simulering av ett upptradande som liknar det som ses pa Instronmaskinen. Strackningsvarden vid olika moduler (E) extraherades ur modellen, och modelldata jamfordes med de som erholls i Instronexperimentet i enlighet med fOljande likhet: FL,- ={— e modeti— That= 30 varvid F representerar kraft L representerar provlangd, och s representerar strackning.

[FL L 35 Modulen valdes som det varde som uppfyller denna likhet mellan modellen och experimentet. Ett valideringsexperiment utfordes genom anvandning av ett WO 2011/0772- 51 -PCT/12.2010/003454 korrugerat ror med land modul, och resultaten overensstamde bra med den numeriska modellen.

B. Matning av porositet Porositeten (9„) hos det skummade polymerprovet definieras i ekvation 1 som: _ ov _1 rp(S)1 L AP)] (1) varvid p(S) är densiteten hos ett skummat polymerprov och p(P) är densiteten hos motsvarande oskummade polymer. Tva exemplifierande ffirfaranden for matning av p(S) ãr flytkraftsmetoden och undantrangningsmetoden, vilka diskuteras nedan.

Flytkraftsmetoden innefattar matning av massan hos ett prov som är nedsankt i luft (MI) och darefter matning av massan hos provet vid nedsankning i en vatska av kand, lag densitet (M2), sasom heptan. Densiteten hos det skummade polymerprovet kan beraknas enligt ekvation 2 enligt ffiljande: p(S)= 2/11P :A. (2) "21— 2 varvid pF representerar suspensionsvatskans densitet. Flytkraftsmetoden lampar sig for mindre prover, nar provets densitet är hogre an suspensionsvatskans densitet. Om t.ex. heptan anvands som suspensionsvatska, lampar sig detta forfarande for skummade ARNITEL8-prover som har en porositet som är mindre an 45 %.

Undantrangningsmetoden innefattar beralming av volymen hos ett prov genom matning av mangden vatska som provet tranger undan. Hojden av markeringarna pa en tom graderad cylinder mats genom anvandning av en digital hojdmatare.

Darigenom tillhandahalls en kalibrerad korrelation mellan hojd och volym. En vatska anbringas i cylindern, och vatskans hojd i cylindern bestams genom matning till botten av en konkav menisk eller till toppen av en konvex menisk. Detta ger en initial volym (VI). Sedan placeras ett prov av skummad polymer med kand torrvikt (MI) i vatskan, och vatskans 116_0 i cylindern mats aterigen. Detta ger en slutvolym (V2). Det skummade polymerprovets densitet kan beraknas med ekvation 3 enligt foljande: M, P(S)= v =v (3) WO 2011/0772- 52 -PCT/IB2010/003454 Aven om undantrangningsmetoden kraver ett st8rre prov for adekvat precision, medger den matningar av prover med lagje densitet eftersom ett prov kan sankas ned och hillas pi plats.

C. Massa Samtliga massor erholls genom anvandning av en mikrovig med stdmgaffel av market Vibra AJ-420 CE, tillverkad av Shinko Denshi Co. (Fabrik nr 504068). 10 D. Tjocklek och diameter Provtjocklekar och/eller -diametrar kan erhillas pi fOljande sat.

For rorformade prover kan ett digitalt skjutmitt av fabrikatet Mitutoyo (Modell 15 CD-8 CSX) anvandas vid matning av diameter. Provdiametrar kan matas i flera punkter, och en enkel medelvdrdering av dessa matningar representerar provets diameter.

Tjocklekar for filmprover kan erhillas i minga punkter genom anvandning av en 20 verniermikrometer &in Mitutoyo D(0-25 mm) RH NE0 MODELSHOP. Aterigen kan ett enkelt medelvdrde representera provtjockleken.

