SE0950289A1 - Anordning för att indikera kritisk korrosion hos en metallisk konstruktion - Google Patents

Description

25 3G 2 Merkiëriagne röriedningnr grävs etta ner i närheten av krertiedninger för att på oette sätt utnyttio de eervittit eorn renar: finns. Sena gor tziend sinnet ett det ofta förekommer iäckstromniar i närheten av roriednšngarnei itfierkfëriagde rërieoninger av ståt för oije och ges skyndar; vaniigtvis mot korrosion genom en yttre ekycirtebeiäggning i kombination med ett ketoniskt skydd.

Skyodsverken kan kontroiieres genom så keiiari potentiairnätning. i områden med iäcketrömrrier finns det dock svårigheter ett upprättiiåiie ett tiiiforiitiigt skydd ngn. kraftiga iokaie variationer. Såieciee föreiigger, i nessa områden, ett behov ev ett overvake den korrosion eorn trots eiit sker. tviorzierne rörierínšnger förses idag med en yttre beiäggning av tjock noiyeten får ett skydda mot korroeioneengrenp. Qunrtvikiigen uppstår dock ernå mekaniska skenor i bešäggningen. Röret är genorn denna skydrisbeiäggning även ieoiereo rnotjord och som en fötjo av detta ken noga växeiströmenotentieier byggen une i röriertningen nga, induktion trån nàriigganrte kretriedninger, Vid nog växeietrëmspotentiai nå rërieeningen ken växeietrontnier med nog eträrniätnet tiyte nteiian rör och omgivande jord i beiäggningeskertor. vid någe vàxeiströrnstätneter uppstår vàxeistrënrekorrosšon. üetta ner resniteret i aiivariig ioket korrosion med genernirätninger earn konsekvens, Ambitionen ett minimera korrosionen nos rorienninger genom ett iörse dem med en ekyodebeiäggning ner således skenet ett nytt korroeionsienornen. Trots intensiv forskning har inge tiiitëriittige kriterier kunnat taststäiias. i viese fait uppstår korrosion, i andra inte.

För ett övervaka korrosion nos neoigrävea röriefininger arivänds idag veniigtvis två oiike tekniker. Ben företa tekniken utnyttjar nrovniàïter, viiken bygger på att i fšírväg vägde nrovniàter grävs ner i ensiutning tili röret och ansiuts eiektriekt tiii röret. Efter en vise töruteesiämn tict grävs piàterne frem och intrëtfeo eiirnän respektive iokei korroeinn ev nrovpiåiorne utvärderas genom mätning av irätgroperijun respektive utvärdering ev rnessforändring. Tekniken med nrovniåter ner dets ekonomiska neokneier titt iöijri et; tröga kostnader för neci- och upngrävning saint utvärdering, dets erhåšis information orn eiivariig korrosion ofta iångt senare än när den inträffat.

Den andra tekniken utnyttjar så keitede EReonner (Eieotrieei Reeistenne prone). ER-ennder bygger på principen ett reeieteneen i en tràrzi etter ett biecir ev rnetaiten ökar då mängden meteii minskar tiii iëiio av korrosion. i none fait kan korroeionsnestigneten mätas kontinuerišgt. ER-eonoer ger gon information om (JU 2G BÜ 3 arnriaknn på finn aâirrrànna knrrasšonan, dank arnåiís ångan níšar i vann fafli mycket äran ênaškaišnn på šnkaia knrrnsšnnsangreap, så snrn grnpfrërnšng, eftersom denna endast margšneiit inverkar på rrådanibšackata totaša resistans. För en rââriacining är det gronfräâningsnastšgnetan som är den viktigaste paramnrnrn anarsarn en ånkai grop kan ge nnpnnv ršii Eänkaga.

Vin Eänkstrënrsnåvariran, snaciašäi från växaiströrrr, finns en tendens iii? att korroainnaangrannan när av Enkai karaktär dßrns, inkaâa granar, Dessa Eran snrn nämnts svan inte på en tšâëfëršätššgt sån registreras av åR-anndarz Tekniken med arnvpiåtar är inte hanar tíiäränkåig nan är knaisarn så snm beskrivits nvan.

J? Zïíšäïå? baskršvar en âësnâng för att mäta knrrnsšnn på ett metaíišskt nacšgrävr rër. En Eàdkrnnp ênnašaitanna aflutna nåšrurn grävs nar i närheten av röret.

Lânšcrnpnan har an väggtjnckšak sam är minnre än vëggnnckšekan nns det rnaraiišska rörat. De sšuïna nåirumman förses med en trycksan rnadêum man att förutbeaiämt tryck via ansäurna Eadnšngar. Trycker på madâat mäts man en rryckrnätara. Ga vaggan nas šàdkrannan har knrrodarar så nryckar att dar nar bšêdats en nåi ä väggen kommer *íryckat i nat sšuína nåirurnnzat art sjunka, värker ršerakraras man niäšp av trynkmäraran. rïšannrn att rïarakrara en reducering av tryckat nrhàâšs ríärrnad ânrnrrnaünn an: arr vaggan han âdkrnppnn har knrrndarar så att ant nar gått nå! på väggen, nan däršganam att knrrnsšnnan nar nått en kršršsk nšvå.

