Hervors saga
Hervors saga, eller Hervors och Heidreks saga (isländska: Hervarar saga ok Heiðreks), är en isländsk fornaldarsaga från 1200-talet som innehåller material från en äldre saga. Den berättar om krig mellan ostrogoter och hunner. En av avskrifterna slutar med en ättelängd som slutar med kung Filip av Sverige.
Hervors saga handlar om sköldmön Hervor och hennes son Heidrek, kungen av Reidgotaland vid Dnepr. Mellan dennes söner Angantyr och Hlod utbryter inbördeskrig om faderns arv, varvid Hlod söker hjälp från hunnerna. Angantyr i sin tur får hjälp av sin faders fosterfar Gizur, kung av Götaland. En stor strid äger rum och Hlod blir besegrad och dräpt. Svärdet Tirfing spelar en central roll.
Sagan innehåller även berättelsen om den svenske kämpen Hjalmar den hugstore och dennes kärlek till den svenska kungadottern Ingeborg. Hjalmar blir utmanad av en rival vid namn Angantyr, en bärsärk från Bolmsö i Småland, och de två utkämpar en holmgång på Samsø. Hjalmar går segrande ur striden, men dör av sviterna från sina sår och Ingeborgs hjärta brister då av sorg.
Angantyrs dotter (som också heter Hervor) uppfostras ovetande om sitt ursprung, men har ärvt sin faders krigiska sinnelag och slåss med de andra barnen och rövar i skogen. Till sist känner sig hennes fosterfamilj tvungen att berätta om hennes far för att få henne att uppföra sig efter sin börd. Istället klär sig Hervor som en man och far till Samsø för att hämta Tirfing från sin faders grav. På Samsö möter hon draugarna efter Angantyr och de andra kämparna. Utan fruktan för draugarnas hemsökelser och hennes fars varningar om svärdets förbannelse kräver Hervor Tirfing. Angantyr ger med sig och Hervor lämnar ön med svärdet och sin fars välsignelse att hon ska få tolv mäns styrka.
Ättartalen
[redigera | redigera wikitext]I en avskrift från 1600-talet slutar Hervors saga med Kungliga ättartal. Detta avsnitt anses inte ursprungligen tillhör sagan, eftersom dess karaktär är antikvariskt snarare än litterärt.[1] Avsnittet listar den svenska kungliga Munsöätten fram till Filip av Sverige (1110–1118), en avslutning som inte nödvändigtvis beror på att författaren inte kände fler kungar, utan på att Filip var den siste ättlingen till huvudpersonerna i sagan. [2]
Avsnittet har tydliga likheter med genealogierna i Langfeðgatal. Det fokuserar i synnerhet på stridigheterna mellan kung Inge den äldre och Blot-Sven, vilket kan vara ett försök av författaren att strukturera hela sagan i enlighet med islänningasagor som ofta avslutas med Islands kristnande.[3]
I Kungliga ättartal berättas det inledningsvis att Angantyr fick sonen Heidrek Ulfham som länge var kung av Reidgotaland. Heidreks dotter hette Hild och hon fick sonen Halvdan snälle som blev far till Ivar Vidfamne.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- A. Hall (2005). ”Changing style and changing meaning: Icelandic historiography and the medieval redactions of Heiðreks saga”. Scandinavian Studies 77. http://eprints.gla.ac.uk/archive/2889/.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Lars Lönnroth (1995). Isländska mytsagor. sid. 130. ISBN 91-7486-153-0
- ^ Hall (2005), sidorna 14-15
- ^ Hall (2015), sid 15-16
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Heimskringla.no: Hervarar saga ok Heiðreks
- Heimskringla.no: Saga Heiðreks konungs ins vitra
- A. U. Bååths svenska översättning: Hervars och Hedreks saga
- Arne Jörgensen (1935), Guomundur Ólafssons marginaler till Verelius' Hervarar Saga / Arne Jörgensen., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519067, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022084
- Lars Lönnroth (1995). Isländska mytsagor. ISBN 91-7486-153-0
| ||||||||||||||||