Vid matning av tjockleken av ett korrugerat rorformat prov kan roret delas i sektioner och flera matningar gOras ldngs profilen med anvandning av det digitala skjutmittet. En ytviktad medeltjocklek kan bet-arias. I ett alternativt ffirfarande kan ett kalibrerat milcroskop, sisom ett Meiju Techno-mikroskop, anvandas for matning av tjockleken av ett korrugerat rorformat prov. I detta forfarande Ors manga matningar (typiskt fler an 90) av bide As- och daltjockleken Mugs rorets langd och kring omkretsen. Detta istadkoms genom delning av riiret i tvi halvor, men 'dugs ett spiralformat snitt som tacker 45 korrugeringar per vary i spiralen.

E. Diffusivitet Den tidsberoende sorptionen och desorptionen av vatten av polymera system är en funktion av vattnets diffusivitet i polymeren. I Crank J. The mathematics of diffusion. 2nd ed. Oxford: Clarendon Press; 1975 ges detaljerade beskrivningar av hur experimentella data kan analyseras for erhillande av diffusionskoefficienten WO 2011/0772- 53 -PCT/IB2010/003454 for vatten i en polymer. Sidorna 46-49, 60, 61 och 72-75 i Crank inforlivas harmed hdri genom denna referens.

Enligt Crank definieras desorption/absorption av vatten i ett prov med tjockleken 21, ndr diffusionskoefficienten D är en konstant, av ekvation 4.

M() ' 1 EA exp(— fl:Dt)(4) M(00)„ n varvid: M(t) M()representerar fraktionell massforlust eller -vinst M(t) = m(t)-m(0), g MOO = m(oo)-m(0), g m(0) representerar massa vid tiden 0, g m(t) representerar massa vid tiden t, g m(00) representerar provets massa vid mycket langa tider, g n representerar den n:te termen i den oandliga summan 8 A„ = (2n + 02g 2 (2n + Oft 21 D representerar diffusionskoefficienten, cm2/s t representerar tid, s, och 21 representerar provets tjocklek, cm.

I ekvation 4 blir den ledande exponentialen for n = 1 (d.v.s., med A1 och pi) den MO) dominerande termen for varden pa> 0,4.

MO) En alternativ representering for .w-0), erhalls genom losning av diffusionsekvationen med anvandning av Laplacetransformationer. Resultatet ges av Crank och reproduceras nedan i form av ekvation 7.

WO 2011/0772- 54 -PCT/IB2010/003454 211Dt M(co)12 — + 2E(-)nierfc(y„ )} (7) varvid n1 r" _ (-- .x21 ierfc(x) [exp x erfc(9, och erfc(x) representerar den komplementara felfunktionen av x.

Vid korta tider, for varden pa —m(Go) < 0,4 är det endast termen — . innanfor klammerparenteserna {-} som bidrar hogst avsevart. I ekvation 7 antyds att plottar M(r) avmot \It kommer att vara rata linjer med en lutning som är lika med M(co) 2 1 7r I figur 18 visas en idealiserad sorptions-/desorptionskurva med en konstant diffusionskoefficient D = 3,0x-7 CM27S och 1 = 0,075 cm. Faktiska experimentella kurvor, som visas i figur 19, ser annorlunda ut an den idealiserade kurvan. JamfOrt 15 med den idealiserade kurvan ser den fraktionella massforandringen i de experimentella kurvorna ut att vara fordrojd i tiden, och de experimentella kurvoma har i sin helhet en sigmoid form. En sigmoid form erhalls nar desorption av vatten fran filmen begransas av avdunstningshastigheten fran filmens ytor. Detta beskrivs matematiskt genom randvillkoret i ekvation 8 vid materialytan. = cc(C 0 -C,)(8) varvid Co representerar den koncentration i filmen som skulle vara i jamvikt med den yttre omgivningen, g/cm3 Cs representerar vattenkoncentrationen just innanfor ytan, g/cm3, och a representerar en konstant som är relaterad till avdunstningshastigheten vid ytan, cm/s.