Ban âösning sam naskršvs š är” 21ü974? nar dank nackdreiren arr nen inre avsnagiar de vari-nina förnåiiandan snrn den rnatašššsšra rürinnrringan vanišgrvis ursäns för. Låcškroppan kammar enligt nen Eösnšng snrn beskrivs i rinkurnnntat inte att vara aiaårrrisk šsošaran nen kammar såiadas inta att vara utsatt för växeisírërnsnåvarkan ann nêåga srrërntätnater på samma sätt som att mntaiššskr när med akyndsbašäggnâng är.

För skydrisbaåagcša nraàašiäska kanatruktšnner sam inte är katndšskt skyddade kan š vissa fašš även fukt rnigrara in, axarnnaåvis från marken via en ânkaš skada i skyddsnaiàggnšngan, rnašian skyddsbeiäggnšng ann den merailšsira kansrrukrinnan varvid an änka! korrosinnsaaiš kan nšâcías unnar nešäggnšngen.

Sanna änkaša knrrnašnnscaii kan ga unphøv tiiš an sådan knrrnaínn att baiäggningan riskerar att Enaana från ytan nan dat nrataiššska rërat. ÉÜ hå' Lh ånrnrnnntnttning av nnntinningnn Syftet men šöreiigganda upntinnšng är att snabbt iår en indiitaiicin på när itorrnsinn, framför attt inkaia itnrrnsion så sem en trätgrnn, när en får en nriaritttåriagd rörienriing eiiær annan rnetaiiisii ircinstruittion tëriagn i, eiinr på annat sätt i itnntaitt med, marin, vattnn eiier betnngrniijti törutbnstänin kritisk nivå. üntta åstanknrnrries men annrrziningren eniigt dat siäivständiga natnntitravnt i samt rrintncinn eniigt det sjäivständiga natnntkravnt 8. Fëredragna ntiöringsfcirrnnr deišninras av de osjäivstàndiga patentitraven.

Annrciningen nniigt unniinningnn innefattar en sand snrn har en stuteri rörtnrmad beiiåiinre nvsndri för ett trycitsatt medium. Betaäiiaren är giant av ett rnetaiiiskt rnaterini, iöreiränesvis samma niinr väsnntiignn sarnnin snrn det rrintaiiiska materia! stam den niætaiiiska knnstruktinn nas viiken den kritiska itnrrnsinnen ska indikeras är gjnrd av. Benåiiaren har en nentrurnanei, en utsida snrrit en insida. insidan nntininrnr det utrymme som är avsett för ett trycksatt medium. Väggtiøcirieiten nns benåiinren rnntnvarar det njut: nå: itnrrnsionnn som anses vara kritiskt nos den rnntaiiiska konstruktionen, viiknt innebär att väggtincitiniten iins tintiàiiaren är niindrn än iincirieken nå :inn rnretaiiisira knnstruittiønren, nxemnnivis väggtjnnkinknn nns nn rnarktöringti rärieršning.

Annrnningen nar även nnsiutningsorgan avsett för ansiiitning av nntiåiiaræn tiii nn itäiia av trycitsatt nriadiurn. Ünt trynirsatta rnædiet tiiiiiirs tiii nenåiiaren från itäiian via ansintningsnrganei. Ansiutningsorganei är tëretränesvis anordnat vid etter i närheten av nn nnnn av den rtirinrniacie betiåiiarnn.

Annrdningen innefattar även mnciei ftir att nieiririsitt ansinta sc-ntïans behåiiarn tiii den rrietaiiisitn iinnstruitiinn där den kritiska irorrnsinnen ska bestämmas. Hetta säiterstäiinr att behåiiaren anti nen metaiiisita konstrtiittinnen har samma nieirtrisitn pntentiai och att de sáiecies utsätts för narnrrin ttíiriiåiiandran.

Detta meciei tör att eieittrisitt ansiuta benåiinreri man den rnetaiiiska knnstrtiittinnen tiii varandra kan iäniniigen utgöras av en isniraran eiienare.

Snndens tsenåiiarn är beiagd väsentiigæn över neta dess utsida men en siryrinsbniäggnirig utnrn ärver en förutbestämd yta. Ünnna yta är tri och kommer såintías vid användning att nxponeras ftir den rniiiö som den nietaiiisira konstruktionen utsätts för ont: iromrrinr därmed att itnrrnrinrn. Qettn innebär sàiedns att sanden innefattar nn beiiåiiarn men en utanpå denna benåiinrn anordnad skycirístieiäggning med en itnntrniinrad skatta och nitnriiknar pà detta h.) Lh 5 sätt de ftàrnåštannen snnt den rneteiiieka knnstrnirtinnen i värsta fett skuite kunne vara trtsntttër, ritas. vin en skena i bešäggningen på knnstrnirtinnen.

Enišgt en törenregen titttiringetnrm är behåšieren vàsentššgen rntetinnssymmetrisk runt dess nentrnrnnxei, üettn sàtterstàïtšer ett benåišeren inte utsätts tör en ojämn strömtätnetstördeining framför nätt över den yta som är evsecin att štnrrnnern enn att annrnningnn närmed på ett titittårištšigt sätt inctškerer nen knrrnsinn snrn den meteiiieke knnstrnittšenen kan vara utsett för.

Sanders nienerns i den direkte närheten titt den ntetaiiisita knnstruktinnen när den kritiska knrrosšensnšvàn ska neetämmes. Gensm ttette exnenerns sanden för samma knrrneivn jnrtzb, vntterr- etter netnngmišjü earn den nietniiisštn knnstrnktšnnen. Annrdningene ëvriga tíeter kan nrn så önskas pšeceree eviägset tràn den metettiske knnetrnktšnnen :inner tërutsättninn att nenååieren är ešetrtršek ensšnten titt nen rnetniiiska knnstrnktinnen. äehåišaren tyšis innan envënctnšngen titt ett övertryek men ett medium, tšåreträdesvšs inert gas, vie enstutnšngsnrganet. Det säiterstäits ett det trycksatta nteniet inte kan täcke titt nrngivningen. tintsier användning tivenfnkee trycket i taehåtšnren med njåtp ev en tryckrnätare, så sem en mannmeter etter en eiektršnk tryekgivere. Üå nen njnnnete irnrrnsinnen på den nneiagne utsidan av benåtieren när samme nånn sem väggtjnckieiren sjunker trycket š nenátinren tšâi fniin av den gennrngående knrrnešnnen, nåns. gennmtràtning ev benàšieren. Detta netettteres med njäin av tryckmätaren nen på så sätt ernàtšs intnrmetšnn om ett š-tnrresinnen nått nen ttšrntbestämne itrštêske nivån.

Stnršeiten på den yta sent ska utsättas för ttnrrnsinn beetärns tärnntšgen ev den mätte, så sem hetnng, vatten etter typ ev jerri, nen annan yttre påverkan, exernnešvin eieittršek påverkan, sem den meteitiskn knnetruktinnen utsätts för.

Stnrteken på ytan nestàme även íåmnišgen ev nen förväntade fëreknmsten ev een steršeken på skatter i en eventueti beiëggning nnnrnnad på nen metaštiske knnstrnktšnnen.. Lämntig stnrieir nå ytan ken enitett bestärnrnas av 'fackmennen gennrn enitša rntinteeter.

Med njäip ev annrrtningen entigt npniinnšngen är det mëiiigt ett snabbt få en inttiketinn på ett kerrnsinn nns en metaiišsk konstruktion töriegn i ntaršt. vatten etter betong ner nått en törntbestäntd kritisk nivå. Annrnningen är spetziešit törneiektig ettersnm den även knrnmer ett inctškere itnrrneinn titt tötin av Eänkströrnrner, speešeiit växeistrëntsknrrnsšnn. Årtnrnningen är ctessntnnt reietivt EG 15 30 8 tiiiiig att tšišverka enn kräver inte att den ska aviägsnas från rniijën men jämna nteitanrtini för utvàrnering. i sjàiva verket nenièver den enciaet bytes ut då iterreainnen nar nått den förutbestämda kritiska nivån, exentneivie när net är dags tär renaratienstgärcier på den nrietaiiistta iennatruktienen.

Figurtërtenitning Figur "i visar en sicievy av en det av en send eniigt en företa uttëringstnrm av enerttningen eniigt uppfinningen.

Figur 2 visar ett tvärsnitt av sennen eniigt Figur i.

Figur 3 visar en eirievy av en aiternattv uttëringsterni av en send.

Figur 4 visar ett tvärsnitt av en aiternativ utiišringaierm av en send.

Figur 5 visar en iittöršngaterrir av enerdnšngen eniigt uppfinningen, Figur íš visar en net av anerriníngen entigt en aiternetiv utiëringstnrrn.

Figur ? visar använening av anerriningen för ett šnàikere en förutbestämd iierresien nes en inarktišriagn ršjriedning.

Figur Ei visar en send enerenad i en betengirenstrnktien tiâr ett indikerar en förutbestämd kritisk trerresien av arrnering ingjuten i nämnde netengtcnnetrnktien, Betatieran neettrivning Fëreiiggande unntinning nàrrtir sig titt en annrnning för att innšitera en förutbestämd kritisk knrresien av en ntetašiisit kenstruktíen töriagci i, eiier på annat aätti kontakt med, marin, vatten» etter netnngrnitjifr. Ben rnetaiiieka konstruktionen kan exentpeivša vara neegrävtt i sann, inre eiier tera, tërtegd på tiavabntten, utsatt tër regn, takt etter izeneene, etter vara ingjuten i betning. Anenztningen innefattar en send vitken är avsedd att utsättas för tterreeien på en net av dess utvändiga yta.