WO 2011/0772- 5-PCT/IB2010/003454 Med avdunstning kan analogen till ekvation 1 uttryckas i enlighet med ekvation 9. 2 -1 EA„exp (9) 5 varvid 2L2 =(ft,f + L.2 + la L = D(10) och i3„ är en lOsning till ekvationen L = 13„tan(13„) (11) Aterigen, vid langre tider, nar M(t)> 0,4, domineras ekvation 9 av den ledande M(co) (n = 1) exponentialen, med A1 och 3i. Allteftersom a, och armed L, vaxer, reduceras A och 13n till definitionerna i ekvation 5 och 6.

Pa grund av stark koppling mellan 13, L, och D i ekvation 9, kan det vara onskvart att aven harleda D ur korttidsdata. I det ideala diffusionsfallet extraherades diffusionskoefficienten D genom undersokning av experimentaldata vid korta tider med anvandning av ekvation 7. Ekvationen som motsvarar ekvation 7 med randvillkoret som ges av ekvation 8 visades inte av Crank. Foljaktligen harleddes Laplacetransformationer genom termerna n = 2. For varden pa -11/-,(t) < 0,4 ger Al(x) ekvation 12 en mycket god approximering av de faktiska resultaten.

M(t) _ 2 liDt 1 { M(00)- 1—L 1-(exp[LAI(Dtll)2 Derfck /V5U11)} + termer av hoge ordning (12) Vid korta tider är termerna av hOgre ordning sma och kan fOrsummas.

Med anvandning av ovanstaende harledning tillhandahalls ett exemplifierande forfarande far berakning av diffusivitet sa som foljer: WO 2011/0772- 56 -PCT/IB2010/003454 1. Samla in experimentella data om(den fraktionella massforlusten eller - M(00) vinsten) over tid (t) i sekunder. I ett desorptionsexperiment Ors detta genom att ett prov med kand torrvikt forst ekvilibreras med vattenfinga vid en kontrollerad RH, varefter provet \Tags upprepade ganger, inklusive initialvardet m(0).

Matningar g8rs till dess att vikten är konstant, m(00). Samtliga matningar Ors medan torr luft biases over provet i hastigheter fran 10 till 30 liter/min (eller ca 30 liter/min) for reducering av avdunstningseffekter pa de experimentella observationerna. 10 2. Berdkna gam vatten per gram ton polymer (W%) vid varje tidpunkt. Ur dessa data och andra experiment berdknas vardet pa 1(t) for vane tidpunkt, varvid 21(t) representerar provtjockleken i cm.

Välj initialvarden (eller forsta approximationer) pa L och D.

Definiera en funktion G ( t ) som harleds fran ekvation 12 ovan i enlighet med ekvation 13, MO) G(t)1 m (00+—(exp[L -AIN I10V1)(erf4L11 Dt /101)} (13) 5. Berakna vardena av G ( t ) med anvandning av de forsta approximationerna av L och D. 1 r Plotta G(t) mot -- ) lit och berdkna ur de fcirsta fyra datapunkterna ett /(t jamforelsevarde for D genom anvandning av ekvation 14. \l 2 a Gko= (14) Med anvandning av initialvdrdet pa L i steg 3, upprepa steg 5 och 6 till dess att D konvergerar. Detta definierar D och L som inmatningsparametrar for efterfoljande steg. 8. Med anvandning av vardet pa L fran steg 3, berdlcna de sex forsta rotterna till On ( n = 1 . . . 6) i enlighet med ekvation 11.

WO 2011/0772- 57 -PCT/IB2010/003454 Berana ur experimentdata van:let pa 141 M(t) (15) i varje tidpunkt t. Ur ekvation 9 vid langre tider foljer att ekvation 15 är 5 ekvivalent med det forhallande som ges nedan i ekvation 16: M01_ intA [/312Dti (16) WO "1 /(02 enlighet med ekvation FOljaktligen plottas vardena som har berdknats i harndst mot 76T .