Snnnen innefattar en starten rtirtnrrnaci tßenåitare avaedn att innenàiia ett tryeksatt ntediiirn vid dess användning.

En staten betiåiiare ska idette santrnennang anses vara en benåtiare sent nar eniina väggar viásentiigen runt neta áeee insida tiinitnm en ininnpsënnning een närigenern nar rnöjiignet att inneiiåiia ett tryeiteatt medium. šniepnaöppningen är anerenad i eenåiierene ena vägg een avaeen för intëreei av tryekeett rneriinrn tiii benåiiarena ineina. intnnesëpnnšngen kan vara annrcined så att det hett kan iöreiutas, varvid benàiiaren är natt staten, vid användning av annrriningen. Set är h.) '41 BÜ 'F desk även tänknerà en äninpesönnrršngen aâštšd är äpnen mer en ansšutnšngeergnn, sä sem Remmar att beekrnräs vidare nedan.

Benåšâaren när en cenirnrnexeå een en färsíe semi en andra ände, vervšd åtminstone den företa änden är avsedd en nian-erna š närneten ev den metaêåiska kenetrukršnnen. Enâšgt en färeršragen rnfëršngešernr är ëenäššnren väeentiigen retetienssyrnmeiršsk runt nens eenrrnmexeš.

Anerdnšrrgen šnnefaüar även äneiutnšngsnrgan avsett för aneiutnšng av benäêâaren tiiš en känn av trynkeätï mecíšnrn. Aneåutnšrrgsnrgnnet är ennrdneï vin benäšåarens šnionpeönpnšng. Üeï tryeksäïte rneråâefi: tšåifäre tššš behäšieren frän käšian vie änešntnângeergenet een benäišarens šniepesäppnšng. Aneäutnšngsnrganet är färeïräršeevše nnernnaï vid eåflerä närneten av een rërferrnnrie nenäiiarens annra ände. videre när ensšutnšngserganeà en ventšš sern eäkereïäiier att net ïrynksertä mecišeï ânïe finnar ršišnaka från ansšntningeerganet ut met käšian ev trycksan mecššnm niternatävt erngšvnšngen.

Annrdnângen innefattar även en tryekrnätäre får ett mäta trycket noe det tryekeene rnecäšeï nneer användning av enernnšngen.

Aneiuínângeergeneâ kan ä vissa fašâ vara ännräner sä än även detta åtrninetene neåvâs ska šnnenäiša det irycksena medier under använcšnâng av nnernningen, exenrneïvše då 'rryekmäteren är änercšnnd nä en avsränn från benäišären. ä detta faiâ färbinner ansšntnšngeergenet även benäšieren nree rryekrnätaren.

För en eäkersïäšin att nenäšâaren när earnrnä eiektršske petenïêeâ som den rneteiiísšsä šrnnstrnšatšenen, nen däršgenern är ansett rår eenzrna färnäšiänden sem nen metešišeke irnnsïruktâenen, innefattar änerdnšngen även rneäeš fär eiektršeš: nnsšutnšng rneåiän behäšâaren een den metaiššeke keneïrukršnnen. Dette rnecšeå för eiektršešr annšutnêng kan exemnešvšs utgöres av en eišer fiera eššedare sem är eåekïršsk šenåerede nïenr när de ensiuïer íššâ den rrretešišskä kenstrnkïšnnen respektive nenršens benäšinre, Sjäåvfaššeï är även enešntningennnkten rnešêan ätrnšnetene nen rnetešåieke kensâruktšenen een nämnda meäeå för ešekrršek änsšutning företrädesvis šeešeran rneï nrngnrrrängen i enšågnet med kenvenišeneâš teknâk.

På utsidan ev benàiinren finns en skyndsnešäggnšng ennrdnerx! väeennšgen över neie nenâiierene utešdä ntern en fërntneeàänrd yta. Denna yra är eveädn att kerreáere een Eärnnas sàiedes frå från ekyndebešäggning. Syftet men 25 3G 3 skyddabaiëggningan är att styra var på banàiiaran korrnsinnan kammar att ska, samt att säkerstäiia att dan fria ytan nar an starter: som är anpassad för att få en rnad den övervakade: kdnstruktionan iiiwaïrdšg påverkan, framför aiit i da fait annrdnšngen ska användas i miiitëar där iädkströinrnar förekommer. äityddsbeiäggningan har vidare att nytta att, vid användning av annrdnšngan tär att indikara knrrdaian nos en skyddsbeiagd rnataiiisit itnnatruktion, eftariikna de förtiàiiandan sam dan ntataiišsira knnstruktidnan verkligen utsätts för.

Skyddabeiäggningan är företrädesvis samma ešiar väsantiigen samma snrn den akyddsbeifaïggnirig sam dan rnataiiiska konatruktidnan nar. Exernaeivis kan skyddsbaiäggningan vara našyatan när annrdningan ska användas vid indikaticn av kdrrdaian nns markfëriagda röriadningar.

Stnriaitan på den yta sant ska utsättas för štnrrosidn bestäms tärnpiigan av dan rniiitå sam dan rnatatiisira knnstruirtidrren utsätts för, så sam betting, vatten aêåar torrt. Även andra förnåiiandan så sam avantueii eiektršsit påverkan, påverkar iarnptig atdriak på ytan. Làmpiig stdrieit på ytan kan dock ankait bestämmas av tasitrnannan gandrn enitia rutintastar.

Eniigt en uttëršngsform av uppfinningen är arean av dan yfta som är avsedd att kdrrcdara itä-fit) nrnz, företrädesvis 8,55 rzrraz. Get är dank tänkbart att ytan år både mindre eiiar större beroende på appiiiratian.

Bataåiiaran är gjord av att ntataiiiskt rnatariai, fëreträdasvis sarnrna arter väsentiigan samma mataiiiska materia! som dan mdtaiišsita kdnstruktinnan är gjdrd av, samt har en väggtjcicittek sam motsvarar dan kritiska knrrdsinnan has den rnetaiiiska kanstruirtidnan åtrninatdna på den yta nas banåiiaren som itorrdsidnan är tänkt att ska.

Upatinnšragan kommer nedan att txaskrivas i detaii med njäip av figurerna. tippfšnníngan ska dock inte andas vara bagränsad tiii de utföringstnrmar snrn visas itigurarna utan kan varieras innrn ramen för de sjäivatëndiga patantkravan, Fšgurarna ska inte anses skaianiiga eftersom vissa särdrag har övardrivits för tydiigara šiiastrara upptinningan.

Figur t visar an ašddvy nan Figur 2 visar att tvärsnitt av en dai av sanden t aniigt en första uttëringstorm. Snndan *i innefattar en rdrtorrnad bahåišara 2 av rnataiiiskt matariai samt en på utsidan av denna behåiiara anordnad skyddsäatäggnšng 3. Skyddsbaiäggningan 3 är annrdnad väsantâigan ëvar neta utsidan Y nns den rörtnrnfrade bariàiiaran utan: en yta 4. Banåiiaran är sàiedas 29 9 fërsndn men en nšryndsbnääggnâng viåknn har en knnrrnišnran skada snrn rnnïsvarns av nmråneâ vid vinn 4 man bnnåišaren kammar därmed att utsättas får knrrnsšnnsangrnpp nå nenna yta 4 všcš användning.

Ytan 4 har en första utsträckning väsenišâgen narašiniit rnæd den rörfnrrnann nenåššarnns 2 nnntrunraxnš finj visad) sann nn andra utsârâcknäng runï neåa nrnkretsen han bnnåiiarnns utsida. Ytan 4 är nnnrcinnn på nn avstånd från den rürfnrrnndn behåišnrnns första ände å samt på en avsïånd från ánss andra ände (ej visad).

Ben röršnrmadn behàššaren 2 nar en väggtjnckink rvâiårnn mnrnvarnr :hanen nos nan fërutbesïärnáa kriišska knrrnsšnnnn han den mnïaiåiska knnsrruktšnnen snrn annrdnšngnn är avsedd nn använnan för. Batra innebär såinnns att ïuehåišarnns väggtjnckšnk i är mindre än tjnckšnknn nns den rnnïašššska knnsirukâinnnn. Berra säkerstäšânr air ânfnrmarinn om att den mntaiššska knnsârukïšnnnn kan ha knrrndnrar tšiš en šrrštšsk nivå kan nrnåâias š gnn tid för att exempelvis repararšnnnr av den rrantnäššska knnsrruktinnnn kan ska innan gnnornfrätnêng av den nretaiâšßka knnstruktšnnnn nar skett, insidan å av nen rneïnëšisska bnhàššarnn 2 definierar en utrymme 5 avsntr att šnnenàåia när trycksan medium. Det rrycirsatra mnnšnr kan vara en gas eišnr värska, drack används en medium všiket inte riskerar att orsaka invändig knrrnsšnn av nnnåiinrnn. Förntrànnsvis används en inert gas som det trycksana mediet. vid användning av annrrínšngen enššgt uppfinnšngnn kommer yian å att knrrndera *sååå fëijd av den miljö nan förnåššannen som den är utsatt får. När knrrnsionen gått så šångt att gennrnfräinšng av den mniašåiska benåâšnren har skett knrnmnr trycknr på det trycksaråa rnndânr i benåiínrnn att sinnka, värker áetekteras men hšäšn av en tryckmâtare. På så sån erhåššs infnrmaišnn nrn art knrrnsšnnnn nåtï den fërurbnstämria kršiâska nivån för knrrnsšnn nns den rnetnåišsåra knnnïrukrínnnn.