MO) Ur lutningen i denna plott i intervallet i vilket 0,<[i m(00)1< 0,65 och kan ett nytt varde pa D berdlcnas ur vardet pa Pi, vilket beraknades i steg 8, genom anvandning av ekvation 16. 12. Justera vardet pa L i steg 3 och upprepa steg 4 till och med 11 till dess att vardet pa D i steg 11 och vardet pa D i steg 7 är samma. Harigenom definieras unika vdrden fOr L och D som uppfyller bade ekvation 9 och ekvation 12. 13. Registrera varden pa D, L, A1 och Pn for n = 1...6. Berdkna den fullstandiga 20 kurvan genom anvandning av ekvation 9, och berakna och registrera R2 for passningen. I figur 20 visas resultaten frail ovanstaende berdkningsforfarande pa ett skummat polymerror i spddbarnsstorlek. ROret innefattar prov MB-27 6 % med porositet 52 %, vid en flodeshastighet av 16,7 liter/min, RH = 100 %, D = 1 ,228x-6 cm2/s, och L = 3,5697. R2 for kurvpassningen var 0,9998.

Ovanstaende beskrivning av foreliggande uppfinning innefattar foredragna former av densamma. Modifieringar kan eras ddrav utan avvikelse fran omfanget hos foreliggande uppfinning. For facicmannen, till vilken fOreliggande uppfinning hanfor sig, Ar manga forandringar i konstruktion och vitt skilda utforingsformer av 30 foreliggande uppfinning uppenbara utan avvikelse fran omfattningen av foreliggande uppfinning sa som den definieras i de bifogade patenticraven.

WO 2011/0772- 58 -PCT/IB2010/003454 Beskrivningar och exempel hdri är enbart askadliggorande, och de avses inte pa. nAgot satt att vara begransande.

Claims (24)