Enšâgt nn föreningen utföringsfnrnfi är den rërfnrmaán behàišaren väsentšägen roratšnnsnyrnmerrêsk runi nens cenrrurnarei, d.v.s. nånn šnsšdnn rann ursâdnn av bnnåišarnn är väsnníišgnn rntaïinnssyrnrnntršsk. Batra gör air en jämn strërrnätnetsfördnšnšng nrnåâšs övnr ytan 4. Ûnt är även tänkbart att nenåâšarnn kan na en tvàïrsnitï sorn ânie är rnïatinnsnymmetrâskr runt dass centrnmaxni. nxnrrrpnivšs kvanrariskr niåer rnkïnnguiärt tvàrsniât vinknšrätt nrní bnnàåiarnns nentrumnxei. Då bnhåišarens tvërsnin inn: är cirkuiärt všnknšrän rnni bnhååšnrnns cenrrnrnnxni kommer cšnck 15 30 1G etrörntätheten ett vara nägra i eventeeiia nërn av benaiiarens tvärsnitt viika därmed riskerar att iterrodera netydiigt snabbare än resten av tnretiåiiarene tvärsnitt. i dessa tai! är aärtör hörnan av tvärsnittet törsende med akydasbaiäggningan nen een yta earn ar fri från tzeiäggning är anordnad på en ytteryta av tvärenittet på ett avstånd från närnnrie hörn. Den fria ytan borde i detta teii vara väsentišgen cšrkuiär för att artråiia en jämn etrëmtätnetetördeining över neta dess yta. Figur 3 visar en eieevy av en det av en send eniigt denna utföringafcirm när heta benàiiaren har ett våsentiigen kvadratisk tvärsnitt vini-:eirätt met dess nentrnrnaxei enn är beiage rrreri ekyactebeiaggningen 3' etern över en yta a* som är vëeantiigen cirkaiär och anordnat på ett avstånd från vana kant 9, 1G nns aonaen sarnt på ett avstånd från anndena ena anna S' och andra ände (ei všaatt).

Figur 4 visar en dei av en sena 'i eniigt en aiternativ uttöringeterrn. Snnden eniigt detta utförande ekiijer sig från sanden eniigt figur 'i i att benåiiaren törseäd med en eitydeebeiäggning 3 endast i dena övre det, extra., een yta 4 enn: är avsatta att kørroaara är anordnad vaeenttigan vid een rëriarrnacte benåšiarens företa ände 8. Denne utföringstorm av eonrien kan exernpeivia vara tärnpiig via användning i rniijtåer všiite inte riskerar att vara utsatta för iäckströrnmar. Den šfigur 4 visade sanden kan exernpeivie användes då anordningar: ska användes för att indškera en kritisk knrresien noe en nietaiišsk icenstruktinn i betongrntiiö, exentpeivis armering šngjuten i bateng.

Figur 5 visar en uttöringatnrnt av anereningen eniigt uppfinningen.

Anordningen innefattar en sann t. Senden 'i innefattar en rörtnrrnad benäiiare :ned en ekyrtdatzeiäggning 3 annranaa väaantiigen över neta den rörtormade behàiiarena utsicia utorn en yta 4 som är avsedd att utsättas får korr-cision.

Ansiritnšngaergan "H5 för anaiutning av benåiiaren tiii en käiia av trycitaatt mecišurn är anordnat i batxåiiarens övre ände “i 1. Anaiutnšngeerganet 15 innefattar en ventii 12 avsedd att anetutaa titi katten för :tet tryekaatta mediet och tär att aaïkerstäiia ett trycksatt iuft inte tiëdar från behåiiaren ut tšii erngivningan via anaiutninganrganet 15.

Anordningan innefattar även en tryckrnätare 13 ennrdnad för ett mäta trycket nns det tryci-reatta mediet i benàiiaren, samt rnettai 14 för att elektrisk aneiuta eehåiiaren tiii den rnataiiiska i-tnnstruirtianen. Eviedei för att åstadkomma li) 35 3Ü “H fjärrövervekning av ïryckrnàteren ken enkešr ennrdnee š enššghet rned knnventšeneši teknik.

Figur å viser en dei ev ennrdningen enëšgt en föredragen urföršngsfnrnr, všäken ekšijer sig från den E figur 5 neskršvne enerdnšngen genom en den även šnneretrer en fiexibei rrlírršednšng 16. Qen flexšnêe ràriedningen ”H5 är ennrdned för ert ršišfdre ïryeksen medium ti!! sendene rörrerrnede benåššere (ej visad ífšgurenš een är därför š deee ene ände enešuren riâš benàlšeren een är ensšeren ä dess andra ände tâši rnedeš, E ferrn av en ventšš 12, för en tšiiföre ïryckeetâ: medium från en kàiëe av rryekeen medšum. Även om det i figur 5 väsen en fierdbeš röršednšng är der även *âänkberl en rërâedningen inte är fiexšbei.

Rëršednšngen 16 är företrädesvis en rnetešššekt rör, exernpeivše ett 'šiexineâr rnereâišeki rår ev Keeper, eern är ešekrršskt šeešeret mer nrngivnšngen eiterneršvr ert rör sem ênnenàåâer àtrnšnerene en eišedere. Detta möjšíggär en rnedei 14 för en eiektršešrr eneiute den merešåšeke kensrrušætšnnen med eendens rörfnrrnede benåššere kan exempefvše enerdnes i en deee 1? nšecered på en evsrànd från den rneteišieke knnsrrukršonen een eendene benåâëare, varvid den ešekrrêske ensâurnângen ernååis vie röriedningen 'in sann medel för ešektrísk anešerning rd.

Exemnešvše ken denna dena 1? vara ešeeerad even jerd êšaišer när den rnereåíieka kenetrušrršenen är en merkferšegd rörlednšng.

Figur 'i väser en utíëršngeferrn vëd användnšng ev ennrdnšngen för en šndškere en förutbestämd kritisk kerreešen nes en maridöråegd röršednšng än.

Anerdnšngene send 1 är eieeered i närheten ev den rrrerkröršegde rdriednângen 2G nen kernrner därmed utsättas för samme eiåer väeentšigen samme yrrre påverkan sem den nrerkrëriegde rönedningen. En fšexäneš röršedning 16, så som beskrivits ovan med hänvisning tâiâ figur 6, är anordnad rnešäen sanden een en even jord anordnat rnärekån 21. Snndene benåiíere är eiekrriskr eneiuten ršïi den rnerkrörâegde röršedníngen 2G vie den fiexšnåa röršednângen 16 een en âeešered knbei 22. Üene eäkerstäšier en snndene nenåilere ner sernrne ešektríeke notenriei sem den rnerkfërlegde röräedníngen 2G.

En rryckrnärare för en mere rweker nns det tryckeene medier finns anordnar i rnätekåpeï 21. När enndens benåâiere ner kerrederet så ett der ner gen nål på benåššeren kernrrrer trycket nes det tryckeena medier ešunke, vššker detekreres med njäin av rryekmäïeren. Ûärrned ernåšies änrermetien om en knrrneienen ner nått den förutbestämda krštâeke rršvån och att der är dags för if) 2G 30 12 någnn tnrm av åtgärd på den rnnrktöriagrin indningen för att förhindra gnnnmträtning av rienna så att šäckagæ sker.

Figur 8 visar nn ëeivšs beskuren persnnktivvy av uttöringstnrm vid användning av annrriningen för att šndiknra nn förutbestämd knrrnsinn nns en mntniiisk knnstrnktšnn i betßngrniiiö, närmare bestämt armering 3G E nntnng 31, Åtminstone en net av nnnrriningnns snnri gjuta in i betnngnn 31 i närheten av en armnršrrg (tü. Sonrziens bnhåiiare 2 är färrsnrtd med en skvdnstrniäggning 3 utom över en yta 4 viiken är avsedn att utsättas för knrrnsion.

Snnršens rörtnrmane bntiåtinrn 2 är entigt figuren etnktriskt nnnintnn titt armeringnn via en märin 32 anordnnn vid vtnn är. Sat är dock tänkbart att ninktršsk anniuta den rnrfnrmane bntiâišnrnn :så annat sätt, ekemneiiris med niëtp av training nšinr nr: isnšnrad sändning nnnrdnad mnišan armæringen och den rššrtormane nnnàiiarnn, Enššgt en tširedragen uttëringstnrrri nnvänns nn gas nam kan rintnkteras med njäin av en gassensnr sam trvcksatt mndinnr i snnnnn, törnträrtesvis nn innrt gas. Üætta är nxnrnnnivis specieiit ttàrnntaktigt då annrrinšngnn ska användas tär att inriikera kritisk knrmsinn av arnrering šngjutnn i neta-ng eftersom snrrnnn i dessa tai! kan vara mycket tång nan knrrnsšnnnn därmen kan ska iärrgs en tång yta.

Grennrn att använda en gas, sam är cintnkterbar med njäip av en gassensnr, kan net nnknit netnkteras var den kritiska knrrnsinnnn nnnstått gennm att på utsirinn av betnngnn använda en sådan gassensnr får att netskinra gasen. Ünssa gassnnsnrer är tidigarn kända nen kan i många tatt cietnktera mynket iågn hattar av granar. Få starta sätt nrtråiis intnrmntinn nm var i betnngknnstrnktšonen knrrnsinnen har skett. Gassnnsnrnrna kan, rnnn hnnëvnr inte utgöra. en net av annnïiningnn, utan kan ntgšíra en separat rnnbii enhet sam nncinst används när anordningar: har dntekterat att korrosinn har skett. Ûnt när nnterns att det ävnn är tänkbart att ett annat trycksatt mnnšum används i annniningnn titt dess att knrrnsinn har skett, nnmt att finn gas sam kan detektæras men en gassensnr därefter tiištërs tiiš sanden får att man njäšn av en sådan gassensnr därefter detektera var nen kritiska knrrnsšnnen har ertràitšts.