SE 1250881-8 PATENTKRAV 1. En utandningsarm for en andningskrets fOr att frambara befuktade gaser utandande av en patient, innefattande: ett inlopp och ett utlopp, och en ledning bestaende av skummad polymer, vilken är permeabel for vattenanga och vasentligen impermeabel for flytande vatten och konvektivt gasflode, pa ett sadant satt att ledningen bestaende av skummad polymer mojliggor flode av befuktad gas fran inloppet till utloppet i ett utrymme som omsluts av ledningen, varvid ledningen bestaende av skummad polymer innefattar ett fast, termoplastiskt elastomermaterial med eellulara halrum fordelade alltigenom det fasta materialet, varvid ledningen bestaende av skummad polymer har en inneryta narliggande det omslutna utrymmet, och en innervolym ndrliggande innerytan. 2. Utandningsarmen enligt krav 1, varvid ledningen bestaende av skummad polymer har en diffusionskoefficient som overstiger 3x-7 cm2/s. 3. Utandningsarmen enligt krav 2, varvid atminstone somliga av de celluldra halrummen i innervolymen star i firbindelse med andra celluldra halrum, varvid det bildas oppna cellfOrbindelser som framjar firflyttning av vattenanga genom ledningen. 4. Utandningsarmen enligt krav 3, varvid atminstone 10 % av de celluldra halrummen i innervolymen star i forbindelse med andra celluldra halrum. 5. Utandningsarmen enligt krav 3, varvid atminstone 20 % av de celluldra halrummen i innervolymen star i farbindelse med andra celluldra halrum. 6. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 5, varvid ledningen är strangsprutad. 7. Utandningsarmen enligt nagot av kraven 1 till 6, varvid ledningen ãr korrugerad. 8. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 7, vilket vidare innefattar ett flertal forstarkande ribbor som ãr anordnade kring innerytan i ledningen bestaende av skummad polymer, och är generellt longitudinellt anordnade langs en stracka av ledningen bestaende av skummad polymer, mellan inloppet och utloppet. SE 125088160 - 9. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 8, vilket vidare innefattar en varmeledning som är generellt longitudinellt anordnad langs en stracka av ledningen besthende av skummad polymer, mellan inloppet och utloppet. 10. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 9, varvid innervolymen har en porositet som overstiger 25 %. 11. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 10, varvid atminstone 80 % av hdlrummen är tillplattade ldngs ledningens langaxel, med ett forhallande mellan longitudinell langd och transversell hojd som ãr storre an 2:1. 12. Utandningsarmen enligt hay 10, varvid dtminstone 80 % av hdlrummen är tillplattade ldngs ledningens langaxel, med ett forhallande mellan longitudinell langd och transversell hojd som är storre an 3:1. 13. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 11, varvid ledningen bestdende av skummad polymer har en vaggtjocklek som är mellan 0,1 mm och 3,0 mm. 14. Utandningsarmen enligt nagot av lcrav 1 till 13, varvid innervolymen har en genomsnittlig hdlrumsstorlek i tvarriktningen som ãr mindre an 30 % av vaggtjockleken hos ledningen bestaende av skummad polymer. 15. Utandningsarmen enligt krav 14, varvid innervolymen har en genomsnittlig 25 hAlrumsstorlek i tvarriktningen som är mindre an 10 % av vaggtjockleken hos ledningen bestaende av skummad polymer. 16. Utandningsarmen enligt ndgot av haven 1 till 15, varvid rorets permeabilitet P uttryckt i g-mm/m2/dygn är dtminstone 60 g-mm/m2/dygn vid matning i enlighet 30 med forfarande A i ASTM E96 (med anvandning av torkmedelsforfarandet vid en temperatur av 23°C och en relativ luftfuktighet av 90%) och uppfyller formeln: P> exp {0,019[1n(M)]2 - 0,71n(M) + 6,5} varvid M representerar den skummade polymerens elasticitetsmodul uttryckt i MPa, och M är mellan 30 och 1 000 MPa. SE 125088161 - 17. Utandningsarmen enligt nagot av krav 1 till 16, varvid ledningen bestaende av skummad polymer har ett ytterskikt intill innervolymen, varvid de celluldra hAlrummen i ytterskiktet är slutna. 18. Utandningsarmen enligt nAgot av haven 1 till 17, varvid ledningen bestaende av skummad polymer är sá styv att den kan bojas runt en metallcylinder med 25 mm diameter utan att veckas eller kollapsa, sã som definieras i testet for okning av flodesmotstand vid bojning enligt ISO 5367:2000(E). 19. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 18, varvid roret är anordnat for positionering mellan en ventilator och en patient, och anordnat for leverering av befuktad gas frail ventilatorn till patienten. 20. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 19, varvid atminstone 80% av utandningsarmens ldngd innefattar ledningen bestAende av skummad polymer. 21. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 20, varvid ledningen bestaende av skummad polymer overfer vattenanga fran befuktade gaser inom ledningen till den omgivande luften, ddrigenom reducerande uppbyggnaden av kondensering Mom ledningen. 22. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 21, varvid ledningen bestaende av skummad polymer innefattar en blandning av polymerer. 23. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 22, varvid det andande skummade materialet innefattar en termoplastisk elastomer med ett mjukt polyetersegment. 24. Utandningsarmen enligt nagot av haven 1 till 23, varvid det andande materialet innefattar en sampolyester/termoplastisk elastomer med ett mjukt polyetersegment. WO 2011/0772 T "ard 1. 01- PCTAB2010/003454 Permeability/Modulus Correlation ASTM E96, Procedure A (T = 23°C, RH gradient = 85-90°A) • Butadiene TPE Nylon 66. 1. CYCLOLAC® 1033 LCP • FEP -1000 0. 01 0. 1

1. Kraton D2104

2. Kraton D1101 z Kraton G1652 • ESTANE® 582 ARNITEL® VT 3108 Kraton 3270 PEBAX MV6100 •

3. PET EAA •PVDF

4. PP • PTFE 1100100010000100000 Modulus, MPa