Claims (1)

1. G BÜ "H3 PATENTKRAV 1. Annrdnšng för ad Endškara an förutbestämd kritisk kdrrdsšan av en mataåššak knnatrušnïšnn, varvid andrdnângan innafanar an sand (ü adrn nar en ašutan rêrrnrmad banàåiara (21: avsedd för en rryaksan nradäum, varvid nämnda nanàåiara är gjnrd av att rnaïniââaki rnaíaršaš och nar csanrrunraxaš, an utsida (Y) ann an insida (d) aarnt an väggtjnckiak (f) všåkan nratavarar den fšírutbaaïämda kritiska karrnainnan nas dan rrrataššâska kanatrnktinnan, varvid anordningar: vidare ännafadar anašuïnšngaargan (15) för anaåutnâng av banåišaran (2) âšši an kàïiåa av trycksan nradinnr, aarnr an ïryckrnäínra {“š3} andrdnad för att mäta trycket han det *írycksatra rnadâat š nanàššaran (2), aarnt madaš (Må šër aiakïriak ansšninšng rnašian nanàiiaran (12) nan dan mataiššaka kdnstrnktinnan, nännatanknad av ad an akyddsbašàggnäng íâ, 3? är annrdnad på nämnda banàåiaras ntsšda (F) rävar vaïaaniišgan naša utsidan ntdrn an föruânaatämd yta (få, dflä avsedd att utaänaa för korrdašnnsangrann. Annrdnšng anšâgt natantkrav 1, varvid nämnda rörfarrnada bahàišara {2} nar an íëraïa ända (ö, än sann an andra ända (11) och varvid nämnda yra (d, af) är anordnad nå ad avsrånd från nämnda första ända rå, d) den på ad avstånd šrån nämnda andra ända (Vi). Anordning anâšgt nàgnt av naïantkravan "E aššar 2, vawšd nämnda rörrnrfnada bahåššare (23 är väaanïššgan rataišanaayrnmaïršak runt nänrnda aantrnmaxai. Ånnrdnšng anišgt någnt av föragåanda krav rrarvšd nànrnda yta (än har en fërata uïaträckning väaanâššgan parašiaiší med nämnda canïrunraxai och an andra ntatrëaknâng vändningen runt naša nrnkrataan nå nanåšiarana (2) utaåda (ï). Annrdnšng anåigt frågat av färagåanda krav varvid nämnda anašuânšnganrgan šnnafaïtar an ašakträakt šadiarad ršíršadnšng (ïâš anordnad rnašian an inšnpnaönnnšng nns nämnda banåiiara (2) sann an vantšå (EE) avsedd att knpniaa rššä an käšša av ïrynšasart nradšurn. 25 14 . Annrdnšng enššgï païentkrav 5 varvid nämnda röršednëng är flexâbeš. . Anøfdnšng enšigi patentkrav 5 eišer ñ varvid nämnda röråndnšng är nfieíašššsk diternatšvï innenåšêer en eišedans. . Mntnd får att šndikdra en fiârutbestàznd kritisk kdrrnsšon nns en rnetaiišsk knnstmktšnn varvšd meïddnn šnnešaïiar an anordna en send (Ü š nërneïen av den metaiššska konstruktionen, varvid nämnda sand (i) šnnsfaïtar en dšutnn rörínrrnad nnnàššare (E) med en väggàånnkiek (f) sun: rnntsvarar det förutbestämda kfâtäska kdrrnsšnnen. samt än på nämnda nenàššaras (2) utsida Ü) annrdnad skyddsbnšëggnšng (3, 3% dvdr väsnníššgnn heâa utsidan utom en förutbestämd yta (å, å? avsedd ad utsända får knrfnsâdnsangrenn, eådktriskt ansiuïa benàiåaren tššå den meâašišska kdnsâruktšnnæn, tšššfüra ïwcksad medium ïšši bdhåišarens insida samt mäta tfynkæi han det ïwcksaíta mediet i nænåššaren, vawšd en reducering av twnketš benåïåaren (2) indikerar att gennmfrätnšfwg av âxenåiiaren har sken nan att den íërutbnstäfnda kršâšska kdrrdsinnen därmed har ernàiššts. . Användning av annrdnšngen enâšgt nàgdt av kraven 13:* för att indškers en färutbestämd kršïšsk kdrfnsänn nns en markíëråagd rërindnšng (IEEE). êílànvändning av nnnrdningen eniigï någnt av kraven 13? för att šndškera en fdruinestämd kritisk kdrrnsšnn nns en E bæïdng šngjuien metaåflšsk knnstrukïšnn, íàåreåfädesvis armeršng (SG) šnggšuàen i betdng (31),